Alva Granström. Examensarbete fiol. Examenskonsert Alva Granström & Stilanalysarbete: Olle Falk ett levande spel

Transkript

1 Kurs: AG1015 Sälvständigt arbete 15 p 2016 Konstnärlig kandidatexamen i musik Institutionen för folkmusik Handledare: Olof Misgeld Alva Granström Examensarbete fiol Examenskonsert Alva Granström Stilanalysarbete: Olle Falk ett levande spel Skriftlig reflektion inom sälvständigt arbete Inspelning av det sälvständiga, konstnärliga arbetet finns dokumenterat i det tryckta exemplaret av denna text på KMH:s bibliotek. I

2 II

3 Innehållsförteckning Min examenskonsert...2 Grundstruktur... 2 Berättande i olika former... Material... Dans... 4 Scen... 4 Konsertprogram... 6 Olle Falk - ett levande spel...15 Inledning och syfte Metod Kort om Olle Falk Olle Falks fiolspel Låttyp Klang och ton Tonmaterial och tonalitet Fiolplacering Vänster arm och hand Höger arm och hand Kroppen i övrigt Det levande spelet/frasering Vad är en fras? Verktyg Sammanfattning och reflektion Transkriptioner Analysschema... 9 Källor III

4

5 1

6 Min examenskonsert - tankar om och bakom Min examenskonsert är ett avslut på tre års studier på folkmusikinstitutionen på kungliga musikhögskolan (KMH) men också ett avstamp in till det som kommer härnäst. Det blir både en redovisning av saker ag obbat med under min utbildning och en förstudie i nya proekt som väntar. Grundstruktur Jag ville använda min examenskonsert till att visa vad ag gillar att spela och vad ag är bra på men även till att testa sådana saker som ag vill bli bättre på och som ag vill befästa som en del i mitt musiker- och konstnärskap. En lagom dos av trygghet och utmaning. En del i tryggheten är till exempel att ag valt att bara spela med Magdalena Eriksson och Stina Brandin som ag till vardags spelar mycket med. En del i utmaningen är att vi inte kommer framföra det material vi vanligtvis spelar. De instrument ag tagit enskilda lektioner i under min utbildning på KMH är fiol, altfiol och sång och därför har ag låtit alla dessa, och inte bara mitt huvudinstrument fiol, få del i min konsert. Det känns särskilt viktigt att använda sång i detta sammanhang eftersom sången är det instrument ag hittills använt minst i scenframträdanden och något som ag vill inkorporera i mitt musikerskap. De sånger ag kommer framföra under konserten kommer ag till största del att spela fiol eller altfiol till samtidigt vilket är ännu en del som ag vill befästa i min musikerroll. Det är också en stor utmaning eftersom ag ännu är nybörare på att kombinera stråk och sång. Examenskonserten är en del av min utbildning och därför känner ag att ag även kan testa sådant som inte är helt färdigutvecklat. Jag har valt att ha få medverkande på min konsert och alla medverkande kommer att befinna sig på scenen under hela föreställningen. Detta val har ag gort av flera anledningar: För att undvika omriggning på scenen och därigenom kunna hålla fokus på musiken, för att konserten inte ska bli alltför lång, för att ag både är bra på och tycker att det är roligt att spela med Magdalena och Stina, både i duo och trio, och för att det är lättare att repa med få inblandade. Programmet blir ändå varierat i och med att vi varvar solo-, duo- och triospel och dessutom byter instrumentkombinationer. Jag känner också en större trygghet i ett mindre format och kan därför känna mig mer fri att testa nya saker. 2

7 Berättande i olika former Huvudtemat i min konsert är berättande i olika former. Jag vill att berättandet ska gå som en röd tråd genom alla delar i konserten men vad som berättas är egentligen sekundärt. Fiolspelet, sången och talet är bara olika kanaler genom vilka ett berättande förmedlas. Jag har länge varit intresserad av berättarföreställningar och vill väldigt gärna obba med sådana framöver men ag ville ändå inte göra min examenskonsert till en sammanhållen historia. Detta val gorde ag dels eftersom ag vill kunna använda min examenskonsert till fler saker och dels för att det skulle kräva väldigt mycket arbete. Det skulle också kännas som ett lite för stort steg från min utbildnings huvudfokus. Jag passar dock på att göra ett par inslag i min konsert som drar sig åt berättarföreställningshållet för att få smaka på hur en sådan föreställning skulle kunna bli i händerna på mig. Jag har strävat efter att ge konserten en föreställningsform där musiken binds ihop i olika kapitel eller sok. Mellan dessa kapitel kommer ibland en "ensam" låt som fungerar som kitt mellan soken och ger publiken utrymme att smälta det de nyss hört och ställa in sig på något nytt. De talade historierna i konserten sitter inte ihop utan är mer som små luckor in i olika berättelser. Jag tänker mig min konsert som ett stort hus med många lägenheter i. I vare lägenhet utspelar sig olika liv och historier parallellt och ag väler vilket fönster ag vill öppna när för att ta med mig publiken in och visa en glimt av något som händer där. Det finns ingen böran och inget slut på berättelserna utan vi hoppar rätt in och rätt ut. För att knyta ihop konserten berättar ag både i böran och i slutet om visdomsord som ag fått via tåghögtalare i böran och i slutet av mina tre år på KMH. Något som ag obbat med under merparten av min utbildning, och särskilt under mitt trede år, är berättande spel. Ett berättande spel handlar för mig inte främst om att skapa bilder, även om det kan hälpa, utan att spela på ett levande och lyssnande sätt, ett spelsätt som ligger närmre det muntliga berättandet när det är som bäst. Ett av huvudfokusen i min stilanalys av Olle Falk var ust hans levande frasering och trots att ag i konserten inte kommer framföra några av de låtar ag analyserade så har tankarna som väcktes under arbetet funnits med i skapandet av konserten. Det levande och berättande spelet har även varit huvudtema för mina huvudinstrumentlektioner med Sven Ahlbäck detta läsår. Material De låtar ag kommer framföra är en blandning av låtar som ag lärt mig under utbildningen, låtar ag kunde sedan innan och som fölt mig och utvecklats i takt med att min spelförmåga utvecklats, låtar ag skrivit sälv och låtar ag helt enkelt fastnat för av en eller annan anledning. Jag har inte låtit mig begränsas i låtval av region eller stil utan tänkt att musiken ska hänga ihop ust för att det är ag som har valt den och kommer att framföra den.

8 De korta stycken av text som är med i föreställningen har ag dels hämtat ur eget huvud och dels från Sara Lidmans bok Vredens Barn ur Jernbanesviten. Tanken ag hade från böran av denna process var att ag skulle sätta musik till en saga på ungefär samma sätt som ag och Magdalena Eriksson gör i vår barnföreställning Lilla trollet Skrutt fast anpassat för en äldre publik. Jag läste därför ett stort antal sagor och letade efter något som skulle låta sig göras. Det slutade dock hela tiden med att sagan antingen var för kort eller för lång men att den framför allt inte lät sig smälta in i det forum som en examenskonsert är. Sagorna hade för lite med mig som person att göra. Tillslut, efter rådslag med min handledare Sven Ahlbäck och ett fokusskifte, kom ag fram till att ag skulle använda mig av något som inte var en hel saga utan en del av ett litterärt verk. Jag landade slutligen i Sara Lidman för hennes vackra språk och för att hennes ord gör sig väldigt bra i tretakt. Att texten framförs ust över en polska har inspirerats av de samtal om musik och teater som vi haft på skolan med bland andra Ellika Frisell och Susanne Rosenberg samt Västanå teater. Att behandla text som något nära musik arbetade vi också med i skapandet av min och Magdalenas barnföreställning i kursen "Eget Konstnärligt Proekt". Det stycke ag valde tilltalar mig också väldigt mycket på grund av innehållet: en poke som vill få alla att häpna och förundras genom att låta snön att brinna. Det stycke som ag skrivit sälv är ett försök att skapa en skröna. Att ta en tanke, i detta fall en dröm, och berätta den som om den vore sann. Den handlar om hur den sista stocken som fullbordade Stockholm togs från den lilla byn Kvällträsk i södra Lappland år Den hör också ihop temamässigt med Baggbölerivisan som framförts en stund innan genom att de båda handlar om orättvis behandling och utnyttande. I min skröna har ag försökt kombinera allvar och humor och därigenom väcka tankar om "Sveriges" behandling av Norrland och förhållandet mellan storstad och landsbygd. Dans Vid ett par tillfällen under konserten kommer Sara Lindström och Unni Sundberg från Dans- och Cirkushögskolan att dansa. Under mina år på KMH har vi obbat mycket med dans, musikens relation till dans och vice versa. Eftersom dansen haft en så stor plats i min utbildning kändes det roligt att spela till dans och inte bara för publik under min konsert. Jag har också försökt använda dansen som något som bär berättandet eller kommenterar det som sagts eller spelats innan. Scen Trä är något som går igenom hela min konsert. Både i affischen, i musiken (till exempel Baggbölerivisan och Kvällträsksviten) och på scenen. Längst bak på scenen hänger en backdrop av tyg som föreställer staplad ved och 4

9 framför den är fem stubbar i asp placerade i en halvcirkel, dessa fungerar som stolar för de medverkande på scenen. Längst fram i scenkant är värmelusstakar tillverkade av börk utplacerade med ämna mellanrum. För att kunna vara mer flexibel på scenen har ag valt att använda trådlösa mickar och headset till sång och tal. Detta gör att ag blir fri att till exempel dansa och att musiken kan framföras på olika ställen på scenen samt att placeringen kan ändras även inom en låt. Jag upplever också att ag kommer närmre publiken om ag slipper förhålla mig till en mikrofon på ett stativ. Det blir även lättare för publiken att se munnen och ansiktsuttryck på den som sunger eller pratar vilket ag sälv tycker är givande när ag sitter i publiken. Något som ag gärna hade velat fördupa mig mer i under min utbildning är ust den sceniska gestaltningen och i min examenskonsert har ag i alla fall ambitionen att skapa något mer än bra musik. Det hade varit spännande att dyka ner ännu mer i den delen men tiden räckte inte till, ag får återigen se konserten som en förstudie till kommande konserter och föreställningar! 5

10 Konsertprogram Program' ' Efter'Karin'Edwards' Vallåt' Den här vallåten bekantade ag mig med under mitt första år på KMH och den har fölt med mig sedan dess. Av'Sven'Ahlbäck' Ellemarinen' En av de senaste låtarna ag lärt mig av min huvudlärare Sven Ahlbäck. Den är klurig men väldigt rolig att spela! ' Av'Alva'Granström' Som'om'det'inte'vore'nog'... 6

11 ! Efter!Ulrika!Lindholm! God!afton!flicka!lilla!vän!! Trad.!/!Efter!Gunnel!Mauritzson! Av!härtat!ag!dig!älskar! Trad.!/!Efter!Gunnel!Mauritzson!! Om!dagen!vid!mitt!arbete! Av!Alva!Granström! Den!bitterluva!valsen! Om kärlek, luv eller bitter.! Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Royal College of Music Lidingövägen 12 Box SE Stockholm Sweden Tel Fax info@kmh.se 7

12 EfterPerJohanArnström Polska EfterSalomonNäsström/Håkan,AndersochUlrika Baggbölerivisan Om en bonde som luras att säla sin skog och mark till skogsbolaget. Jag blir så arg när ag hör den! Låten finns i en fantastisk version på skivan Rent Å, vi har stulit arret rakt av och anpassat det till vår sättning. (Tack!) EfterAlfredNilsson Polska En favoritlåt som fölt mig ända från Umeå musikskolas folkmusikgrupp folkhettan. EfterJanneMårtensson PolskafrånKvällträsk Och en dröm om hur stocken som fullbordade Stockholm bars från den lilla byn Kvällträsk i södra Lappland. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Royal College of Music Lidingövägen 12 Box SE Stockholm Sweden Tel Fax info@kmh.se 8

13 !!! Av!Alva!Granström! Agnars!dopvals! Tillägnad min fantastiska brorson.!! Efter!Ellika!Frisell! Lillfingret! Och en berättelse om brinnande snö, hämtad ur Sara Lidmans bok Vredens barn. Efter!Hort!Anders! Polska! Under mitt andra år på KMH dissekerade ag en inspelning av denna låt och skärskådade varenda drill som Hort Anders spelade. Nu har den fått vila och bli min egen. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Royal College of Music Lidingövägen 12 Box SE Stockholm Sweden Tel Fax info@kmh.se 9

14 !! Efter!Alida!Grönlund! Duvans!sång! I sviten himmel och pannkaka!! Av!Alva!Granström! Istället!för!pannkaka! När pannkakssuget infinner sig och äggen är slut gör en låt!!! Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Royal College of Music Lidingövägen 12 Box SE Stockholm Sweden Tel Fax info@kmh.se 10

15 !!!! Av!Alva!Granström! Granwall! Ta en lagom dos Granström och tillsätt Edwall efter behag, et voilà! (Tack för lånet, Allan) Av!Allan!Edwall! När!små!fåglar!dör! Tid för framgång. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Royal College of Music Lidingövägen 12 Box SE Stockholm Sweden Tel Fax info@kmh.se 11

16 ! Medverkande! Alva Granström - fiol, altfiol, sång Stina Brandin fiol Magdalena Eriksson fiol och altfiol Sara Lindström dans Unni Sundberg dans Tack!till! Peter Bonde för lud Sven Ahlbäck för handledning och pepp Vila-Louise Skough Åborn för filmning och smink Min Fantastiska Mamma Åsa Granström för fix, trix och fest Markus Pettersson för stubbar Susanna Skog för smått och gott Mina examinatorer Ellika, Olof och Gunnel KMH för tre fina år Alla ni som kommit hit och lyssnat, det betyder mycket! Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Royal College of Music Lidingövägen 12 Box SE Stockholm Sweden Tel Fax info@kmh.se 12

17 1

18 14

19 Olle Falk - ett levande spel en stilanalys av Alva Granström 15

20 Inledning och syfte Under de senaste åren av mina musikstudier har ag allt oftare hört berättas att många spelmän förr, däribland offerdalsspelmannen Olle Falk, spelade apropå, och inte nödvändigtvis på, en puls. Med detta menas att de hade ett friare förhållande till pulsen och förmågan att spela kring och över den utan att göra större tempoförändringar. När detta ämne kommer upp nämns också ofta att få av dagens folkmusiker spelar på detta sätt och att vi således har tappat en uttrycksmölighet. Denna stilanalys syftar till att undersöka en spelmans förhållande till puls och kanske framförallt frasering. Detta främst för att ag sa kunna levandegöra mitt eget spel och få fler verktyg till frasering. Min upplevelse av Olle Falks spel är att det är levande, fritt och berättande i det lilla vilket gör det intressant att lyssna på, men vad är det han egentligen gör? Metod I detta arbete har ag utgått från inspelningar med Olle Falk, främst ludinspelningar men också en film. Från dessa inspelningar har ag valt fem låtar som ag analyserat. För att kunna hålla mig inom ramen för detta arbete och ändå göra en dupgående analys av Olle Falks spelstil har ag valt att begränsa mig till hans polskespel. Jag har lyssnat, både i fullt tempo och i lägre hastighet och skrivit ned det ag hört i notskrift så noggrant ag förmått. Parallellt med detta har ag spelat låtarna på fiol och försökt lära mig Olle Falks sätt att spela. För att komma originalet så nära som möligt har ag även försökt imitera instrumenthållning, kroppsrörelser och andning. De upplevelser ag fått genom att lyssna på Olle Falks spel har ag försökt att beskriva och sedan hitta orsaken till. Detta har ag gort genom att bryta ned musiken i mindre delar och analyserat på vilket sätt Falk musicerar. Jag har tittat på Falks spel i stort men i synnerhet på hans frasering. I analysarbetet har ag ämfört olika passager i notskriften, ritat frasbågar, ställt upp ett analysschema och försökt hitta ord för att kunna beskriva det som sker. Jag har även spelat sälv och testat olika spelsätt. Under arbetet har ag med ämna mellanrum gått tillbaka till inspelningarna för att hela tiden kunna förankra mina slutsatser till originalet. 16

21 Kort om Olle Falk Olle Falk var en torpare från Könsta i Offerdal i Jämtland. Han levde mellan år 1888 och 1978 och är känd för sitt spel av Lapp-Nils låtar. För dessa tolkningar tilldelades han både Zornmärket i guld och Gås-Andersmedalen. Lapp-Nils, eller Nils Jonsson som han också hette, var en mytomspunnen storspelman från Jämtland som levde mellan 1804 och Han kallades Lapp-Nils på grund av sitt samiska påbrå och låtar efter honom går att hitta inte bara i Jämtland utan även Medelpad, Hälsingland och även längre söder ut. 1 Olles äldre bror Ante Falk är också en känd spelman. Olle Falks fiolspel Låttyp De polskor ag arbetat med har alla varit av liknande karaktär: oämna polskor med betoning på taktslag ett och tre i takten och med triolrytmisering. Denna typ av triolpolskor är vanligt förekommande i Jämtland. 2 Även om framförallt ettan men även trean i takten ofta betonas så ger Falk alla tre slagen ett likvärdigt utrymme, både vad gäller tid och artikulation, i flera av låtarna. Dessa kan då "kännas" mer på alla tre slagen istället för bara på taktslag ett och tre. Lapp Nils polska efter Ol Persa är en av de låtar som är mer "stuffig", där ett- och trebetoningarna inte är lika tydliga. I polska efter Lapp Nils är betoningarna på ettan och trean mer framträdande. Klang och ton För att få till en klang som tilltalade honom gorde Falk ibland usteringar av fiolen. Han bytte stall och basbälke och menade att översadel, stränghållare och stränghållarsena med fördel tillverkas av gamla lock till aluminiumkastruller "så att tonen släpper". Han förstorade även f-hålen - "Det är u där ludet ska ut". Falk spelar, med några få undantag, enbart med stråkens övre hälft vilket gör tonen lätt och luftig. Stråktrycket är generellt lågt men varieras något, ett högre stråktryck används till exempel vid betoningar. En orsak till det låga stråktrycket är stråkens uppbyggnad och det faktum att den är lättare 1 Roempke, Ville, s. 28 samt Sv. låtar Jämtland och Häredalen, del I s. 1 2 Ahlbäck, Sven, Låttyper, s 25 Citat av Olle Falk hämtade ur Roempke, Ville, s

22 vid spetsen. En annan orsak är högerarmens placering i förhållande till stråken (se vidare under Höger arm och hand). Tonen är rik på övertoner och efterklang vilket beror på ett flertal faktorer. Stråkhastigheten är generellt hög, vilket i kombination med det lätta stråktrycket ger en speciell flageolettliknande klang då övertonerna ibland framträder mer än grundfrekvensen. Kontaktstället ligger generellt sett mitt mellan stallet och greppbrädans slut vilket i Falks fall betyder långt från stallet då han har en kort greppbräda. Trots den lätta och luftiga klangen är spelet tydligt och tonstarterna görs med mycket strängkontakt vilket också får fiolen att klinga mer. Spelet innehåller också mycket luft, tonerna föler inte på varandra dikt an, och det lämnar utrymme för klangen. De låtar ag har analyserat har alla spelats i A- eller D-dur och med fiolen stämd med A- bas 4 vilket också främar efterklangen. För att accentuera vissa toner/taktslag spelar Falk ibland på två strängar vilket påverkar klangupplevelsen. Dubbelsträngsspelet används aldrig ihållande som en bordun utan var ton tas för sig. I de flesta fall rör det sig om oktaver: den nedre lösa strängen får klinga med när ringfingret på strängen över används. Ibland är det svårt att avgöra om han tar med den lösa strängen för att skapa en accent, om det görs för klangens skull eller om det helt enkelt "råkar" bli så. Fiolens hals är smal, och stallet är flackt vilket underlättar spel på fler strängar samtidigt. Oavsett motiv bakom så resulterar detta i att vissa toner accentueras även om de inte är bärande för melodin eller takten vilket ger musiken ett levande uttryck. Vid ett fåtal tillfällen Á förekommer kvintgrepp > som tas med pekfingret. > Här föler ett exempel från Svalulåtens första repris där både kvint- och oktavgrepp förekommer: A2... ".. Tonerna spelas utan vibrato och tas ofta underifrån, i vissa fall med ett tydligt glissando. Handen ligger i princip stilla. (se vidare under Höger arm och hand). ú Tonmaterial och tonalitet Samtliga låtar som ag analyserat spelas i D- eller A-modus. Viss variation i intonation förekommer på flera av tonplatserna och moduset är generellt sett durartat då intonationen av trede tonplatsen, tersen, oftast spelas med hög intonation. Denna typ av tonalitet, där intonationen på vissa tonplatser är 4 G-strängen är uppstämd till tonen A 18

23 variabel, kallas ibland vallåtsmodus och är vanlig i äldre svensk folkmusik. I Svenska låtar Jämtland är varianten av vallåtsmodus med hög ters och hög eller variabel kvart mycket vanlig. 5 # # #! # Rullpolskan A (antyds) 2 # Á # Á Rullpolskan B Á # # Á Á  Á # # # # # Á! # # Á I Rullpolskans A-del är D grundton, tonplats tre är variabel. I Rullpolskans B-del är A grundton. De toner vars intonation varieras ligger på tonplats -4 och 8.  Á # # # # # Á!  Á # # # # # Á! 4 Svalulåten I Svalulåten är grundtonen D. Tersen och kvarten varieras något.  # # # # Lapp Nils Polska efter Ol Persa  5 # # # # I Lapp Nils polska efter Ol Persa är grundtonen A. Tersen i den låga oktaven varieras ibland. # # #! # Polska efter Lapp Nils # # #! # # # #! # I Polska efter Lapp Nils är grundtonen D. Kvarten förekommer i tre olika varianter. Á Á # #  # #! # #! #  7 Butauslåten 5 Se Ahlbäck, Sven, Tonspråket s 1 19

24 I Butauslåten är grundtonen D. Suan spelas ofta lite lågt och i vissa frasinledningar spelas kvinten lite högt. Fiolplacering Fiolen hålls framåt till vänster och nedåt. Den ligger en bit ned på bröstet och hålls på plats med hälp av vänsterhanden samt med hakan som är placerad hakstödets högra del, nära stränghållaren. Nacken är framåtböd och hakan dras in mot bröstet. Vänster arm och hand Vänster överarm hänger utmed sidan, armbågen är i princip stilla och vänster hands strängbyten sker inte med armen. Fiolhalsen ligger i vänster hand och vilar på tum-muskeln. Handleden är vinklad så att tummen pekar mot snäckan. Att tonerna ofta tas nedifrån har förmodligen att göra med detta. Höger arm och hand Stråken hålls med pek- och långfingret över stången, lillfingret hålls på andra sidan. Ringfingret hålls på stången eller på samma sida som lillfingret. Handen är placerad en bit ovanför froschen. Höger handled är vinklad så att underarmen ligger lite lägre än handen. Detta, samt placeringen på stången, är också bidragande faktorer till det lätta stråktrycket. Stråkhanden och handleden anpassas inte nämnvärt efter upp- respektive nedstråk och förändras således mycket litet under spelets gång. Kroppen i övrigt I de exempel ag har studerat spelar Falk sittande. Överkroppen är i konstant (om än subtil) rörelse, främst i sidled. Ibland markeras ett frasskifte med en rörelse. Till exempel kan en fras spelas med kroppen något lutad till vänster för att sedan skifta till höger när nästa fras tar vid. Jag tycker att det är tydligt att han musicerar med intentioner och inte bara spelar. Musikens rörelse och skiftningar tar sig uttryck i små rörelser i kroppen. Även andningen är med i musiken och han mumlar/låter ofta medan han spelar. 20

25 Falk stampar ofta ett och tre i polskorna men ibland enbart på ettorna vilket till exempel är fallet i Svalulåtens första repris. Jag har ibland tyckt mig höra att han i vissa takter betonar alla tre slag med foten, kanske för att förstärka en viss frasering eller liknande. Fotstampet är dock svårt att urskila på inspelningarna och ag kan därför inte utesluta att ag kan ha uppfattat fel på denna punkt. Det levande spelet/frasering Min upplevelse av Falks spel är att det är ett levande och berättande spel där en tydlig riktning finns. Ett angeläget och pratande spel där vare ton leder till nästa ton och vare fras leder till nästa fras. Det går att ämföra spelet med en konversation där meningar snabbt avlöser varandra, antingen direkt, nästan avbrytande eller efter ett visst andrum. Vid en första genomlyssning upplever ag spelet som flytande och ag får känslan av att det går i vågor, accelererar och retarderar i ett flöde. Vad är en fras? För att kunna beskriva Falks fraseringsverktyg vill ag först reda ut begreppet fras. Det ag menar med fras är ett avgränsad musikaliskt förlopp som har en böran och ett slut och som på något sätt markeras genom sättet den spelas. En fras "kan närmast ämföras med språkets satser". 6 Verktyg Variation i det stora Falks spel är rikt på variation vilket ag tror är en stor anledning till det levande intrycket. Variationen sker både i det lilla och i det stora. Ett exempel på variation i det stora är låtarnas övergripande form. Här föler en uppställning av låtarnas repriser och antal takter samt en beskrivning av hur långa fraserna är i vardera repris enligt min upplevelse. Polska efter Lapp Nils A = 8 takter Varv ett A A B B Varv två A A B B = 8 takter 6 Åstrand, Hans (red.), s

26 I A-delen upplever ag fraser som spänner över fyra takter vardera. B-delen spelas mer som en enda fras men med variation inom frasen. Den kan också ses på samma sätt som A-delen, det vill säga uppdelad i fyrataktsfraser. Svalulåten A = 14 takter B = 12 takter Varv ett A A B B Varv två A B A-delen består av två fraser à su takter var. B-delen upplever ag först och främst som en helhet men den kan även brytas ned i tre mindre fraser om fyra takter vardera eller till och med till sex stycken tvåtaktsfraser. Butauslåten A = 8 takter B = 8 takter Varv ett A A B B Varv två A A B B A-delen spelas som en sammanhängande fras men kan också ses som en konversation där vare inlägg i samtalet är ca två takter långt. B-delens fraser ser ag som en fyrtaktsfras och två tvåtaktsfraser. Eventuellt Fyra tvåtaktsfraser. Lapp Nils polska efter Ol Persa A = 9 takter Varv ett A A A A B B Varv två A A B B B = 8 takter Fraserna i A-delen kan ses som två tvåtaktsfraser och en fras om fem takter, alternativt en fyrtaktsfras och en femtaktsfras. B-delen består av två fyrtaktsfraser. Rullpolskan A = 7 takter B = 8 takter Varv ett A A B B (avslut) A två takter A-delen består av en fyrtaktsfras och en fras om tre takter. B-delen spelas med fraser om fyra takter vardera. I en maoritet av de låtar ag studerat upprepas inte samma form andra genomspelningen. Det andra varvet spelas antingen med färre A-delar eller färre B-delar. Fraseringen är ickehierarkisk - det spelar ingen roll om en del tas fler eller färre gånger, det viktiga är inte i vilken föld eller hur många gånger delarna spelas utan hur de spelas. Det är det lilla berättandet och 22

27 uttrycken i fraserna som är det viktiga. Spelsättet är det som gör musiken levande, däri ligger berättandet, melodin är i sig inte det intressanta. Flera av låtarna har repriser som inte är lika långa. Istället för att repriserna är åtta takter var, vilket är en vanlig reprisuppbyggnad inom svensk folklig dansmusik 7, består repriserna här ofta av ett oämnt antal takter. Detta gör att låtarna i sig blir mindre förutsägbara för lyssnaren vilket bidrar till det levande intrycket.. Variation i det lilla Variation i det lilla kan till exempel vara små förändringar i rytmik, dynamik, betoningar, accenter, pauser eller variation i stråkmönster. Á Melodiska passager som återkommer spelas ofta något annorlunda när de upprepas. Exempel på flera typer av variation finns i Rullpolskans b-del.. Å r # B1 16 # #. Å. Något svagare volym Å. Å. B2 24 #. Lite längre än förra gången 28 # -. # Här ser vi exempel på variation med hälp av så väl dynamik och stråkmönster som rytmik. B2 spelas generellt mukare och mer legato än B1. Lägg märke till att triolerna i B-delen spelas med fyra olika stråk: obundna, de två första bundna, de två sista bundna, alla tre bundna. Även rytmiken förändras, i B1 spelas vissa tonpar lång-kort medan de i B2 spelas kort-lång 7 Roempke, Ville, s. 11 2

28 ytterligare en variant är att båda tonerna tidsmässigt ges lika utrymme. Ibland ändras också en triol till en åttondel och två sextondelar eller tvärt om. Stråkmönster Falk spelar oftast tonerna var för sig, utan bindebågar. Stråkmönstren varieras ibland på passager som återkommer... Å Exempel från andra reprisen i Polska efter Lapp Nils: B1 a: $ # > " ä >. $ $ ". >. $ $. > > > > B1 b: $ "... " " Struttigare, Luftigare. $ ".... " ".. $ "... " ". B2 a: " -. Ännu mukare denna. gång. Tätare. " Å -.. it B2 b:.. Å Î " a1 > - Lite struttigare igen. >.... #. A tempo 24! $ # >. #

29 Betoningar och accenter Även betoningar och accenter är ett verktyg som gör spelet levande och varierat. En accent är en kort och spetsig markering av en ton medan en betoning är längre, mindre spetsig och tyngre. Både accenter och betoningar är exempel på metriska markeringar. 8 Jag har valt att notera accenterna med denna symbol > och betoningarna med. # -. > > - Falk accentuerar och betonar ibland toner som inte är bärande för pulsen eller som initierar en fras eller liknande. Markeringarna läggs alltså inte nödvändigtvis på taktslag ett och/eller tre. Exempel på detta kan vi hitta i Lapp Nils polska efter Ol Persa. 50 #.. (B2 takt 5 och 6) > > -. > > - Ibland kan en kraftig markering av detta slag göra att ag för en kort stund upplever att ettan i takten flyttas. Detta bidrar också till musikens oförutsägbarhet. # Accenterna som inte ligger på pulsslagen tillför också energi till. spelet och skapar en känsla av lätthet..... En annan typ av betoning är de > stråkarpeggion som Falk ibland gör för att till exempel markera böran av en ny repris eller fras. I polska efter Lapp Nils markeras på detta sett övergången till andra varvets A-del. #.. Å.... $ 2 # # ú Î ú Rit " a1 > - #. A tempo $ # >. Pauser Falk # uttrycker sig inte.. bara Å med hälp av de. toner han spelar utan också genom mellanrummen mellan tonerna. Som tidigare nämnts lämnar Falk ofta luft mellan tonerna. Dessa, ofta väldigt korta, pauser blir i sig uttrycksmedel som formar musiken.! #. Rytmisk frasering och artikulationsfrasering I Olle Falks spel är tempot inte statiskt men förändringarna är relativt små. I en frasövergång kan tempot till exempel saktas ned något för att sedan trilla igång igen i böran av nästa fras. (Exempel på detta finns i Butauslåten mellan A-delarna.) Effekten förstärks av olika sätt att artikulera och rytmisera, införa luft både i och mellan toner och skapa riktning. 8 Ahlbäck, Sven, Låttyper, s

30 Trots att tempoförändringarna är små så upplever ag ofta vid första genomlyssningen av en låt att fraserna skapas genom ust tempodynamisk frasering. I Svalulåtens första repris tydliggörs detta. A-delen består enligt mig av två fraser som först går långsamt och sedan accelererar. Vid närmare studie av passagen framkommer dock att det endast förekommer en mycket liten tempoförändring medan effekten istället främst uppkommer med hälp av andra faktorer. Frasen gestaltar en rörelse som skulle kunna ämföras med att först gå upp för en kulle, komma upp över krönet och sedan ogga ned på andra sidan. För att tydliggöra händelseförloppet i frasen delar ag upp den i fyra små passager i vilka artikulation och rytmik i viss mån förändras. I frasens första del används flera överbindningar och tonerna spelas tydligt, detta är uppförsbacken som sträcker sig fram till böran av den trede takten. I den andra delen spelas åttondelarna ämt och kvickt och inga överbindningar förekommer, detta är kullens krön. I trede passagen ändras spelstilen ("gångstilen") igen till att bli mer skuttande, lätt och kort. Den färde och sista delen består av en kort triolpassage som spelas utan bindningar på ett flygigt sätt, vi har här fått så mycket fart ned för backen att vi småspringer ned sista biten innan vi saktar in igen och börar gå uppför nästa kulle. Med hälp av rytmiken och artikulationen skapas på detta sätt en illusion av tempoförändring. Upplevelsen påverkas säkerligen också av det faktum att melodin i det här fallet rör sig först upp i tonhöd och sedan ned. När ag nu beskrivit frasförloppet har ag lyft fram olikheterna i de olika passagerna och förstorat dem för att försöka förstå varifrån en känsla av rörelse uppkommit. De fyra passagerna är korta och övergår i varandra på ett naturligt sätt och är mer subtila än det kanske här verkar. De olika färgerna visar frasens olika passager/stadium. Riktning - fraser i lager Det är ofta svårt att fastställa de fraser som finns i Falks spel, det går att sköna liner i flera lager (se tidigare uppställning av låtarnas form och 26

31 reprisernas fraser). Ofta finns en övergripande riktning över en hel eller en halv repris samtidigt som det där under finns passager som särskils med exempelvis en annan typ av artikulation och därmed bildas fraser under den större frasen. Även melodiska motiv kan utgöra en fras vilket kan skapa ännu ett lager. Orsaken till de långa linerna är enligt mig den riktning som finns i spelet. Även mellan de fraser som avgränsas av exempelvis ett annat spelsätt finns en riktning framåt som inte avtar förrän ett nytt större sok påböras genom ett tydligt "omtag". Ett sådant omtag kan till exempel göras med ett litet ritardando i slutet på den pågående storfrasen, en kort paus och därefter en betoning av den inledande tonen i nästa storfras. 9 Sammanfattning och reflektion I detta arbete har ag studerat en spelman som haft, kanske inte i första hand ett friare förhållande till puls, utan snarare ett levande förhållningssätt till musiken i stort. Med små medel lyckas han få liv i "okomplicerade", "enkla" låtar; trots ett inte allt för stort eller varierat tonmaterial eller variation i låttyper blir musiken intressant, åtminstone i mitt tycke. De fraseringsverktyg ag hittat i Falks spel, det vill säga de metoder han levandegör sitt spel med, handlar främst om variation i fölande aspekter: Form Stråkmönster Dynamik Rytmik Betoningar och accenter Mellanrum mellan toner De två fraseringsmetoder som ag anser att Falk främst använder sig av är rytmisk frasering och artikulationsfrasering och det är på detta sätt illusionen av tempoförändring skapas. "Ett friare förhållningssätt till puls" låter egentligen svårare än vad det behöver vara. Det handlar om att skapa liner och spela efter dem. På så sätt vävs musiken kring pulsen, ömsom fast, ömsom mer fri, beroende på vilken riktning linen har. Jag tycker att ag märker en tydlig närvaro i Olle Falks spel. Även om han förmodligen inte tänker att "nu ska ag släta ut punkteringarna" eller liknande så tycker ag att det märks att han medvetet musicerar. Jag får upplevelsen att han inte spelar låten för låtens skull utan att han använder den som en kanal genom vilken han har mölighet att uttrycka sig och vara kreativ. 9 Se till exempel övergången till varv två i polska efter Lapp Nils 27

32 Det här medvetna musicerandet märks inte minst på sättet han andas och hummar när han spelar. Spelet är något som upptar hela hans person. Han rör sin kropp med fraserna, ibland skiftar han tyngdpunkt i kroppen när han skiftar fras. Att han hade en tydlig bild av vilken klang han eftersträvade framgår bland annat av de förändringar han gorde på sitt instrument. Det är troligt att han också anpassade sitt spelsätt, exempelvis stråktryck, hastighet, kontaktställe och liknande, för att komma så nära sitt klangideal som möligt. Dessa faktorer ser ag därför inte som något slumpartat. Jag tycker att det känns som att han tog sitt musicerande och konstnärskap på stort allvar. Jag har i och med detta arbete blivit påmind om hur viktigt det är med riktning och fras och hur sekundära många andra aspekter av fiolspelet är i ämförelse med de musikaliska intentionerna. Olle Falk har inspirerat mig med sitt medvetna och okonstlade musicerande och ag ska hädan efter försöka andas mer med musiken. 28

33 Transkriptioner Butauslåten A-bas Transkriberad av Alva Granström efter en inspelning av Olle Falk 4 q = 12 A1.. 5.! > 4 Å r 5. Â 7 - =lite längre men ändå i triolens ramar. -. ä. R A2. Â 11 # > # Å r 15. ä. R I B1 Gliss o o - > I I Gliss 19 # # # Á.. Å. R. > I I I I I B2, Gliss 2 # o o #

34 Á Tidig etta? 27 # # #.. > >. I I I ! n. ----I I I 1 # #. ú a1. 5 # # Å r 5 Â 9 # # -. ä. R a2. Â 4 Å r. 47. ä. R Á 51 # # #.. >. 55 # #. >. o b1 o b2 o - Å R o >. - Á 59 # # #.. > >. 6 # # Å r >, ú! n Å R. 0

35 Lapp Nils polska efter Ol Persa Spelas med A-bas Transkriberad av Alva Granström efter en inspelning av Olle Falk q = 150 # A 4 5 # # # > - > - Lite mukare, trioler? Â -. 9 # rit. A2.. a tempo # # # #... A ä..... > - 21 # # # > #.. A

36 29 # >... - #.. -. B1 7 # -. > > #.... > > -. - B2 45 # # # -. > > #.. > > -. > > -. - a1 5 # > - > - 57 # # # # a > 2

37 65 # # # #. > b1 -. > > - 7 #..... > > - 77 #. - b2 > -. > > > - 81 #... >-. > > - 85 # # # -. Î

38 Polska etfer Lapp Nils A-bas A1 q = 120 # (Gliss) #! " 4 #.! Transkriberad av Alva Granström efter en filminspelning av Olle Falk # 4 # Å R $.. Å # > Å R 8 # " # $ Î A2 " > - 12 #.. Å #. $ # >.. # 16 ä " B1 >. $ $. > > > # 20 # Struttigare, Luftigare. $ "... " ".. 24 # $ # ú > " Å R B2 Ännu mukare denna gång. Tätare # 1 4

39 Lite struttigare igen. 28 # >.. Å.... $ 2 # # ú Î ú Rit " a1 > - A tempo #.! # 6 # $ # >... Å.. " a2 40 # # #. Î! # > - 44 # $. # >.. Å. b1 48 # # " ä >. $ $. > > >. # 52 # $ " # $ # ú ä. R 2 5

40 Rullpolskan Transkriberad av Alva Granström efter en inspelning av Olle Falk q = 10 # A1 # 4 Å. 5 # #.. Á Á Eller paus.. # ä A2 9 Å r. Á 1. Å r # B # #. Å. Något svagare volym Å. Å Á. B2 2 # 27 # # # 1 # Lite längre än förra gången - Á. Å Á.. 6

41 Svalulåten q = 140 # A1 Â Â # # # Lite som att gå upp för en backe.. först lite segt och sen trillar det på på nedvägen. Â Â Transkriberad av Alva Granström efter en inspelning av Olle Falk Á ú. 10 # # Á > > 14 ú A2... ".. 19 ú 24 # # > > 28. B1 > -.. -> Å > R -> 1 7

42 2 # >. > ú B2 Gliss.. Å R. > 44 #. >. 48. Á 52. a. " 56 # # > ú " > 64 # # b ä > 68 # #. Å >. R # > > > 72.. > >. Å. Å. - Å 76 # # ú 8

43 Analysschema UTTRYCKS- KVALITETER Litet uttryck (det är berättande och på så sätt dramatiskt men inte svulstigt) Lätt och kvickt men ändå grundat. (känns inte fösigt) Pratigt/konverserande Angeläget GESTALTNINGS- KVALITETER Rytmisk frasering Artikulationsfrasering Tonstyrkedynamisk frasering - Dynamiken ändras i under vissa toner eller korta passager men över lag är dynamiken relativt konstant. Tempodynamisk frasering - I Olle Falks spel är tempot inte statiskt men förändringarna är relativt små Utsmyckning: - Förslag underifrån och ovanifrån - Drillar oftast med två extra nedslag på väg till nästa ton, ibland fler nedslag. - Glissando Melodisk förändring Tonklangsförändring Rytmiskt kontrastskapande Accenter och betoningar Pauser GENERELLA MUSIKALISKA KVALITETER Otät ton Snabbt tonflöde Lätt ton men inte tunn Klangrik ton Luftigt spel Variabel intonation på - 4,, 4, 5, 7 och 8. Vanligast förekommande på kvart och ters. Dubbeltonsmarkeringar Överbindningsmarkeringar Generellt högt tempo Klangförstärkande dubbeltonsspel Artikulativt dubbeltonsspel TEKNISKA KVALITETER Stråkdisposition - Falk spelar, med några få undantag, enbart med stråkens övre hälft. Stråkhastighet - Varierande. "normal" hastighet men med accenter med hög hastighet. Gestiska stråk - Explosiva stråk med tvär ansats. Kontaktstället är långt ifrån stallet. Stråkmönster Oftast utan bindningar. Stråkmönsterna varieras ibland på passager som återkommer. Fingerteknik Vibratolöst, tas ofta underifrån, i vissa fall med ett tydligt glissando. Handen ligger i princip stilla. TEKNISKA FÖRUT- SÄTTNINGAR A-bas Flackt stall Smal fiolhals Kort greppbräda Fiolplacering Fiolen hålls framåt till vänster och nedåt, en bit ned på bröstet. Vänster arm och hand Vänster överarm hänger utmed sidan, armbågen är i princip stilla och vänster hands strängbyten sker inte med armen. Fiolhalsen vilar på vänster hands tummuskel. Handleden är vinklad så att tummen pekar mot snäckan. Att tonerna ofta tas nedifrån har förmodligen att göra med detta. Höger arm och hand Stråken hålls med pek- och långfingret över stången, lillfingret hålls på andra sidan. Ringfingret hålls på stången eller på samma sida som lillfingret. Handen är placerad en bit ovanför froschen. Höger handled är vinklad så att underarmen ligger lägre än handen. Stråkhanden och handleden anpassas inte nämnvärt efter upp- respektive nedstråk och förändras således mycket litet under spelets gång. Sittande Fotstampet - Inte helt konsekvent? Ofta ett och tre men ibland bara på ettorna. Ibland även på alla taktslag. Överkroppen är i konstant (om än subtil) rörelse, främst i sidled. Andningen är sammanlänkad med spelet 9

44 Källor Böcker Ahlbäck, Sven (198/1985/1996). Låtpuls karaktäristiska egenskaper för låttyper, Stockholm: Udda Toner Ahlbäck, Sven (199). Tonspråket i äldre svensk folkmusik, Stockholm: Udda Toner Roempke, Ville (1994). På spelmansfärd med Lapp-Nils. Östersund: Jämtlands läns museum Åstrand, Hans (red.) ( ). Sohlmans musiklexikon. 2., revid. och utvidgade uppl. Stockholm: Sohlman, Frasering Kompendium Ahlbäck, S. (1987/2004). Spelsättsanalys, kompendium. [Opubl.] Film Arnberg, Matts; Egler Lars (1960-tal). Jämtspelmannen Olle Falk, Ludinspelningar Falk, Olle (1968). Rullpolskan, inspelning av Olov Simonsson "Källorna" - klingande antologi över svensk folkmusik, CD11 Jämtland: Falk, Olle (1951). Lapp Nils polska efter Ol Persa, Sveriges Radios inspelning Falk, Olle (1951). Svalulåten, Sveriges Radios inspelning Falk, Olle (1951). Butauslåten e Ol Persa, Sveriges Radios inspelning 40

45 41

46