Handlingsplan mot frånvaro i grundskolan och i gymnasieskolan

Transkript

1 Handlingsplan mot frånvaro i grundskolan och i gymnasieskolan

2 2 (17) Vår handläggare Lisa Jonsson Version Innehållsförteckning Allmän information... 4 Allmän information för arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan... 4 Viktiga utgångspunkter för arbetet... 5 För grundskolan gäller:... 5 Steg 1 grundskola... 5 Steg 2 grundskola... 5 Steg 3 grundskola... 6 Steg 4 grundskola... 6 Steg 5 grundskola... 6 Steg 6 grundskola... 7 För gymnasieskolan gäller:... 7 Steg 1 gymnasieskola... 7 Steg 2 gymnasieskola... 7 Steg 3 gymnasieskolan... 7 Steg 4 gymnasieskola... 8 Steg 5 gymnasieskolan... 8 Övrigt... 8 Bilaga Rutiner för studieavbrott från gymnasieskolan i Katrineholms kommun Elev vill byta program till en annan skola snart efter skolstarten Elev avbryter sina studier utan att gå till en annan utbildning eller arbete Rutiner för uppföljning av studieavbrott från gymnasieskolan Bilaga Skolplikt och frånvaro enligt skollagen kap. Skolplikt och rätt till utbildning Vilka som omfattas av skolplikt Rätten till utbildning Hur skolplikten fullgörs... 12

3 3 (17) När skolplikten inträder Skolpliktens upphörande Deltagande i utbildning Närvaro Ansvar för att skolplikten fullgörs Vårdnadshavares ansvar Hemkommunens ansvar Huvudmannens ansvar Föreläggande och vite Bilaga Lagen om frånvaro i gymnasieskolan kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan Elevers närvaro och information om frånvaro kap. Gymnasieförordningen När en elev anses ha avslutat utbildningen : Skolverkets allmänna råd Rapportering till Centrala studiestödsnämnden (CSN) Bilaga Anmälan eller ansökan till socialförvaltningen Socialförvaltningens verksamheter med öppet intag Familjeenheten Ungdomsmottagningen Ungdomssupport Frida Vad gör socialtjänsten? Den viktigaste lagstiftningen som styr socialförvaltningens arbete Socialtjänstlagen om rätten till bistånd, principen om frivillighet och delaktighet Föräldrabalken den grundläggande lagen om det som gäller barn Stödinsatser som Katrineholms kommun har att erbjuda är bl.a

4 4 (17) Allmän information Handlingsplanen är reviderad juni 2016 i samarbete mellan bildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Ursprungligen framtagen Allmän information för arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Frånvaro från undervisningen kan vara ett tecken på neuropsykiatrisk eller studiemässig problematik, att eleven inte förstår ämnet eller har bristande tillit till sin förmåga. Frånvaron kan orsakas av brister i skolorganisationen eller otrivsel i skolan orsakad av dåliga relationer med kamrater eller lärare. Svåra förhållanden i hemmet, stress, alkohol- eller drogmissbruk och fysisk/psykisk sjukdom kan vara ytterligare orsaker till hög frånvaro. På gymnasieskolan kan orsaken även vara att en elev inte har kommit in på sitt förstahandsval eller har valt ett program som inte stämmer med förväntningarna. En del elever har med sig ett mönster av hög frånvaro under lång tid i grundskolans senare år vilket kan vara svårt att bryta. De eleverna har också ofta sämre kunskapsmässiga förutsättningar att klara studier på gymnasieskolan vilket kan leda till minskad motivation och ökad frånvaro. Skolan ska tillämpa åtgärder mot frånvaron i enlighet med skollagen. Ansvaret för att hjälpa elever som är helt frånvarande eller har återkommande frånvaro tillbaka till skolan är delat mellan vårdnadshavare (till omyndiga elever) och skolan. Vårdnadshavares ansvar är att se till att barnet kommer till skolan. I grundskolan är detta ansvar lagstadgat (Se bilaga 2). Skolans ansvar är att ordna skolmiljön på ett sätt som ger eleven bästa möjliga inlärningsmöjligheter. Rektor ska se till att det finns rutiner för kartläggningar och för beslut om upprättande av åtgärdsprogram vid behov av särskilt stöd samt för hur dessa följs upp, alternativt vad som gäller om beslut fattas att inte upprätta åtgärdsprogram. Rektor har ansvar för att det finns ordningsregler och likabehandlingsplan för att skapa ett gott skolklimat, som präglas av trygghet och arbetsro och goda relationer mellan elever och mellan elever och vuxna. En elev har alltid rätt att slutföra det sista året på sin grundskoleutbildning även om skolplikten har upphört dessförinnan. Det finns inte någon begränsning i hur många läsår som ska kvarstå för att eleven ska ha rätt att slutföra sin utbildning. Om en elev har gått om en eller flera årskurser kan skolplikten i stället upphöra ett år senare, dock senast när eleven fyller 18 år. Frågan prövas av elevens hemkommun. Beslut om att förlänga skolplikten kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Eleven kan också välja att ta steget till gymnasieskolans introduktionsprogram. Det är eleven som väljer om han/hon ska gå kvar i grundskolan eller påbörja en introduktionsutbildning inom gymnasieskolan. Eleven har rätt att påbörja en gymnasieutbildning upp till 20 års ålder.

5 5 (17) Rektor, eller den rektorn delegerat elevhälsouppdrag till, ska se till att all personal kontinuerligt anstränger sig för att eleven skall komma till skolan. Detta ska fortsätta även efter anmälan till socialtjänsten och efter ev. vitesföreläggande (gäller skolpliktiga elever). Vid behov ska skolan erbjuda anpassning av studier eller särskilt stöd för att återgången till skolarbetet ska bli så bra som möjligt. Vårdnadshavaren ska å sin sida göra allt vad på dem ankommer för att barnet ska fullgöra sin skolplikt. Viktiga utgångspunkter för arbetet I arbetet med att hjälpa frånvarande elever tillbaka till undervisningen är det viktigt att skolenheten har lokala rutiner för hantering och registrering av frånvaro att upptäcka frånvaron tidigt att agera med kraft att ha ett nära samarbete med vårdnadshavare att ha ett nära samarbete mellan elevhälsopersonal och pedagoger att ha en upparbetad kontakt med socialtjänst och psykiatri Vid varje tillfälle av oanmäld frånvaro av omyndig elev, ska skolan, samma dag, ta kontakt med vårdnadshavare. (Se bilaga 2 och 3). Varje skola i Katrineholms kommun ska följa denna plan vid ogiltig frånvaro och återkommande, anmäld sjukfrånvaro. Rektor ska därutöver se till att skolan har en välfungerande gemensam rutin för hur frånvaro ska anmälas av vårdnadshavare samt hur frånvaro ska registreras och hanteras på skolan och vem som ansvarar för de olika delarna i detta arbete. Alla åtgärder i enskilda ärenden ska kontinuerligt dokumenteras. Grundskolans senare år och gymnasieskolorna ska ha rutiner för regelbundet framtagande av statistik klassvis kring frånvaro på elevnivå för att snabbare fånga upp elever som inte är uppmärksammade och i åtgärder. För grundskolan gäller: Steg 1 grundskola Mentor/klasslärare tar, vid oro för frånvaron, särskild kontakt med elev och/eller vårdnadshavaren och om oron kvarstår, anmäls ärendet till rektor eller den rektorn delegerat ansvaret till. Steg 2 grundskola Vårdnadshavare och elev kallas till ett samtal på skolan enligt skolans lokala rutiner. Syftet med mötet är att komma överens om strategier för att öka närvaron. Vårdnadshavarens ansvar att få eleven till skolan betonas. Budskapet till eleven är: Du ska vara i skolan! En tydlig ansvarsfördelning görs. Vad skall skolan göra? Vad skall vårdnadshavare göra? Vad skall eleven göra? Mötet dokumenteras. Tid bokas för ett uppföljningsmöte.

6 6 (17) Steg 3 grundskola Om elevens frånvaro fortsätter kallar rektor, eller den rektor delegerat elevhälsouppdrag till, till möte som kan besluta om speciella insatser för elevens studiesituation och om eventuell anpassning av studier. Man ska kartlägga elevens skolsituation med hänsyn till omständigheter på individ-, grupp- och skolnivå. Utifrån kartläggningen görs en bedömning om eleven är i behov av särskilt stöd, och i så fall bedöms vilket behov av stöd eleven har. Man dokumenterar utredningen i två delar, dels genom att beskriva elevens skolsituation utifrån kartläggningen, dels genom att beskriva bedömningen av elevens eventuella behov av särskilt stöd i ett åtgärdsprogram. Tid bokas för uppföljning. I de fall det är svårt att få till stånd ett fungerande samarbete med elevens vårdnadshavare vid utarbetandet av åtgärdsprogrammet ska man sträva efter att finna lösningar. Skolan ska se till att en elev bara har ett åtgärdsprogram, oavsett om elevens behov finns i ett eller flera ämnen, se till att ett beslut om särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång inte omfattar fler ämnen eller längre tidsperiod än nödvändigt (SKOLFS 2013:8). Den som utarbetar ett åtgärdsprogram ska utgå från den bedömning av elevens svårigheter och behov av särskilt stöd, som har gjorts i kartläggningen, utforma konkreta och utvärderingsbara mål och åtgärder för arbetet med det särskilda stödet, och tydligt ange i åtgärdsprogrammet vem som ansvarar för vilka åtgärder samt när åtgärderna ska följas upp och utvärderas (SKOLFS 2013:8). Om skolan upplever att vårdnadshavare inte i tillräcklig utsträckning samarbetar i ärendet ska information i detta skede ges om stegen i denna handlingsplan och om vitesföreläggande som en yttersta konsekvens (se steg 6). Skolan informerar vårdnadshavare om möjligheten att få hjälp genom Familjeenhetens öppna intag för korttidsinsats inom Socialförvaltningen om man bedömer att sådant stödbehov finns. (telefon , se bilaga 4) Steg 4 grundskola När skolan anser sig ha uttömt sina resurser, kopplas stödresursen Samtid in genom en ansökan till elevhälsan. Parallellt med detta kan en formell anmälan till socialtjänsten göras. Socialtjänsten kontaktar skolan. Skolan och socialtjänsten inbjuder vårdnadshavaren och eleven till ett samtal med personal från socialtjänsten och överlämnar ärendet. Under mötet tas frågan om sekretess upp i syfte att underlätta samarbetet mellan socialtjänst och skola under utredningstiden och under eventuell behandlingstid. Steg 5 grundskola Om närvaron inte förbättras under det att Samtid arbetar med ärendet måste rektor besluta om en anmälan till socialtjänsten, såvida detta inte redan skett. Rektor ska se till att skolan kontinuerligt anstränger sig för att eleven ska komma till skolan. Detta ska fortsätta även efter anmälan till socialtjänsten. Eleven ska av skolan i samarbete med Samtid erbjudas särskilt stöd för att återgången till skolarbetet ska bli så bra som möjligt. Under den tid Samtid arbetar med ärendet utgår skolans kontakter med hemmet från Samtids initiativ. När Samtid återlämnar ärendet återgår ansvar till skolan enligt beskrivna rutiner ovan.

7 7 (17) Steg 6 grundskola Om ingen förbättring av närvaron sker och skolan bedömer att detta beror på brist på samarbete från vårdnadshavaren, skickar rektor, efter samråd med beslutande organ inom Samtid, en begäran om vitesföreläggande till bildningsnämnden. I de fall denna bedömning görs kan en begäran om vitesföreläggande bli aktuell redan efter någon eller ett par månader efter det att frånvaroproblematiken uppstått, det vill säga innan Samtid blivit aktuell som insats! Skolans rektor har fortsatt ansvar för uppföljning av ärendet, och ska fortsätta se till att skolan kontinuerligt anstränger sig för att eleven ska komma till skolan. Rektor ska se till att skolan minst en gång varje vecka kontaktar vårdnadshavaren per telefon och att dessa samtal dokumenteras. Om vårdnadshavaren inte svarar på samtal ska skolan varje vecka skicka ett brev (dokumenteras i diariet) till föräldern i syfte att betona förälderns ansvar för barnets skolgång. Vårdnadshavare ska göra allt vad på dem ankommer, för att barnet ska fullgöra sin skolplikt. För gymnasieskolan gäller: Steg 1 gymnasieskola Så fort man ser en tendens till frånvaro tar mentor ett första samtal med elev och undersöker eventuella orsaker till frånvaron. Mentor erbjuder stöd hos kurator, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare (SYV) eller speciallärare om det behovet finns. Mentor kontaktar vårdnadshavare för omyndig elev. Både elev och vårdnadshavare informeras om skolans rapporteringsskyldighet mot Centrala Studiestödsnämnden (CSN) och därmed risk för indraget studiebidrag. Varje skolenhets lokala rutiner avgör vilket av steg 2 eller 3 som blir nästa. Steg 2 gymnasieskola Mentor gör en uppföljning efter en vecka och, om frånvaron fortsätter, kontaktar denne/denna vid ogiltig frånvaro kurator, eller vid upprepad sjukfrånvaro skolsköterska, för ett kartläggningssamtal med eleven. Steg 3 gymnasieskolan Vårdnadshavare och elev, eller myndig elev, kallas till en elevkonferens. De berörda personalkategorierna deltar från skolans sida. Syftet med mötet är att identifiera orsaker till frånvaron och att komma överens om strategier för att öka närvaron. Vårdnadshavarens ansvar för att få eleven till skolan betonas. Budskapet till eleven är: Du ska vara i skolan! En tydlig ansvarsfördelning görs. Vad skall skolan göra? Vad skall vårdnadshavare göra? Vad skall eleven göra? Tydlig information gällande regelverket gentemot CSN ges.

8 8 (17) Man diskuterar elevens skolsituation med hänsyn till omständigheter på individ-, grupp- och skolnivå och gör en bedömning av om eleven är i behov av särskilt stöd eller anpassning av studier och i så fall vilket stödbehovet är. Om behov av särskilt stöd finns beslutas att en kartläggning ska göras som underlag till ett åtgärdsprogram. Om inte behov av särskilt stöd finns bedöms hur skolan kan stödja eleven i att öka sin närvaro. (Åtgärdsprogram, se även grundskolan steg 3.) Skolan informerar vårdnadshavare om möjligheten att få hjälp genom Familjeenhetens öppna intag för korttidsinsats inom Socialförvaltningen om man bedömer att sådant stödbehov finns. Telefon , se bilaga 4. Mötet dokumenteras. Tid bokas för ett uppföljningsmöte. Steg 4 gymnasieskola Om frånvaron fortsätter rapporterar skolan eleven som icke heltidsstuderande till CSN vilket kan leda till att studiebidraget blir indraget. Elev och vårdnadshavare för omyndig elev ska informeras om rapporten. Enligt CSN:s regler ska gymnasieskolorna rapportera icke heltidsstudier om en elevs ogiltiga frånvaro överskrider fyra timmar under en 30- dagarsperiod. Rapport till CSN får inte ses som slutpunkt i arbetet med att få eleven att öka sin närvaro, utan skolan måste fortsätta sina ansträngningar med att stödja eleven i detta. Det är också viktigt att frånvaro följs upp så att återrapport till CSN görs om/när närvaron förbättras och man åter bedömer eleven som heltidsstuderande. (Se bilaga 3 Steg 5 gymnasieskolan Om önskat resultat inte uppnås efter möten på skolan erbjuder skolan eleven och i förekommande fall vårdnadshavaren att via skolan kontakta #jagmed. Steg 6 gymnasieskolan Om elev inte vill/kan samverka med #jag med, erbjuder skolan eleven och i förekommande fall vårdnadshavaren att kontakta socialtjänsten, eller att skolan hjälper till att förmedla den kontakten. I vissa fall kan socialtjänsten erbjuda stöd till elev och förälder. Om vårdnadshavare eller myndig elev tar emot erbjudande om stöd av socialtjänsten, bestäms tid för uppföljning på skolan. (se bilaga 4) Övrigt Om en elev har ofta återkommande, anmäld sjukfrånvaro kan rektor besluta om begäran av sjukintyg som styrker kommande sjukfrånvaro. Därefter bedöms sjukfrånvaro utan intyg som ogiltig och rapporteras till CSN. Beslutet ska delges elev och vårdnadshavare för omyndig elev skriftligt eller på en elevkonferens. Ansökningar för ledighet från studier ska behandlas restriktivt och beviljas av ytterst särskilda skäl. Om en elev, som inte blivit beviljad ledighet ändå uteblir från undervisningen är det

9 9 (17) likställt med ogiltig frånvaro och rapporteras till CSN. På samma sätt ageras om en elev åker på semester utan att ha ansökt om ledighet. Om en elev har uteblivit från sina studier utan att detta berott på anmäld sjukfrånvaro eller beviljad ledighet skall skolan kontakta eleven och i förekommande fall elevens vårdnadshavare. Om skolan under en månads tid inte får kontakt med en elev och en eventuell vårdnadshavare dokumenteras de försök till kontakter, som skolan har vidtagit. Därefter skrivs eleven ut ur skolan. (Rutiner för studieavbrott se bilaga 1) Ur rättssäkerhets- och likvärdighetsaspekten för kommunens gymnasieelever är det viktigt att alla gymnasieskolor har likvärdiga rutiner gällande rapportering till CSN, hantering av krav på sjukintyg och hantering av ledighetsansökan.

10 10 (17) Bilaga 1 Rutiner för studieavbrott från gymnasieskolan i Katrineholms kommun När en elev beslutat sig för att avsluta sina studier vid någon av Katrineholms gymnasieskolor gäller olika rutiner beroende på orsak till studieavbrottet och vad eleven planerar att göra efter avbrottet. Elev vill byta program till en annan skola snart efter skolstarten Skolans studie- och yrkesvägledare (SYV) kallar till samtal. Vid samtalet går man igenom orsaken till bytet. SYV kontaktar den skolan eleven vill byta till och undersöker om det finns plats på det programmet eleven vill gå. Vårdnadshavare för omyndig elev kontaktas och om behov finns för fortsatta diskussioner hålls en elevkonferens. Om bytet genomförs undertecknar rektor blanketten om elevförändring - gymnasieskolan och det registreras i Extens. Elev avbryter sina studier utan att gå till en annan utbildning eller arbete SYV kallar till samtal. Vid samtalet går man igenom orsaken till att eleven önskar sluta skolan. Kurator kopplas in för att undersöka så att trakasserier, utfrysning eller andra relationssvårigheter inte finns som bakomliggande orsak. Elev, och för omyndig elev vårdnadshavare, kallas till en elevkonferens där man diskuterar orsaker till avbrottet och vilka konsekvenser det kan leda till. Innan mötet undersöker SYV möjligheten till eventuell anpassning av studier för att få eleven att slutföra sin utbildning. Om eleven fortfarande vill avsluta sina studier erbjuder sig skolan att ordna ett möte tillsammans med #jagmed, för eventuell övergång till annan verksamhet utifrån personens behov så att eleven inte riskerar att hamna i passivitet. Om eleven är under 18 år och vårdnadshavare inte är med på elevkonferensen skickas blanketten elevförändring gymnasieskolan hem för underskrift av vårdnadshavare. På skolan sparas en kopia. Om skolan trots påminnelser inte får tillbaka undertecknad blankett noteras de kontakter/kontaktförsök som skolan tagit med vårdandshavare. Noteringarna bifogas den sparade kopian och avbrottet registreras i Extens. En kopia av blanketten skickas till bildningsförvaltningen, där den arkiveras. Skolan sparar originalet i elevakten. Om eleven inte är folkbokförd i Katrineholm skickas en kopia även till hemkommunen.

11 11 (17) Elev avbryter sina studier utan att skolan kan komma i kontakt med elev eller vårdnadshavare för omyndig elev Om en elev helt uteblir från sina studier utan att detta beror på anmäld sjukfrånvaro eller beviljad ledighet skall skolan kontakta eleven och vårdnadshavare för omyndig elev. Om skolan under en månads tid inte får kontakt med elev/vårdnadshavare dokumenteras de försök till kontakter som skolan har vidtagit på blanketten elevförändring gymnasieskolan eller i bilaga. Rektor skriver under blanketten om studieavbrott som representant för skolan och studieavbrottet registreras i Extens. Blanketten skickas i original till bildningsförvaltningen, där den arkiveras. Bildningsförvaltningen skickar kopia till Viadidakts ungdomstorg. Skolan sparar också en kopia i elevakten. Om eleven inte är folkbokförd i Katrineholm skickas kopia även till hemkommunen. Rutiner för uppföljning av studieavbrott från gymnasieskolan Antagningskansliet ansvarar för att elever, folkbokförda i Katrineholm, som avbrutit sina gymnasiestudier får skriftlig information om gymnasievalet och en inbjudan att kontakta gymnasieskolans studie- och yrkesvägledare för vägledning. Detta sker två gånger per år, 1 november inför ordinarie ansökningstid och 1 mars inför omvalsperioden.

12 12 (17) Bilaga 2 Skolplikt och frånvaro enligt skollagen. 7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning Vilka som omfattas av skolplikt 2 Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel. Skolplikt gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola. Rätten till utbildning 3 Enligt 2 kap. 18 första stycket regeringsformen har alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola. Hur skolplikten fullgörs 4 Skolplikt ska fullgöras i grundskolan När skolplikten inträder 10 Skolplikten inträder höstterminen det kalenderår då barnet fyller sju år. Skolpliktens upphörande 12 upphör skolplikten vid utgången av vårterminen det nionde året Deltagande i utbildning Närvaro 17 En elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Om en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. Ansvar för att skolplikten fullgörs Vårdnadshavares ansvar 20 Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt.

13 13 (17) Hemkommunens ansvar 21 Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess grundskola eller grundsärskola på något annat sätt får föreskriven utbildning. Huvudmannens ansvar 22 Kommunen ska se till att eleverna i dess grundskola och grundsärskola fullgör sin skolplikt. När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola eller utan giltig orsak är frånvarande i betydande utsträckning från obligatoriska inslag, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen. Föreläggande och vite 23 Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. För en elev i specialskolan eller i sameskolan är det i stället huvudmannen för respektive skolform som får förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutas.

14 14 (17) Bilaga 3 Lagen om frånvaro i gymnasieskolan 15 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan Elevers närvaro och information om frånvaro 16 En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Om en elev i gymnasieskolan utan giltigt skäl uteblir från den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven har varit frånvarande. Om det finns särskilda skäl behöver elevens vårdnadshavare inte informeras samma dag. 12 kap. Gymnasieförordningen När en elev anses ha avslutat utbildningen 3 En elev anses ha avslutat utbildningen om eleven inte kommer till den utbildning eleven har antagits till och inte heller anmäler giltig orsak att utebli inom tre dagar efter det att terminen startat. 4 Om en elev vill avsluta utbildningen utan att slutföra den, ska eleven anmäla det till rektorn. En elev som inte har fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap ska visa att vårdnadshavaren samtycker till att eleven slutar i förtid. Om en elev har påbörjat en utbildning och därefter har uteblivit från den under mer än en månad i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avslutat utbildningen. Rektorn får dock besluta att eleven inte ska anses ha avslutat utbildningen trots att förutsättningarna i andra stycket finns, om det finns synnerliga skäl. 2012: Skolverkets allmänna råd Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan. Rapportering till Centrala studiestödsnämnden (CSN) När det gäller elever i gymnasieskolan ska ogiltig frånvaro rapporteras till CSN. Rutinerna för skolans arbete med att få elever att delta i undervisningen ska dock utgå från reglering av skolans arbete och inte från CSNs krav på rapportering av frånvaro. Det är viktigt att rutinerna inte ger intryck av att en rapport till CSN är slutpunkten för arbetet med att få eleven tillbaka till undervisningen. Skolan ska informera elever och vårdnadshavare för omyndig elev om konsekvenserna av skolans rapport till CSN, till exempel indraget studiebidrag.

15 15 (17) Bilaga 4 Anmälan eller ansökan till socialförvaltningen Samtliga anmälningar och ansökningar ska göras till socialförvaltningens mottagning. Tfn: måndag, tisdag, torsdag och fredag kl: 9-12 tisdag även kl: Övrig tid (dagtid) vid akuta ärenden, tfn Kvällar och helger nås beredskapen via 112. Socialförvaltningens verksamheter med öppet intag Den som vill ha kontakt kan ringa själv det behövs ingen remiss! Skolpersonal kan uppmuntra föräldrar och ungdomar att ta kontakt eller ringa själva för egen vägledning. Familjeenheten Öppenvårdsverksamhet för barn, ungdomar och familjer. På tisdagar och torsdagar kan du kontakta familjeenhetens öppna intag för korttidsinsats. Insatsen är en samtalsserie på max sju tillfällen som föräldrar ansöker om själva. Telefonen är bemannad under följande tider: Tfn: måndagar - fredag kl. 8:00-16:00 Mailadress: familjeenheten@katrineholm.se Ungdomsmottagningen Samtal och rådgivning för pojkar och flickor år. Provtagning graviditet/ sjukdomar, preventivmedel samt sexrådgivning. Kurator - Tfn: Barnmorska - Tfn: Ungdomssupport Råd och stöd till föräldrar och ungdomar. Vid behov av längre kontakt, till exempel för behandling av missbruk, krävs bistånd från Socialtjänsten. Ansökan görs hos mottagningen på socialtjänsten. Via kommunens växel: el. socialtjänstens mottagning tfn: Frida Stöd och hjälp till personer som lever, eller har levt, i våld i nära relationer.

16 16 (17) Tfn: eller Vad gör socialtjänsten? Socialtjänsten är skyldig enligt lag att vidta åtgärder om det kommer till socialtjänstens kännedom att barn eller ungdomar inte har det bra. Socialtjänsten tar emot ansökningar om stöd och anmälningar om missförhållanden. Socialtjänsten utreder och följer upp insatser i familjer med barn och ungdomar upp till 20 år. Vi använder oss av BBIC (Barns behov i centrum), som är en utredningsstruktur som rekommenderas av socialstyrelsen. Personal som i sin professionella verksamhet kommer i kontakt med barn och ungdomar är skyldiga enligt lag att göra en anmälan till socialtjänsten om de misstänker att ett barn eller en ungdom riskerar att fara illa eller far illa. Det leder till en förhandsbedömning där beslut tas om behov finns att inleda utredning eller ej. Om skolan gör en anmälan till socialtjänsten bör det ske en återkoppling till anmälaren där det framgår om utredning kommer att inledas eller ej. En utredning innebär att kartlägga barnets eller ungdomens hela livssituation. De områden som utreds är barnets eller ungdomens behov, familj och miljö samt föräldrarnas förmåga att tillgodose barnets eller ungdomens behov. Målet är att i samarbete med föräldrar komma fram till en lämplig stödinsats. Den viktigaste lagstiftningen som styr socialförvaltningens arbete Socialtjänstlagen om rätten till bistånd, principen om frivillighet och delaktighet. Att socialtjänsten är skyldig att utreda ansökningar och anmälningar, att en utredning får pågå i högst fyra månader och ska leda fram till ett beslut som den det berör ska få (skriftligt). Det är i socialtjänstlagen bestämmelserna om alla som arbetar med eller för barn i t.ex. förskola, skola sjukvård, hälsovård m.m. har skyldighet att anmäla till socialförvaltningen om de är oroliga för ett barn eller en tonåring. Den som har anmälningsskyldighet behöver inte veta några detaljer, att man är orolig räcker. Den som har anmälningsplikt måste också lämna den information socialförvaltningen behöver när den utreder barn eller ungas behov av stöd, hjälp eller skydd.

17 17 (17) Föräldrabalken den grundläggande lagen om det som gäller barn. Här finns bestämmelser om bl.a. föräldrars ansvar och skyldigheter. Regler om myndigheters och domstolars arbete vid tvister om vårdnad, boende och umgänge. Har samordnats med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter. Stödinsatser som Katrineholms kommun har att erbjuda är bl.a. Familjeenheten Ungdomssupport- ungdomsrådgivning och behandling vid missbruk kontaktperson kontaktfamilj komplementfamilj familjehem Klivets lägenhetsboende för ungdomar Kollektivet HVB, ungdomsboende påverkansprogrammet Vägskälet behandlingsprogram och nätverksmöten behandlingshem Socialtjänstens insatser är i huvudsak inriktade på att kunna genomföras genom frivilliga överenskommelser med föräldrar, barn och socialtjänst. I det fall den unge utsätter sig själv för stora risker i sin utveckling eller utsätts i sin hemmiljö för att allvarligt skadas i sin utveckling är det tillämpligt med tvångsvård enligt LVU. Detta prövas i förvaltningsrätten. Socialtjänsten, liksom skolan, har skyldighet enligt lag att samverka för att ge barnet eller ungdomen de bästa förutsättningarna i sin utveckling. Vikten av en helhetssyn betonas.