Examenskonsert - traversflöjt

Transkript

1 Kurs: AG1015 Sälvständigt arbete 30 hp 2011 Konstnärlig Kandidatexamen i Musik 180 hp Institutionen för Folkmusik Handledare: Sven Ahlbäck Anna Roussel Examenskonsert - traversflöt Reflektion över examenskonsert Skriftlig reflektion inom sälvständigt arbete Till dokumentationen hör inspelning: AnnaRousselKandidatexamenskonsert Ewert Åhs spilåpipa och fiolspelman Stilanalysarbete Skriftlig del inom sälvständigt arbete

2

3

4 Anna Roussel - Examenskonsert-programmet - 27 anuari 2011 SOLO 1. Polska efter Johan August Nilsson + ridée 6 temps (trad) 2. Polska efter Arthur Lundberg (trad) ANNA ROUSSEL / JOB DEFERNEZ 3. Coeur sensible + marche (trad) 4. Mélodie pour Jos (Job Defernez) + suite de ridées 6 temps (trad) ANNA ROUSSEL / ANNA LINDBLAD 5. Reels: Andy Mcgann's 42/ reel från Cape Breton/ reel från Cape Breton (trad) 6. Jigs: What it is (Kathryn Tickell)/ the policeman's holidays (trad)/ the recension ig (Sylvain Barou) SOLO 7. Sväs, Märtas kulning från Älvdalen (trad) 8. Polska efter Niklas Larsson (trad) ANNA ROUSSEL / MARKUS TULLBERG / JONAS KNUTSSON 9. Du cidre pour le désert (Janick Martin) 10. Le coup de fusil (trad) ANNA ROUSSEL / EMILIA AMPER / JONAS BLECKMAN 11. Polska efter Lesme Per (trad) 12. Polska efter Evert Åhs (trad) 13. Vals efter Ola Lans /Vals efter Niklas Larsson (trad) 14. Polka efter Petter Dufva/ polska från Barsebäck (trad) SOLO extranummer: Mormors Vals (Anna Roussel)

5 % + $,-..! "! " "" # $""$ " " # " %! &$ & ' ( )' " $ ""! " " " * " *

6 ! " % # ( **" $ "& " " "! %! % *** * $! " # "! " /! "/$ " " "$ ) " " /$ $! " "

7 ! * * ("! $! 0! $! " ** " 4-5" 6! "! $ " (" " 7 8 # *1 * $ " $ " $ ) 9& : "! 6 8 $ $ % ; * * )'

8 ! $ " " 6 $ $! $ $ "! "

9 Ewert Åhs spelåpipa och fiol spelman Stilanalys arbete, Anna Roussel uni 2009

10 I. PROJEKTET Jag ville obba med någonting som var direkt relaterat till mitt instrument. Då sökte ag efter några flötspelmän som hade varit inspelat, som skulle vara en sorts grund för flöt tekniken eller inspirationen. Men den enda ag kunde hitta var ett band med en flötist som hade stämspels roll. Ingenting ag kunde använda till ett sådant arbete. Jag visste att spelåpipan var en av dem få blåsinstrument som har funnits i Sverige, och att det fanns några inspelningar från olika spelmän som till exempel Olof Jonsson, Sväs Anders Ersson. Efter många lyssningar valde ag Ewert Åhs. Han hade fina låtar (bland annat polskor som var ovanligt på spelåpipa) och ett otroligt bra sväng. Andra anledningen var att han var mest känd som fiolspelare, det finns mycket inspelningar av honom. Det var säkert intressant att ämföra samma spelman med två olika instrument. II. FÖRBEREDELSE Första materialet ag hittade var tre låtar på Musica Sveciae No. 8: Lockrop & Vallåtar» skivan. Två av dem låtarna tyckte var intressanta. En polska från Evertsberg efter Sväs Anders Ersson och en valvisa från Älvdalen. Men ag ville hitta lite mer. Jag gick till Visarkivet i Stockholm. Där fanns det mest Ewert Åhs som fiolspelare, men hittade några radioinspelningar och en hel del låtar som hade varit inspelat av Birgit Kellström. Där valde ag tre låtar till, en marsch spelat på spelåpipa och fiol, och en till polska. Tyvärr fanns det inga informationer om låtarna eller deras namn och visarkivet eller musikmuseet hade inte dem heller. Birgit Kellström har skrivit en forskning om spelåpipan och har spelat in några av dem spelmän. Hennes uppsats hälpte mig under mitt arbete. III. VEM VAR EWERT ÅHS? Ewert Åhs föddes i 1908 och bodde i Rot. Han lärde sig att spela fiol med hans pappa som också var spelman. Han blev riksspelman 1937 och fick guldmärket 1956 i Mora som fiolspelman. Han dog i 1971.

11 IV. TRANSKRIPTION Jag hittade olika inspelningar av samma låt, till exempel Polskan från Evertsberg. Det var några skillnader mellan dem olika versioner, ag tog den som hade varit inspelat under samma period som dem andra (Birgit Kellströms inspelningar). Det vill säga samma instrument, situation och samma inspelningsapparat. Det för att kunna ämföra låtarna från samma grund. Han använder en pipa i Bess med åtta fingerhål, byggt av Död Olof Matsson från Evertsberg, som har varit usterat av Hans Karl Andersson. Det globala spel: Man kan säga att Ewert Åhs spela med ett ganska hög tempo. Det skulle passa till dans och på alla inspelningar ag fick då spelar han mycket polskor. Det är ovanligt på spelåpipa, eller i ett sådant tempo i alla fall. Han har mycket tryck och intensitet. Det kan man ämföra med hans fiolspel som är också bestämt och tung, vill han få till samma liner och stil när han spelar flöt? Han har tydliga fraser och artikulationer, som gör en studsande spel, hans drillar är också tydliga (som är svårt på flöt) Han har inte så mycket variation skillnad med när han spelar fiol, har det nånting att göra med sälva tekniken? Alla låtar som ag har transkriberat har mycket rikning, det finns ingen dynamik i fraserna (ag menar cresendo eller decresendo eller bygg mellan A delen och B delen till exempel) även om det händer mycket inom hela låten ändå. Tempot är stabilt. Även om han missar några toner så tappar han aldrig tempot. Stampen är tydligt på ettan och trean. Jag skulle säga att hans spel på spelåpipan och fiolen är ganska lika om man tänker på intensitet, artikulationer fast spelåpipan är mycket svagare, han har hittat en fin teknik för att få en studsande och tydligt spel. Intonationer: Här är en stor del av spelåpipa spelet. Jag har läst Birgit Kellström uppsatsen (tyvärr har ag inte förstått det mesta) och det verkar som att det mesta av intonationer på samma ton varierar hela tiden, det beror på lufttrycket, fingerplaceringen och hur instrumentet är byggt. Jag har lånat en spelåpipa och har spelat samtidigt med inspelningarna. Instrumentet är väldigt känsligt över fingerplaceringar. Om till exempel högerhands

12 fingrar spelar inte men att dem ligger nära hålet då blir dem högra tonerna låga. Jag märkte att för att få en ren G eller F då måste man blåsa ättehårt, det är kanske därför att genom alla låtarna är dem två tonerna låga. Ex1: Marsch Ex2: polska från Evertsberg Om man tittar på noterna när det gäller Gess då är den högre än vanlig Gess. Ex3: Polska Friar visa Hur ska man tänka då eftersom dem två låtarna inte går i samma tonart? Kan man säga att eftersom dem två tonerna träffas mittemellan (hög Gess och låg G) blir det samma grepp? Och att det är förhållandet till dem andra tonerna som ger en känsla av tonarten? När ag spelade försökte ag att göra skillnaden med luftrycket eller med lilla fingret som ligger nära hålet men det är svårt att hinna när man spelar fort. Just nu kan ag inte svara på den frågan. Den största skillnaden mellan våra två flöterna var den höga Bess och C. På min spelåpipa var dem höga mellan hans var väldigt låga. Jag misstänker att det är våra instrumenter som är byggda på olika sätt för att dem två tonerna är ganska lätt att få. Det är bara ett finger som ligger på flöten eller ingen. Det är inte så svårt att blåsa då och finger placeringen har ingenting att göra med det. Nu undrar ag om det var meningen när tillverkaren byggde flöten att Bess och C skulle vara låga. Lägre tonen på hans flöt är Bess, och det är grundtonen på olika låtar. Man kan se att det lägre Besset är ofta högt och tvärtom med Besset där uppe.

13 Ex4: Marsch Jag misstänker att finger placeringen på den låga Bess är lite ostabilt, det är svårt att hitta alla åtta hål på en gång, särkilt när låten går fort. Artikulationer och ornament: Jag har skrivit innan att han prioriterar tempot och det globala sväng. Ibland missar han några toner eller drar fort till ettan, men ag tycker att han är ganska noga med artikulationer. De är tydliga, när det är många på rad då gör det ofta att tonerna blir kortare och ger dock ett studsande spel. Om man ämför det med stråken då ser man att dem liknar. Ex5: Marsch (flöt versionen) Ex6: Marsch (fiol versioner) Om man fortsätter med ämförelsen kan man se att han spelar ganska mycket med förslag eller grace note som man kan hitta både på fiol och på flöt

14 Ex7: Marsch (flöt versionen) Ex8: Marsch (fiol versionen) Även om man ser att det är två olika versioner av samma låt, hittar man ändå samma sväng och ag tror att artikulationer hälper. Han spelar mycket grace note, ibland som förslag men också på andra ställen. De kan ibland tar en stor plats i melodin genom att framföra en variation. Jag menar inte att sälva grace note blir en variation men mest att den hälper att accentuera en ändring i melodin Ex9: Marsch (flöt) Även om det kan vara svårt att lägga fingrarna på rätt ställe vare gång och att det kan vara lite oklart ibland, då är han väldig duktig på att drilla. De är tydliga och fina!

15 Då hör man att han har lärt sig att spela, bland annat, på ett tekniskt sätt. Har det någonting att göra med fiol tekniken? Jag tycker sälv att drilla på flöt är svårt, särkilt när man härma fioler. Tyvärr har ag inget exempel som visar att han härmar fioldrillar eller inte. Men han verkligen uppmärksammar tonen med hälp av drillar. Man hör det ganska tydligt på vallvisan. Efter att har spelat lite på spelåpipan som ag hade, upptäckte ag att den drar ganska mycket luft om ag ämför den med en traverflöt eller en saxofon. Dvs att man måste andas ganska ofta men han spelar ättelånga fraser under en andning, det gör bland annat att sista tonerna är ganska lätta och ibland ostabila (stämning). Man brukar säga, om man pratar om blåsare, att killar har större luft kapacitet. Det är kanske därför! Jag kommer då tillbaka till svänget och tror att sådana långa liner skapar helhet och tydlighet. Det är då lätt att föla och blir dansant. V. SAMMANFATTNING Först måste ag säga att om ag inte hade fått uppgiften, hade ag kanske inte upptäckt Ewert Åhs som flöt spelare. Det har varit ett krävande, stressigt men mycket intressant arbete. Jag har bara använt en liten del av materialet ag fick och det finns många inspelningar om olika spelmän kvar. Man måste ta det arbetet som en introduktion. Det finns fortfarande massa frågor som ag kan inte svara på eller som ag bara gissar. Sen har ag inte hunnit tillräckligt mycket med att koppla allt till mitt instrument. Det finns en fråga som dyker upp ganska ofta när det gäller mitt instrument och svenskfolkmusik: Hur långt ska ag anpassa mitt instrument till fioltekniken? Finns det eller behövs det gränser någonstans och hur kan man sätta dem i så fall? Och det var också därför ag valde Ewert Åhs. Jag har inte hunnit ta distans med det än men ag vet att ag ska återkomma till den punkten senare. Det var i alla fall mycket lärorikt. Jag fick en bild av Ewert Åhs spel som ag skulle vila framföra som kraftigt, dansant, intensivt och svängigt.

16 Uttryckskvaliter: Riktat uttryck Metrisk intensitet Kraftig Studsande Långa liner fast korta toner Tydliga former Gestaltningskvaliter: 1) Fraseringskvaliter Artikulationsfrasering Tonstyrkedynamisk frasering 2) Utsmyckning Tydliga drillar Förslag Glissando till viktiga toner 3) Gestalning genom intonation Låga Bess och C på andra oktaven Höga bess på lägre oktaven Alltid kvartstoner mellan G och Gess Låga F alltid 4) Melodisk variation Lite variationer mest gort av ornementation 5) Tonklangkvalitativ variation Kraftiga böran Drar ganska fort till viktiga toner Generella musikaliska kvaliter: 8) Tonklangskvaliter Ganska tunga toner förrutom på slutet av fraserna Klar i högre registret och tvärtom i lägre oktav Ingen vibrato 9) Tonstyrkekvaliteter Spelar alltid stark, inte så mycket dynamik i fraserna (piano, forte etc ) men mest

17 dynamik i hela låten. Stora förändringar på vare ton när det gäller lufttryck och fingersättning 10) Tonhödskvaliteter Hög Bess på lägre oktav och tvärtom på andra oktav (medium Bess) F är alltid låg 11) Tonartikulation Tydliga articulationer, korta, och ofta 12) Metriska kvaliteter Generellt högt tempo Ganska markerat och ämt Tekniska Kvaliteter: Svag lufttryck Han tar ny luft väldigt sällan Mycket tryck och tydligt spel med articulationer som liknar hans stråk Bra drillteknik Kanske svårt att placera lilla fingret på rätt ställe

18 Uttryckskvaliter: Riktat uttryck Metrisk intensitet Kraftig Studsande Långa liner fast korta toner Tydliga former Gestaltningskvaliter: 1) Fraseringskvaliter Artikulationsfrasering Tonstyrkedynamisk frasering 2) Utsmyckning Tydliga drillar Förslag Glissando till viktiga toner 3) Gestalning genom intonation Låga Bess och C på andra oktaven Höga bess på lägre oktaven Alltid kvartstoner mellan G och Gess Låga F alltid 4) Melodisk variation Lite variationer mest gort av ornementation 5) Tonklangkvalitativ variation Kraftiga böran Drar ganska fort till viktiga toner Generella musikaliska kvaliter: 8) Tonklangskvaliter Ganska tunga toner förrutom på slutet av fraserna Klar i högre registret och tvärtom i lägre oktav Ingen vibrato 9) Tonstyrkekvaliteter Spelar alltid stark, inte så mycket dynamik i fraserna (piano, forte etc ) men mest

19 dynamik i hela låten. Stora förändringar på vare ton när det gäller lufttryck och fingersättning 10) Tonhödskvaliteter Hög Bess på lägre oktav och tvärtom på andra oktav (medium Bess) F är alltid låg 11) Tonartikulation Tydliga articulationer, korta, och ofta 12) Metriska kvaliteter Generellt högt tempo Ganska markerat och ämt Tekniska Kvaliteter: Svag lufttryck Han tar ny luft väldigt sällan Mycket tryck och tydligt spel med articulationer som liknar hans stråk Bra drillteknik Kanske svårt att placera lilla fingret på rätt ställe

20 Flute U... U.. n U J n.. Vallvisa ef. E. Åhs U k k. n U k n. n. 5. b b.. k U k U

21 Marsch ef. Ewert Åhs Flute 3 & bb b 6 & bb b 8 & bb b 10 & bb b 13 & bb b 16 & bb b & bb b c.. b. b n b.. b n

22 Polska "lima" ef. Ewert Åhs Flute 4 7 3ˆ3ˆ3 16. n J n n.. n J n ~~~. R. n.. n... ~~~ n. n n J n.. 25 ~~~ n. 28 n. rit. n.

23 March ef. Ewert Åhs Violin & # # c. # n 3 & # #.. 6 & # # # n & # #.. 10 & # # 3 3 # n 12 & # # & # # 3 3

24 Polska från Evertsberg ef. Ewert Åhs Flute 3 & bb 6 & bb 9 & bb & bb r b & bb 15 & bb 18 & bb b b....

25

26