Ansvar och befogenheter för medföljande personal till sjukhus -

Transkript

1 Ansvar och befogenheter för medföljande personal till sjukhus - Samverkansrutin mellan NU-sjukvård och kommuner 1 när en patient har behov av medföljande personal från sin hemkommun (Delregional överenskommelse inom Fyrbodal) 1 Med vissa undantag kan skrivelsen även ses som en tillämpningsanvisning för privata utförare. 1

2 Innehåll Inledning... 3 Patienter med funktionsnedsättning som inte har personlig assistans... 3 Kommunens ansvar... 3 Regionens ansvar... 4 Patienter med funktionsnedsättning som har personlig assistans... 4 Kommunens ansvar... 5 Regionens ansvar... 5 Viktigt att tänka på:... 6 Referensförteckning... 6 Bilagor och länkar... 6 Bilaga 1: Vanliga frågor och svar:... 8 Ansvar - medföljande personal/ sjukhus/ slutenvård:... 8 Privata aktörer:... 8 Personalansvar:... 9 Delegering:... 9 Bilaga 2: Beskrivning av olika personalkategorier som kan vara aktuella att följa med patienter från kommunerna till vårdinrättningar inom Regionens vård Personlig assistent Ledsagare Hemtjänst/ Boendepersonal Bilaga 3: Arbetsgruppen Representanter från Fyrbodals 14 kommuner och Lilla Edet: Representanter från NU-sjukvårdens: Representant från Vårdsamverkan Fyrbodals kansli: Juridisk expertis: Ekonomisk expertis och underlag: Bilaga 4: Fyrbodalgemensam överenskommelse gällande ersättnings-belopp vid personalköp mellan kommun och NU-sjukvården Bakgrund Ersättningsnivå

3 Inledning Patienter med funktionsnedsättning är en utsatt grupp som kan ha stora svårigheter i sin kommunikation med omvärlden. Om dessa patienter, beroende av sin ohälsa, kräver sjukhusvård är det extra betydelsefullt att samverkan mellan vårdgivarna fungerar på ett optimalt vis. En person som har rätt till insatsen personlig assistans, enligt 9 2 LSS eller assistanstimmar enligt 51 kap Socialförsäkringsbalken, ska få sitt behov av stöd och service tillgodosett. Finns inget särskilt beslut om medföljande personal vid sjukhusvistelse ansvarar sjukhusets huvudman att tillgodose den enskildes behov av omvårdnad. Hur denna omvårdnadsinsats genomförs av ansvarig huvudman regleras inte via lagstiftningen. Huvudmannen, i detta fall NU-sjukvården, kan fatta beslut om att anlita annan utförare till exempel kommunal personal. Nedanstående rutin är inte tvingande utan bygger på frivillighet från både kommun/privat vårdgivare och sjukhus/slutenvård. Kommun kan alltid avböja personalköp. Med vissa undantag kan skrivelsen även ses som en tillämpningsanvisning för privata utförare. Det är öppenvård till och med akuten, fram till patienten blivit inskriven på en avdelning. Det är slutenvård/sjukhus från och med att patienten är inskriven på en avdelning. Patienter med funktionsnedsättning som inte har personlig assistans Kommunens ansvar Förberedd vårdbegäran skrivs enligt Rutinen för samordnad vårdplanering - SVPL. Vårdbegäran skickas via IT-stödet för SVPL. 2 Vid behov bör i första hand närstående följa med vid besök på akutmottagningen. I de fall närstående av olika skäl inte har möjlighet till detta följer kommunens personal med. Kommunens personal ansvarar för att patienten får med sig ett 2 Det är även möjligt för kommunen att i efterhand skicka in en vårdbegäran via IT-stödet för SVPL vid begäran från sjukhuset. Kommunen ska även aktivt löpande notera, i IT-stödet för SVPL, de patienter som är berättigade stöd enligt LSS, om personen ifråga är berättigad personlig assistans av försäkringskassa eller om kommunen rekommenderar medföljande personal trots att patienten ej berättigats assistans av försäkringskassan. 3

4 Kit med förbrukningsartiklar 3. Vad gäller eventuella hjälpmedel bekostar patienten själv transport av dessa under lånetiden 4. Medföljande personal stannar kvar under vistelsen på akutmottagningen. Om inläggning på vårdavdelning blir aktuell följer personalen med till avdelningen och ger övrig information till avdelningspersonal. Regionens ansvar Under vistelsen på vårdavdelningen har regionen ansvaret för omvårdnads- och sjukvårdsinsatser. Om det finns särskilda skäl 5, till exempel kommunikationssvårigheter, att hälsotillståndet kräver det eller där karaktären på funktionsnedsättningen gör det extra angeläget, kan ansvarig chef på respektive avdelning kontakta enhetschefen för den kommunala verksamhet som patienten med funktionsnedsättning tillhör. Enhetschefen ska vara behjälplig i att rekommendera personal som känner patienten. Medföljande personal kan under obekväm arbetstid, om det finns särskilda skäl, ha befogenhet att upprätta en tillfällig överenskommelse fram till dess att ansvarig chef i kommunen kan fastställa överenskommelsen. Kommunen ersätts för de timmar som personal finns med på vårdavdelningen. Det finns en upprättad Fyrbodalgemensam överenskommelse gällande ersättningsbelopp vid personalköp mellan kommun och NU-sjukvård 6. Rutinen för samordnad vårdplanering - SVPL ska följas, till exempel gällande inskrivningsmeddelande, kallelse och vårdplaneringsunderlag, vårdplan, utskrivningsmeddelande och information vid utskrivning. Patienter med funktionsnedsättning som har personlig assistans Huvudregeln är att patienten inte har rätt till personlig assistans under vårdtid på sjukhus. 3 Kitet kan bestå av förbrukningsartiklar som patienten är i behov av, som t.ex. medicinlista, hela dosbandet, insulinpenna, ögondroppsflaska, inkontinenshjälpmedel för första dygnet och övrig medicinsk teknisk utrustning. 4 Se vidare Lånevillkor, dokumentet alla erhåller som lånar ett hjälpmedel. 5, Med särskilda skäl avses sådana förhållanden och omständigheter som omöjliggör en god och säker vård under sjukhusvistelse, och som inte kan lösas på annat sätt än att personal som känner patienten väl finns med under sjukhusvistelsen under patientens vakna tid, oavsett tidpunkt på dygnet. 6 Se vidare under Bilagor och länkar sid 5, för Fyrbodalgemensam överenskommelse gällande ersättningsbelopp vid personalköp mellan kommun och NU-sjukvård samt för de Fyrbodalgemensamma dokumenten för Överenskommelse gällande personalköp mellan kommun (säljare) och NU-sjukvården (köpare) vid inläggning av patient samt Underlag för fakturering vid köp av personal från kommun. 4

5 Personlig assistans kan medges vid sjukhusvistelse om det finns särskilda skäl. Försäkringskassan eller kommun fattar beslut kring om det finns särskilda skäl. Försäkringskassan beviljar assistans vid sjukhusvistelse upp till max 4 veckor. Kommunens ansvar Förberedd vårdbegäran skrivs enligt Rutinen för samordnad vårdplanering - SVPL. Vårdbegäran skickas via IT-stödet KLARA SVPL. 7 Medföljande personal stannar kvar under vistelsen på akutmottagningen. Om inläggning på vårdavdelning blir aktuell följer medföljande personal med till avdelningen och ger övrig information till avdelningspersonal. Regionens ansvar Under vistelsen på vårdavdelningen har regionen ansvaret för omvårdnads- och sjukvårdsinsatser. Om det finns särskilda skäl 8, till exempel kommunikationssvårigheter, att hälsotillståndet kräver det eller där karaktären på funktionsnedsättningen gör det extra angeläget, kan ansvarig chef på respektive avdelning kontakta enhetschefen för den kommunala verksamhet som patienten med funktionsnedsättning tillhör. Enhetschefen ska vara behjälplig i att rekommendera personal som känner patienten. Medföljande personal kan under obekväm arbetstid, om det finns särskilda skäl, ha befogenhet att upprätta en tillfällig överenskommelse fram till dess att ansvarig chef i kommunen kan fastställa överenskommelsen. Kommunen ersätts för de timmar som personal finns med på vårdavdelningen. Det finns en upprättad Fyrbodalgemensam överenskommelse gällande ersättningsbelopp vid personalköp mellan kommun och NU-sjukvård 9. Om försäkringskassan eller kommun godkänt personlig assistans på sjukhus är det den personliga assistenten som avgör hur de kan bistå i vården förutsatt sjukhuspersonalens samtycke. Sjukhuset ansvarar för vården enligt HSL. 7 Det är även möjligt för kommunen att i efterhand skicka in en vårdbegäran via IT-stödet för SVPL vid begäran från sjukhuset. Kommunen ska även aktivt löpande notera, i IT-stödet för SVPL, de patienter som är berättigade stöd enligt LSS, om personen ifråga är berättigad personlig assistans av försäkringskassa eller om kommunen rekommenderar medföljande personal trots att patienten ej berättigats assistans av försäkringskassan. 8, Med särskilda skäl avses sådana förhållanden och omständigheter som omöjliggör en god och säker vård under sjukhusvistelse, och som inte kan lösas på annat sätt än att personal som känner patienten väl finns med under sjukhusvistelsen under patientens vakna tid, oavsett tidpunkt på dygnet. 9 Se vidare under Bilagor och länkar sid 5, för Fyrbodalgemensam överenskommelse gällande ersättningsbelopp vid personalköp mellan kommun och NU-sjukvård samt för de Fyrbodalgemensamma dokumenten för Överenskommelse gällande personalköp mellan kommun (säljare) och NU-sjukvården (köpare) vid inläggning av patient samt Underlag för fakturering vid köp av personal från kommun. 5

6 Rutinen för samordnad vårdplanering - SVPL ska följas, till exempel gällande inskrivningsmeddelande, kallelse och vårdplaneringsunderlag, vårdplan, utskrivningsmeddelande och information vid utskrivning. Viktigt att tänka på: När en patient med medföljande personal blir inskriven på sjukhuset, övergår hela omvårdnadsansvaret och det medicinska ansvaret till sjukhuset. Sjukhuset är skyldigt att ge samma omvårdnad av patienter med medföljande personal som till övriga inneliggande patienter. Den hjälp som medföljande personal ger sina vårdtagare i hemmet, skiljer sig många gånger från den omvårdnad som patienten är i behov av under sjukhusvistelse. Det är inte självklart att medföljande personal har en omvårdnadsutbildning utan kan lika gärna vara rekryterad på andra grunder. Det är viktigt med en tydlig kommunikation mellan sjukhuspersonal och medföljande personal så det inte uppstår några oklarheter om vem som gör vad. Referensförteckning - Proposition 1995/96:146, Vissa frågor om personlig assistans - SFS 1993:387, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade - SFS 1993:389, Lag om assistansersättning - Arbetsmiljölagen - Patientsäkerhetslagen - Egenvård - HSL - SoL Bilagor och länkar - Bilaga 1 Vanliga frågor och svar - Bilaga 2 Beskrivning av olika personalkategorier som kan vara aktuella att följa med patienter från kommunerna till vårdinrättningar inom Regionens vård - Bilaga 3 Arbetsgruppen Ansvar och befogenheter för medföljande personal till sjukhus - Samverkansrutin mellan NU-sjukvård och kommuner när en patient har behov av medföljande personal från sin hemkommun (Delregional överenskommelse inom Fyrbodal) - Bilaga 4 Överenskommelse angående ersättning av personalköp 6

7 - SOSFS 1997:14 (Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård) 7

8 Bilaga 1: Vanliga frågor och svar: Ansvar - medföljande personal/ sjukhus/ slutenvård: - Vem ansvarar för patienten under sjukhusvistelsen, om patienten har medföljande personal? Sjukhuset och dess personal, hela omvårdnadsansvaret och det medicinska ansvaret ligger på sjukhuset - Kan medföljande personal bistå i att t.ex. vända patienten? Ja, men ansvaret ligger ytterst på sjukhuset vad gäller hela omvårdnadsansvaret och det medicinska ansvaret. - Kan medföljande personal bistå i sondmatning? Ja, men ansvaret ligger ytterst på sjukhuset vad gäller hela omvårdnadsansvaret och det medicinska ansvaret. - Kan medföljande personal bistå i användandet av patientens apparatur som t.ex. hemventilator, hostmaskin, BIPAP, under sjukhusvistelsen? Ja, men ansvaret ligger ytterst på sjukhuset vad gäller hela omvårdnadsansvaret och det medicinska ansvaret. - Kan sjukhuset kräva att medföljande personal ska använda sjukhusets arbetskläder? Nej, det föreligger inte något enskilt krav på att medföljande personal ska bära arbetskläder, utan den medföljande personalen ska vid behov följa riktlinjer vad gäller Basala hygien och klädrutiner (BHK). Privata aktörer: - Vad gäller för privata aktörer inom medföljande personal i Fyrbodal? Skrivelsen, Ansvar och befogenheter för medföljande personal till sjukhus - Samverkansrutin mellan NU-sjukvård och kommuner när en patient har behov av medföljande personal från sin hemkommun (Delregional överenskommelse inom Fyrbodal), kan ses som en riktlinje även för privata aktörer inom assistansverksamhet. - Kan sjukhuset neka medföljande personal i privat regi som inte följer rekommenderad ersättningsnivå? Ja, sjukhuset tar över hela omvårdnadsansvaret och det medicinska ansvaret och kan därmed neka till allt som de anser ej går i linje med skrivelsen kring tillämpningsanvisningar, Ansvar och befogenheter för medföljande personal till sjukhus - Samverkansrutin mellan NU-sjukvård och kommuner 10 när en patient har 10 Med vissa undantag kan skrivelsen även ses som en tillämpningsanvisning för privat assistansverksamhet. 8

9 behov av medföljande personal från sin hemkommun (Delregional överenskommelse inom Fyrbodal) Personalansvar: - Vem ansvarar för personalen? Arbetsgivaransvaret innehas av den ordinarie arbetsgivaren. Arbetsmiljöansvaret ligger hos regionen, men samverkan är en förutsättning. Kommunen har till exempel rätt att kontrollera att arbetsmiljökraven är uppfyllda av den verksamhet som köper tjänst av kommunen samtidigt som den verksamhet som köper tjänsten ska se till att arbetsmiljöaspektena beaktas för den inhyrda personalen. - Vem ansvarar för köpt tjänst? Vid köpt tjänst/bemanningsköp där personalen till exempel är anställd av kommunen har kommunen arbetsgivaransvar. Kommunen avgör vilken av dess personal som ska delta i vården på sjukhuset. - Vad gäller vid arbetsskador: Vid eventuell arbetsskada sker allt i samverkan mellan samtliga inblandade parter. Sjukhuset skriver avvikelse och kommunen står för arbetsskadeanmälan. Detta sker i samverkan så båda parter är informerade. Om fel begås av personalen har personalen ett eget ansvar till exempel vid oaktsamhet. - Hur går anmälningsskyldighet till mellan huvudmän vid avvikelser i vården? Först och främst används den gemensamma avvikelserutinen. Vid vanvård, i till exempel personlig omvårdnad som uppmärksammas från sjukhuset sida, tar sjukhuset kontakt med verksamhetsansvarig inom berörd verksamhet, och vise versa, samt använder avvikelserutinen. Delegering: - Vad gäller vid delegering? Kommunens delegering upphör inom sjukhus. Inom sluten vård kan man inte delegera administrering av läkemedel. Det är förbehållet enbart att utföras av legitimerad personal. När det gäller medicinsk teknisk produkt beror det på om medföljande personal har kompetens att utföra en arbetsuppgift. Det är verksamhetschefen inom slutenvården som tillser att varje enhet har rutiner för att säkerställa att medföljande personal har tillräckliga kunskaper för att utföra uppgifter med medicinsk teknisk produkt. (För vidare information se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården). 9

10 Bilaga 2: Beskrivning av olika personalkategorier som kan vara aktuella att följa med patienter från kommunerna till vårdinrättningar inom Regionens vård Personlig assistent Personlig assistans kan målgruppen funktionsnedsatta personer, med stor och varaktig funktionsnedsättning, ha med sig. Insatsen beviljas antingen av kommun eller av Försäkringskassan. För att få rätt till personlig assistans ska den enskilde ha behov av hjälp med sin personliga hygien, måltider, av- och påklädning, kommunikation eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Det vill säga det som utgör de grundläggande behoven för den enskildes levnadsförhållanden. När det gäller besök som till exempel öppenvårdsbesök följer ofta assistenten med och assisterar den enskilde. Om assistans är aktuellt under vårdtiden skall ett beslut från Försäkringskassan eller kommun finnas. Vid planering av fortsatt vård/insatser efter vårtiden gäller de riktlinjer som är tagna utifrån informationsöverföring och samordnad vårdplanering inom NUsjukvårdens upptagningsområde. Den enskilde väljer själv assistansutförare, det kan vara antingen kommun eller privat utförare. Om den enskilde valt annan assistansutförare än kommun ska ändå meddelanden skickas till kontaktpersonen i kommunen. Ledsagare Ledsagare behövs många gånger på grund av den fysiska miljöns otillgänglighet. Ledsagning till ett öppenvårdsbesök innebär att den enskilde patienten har någon som åker och följer med till vårdinrättningen. Ledsagaren kan oftast vänta utanför vid själva behandlingen. Om en inläggning är aktuell så har ledsagaren ingen möjlighet att vara med under sjukhusvistelsen. Hemtjänst/ Boendepersonal Hemtjänst/boendepersonal följer många gånger med sina vårdtagare när dessa ska besöka vårdinrättningar vid både akuta och planerade besök. Personalen följer med utifrån en bedömning som är gjord av den enskildes förmåga att kunna meddela och klara sig. 10

11 Bilaga 3: Arbetsgruppen Arbetsgruppen som tog fram skrivelsen Ansvar och befogenheter för medföljande personal till sjukhus - samverkansrutin mellan NU-sjukvård och kommuner när en patient har behov av medföljande personal från sin hemkommun (Delregional överenskommelse inom Fyrbodal), skrivelsen Fyrbodalgemensam överenskommelse gällande ersättningsbelopp vid personalköp mellan kommun och NU-sjukvård samt de Fyrbodalgemensamma dokumenten för Överenskommelse gällande personalköp mellan kommun (säljare) och NU-sjukvården (köpare) vid inläggning av patient och Underlag för fakturering vid köp av personal från kommun har bestått av följande personer: Representanter från Fyrbodals 14 kommuner och Lilla Edet: Tommy Carlgren, MAS Vänersborgs kommun Urban Rapp, Enhetschef Trollhättans stad Doris Söderman, MAS Uddevalla kommun Representanter från NU-sjukvårdens: Yvonne Jansson, Vårdenhetschef avd.5 Carina Juhlin Lundgren, Vårdenhetschef MAVA NÄL Gunilla Mårtensson, Avdelningschef KAVA Representant från Vårdsamverkan Fyrbodals kansli: Brita Lindahl, Samordnare Juridisk expertis: AnnaKarin Jonsson, Regionjurist Tünde Petersson, Vänersborgs kommunjurist Ekonomisk expertis och underlag: Inger Israelsson, Ekonomichef Omsorgsförvaltningen, Trollhättans stad 11

12 Bilaga 4: Fyrbodalgemensam överenskommelse gällande ersättnings-belopp vid personalköp mellan kommun och NU-sjukvården Undertecknad har fått i uppdrag att, tillsammans med representanter från Uddevalla, Vänersborg och Vårdsamverkan Fyrbodal, ta fram ett skäligt ersättningsbelopp om NU-sjukvården önskar att kommunens medföljande personal stannar hos brukaren/patienten under sjukhusvistelse. Bakgrund En person som har rätt till insatsen personlig assistans, enligt 9 2 LSS eller assistanstimmar enligt 51 kap Socialförsäkringsbalken, ska få sitt behov av stöd och service tillgodosett. Finns inget särskilt beslut om medföljande personal vid sjukhusvistelse åvilar det sjukhusets huvudman att tillgodose den enskildes behov av omvårdnad. Hur denna omvårdnadsinsats genomförs av ansvarig huvudman regleras inte via lagstiftningen. Huvudmannen, i detta fall NU-sjukvården, kan fatta beslut om att anlita annan utförare till exempel kommunal personal. Mot bakgrund av ovanstående har ett Fyrbodalgemensamt förslag till ersättning för personalköp mellan kommun och NU-sjukvården arbetats fram. Förslaget avser även personalköp av annan personal än personlig assistans till exempel brukare med beslut om gruppbostad enligt LSS 11. Kommunen kan alltid avböja personalköp. Ersättningsnivå För att underlätta för alla inblandade parter har ett generellt ersättningsbelopp tagits fram för samtliga typer av medföljande personal gällande mellan samtliga kommuner inom Fyrbodal, inklusive Lilla Edet, och NU-sjukvården. Beloppet är beräknat till 347kr/timme För mer information se skrivelse Ansvar och befogenhet för medföljande personal till sjukhus Samverkansrutin mellan NU-sjukvård och kommuner när en patient har behov av medföljande personal från sin hemkommun (Delregional överenskommelse inom Fyrbodal) eller 12 Bakgrund: Kommunerna Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan hade sedan tidigare räknat fram ett ersättningsbelopp för personalköp avseende personlig assistans mellan NU-sjukvården och kommun till 333kr per timme för år Där 280kr avser grundkostnaden och 53kr rese- och traktamentskostnader. Från annan personal till exempel från gruppbostad enligt LSS eller gruppbostad för person med demenssjukdom sätts beloppet till 360 SEK. (Denna personalkategori har i genomsnitt en högre lön). Där 307kr avser grundkostnaden och 53kr rese- och traktamentskostnader. För att underlätta för alla inblandade parter har ovanstående förslag om endast ett generellt ersättningsbelopp tagits fram för medföljande personal, 347kr. Detta belopp har grundats på differensen mellan de båda föregående beloppen ( =27 och 27/2=13,50kr som avrundats till 14kr, där ersättningsbeloppet blir =347kr). 294 SEK avser grundkostnaden och 53 SEK avser rese- och traktamentskostnader. 12

13 Ersättningsbeloppet uppräknas årligen med avtalad lönekostnadsökning enligt kommunals avtalsområde. Ersättningsbeloppet gäller oavsett tid på dygnet, vardag som helgdag, och betalas ut för det antal timmar som kommunens medföljande personal arbetar på sjukhuset. I dessa situationer ska en person inom NU-sjukvården, som har mandat att bestämma huruvida de övertar personalansvaret från kommunen, fylla i det Fyrbodalgemensamma dokumentet för Överenskommelse gällande personalköp mellan kommun (säljare) och NU-sjukvården (köpare) vid inläggning av patient 13 för respektive enskilt fall. Vid fakturering från säljaren/kommunen ska det Fyrbodalgemensamma fakturaunderlaget, Underlag för fakturering vid köp av personal från kommun 14 användas och bifogas fakturan. Inger Israelsson Ekonomichef Trollhättans stad 13 Se 14 Se 13