Vittnet Yvonne N och den springande mannen på David Bagares gata

Transkript

1 Rapport 2018 Vittnet Yvonne N och den springande mannen på David Bagares gata Första upplagan Svårighetsgrad: avancerad Sanningskommissionens rapport Stockholm 2018

2 Förord I denna rapport analyserar vi iakttagelsen av den springande mannen på David Bagares gata i direkt anslutning till mordet på Olof Palme som vittnet Yvonne N redogjort för. Denna observation ligger till grund för den officiella uppfattningen om gärningsmannens flyktväg. Men är det verkligen utom rimligt tvivel att detta är gärningsmannens flyktväg? I flera av de forum på internet som behandlar mordet på Olof Palme har denna fråga diskuterats och många som räknat på tidsangivelser gör gällande att dessa inte går ihop. Vi gör här ett försök att bringa klarhet i detta. Rapporten förutsätter en viss förkunskap även om vi försökt vara så tydliga som möjligt och refererar till våra källor. Underlaget för denna rapport är i första hand vittnesförhören med Yvonne N och vittnet Lars J samt Granskningskommissionens betänkande Brottsutredningen efter mordet på statsminister Olof Palme (SOU 1999:88), nedan förkortat GK, men vi har under vår analys även använt oss av ytterligare vittnesmål från mordplatsen bl.a. för att utvärdera signalement. Viktigt att framhålla här är att fakta många gånger är svårtolkad, men att vi utifrån det som källorna ger, ändå försökt värdera dessa. Till detta har vi även själva, via rekonstruktioner, försökt tidsbestämma rörelserna utifrån vår uppfattning och uppskattning av hastigheter. Är det gärningsmannen Yvonne N ser på David Bagares gata, eller är det en annan springande man, är frågan, men kommer vi att kunna besvara detta i rapporten? Kommer vi kanske finna svar på andra frågor? Vår ambition är att utifrån det för oss tillgängliga fakta bedöma, värdera och sammanställa så att läsaren här får möjlighet att skapa sin egen uppfattning. Vi har även graderat denna rapport till svårighetsgraden avancerad då vi erinrar oss att det kan vara svårt att ta till sig alla delar för den som inte är insatt i ämnet. Rapporten är medvetet komplex då vi velat redogöra för så många delar som möjligt i händelseförloppet. Den riktar sig kanske främst till dem som tittat närmare på denna fråga, även om vi försöker vara så tydliga som möjligt så att fler kan ta till sig av innehållet. 2

3 Innehållsförteckning Introduktion... 5 Händelseförloppet... 6 Metod... 7 Analys... 8 Händelseförloppets hållpunkter... 9 Tidsanalys Tabell; Tider och klockslag i rapporten Lars J väntar på Tunnelgatan-Luntmakargatan Tabell 1; Hur lång tid tog gärningsmannen och Yvonne N på sig Tabell 2; Hur länge väntade Lars J? Tidsanalys utifrån klockslaget för mordet ( framlängesanalys ) Beräknad mötestid för Yvonne N. och poliserna (piket 3230) Tabell 4; Min.-tid, då Yvonne tidigast mötte poliserna (utifrån tidpunkten för mordet) Tabell 5; Max.-tid, då Yvonne tidigast mötte poliserna (utifrån tidpunkten för mordet) Tabell 6; Sammanfattning mötet mellan Yvonne N. och poliserna Bakvänd tidsanalys utifrån ankomsttiden för piket 3230 ( baklängesanalys ) Tabell 7; Från GK sammanfattade tider för piket 3230 s ankomst till mordplatsen Tabell 8; Den tidigaste mötestiden för poliserna och Yvonne N Tabell 9; Den senaste mötestiden för poliserna och Yvonne N Tabell 10; Mötestiden för poliserna och Yvonne N. utifrån troligaste ankomsttiden för piket Tabell 11; Sammanfattning polisernas mötestid med Yvonne N. (Blå fälten ovan) Tabell 12; Mötestider för mötet mellan Yvonne N. och Lars J. ( baklänges från mötet m. 3230) Tabell 13; Klockslag Yvonne N. s iakttagelse av springande man ( baklänges från mötet m. 3230) Jämförelseanalys Tabell 16; Jämförelseexempel: långsammare gärningsman, snabbare polis Signalementsjämförelse Yvonne Ns signalement på den springande mannen Jämförelse med mordplatsvittnenas signalement på gärningsmannen Tabell 19; Jämförelse av signalement Diskussion Tabell 17; När är gärningsmannen senast på trappkrönet, senast?

4 Yvonne ser en annan springande man Tabell 20; Gärningsmannens hypotetiska försprång Tabell 21; Gärningsmannens hypotetiska försprång om Lars väntar i 54s Slutsats Accepterar bröderna Poutiainen en väntetid för vittnet Lars på ca 2 min? Sven Anérs korrekta slutsats? Vilka tider har Palmegruppen? Avgränsningar Områdesanropet och första polisbil på plats Övriga vittnesuppgifter Juristkommissionens intervjuer av poliser i tjänst Referenser Bilagor Bilaga 1 Springande mannens position

5 Introduktion Syftet med denna rapport är att försöka bringa klarhet i den osäkerhet som faktiskt råder gällande gärningsmannens flyktväg från mordplatsen upp till Tunnelgatans trappkrön vid Malmskillnadsgatan och vidare. Vi har från Granskningskommissionens betänkande Brottsutredningen efter mordet på statsminister Olof Palme (SOU 1999:88), sid 160 hämtat detta: Ett av mordutredningens tydligaste kännetecken är tvärtom att det finns så litet kunskap om vart gärningsmannen tog vägen efter det att han iakttogs på David Bagares gata. (Iakttagelsen från David Bagares gata är för övrigt inte heller den säkerställd. Det vittne som gjorde den är inte hörd i domstol.) Vittnet som GK avser här är alltså Yvonne N. Vi kommer i rapporten att arbeta med både klockslag samt löp- och promenadtider vilka är uppskattade utifrån egna rekonstruktioner och vittnesuppgifter m.m. Dessa ger ett visst utrymme för felmarginaler. Vi vill därför belysa principen för vår uppställning/beräkning i denna rapport då den säger mer än de exakta sekunderna. Mer om detta under Metod samt i vår Analys. 5

6 Händelseförloppet För att beskriva händelseförloppet har vi i detta avsnitt utelämnat vittnesmål kring signalement och iakttagelser som vi inte anser vara relevanta för själva händelseförloppet. Dessa kommer vi att återkomma till i vår analys längre fram i rapporten. Förloppet nedan utgår i stort från de uppgifter som har bäring på position och tid. Efter det andra skottet flyr gärningsmannen Tunnelgatan österut in i gränden. Han passerar de uppställda barackerna på vänster sida. Bakom dessa, i korsningen Tunnelgatan Luntmakargatan, gömmer sig vittnet Lars J som ser gärningsmannen passera och fortsätta in i gränden mot trapporna. Ur vittnesförhöret med Lars J den 4/3 1986: Och vidare: Lars J står först stilla på sin plats men när mannen kommit upp till den övre halvan av trappan går Lars J fram till början av trappan. Han har dess för innan stått och tittat ner mot Sveavägen om han skulle gå dit och hjälpa till på något vis.. När mannen kommit upp för trapporna och nått Malmskillnadsgatan vände han sig om och tittade neråt(endast kastade en blick över axeln). Lars J gick då in bakom en barack Lars J kastade sedan ytterligare en blick neråt Sveavägen och såg att det samlats folk omkring den skadade och därefter bestämde sig Lars J för att följa efter den springande mannen. Från förhör 1/3 1986: På grund av den uppkomna situationen tvekade Lars J ett ögonblick om han skulle skynda ner till den skadade eller om han skulle förfölja gärningsmannen. Gärningsmannen ska sedan ha korsat Malmskillnadsgatan och fortsatt ned för David Bagares gata där vittnet Yvonne N med sällskap precis tagit höger in från Johannesgatan. Ur vittnesförhör med Yvonne N den 2/3 1986: De hade gått 5-6 steg på David Bagares gata då hon upptäckte en man som kom springande på den motsatta sidans trottoar. Avståndet till mannen var inledningsvis ca 10 meter.* ) Yvonne N fortsatte David Bagares gata över Malmskillnadsgatan. De Hade hunnit nedför några trappsteg i trappan ned mot Luntmakargatan, de mötte en kille i 20-25års åldern. Han frågade om de sett en man springa förbi. Yvonne svarade då: Ja, han sprang rakt fram. När de kommit nedför trappan mötte de 4 poliser som kom springande med dragna vapen * ) Vi redogör i bilaga 1 varför detta avstånd ej är sannolikt. 6

7 Metod Analysen i detta dokument blir till stor del hypotetisk mot bakgrund av att vi inte har all fakta. Fakta i form av exempelvis exakta klockslag och hastigheter för personerna. Vi har i introduktionsavsnittet ovan redogjort för det vi anser vara fakta och där dessa hållpunkter återkommer under hela analysen och det vi bygger upp alla tider och klockslag kring. Vi använder oss av Min.- resp. Max.tider för att få ytterligheterna för olika tider och viktigt att poängtera här är att vi i analysen inte bedömer sannolikheten för dessa tider utan dessa ger endast ett hypotetiskt tidsintervall. Vi tar fasta på händelseförloppet utifrån tidpunkten för mordet vilken vi benämner framlängesanalysen i rapporten, för att vidare analysera händelseförloppet utifrån tidpunkten för ankomsten av piket 3230 till mordplatsen vilken vi benämner baklängesanalysen, där dessa två händelseförlopp ger tidpunkter som låter sig jämföras. En jämförelse som i sin tur ger möjligheten att sannolikhetsbedöma resultatet. Under Diskussion lyfter vi sedan de viktiga delarna ur resultatet av analyserna som leder fram till vår slutsats. Viktigt att tillägga är att vi inte använt någon metod för att bedöma korrektheten i vittnesuppgifter vilket självfallet kan få stor påverkan på tider, signalementsuppgifter m.m. 7

8 Analys Vår analys består av flera delanalyser som går i varandra och vi är medvetna om att det blir mycket siffror i form av tider och klockslag. Vi hoppas dock att uppställningen i de olika tabellerna hjälper läsaren att förstå analysen och vill samtidigt påminna om att vi, för de delar där vi inte använder oss av min. respektive max.-tider, uppskattat vissa tider. Bl.a. utifrån att själva varit på plats och rekonstruerat promenad- och löptider. Mot bakgrund av detta bör analysen läsas utifrån principen av vår uppställning och vårt resonemang snarare än exaktheten i sekunder eller positioner. Dock erbjuds även läsaren att själv göra sin egen analys genom vår tidskalkylator som använt oss av i detta avsnitt. Se: Kort om analysens upplägg: Händelseförloppets hållpunkter Här illustrerar vi med en bild över mordplatsens närområde de hållpunkter tillika fakta som vi sedan kommer att använda i analysen. Tidsanalys I denna första del av analysen tittar vi på löp- och promenadtider för gärningsmannen, vittnet Yvonne N. och framförallt vittnet Lars J. Lars tider kommer att visa sig spela en central roll i vår analys. Tidsanalys utifrån klockslaget för mordet ( Framlängesanalysen ) Syftet med denna analys är att få in klockslag för olika händelser. Detta för att få möjlighet att jämföra dessa mot andra delar av analysen. Se nedan. Bakvänd tidsanalys utifrån piket 3230 ( Baklängesanalysen ) Här analyserar vi klockslagen baklänges utifrån ankomsttiden för piket 3230 där vi nu får möjlighet att kontrollera tidpunkterna mot framlängesanalysen (utifrån klockslagen för mordet). Likt Lars J. väntetid så är även denna ankomsttid av central vikt för vår analys. Jämförelseanalys I detta avsnitt gör vi då en kontroll av klockslagen utifrån de två tidigare analyserna, framlänges- resp. baklängesanalysen där mötet mellan Yvonne N. och poliserna från piket 3230 ska sammanfalla. Frågeställningen är: Går tiderna ihop? 8

9 Händelseförloppets hållpunkter I bilden nedan visar vi de hållpunkter vi kommer använda oss av i denna rapport. Bild 1. Händelseförloppets hållpunkter 1. Skotten faller. Gärningsmannen uppehåller sig eventuellt en kort stund på mordplatsen, springer sedan Tunnelgatan in i gränden och sedan trapporna upp. 2. När gärningsmannen når trappkrönet kastar han en blick nedåt, innan han försvinner bort. 3. Vittnet Lars J. har stått bakom barackerna på den västra (vänstra) sidan om Luntmakargatan, medan gärningsmannen springer i trappan går Lars J. fram till baracken på den östra sidan och ser där hur gärningsmannen vänder sig om innan han försvinner (punkt 2.) 4. Gärningsmannen korsar Malmskillnadsgatan och är några meter in på David Bagares gata då han iakttas av Yvonne N (Se bilaga 1), alternativt att detta är en annan springande man vilket är det hela denna rapport handlar om. 5. Efter iakttagelsen av en springande man promenerar Yvonne (med sällskap, Ahmed Z.) David Bagares gata upp, över Malmskillnadsgatan och tar något steg ned i trappan på Tunnelgatan, där hon möter vittnet Lars J. som tagit upp jakten på gärningsmannen. Yvonne fortsätter därefter trappan ned mot Tunnelgatan. 6. Under tiden anländer Södermalmspiketen 3230, som andra polisbil, till mordplatsen. Efter en kort stund får de via vittnet Hans J. klart för sig åt vilket håll gärningsmannen sprungit och tar upp jakten. 7. Strax öster om korsningen Tunnelgatan - Luntmakargatan möter de Yvonne N. Piket 3230 s ankomst (punkt 6) och detta möte kommer att visa sig vara av väldigt stor vikt i vår analys då vi får möjlighet att räkna Yvonne baklänges tillbaka upp på David Bagares gata. Vi är medvetna om att den exakta platsen för detta möte anges olika i olika förhör, men bedömer att detta inte har någon större påverkan på vår analys. Dessa hållpunkter är de vi identifierat som både fakta och samtidigt avgörande för att kunna analysera om den man som Yvonne N ser komma springande på David Bagares gata även är gärningsmannen. Då dessa punkter används genomgående i vår rapport kommer vi att hänvisa till denna karta för att tydliggöra vad vi avser. 9

10 Tidsanalys Tidsanalysen inleds genom att redogöra för vilka tider och klockslag vi använt oss av, genom nedanstående tabell. Tabell; Tider och klockslag i rapporten De tider vi använder oss bygger dels på våra egna rekonstruktioner samt att vi även gjort vissa antaganden när det kommer till promenad- och löptider: När gärningsmannen lämnar mordplatsen springer han utan paus eller tvekan, bortsett från att han på trappans krön vänder sig om och blickar Tunnelgatan ned. Det mest sannolika är att en gärningsman, så fort som möjligt, vill så långt ifrån brottsplatsen som möjligt. Yvonne N (med sällskap) går utan paus eller tvekan. Detta ser vi som mest sannolikt eftersom varken Yvonne N eller hennes sällskap (Zahir) har nämnt en ev. paus i deras promenad för än de kommer till trappkrönet och möter Lars J. Vi finner det också sannolikt att när väl Lars J. tar upp förföljandet av gärningsmannen så springer/joggar han upp för trappan på Tunnelgatan utan att stanna. Man skulle också kunna tänka sig att vi mer vetenskapligt kunde ha arbetat med sträckor och hastigheter i vår analys, men vår bedömning i detta är dels då sträckorna här är ganska korta, så gör det inte många sekunder åt något håll och vidare blir det ändå högst hypotetiskt, samt med vår uppställning av en minimum-tid och en maximum-tid så får vi ändå med olika hastigheter. Ett tips kan vara att skriva ut denna och föregående sida att ha med sig genom hela rapporten. 10

11 Lars J väntar på Tunnelgatan-Luntmakargatan Vi börjar här med att titta på Lars tider och då vi i tabellen redogjort för vårt antagande kring hans löpning är det väntetiden vi antar vara den intressanta. Lars tider är till stor del centrala i frågan om mötet mellan Yvonne N. och gärningsmannen ägt rum. Vi kommer längre fram i analysen att just återkomma till Lars tider och visa på detta. Observera här också att vi i detta avsnitt utgår från att det är gärningsmannen som springer David Bagares gata ned. Frågan vi ställer oss är hur länge Lars står och väntar innan han ger sig av. I förhören med honom så gör han själv gällande att han tvekar något och att han kastar en blick nedåt Sveavägen.[vLJ] Hur lång tid uppehåller hans sig bakom baracken innan han upptar efterföljandet av gärningsmannen? I detta avsnitt går vi alltså igenom punkt 2,3,4,5 på kartan under Händelseförloppets hållpunkter ovan, där Lars totala tid från punkt 3 till 5. När gärningsmannen lämnar trappkrönet (punkt 2) startar Lars klocka han väntar något innan han tar upp jakten och springer sedan trappan upp där han möter Yvonne (punkt 5). Under denna tid så har både gärningsmannen och Yvonne förflyttat sig. Yvonne, som kommit 5-6 steg in på David Bagares gata, ser gärningsmannen längst upp på denna gata (punkt 4). Hon iakttar mannen medan hon går. Efter ytterligare en promenad är hon framme vid trappan och efter något trappsteg ned i denna möter hon Lars. Alltså, och detta blir viktigt att ha med sig: Lars tid (väntetiden + löptiden fram och upp för trappan) = den tid det tar för gärningsmannen från krönet av trappan över Malmskillnadsgatan och några meter in på David Bagares gata där han iakttas av Yvonne + tiden för Yvonne (efter iakttagelsen) att promenera David Bagares gata upp, fram till och något steg ned i trappan där hon möter Lars. Bild 2. Del av Händelseförloppets hållpunkter Bilden ovan, från kartan under avsnittet Händelsförloppets hållpunkter, illustrerar de olika löp- och promenadsträckorna med pilar. Vi ska nu börja med att titta på gärningsmannen (GM) och Yvonnes (YN) tider för att på sätt få Lars totala tid. Tiderna hämtar vi ur vår tabell på föregående sida. 11

12 Tabell 1; Hur lång tid tog gärningsmannen och Yvonne N på sig. *) Tiden 7s för gärningsmannen fram till att denne iakttas av Yvonne N. tar fasta på polisens rekonstruktionsbilder och inte avståendet 10m mellan Yvonne N. och den springande mannen. Vidare finns ytterligare uppgifter som också stödjer denna tid. Mer om detta under Bilaga 1 Springande mannens position Löptiden för gärningsmannen: Med 7 s som min-tid har vi, istället för att utgå ifrån Yvonne vittnesmål gällande avstånd (10m) utgått ifrån andra delar i hennes vittnesmål samt polisens rekonstruktion med henne. Se Bilaga 1 - Springande mannens position Med 24 s som max-tid ser vi, till skillnad från ovan, Yvonnes vittnesmål om iakttagelse på 10m avstånd i förhållande till var hon och hennes sällskap befann sig.(5-6 steg in på David Bagares gata). Även om denna tid inte kan ses som sannolik väljer vi att med den som max.tid för att få ytterligheterna. Se bilaga 1, samt förhör med Yvonne, ref. [vyn]. Promenadtiden för Yvonne N: Sträckan för Yvonnes promenad är ca. 70 meter från hennes position fram till trappkrönet och här väljer vi att ta med hastighetsbegreppet. Med 42 s för Yvonne N. har vi mätt på en rask promenad om 6 km/h Max-tiden sätter vi till 65 s, till stor del efter vår rekonstruktion som gick väldigt sakta. Det är nog möjligt att gå både fortare än 6km/h samt även långsammare än 3,88 km/h (65 s), men ovan är intervallet vi placerat oss inom. Av ovan uppställning får vi alltså två ytterligheter i form av Yvonne och gärningsmannens tider, som alltså ger tiden för Lars. Vi får då ett hypotetiskt intervall mellan 49 och 89 sekunder för Lars, väntetid samt löptid från korsningen Luntmakargatan-Tunnelgatan och trapporna upp där han möter Yvonne. Tabell 2; Hur länge väntade Lars J? Genom att tiderna från Tabell 1 (LJ=GM+YN), samt dra ifrån tiden det tar för Lars att springa fram och uppför trappan, så får vi ut hans väntetid. Observera här att vi vänt på Lars tider, se pilarna i tabellen ovan. Detta för att få ytterligheterna i väntetiden. D.v.s. Är GM och Yvonne långsamma, samtidigt som Lars springer snabbt blir väntetiden längre och tvärtom. Vi är också medvetna om att Lars maximala löptid, ovan 45 s, kan vara betydligt långsammare, men i ovan tabell räknar vi enbart på ytterligheterna för väntetiden och det är framförallt Max.-tiden som blir intressant för Lars väntan. 12

13 Vi bedömer här att Yvonne och gärningsmannens sammanlagda tid sannolikt ej kan överstiga 89 s. Så det vi slutligen kan se ur denna analys är att Lars har en väntetid på mellan 4 och 54 s utifrån att det är gärningsmannen som Yvonne ser, vilket är mycket viktigt att tillägga då det är detta vi räknar på i detta avsnitt. Tabell 3; Sammanfattning väntetid för Lars J. Utifrån de promenad och löptider vi arbetat med så får fram att Lars, som längst, kan ha väntat 54 s och att ändå är möjligt att det är gärningsmannen som Yvonne ser på David Bagares gata. Detta utan hänsyn till om denna väntetid är sannolik eller ej. 13

14 Tidsanalys utifrån klockslaget för mordet ( framlängesanalys ) I detta avsnitt går vi in på klockslagen för de olika hållpunkterna och utgår alltså från tidpunkten för mordet, 23:21:30. Alltså samtliga punkter 1-7 på kartan under Händelseförloppets hållpunkter ovan. Med en avgränsning att vi i tabellerna nedan inte redogör för ankomsten för södermalmspiketen 3230 till mordplatsen (punkt 6). Vi tar upp detta i slutet av detta avsnitt. Anledningen är att vi från detta perspektiv (alltså tidpunkten för mordet) vill få ut klockslaget för mötet mellan Yvonne och poliserna från piket (Punkt 7, Händelseförloppets hållpunkter ) Vi använder våra tider från det tidigare avsnittet och återigen utgår vi från att det är gärningsmannen som Yvonne ser på David Bagares gata. Frågan är alltså: När inträffade mötet mellan Yvonne och poliserna (piket 3230) nere på Tunnelgatan? Beräknad mötestid för Yvonne N. och poliserna (piket 3230) I nedan två tabeller räknar vi på mötestiden för Yvonne och poliserna där min.- respektive max.-tid ger oss ytterligheterna. Ett klockslag med tidigast-tid och ett med senast-tid för när mötet med poliserna inträffade. Till vänster har vi klockslagen som räknas ut, baserat på det variabla löp- och promenadtiderna. De gula fälten i tabellerna visar de tider vi räknade fram i förra avsnittet, för övriga löp- och promenadtider se tabellen Tider och klockslag i rapporten under avsnittet Tidsanalys. Tabell 4; Min.-tid, då Yvonne tidigast mötte poliserna (utifrån tidpunkten för mordet) Tabell 5; Max.-tid, då Yvonne tidigast mötte poliserna (utifrån tidpunkten för mordet) 14

15 Tabell 6; Sammanfattning mötet mellan Yvonne N. och poliserna Det ovan säger oss är att utifrån de, av oss uppskattade samt beräknade min.- och max.-tiderna för Lars, Yvonne och gärningsmannen i förra avsnittet, så får vi ett intervall med två tider för när mötet mellan Yvonne och poliserna skulle ha ägt rum. Detta, vilket måste upprepas, utifrån tidpunkten för mordet samt att det är gärningsmannen som Yvonne ser på David Bagares gata. Ankomsten av piket 3230? Vi skulle i tabell 4 även kunnat ha räknat ut ankomsttiden för piket 3230, men vi har här medvetet valt att inte redovisa den av pedagogiska skäl. Dels kommer vi i nästa avsnitt att titta på de klockslag för ankomsten av 3230 som Granskningskommissionen (GK) kommit fram till, vilka inte räknats fram med hjälp av löp- och promenadtider utifrån tiden för mordet utan med hjälp av andra tider. (Vi beskriver där hur GK gått till väga samt att vi även bilagt det kapitel i GK som redogör för tiderna, se ref. [GK172]) Syftet med denna avgränsning är just för att läsaren i denna del av analysen inte ska blanda ihop perspektiven, då vi kommer att använda dem i vår jämförelseanalys. Det vi menar med perspektiv här är alltså att, som vi gjort i detta och förgående avsnitt, räkna på klockslag utifrån tidpunkten för mordet (fram till mötet mellan Yvonne och poliserna, punkt 7 i Händelseförloppets hållpunkter ) och där det andra perspektivet är utifrån ankomstiden av piket 3230 fram tills poliserna möter Yvonne (d.v.s. exakt samma hållpunkt, punkt 7 som ovan), vilket vi tittar på i nästa avsnitt. Vi kommer alltså att återkomma till alla klockslag ur båda perspektiven längre fram. 15

16 Bakvänd tidsanalys utifrån ankomsttiden för piket 3230 ( baklängesanalys ) Kommande analys utgår ifrån ankomstiden på mordplatsen för Södermalmspiketen 3230 (punkt 7, på kartan under Händelseförloppets hållpunkter ) och möjliggör att vi kan räkna dessa hållpunkter, 65-4, baklänges och få klockslag som vi sedan ska jämföra med de klockslag vi fått fram här ovan. Då vi räknar från ankomstiden för piket 3230 (vilket var några minuter efter mordet) och räknar baklänges, så får vi slutligen fram klockslag för när Yvonne gör iakttagelsen av den springande mannen på David Bagares gata, vilket är målet med denna analys. Vi får också klockslag för mötet mellan Yvonne och Lars på trappkrönet, punkt 5 på kartan under Händelseförloppets hållpunkter vilken också går att jämföra med tidigare analysen från tidpunkter för mordet. Observera också att nedan baklängesanalys INTE utgår från att det skulle vara gärningsmannen som Yvonne ser utan konstaterar endast att hon iakttar en springande man och ger oss ett klockslag för detta. När anländer Södermalmspiketen 3230 till mordplatsen? I denna del utgår vi ifrån Granskningskommissionens (GK) uppgifter kring tider, se ref. [GK172], men vi kommer också i avsnittet Ankomsttiden för piket 3230 att analysera detta närmare. Granskningskommissionen redogör för Södermalmspiketens (piket 3230) ankomst till mordplatsen bl.a. med hjälp av ambulansens (Sollentuna-ambulansen 951, vår anmärkning) avfärd till Sabbatsbergs sjukhus, tillsammans med de bandade samtalen till Stockholms länsalarmeringscentral(lac) kopplade till Fröken Ur, får de ut en min-, max- respektive en troligast-tid. GK s tider för ankomsten med vår korrigering Som tidigast anges, i GK, klockslaget 23:23, men då ett vittne vid namn Leif L. vid den tidpunkten fortfarande försökte larma polis, så lär han knappast ha hängt kvar på linjen om polis anlänt då. Leifs samtal avslutades 23:23:40 (se ref. [LAC]). Vi utgår här ifrån att Gösta Söderström (Kommissariebil 2520 och första polis på plats) anländer precis då och polispiketpiket 3230 strax efter och sätter Min.-tiden till 23:23:45.Utifrån vittnesuppgifter har GK sedan satt 23:25:30 som den senaste tid piket 3230 anlände till mordplatsen, varvid detta blir vår Max.-tid. Mest troligt, enligt GRK, är att piket 3230 anlände kl. 23:24:30. Vi får då dessa 3 tider att titta vidare på: Tabell 7; Från GK sammanfattade tider för piket 3230 s ankomst till mordplatsen *) Vår korrigerade tid utifrån Leif L s larmanrop som avslutades 23:23:40, övriga tider från GK s Här måste vi också nämna vår vetskap om att vittnet Leif L. i en intervju med bröderna Poutiainen (författare till boken Inuti Labyrinten) är övertygad om att polisen anlände mordplatsen först uppåt 4 minuter efter sitt samtal till Han får också stöd av sin kamrat och medpassagerare, Jan A. (Sid 73 i boken Inuti Labyrinten.) Detta skulle då ge tiden för polisens ankomst till ca. 23:28. Vid vår genomgång av samtliga förhör med vittnena från mordplatsen så finner vi dels ingen information i vare sig Leifs eller hans kollega Jan A. s förhör där de nämner polisens ankomst, men däremot talar 7 andra mordplatsvittnen om en tid mellan väldigt snabbt och upp till 3-4 minuter 16

17 efter skotten, där majoriteten av vittnesmålen ger 3-4 minuter för polisens ankomst. Att vi ändå låter denna uppgift (om senare ankomsttid) passera och fortsatt gå på Granskningskommissionens klockslag tror vi kommer att visa sig i vår jämförelseanalys, där läsaren själv kan få uppfattning av vad en senare ankomsttid för piket 3230 innebär. Nedan tabeller visar mötestiden mellan poliserna och Yvonne utifrån GK s ankomsttider till mordplatsen för piket Vi har nedan uppskattat tiderna för poliserna avseende urstigning ur piketen, tid på mordplatsen samt löptid Tunnelgatan öster ut, totalt 50 s ( sekunder). Se Tabell; Tider och klockslag i rapporten. Tiden för poliserna att komma ut och få order baserar vi på vittnet Hans J. som i vittnesförhöret , sid 4., berättar om att piketpoliserna upptar jakten efter sekunder efter att de anlänt, ref. [vhj]. För att knyta an till kartan under Händelseförloppets hållpunkter så visar tabellerna, punkt 6 (ankomsten för piket 3230 till mordplatsen) och 7 (poliserna från piket 3230 möter Yvonne på Tunnelgatan) och då utifrån de 3 olika klockslagen för ankomsten som GK ger. Tabell 8; Den tidigaste mötestiden för poliserna och Yvonne N. Tabell 9; Den senaste mötestiden för poliserna och Yvonne N. Tabell 10; Mötestiden för poliserna och Yvonne N. utifrån troligaste ankomsttiden för piket Tabell 11; Sammanfattning polisernas mötestid med Yvonne N. (Blå fälten ovan) Kolumn Troligast baseras alltså på den enligt GK troliga ankomsttiden för piket När vi nu har mötestiden mellan Yvonne och poliserna på Tunnelgatan, så kan vi räkna baklänges utifrån Yvonnes promenadtider och få klockslagen för, i den bakvända ordningen, mötet med Lars i 17

18 trappan (punkt 5) och slutligen klockslaget för när hon gör iakttagelsen av den springande mannen, punkt 4 i kartan under Händelseförloppets hållpunkter. Yvonnes promenadtider (till höger i nedan tabeller) är uppskattade, se Tabell; Tider och klockslag i rapporten. Tabell 12; Mötestider för mötet mellan Yvonne N. och Lars J. ( baklänges från mötet m. 3230) Kolumn Troligast baseras alltså på den enligt GK troliga ankomsttiden för piket Från tabell 12 får vi olika klockslag för mötet mellan Yvonne och Lars, baserat på ankomstiden för piket 3230, se tabellerna (Detta är klockslaget för punkt 5 i kartan under Händelseförloppets hållpunkter ). Nedan tar vi Yvonne ytterligare baklänges från trappkrönet ned på David Bagares gata där hon iakttar den springande mannen. Tabell 13; Klockslag Yvonne N. s iakttagelse av springande man ( baklänges från mötet m. 3230) Vi har här alltså, utifrån tidpunkten för ankomstiden för piket 3230 (tabell 7), via mötet mellan poliserna och Yvonne (tabell 11) samt mötet mellan Yvonne och Lars (tabell 12) fått ut en tidigast-, senast- och en troligast-tid, gula fält i tabell 13, för när Yvonne iakttar en springande man. I detta har vi nu med: - Tabell 11 mötet mellan poliserna och Yvonne (punkt 7) - Tabell 12 mötet mellan Yvonne och Lars (punkt 5) - Tabell 13 Yvonnes iakttagelse av en springande man (punkt 4) Vi har nu möjligheten att jämföra dessa klockslag med de klockslag vi fått fram för samma hållpunkter från första delen av vår analys d.v.s. analysen som utgår ifrån tidpunkten för mordet, se tabell

19 Jämförelseanalys Vi har med ovanstående analyser, avsnitten/perspektiven Tidsanalys utifrån klockslaget för mordet och Bakvänd tidsanalys utifrån ankomsttiden för piket 3230, fått fram tidpunkter/klockslag som kan jämföras för att se om tiderna går ihop. Ett dilemma med en jämförelse av analyserna är att vi inte fullt kan lita på alla löp- och promenadtider. Därför är det rimligt att även acceptera att tiderna för de olika hållpunkterna inte helt är på sekunden överensstämmande. Vi börjar med att titta på klockslaget för den hållpunkt hela denna rapport handlar om, nämligen Yvonne iakttar en springande man, punkt 4 Händelseförloppets hållpunkter. Klockslaget för denna har vi räknat på tidigare, senast i tabell 13 ( Bakvända tidsanalysen ) samt med min.- och max-tider, tabell 4 och 5 ( Tidsanalys utifrån tidpunkten för mordet ) Nedan ställer vi dessa mot varandra för att jämföra klockslaget för Yvonnes iakttagelse. Vi börjar med att utgå ifrån, den av GK mest troliga, ankomsttiden för piket 3230, kl. 23:24:30(rött fält i tabellen nedan). För löp- och promenadtider utgår vi ifrån de uppskattade tiderna, se tabellen Tider och klockslag i rapporten (de gula fälten i tabellen nedan). Tabell 14; Tiden för Yvonnes iakttagelse utifrån GK s troligast-tid för piket 3230 Det tjocka strecket innebär att tiderna börja räknas omvänt (baklänges). Det vi ser här utifrån denna jämförelse är tiderna inte går ihop (de blå fälten), vilket i detta fall betyder att det INTE kan vara gärningsmannen som Yvonne ser på David Bagares gata. Gärningsmannen är på David Bagares gata kl. 23:22:41 medan den springande mannen som vi räknar på i övre tabell iakttas av Yvonne kl.23:23:41 om piket 3230 anländer mordplatsen kl.23:24:30. Det skiljer alltså 39 sekunder. Utgår vi istället ifrån den tid GK har som senast-tid för ankomsten av piket 3230 till mordplatsen, kl.23:25:30, skulle differensen bli hela 1 minut och 39 sekunder! Det är när vi använder oss av tidigast-tiden för ankomsten av piket 3230, av oss korrigerad till kl.23:23:45, som vi får jämförelsen att gå ihop. 19

20 Tabell 15; Tiden för Yvonnes iakttagelse utifrån GK s tidigast-tid för piket 3230 Det tjocka strecket innebär att tiderna börja räknas omvänt (baklänges). Med en ankomsttid kl. 23:23:45 (rött fält), för piket 3230 till mordplatsen, så ser vi att tiderna går ihop. Eller för att exakt så med tempot som gärningsmannen har så anländer piket 3230 till mordplatsen kl.23:23:51. Tiderna får sannolikt anses ligga inom marginalen för att vara överensstämmande, d.v.s. i detta fall så kan man anta att det är gärningsmannen Yvonne ser på David Bagares gata kl.23:23:45-23:23:51. Viktigt att förstå i denna analys I både tabell 14 och 15 utgår vi ifrån våra uppskattade löp- och promenadtider (gula fält), se Tider och klockslag i rapporten på sid 10, och man kan tänka sig uppskattningen är felaktig. Gärningsmannen skulle möjligen kunnat ha sprungit långsammare och i kombination snabbare poliser så kan differensen minskas. Vi exemplifierar detta i tabell 16 nedan med att låta: - polisernas tid på mordplatsen vara 15 sekunder (fortfarande i linje med vittnet Hans J. uppgifter) - polisernas löpning in på Tunnelgatan till mötet gå fortare, på 25 sekunder - gärningsmannens tid på mordplats och löpning fram till trappfoten gå lite långsammare, på 35 sekunder. (Vissa vittnesmål gör gällande att GM uppehöll sig några sekunder på mordplatsen) - gärningsmannens löpning i trappan gå 6 sekunder långsammare, till 35 sekunder 20

21 Tabell 16; Jämförelseexempel: långsammare gärningsman, snabbare polis Det tjocka strecket innebär att tiderna börja räknas omvänt (baklänges). Som vi kan se, trots snabbare poliser och en långsammare gärningsman (gröna fält) så skiljer det ändå 20 sekunder. Samtidigt så grundar sig detta på att ankomsttiden för piket 3230 som är satt till 23:24:30 (rött fält). Skulle poliserna anlända mordplatsen 20 sekunder tidigare, d.v.s. kl. 23:24:10, så går jämförelsen ihop. Yvonne skulle då ha iakttagit gärningsmannen kl Vi kan oavsett konstatera utifrån tabell att gärningsmannen lämnar trappkrönet mellan kl: 23:22:31 och 23:22:40, samt att slutsatsen från denna jämförelseanalys är att ankomstiden för piket 3230 är av allra största vikt för att för att besvara frågan som hela rapporten behandlar: Är det gärningsmannen Yvonne ser på David Bagares gata, eller är det en annan springande man? Med dessa exempel avslutar vi vår jämförelseanalys, men erbjuder även läsaren att själv göra sin egen analys genom att vår tidskalkylator. Se: Upp till diskussion: Hur tidigt anlände piket 3230 till mordplatsen? Utifrån ovan resultat, så kommer vi i vårt Diskussionsavsnitt att titta närmare på vad ankomsttiden för 3230 får för påverkan på Lars tider. 21

22 Signalementsjämförelse I detta kapitel redovisar vi de uppgifter som finns gällande signalementet på gärningsmannen från mordplatsen samt signalementet på den springande mannen på David Bagares gata i syfte att jämföra dessa för att se om vi kan hitta likheter och skillnader. En brist i detta är att det mer eller mindre endast är Yvonne N. som har signalement på den springande mannen. Hennes sällskap, Ahmed Z., kan endast beskriva en rock som..mörk, troligen svart, knälång.. (Från förhöret med honom den 3/3-86, ref. [vaz] ). Vidare går det möjligen också att diskutera tillförlitligheten vad gäller detaljrikedomen i Yvonnes redogörelse mot bakgrund av den korta tid hon kan ha iakttagit den springande mannen även om denna tid sannolikt var längre än för vittnena vid mordplatsen. Vi vill trots det ändå göra denna jämförelse för att visa på likheter och skillnader. Yvonne Ns signalement på den springande mannen Från förhör 2/3 1986, ref. [vyn]: Mannen hade mörk rock, troligen svart, som var uppknäppt och fladdrade. Rocken var ungefär till knähöjd. Rocken måste ha varit av något tunt materialet, eftersom den fladdrade så mycket. Rocken verkade vara mörk även på insidan. Något foder syntes ej. I övrigt var mannen helt mörkklädd. Yvonne N uppfattade det som om mannen hade en mörk tröja under rocken. Mannen hade huvudet nedböjt, medan han sprang. Han hade sin blick riktad mot väskan han höll på med. Yvonne N såg mannens haka. Han hade inget skägg. Yvonne N såg inte om mannen bar glasögon. Hon reagerade inte för om mannen hade någon huvudbonad eller ej. Åldersmässigt hänförs mannen till mellan års ålder. Mannen var inte tjock, snarare satt eller grov. Det verkade som om det var jobbigt för honom att springa. Vid ett tillfälle verkade det som mannen halkade till. Det var snömodd. Mannen hade ljus hy, på det lilla Yvonne N såg av mannens haka. Han var ca cm lång. Utöver ovan signalement och som i viss mån också bör beaktas är: Yvonne N fick direkt intryck av att mannen var jagad. Han vände sig om 2-3 gånger under den tid det tog tills han passerat dem. Mannen sprang inte speciellt fort. Han hade nedförsbacke. Medans mannen sprang försökte han stoppa ned eller ta ut något ur en väska han bar i vänster hand Väskan var i storlek ca 20x15cm. Jämförelse med mordplatsvittnenas signalement på gärningsmannen Sammanlagt är det ca 20 vittnen från mordplatsen som beskriver den de uppfattade som gärningsmannen. Då vi anser att det föreligger en viss osäkerhet kring Yvonne N s uppgifter så nöjer vi oss i detta avsnitt med att jämföra dessa med en sammantagen bild av vittnena från mordplatsen för respektive del, se tabell 19 på nästa sida. Vi har utgått från den sammanställning av mordplatsvittnen som finns på MOP-arkivet, ref. [MOPS]. 22

23 Tabell 19; Jämförelse av signalement Sammantaget skulle detta ge en överensstämmelse vad gäller längd, ålder, rocken när det kommer till längd och möjligheten att den fladdrade samt i viss mån kroppsbyggnaden och kanske även rörelsemönstret. Rocken beskrivs av Yvonne som varandes av tunt material medan vittnena från mordplatsen snarare anger motsatsen. Gällande huvudbonad är det svårt att dra slutsatser då ca hälften av vittnena från mordplatsen anger en sådan medan andra hälften uppfattar gärningsmannen som barhuvad. Sist har vi också väskan som inte synts alls nere på mordplatsen, men detta faller sig naturligt om detta är gärningsmannen då han sannolikt hade den undanstoppad när han utförde mordet. Återigen vill vi poängtera riskerna i denna analys, då vi alltså endast har Yvonnes uppgifter att gå på från David Bagares gata. Som vi nämnt tidigare mot bakgrund av den detaljrikedom som finns i hennes beskrivning, så är sannolikheten stor att hon kan ha uppfattat vissa delar felaktigt. Vi nöjer oss därmed med ovan sammanställning som kan sammanfattas med både likheter och skiljaktigheter samt att det inte går att dra några säkrare slutsatser av detta. 23

24 Diskussion Vi börjar diskussionen med att kort sammanfatta det analysen ovan givit oss. Vi trodde, innan vi påbörjat vår analys, att vi i diskussionsavsnittet skulle diskutera sannolikheten för tider och hastigheter för enskilda löpningar och promenader för att på så sätt få fram ett händelseförlopp som kunde bringa klarhet i frågan vem Yvonne iakttog på David Bagares gata. Till viss del är det fortfarande så, men det vi även ser, då vi också utgick från att räkna på klockslag för ankomsten av piket 3230 till mordplatsen, d.v.s. baklängesanalysen, var att promenadtiderna (efter mötet med Lars i trappan och sedan ned på Tunnelgatan) är desamma för vittnet Yvonne då vi räknar med utgångspunkt för tidpunkten för mordet, d.v.s. framlängesanalysen. Detta är ju en självklarhet då det är samma promenad fast beräknad åt olika håll, men det innebär samtidigt att vikten av hennes tider inte spelar någon roll. D.v.s. vi har färre tider och hastigheter att beakta. Vi är medvetna om att vår analys i denna rapport kan verka komplex men vi har samtidigt velat synliggöra tider och klockslag för samtliga av våra hållpunkter. Vi hoppas dock att detta avsnitt förtydligar de analyser ovan som har relevans. Som vi tagit upp här ovan är det alltså 2 frågor som är centrala för att avgöra om den springande mannen som Yvonne ser på David bagares gata är gärningsmannen: - Hur länge väntar Lars? - När anländer piket 3230 mordplatsen? Vi kommer nedan visa på att dessa frågor hänger ihop och kan möjligen ge oss, om än inget exakt svar, så åtminstone en fingervisning om vad som är sannolikt. Kopplingen Lars väntetid och ankomsten för piket 3230 I jämförelseanalysen och tabell får vi fram att en ankomsttid för piket 3230 och den tid som Granskningskommissionen anser som troligast, kl 23:24:30, med största sannolikhet inte är förenlig med att det är gärningsmannen som Yvonne ser på David Bagares gata. Vi tänkte nedan visa vilken påverkan ankomstiden för piket 3230 får på Lars väntetid. Vilket klockslag befann sig gärningsmannen på trappkrönet efter skotten på Sveavägen? Detta blir alltså klockslaget för när Lars tider börjar. D.v.s. att han först väntar (punkt 3 i kartan Händelseförloppets hållpunkter ) och sedan tar upp jakten för att vid ett visst klockslag mötte Yvonne vid trappkönet (punkt 5, i samma karta på sid 9). Vi har i nedan tabell även tagit med en senast-tid för att få med det senaste klockslaget vi kan tänka oss när gärningsmannen lämnar trappkrönet. Tabell 17; När är gärningsmannen senast på trappkrönet, senast? Med stor sannolikhet är klockan mellan 23:22:31 och 23:22:45 när gärningsmannen lämnar trappkrönet och försvinner. Den senare tiden i detta intervall baserar vi på vissa vittnesmål som gör gällande en något längre tid för gärningsmannen på mordplatsen, samt uppgift (från vittnet Hans J. ref. [vhj]) om att denna även vänder sig om och tittar tillbaka mot mordplatsen under sin löpning in i gränden på Tunnelgatan. (Med en reservation för att vittnet Hans J. misstar vittnet Lars för gärningsmannen, där av max-tid). 24

25 Detta klockslag, då gärningsmannen försvinner, och är alltså det klockslag för när Lars tider börjar (punkt 2, i kartan på sid 9). Här nedan väljer vi att använda ETT klockslag och tar då snittet av ovan två tider. kl.23:22:38 Vi har nu med hjälp av baklängesanalysen och ankomsten av piket 3230 till mordplatsen, med Granskningskommissionens tider som vi tidigare använt oss av, möjlighet att räkna ut klockslaget för mötet mellan Yvonne och Lars (punkt 5, i kartan på sid 9). Detta klockslag (punkt 5) minus klockslaget för då gärningsmannen lämnar trappkrönet (punkt 2) blir Lars totala tid och utifrån den kan vi titta på väntetid och löptid (i trappan) för honom. Observera här att gärningsmannens fortsatta flykt är helt ointressant i denna kalkyl (tabell 18), då den som sagt utgår ifrån tiden (tiderna) för ankomsten av piket 3230! Ingående tider, gula fält, är de vi tidigare använt oss av, där vi för Lars löptid, använt oss av max.- tiden 45 sekunder. En snabbare löptid av honom och vi får ännu längre väntetid. Tabell 18; Senare ankomst för piket 3230 ger längre väntan för Lars Det tjocka strecket innebär att tiderna börja räknas omvänt (baklänges). Det vi ser här är att vid Granskningskommissionens troligast tid för ankomsten av piket 3230 kl.23:24:30(höger kolumn i röd tabell) ger, om Lars springer fram och uppför trapporna på 45 sekunder, en väntetid på hela 52 sekunder. Här kan man tänka sig att Lars löpning tar längre tid än dessa 45 sekunder och på så sätt minskas väntetiden (blåa fält ovan). Men den totala tiden (gröna fält) blir ändå densamma. Ovan tabell finns även med i vår tidskalkylator, med något utökad möjlighet att justera tiderna för gärningsmannens löpning från mordplatsen för att få en tidigare eller senare tid då han lämnar trappkrönet. Se tabellen Tiden för Lars J utifrån ankomsten av piket 3230 i vår tidskalkylator under: Den befogade frågan att ställa sig här är alltså om det är sannolikt att Lars väntar i dryga 50 sekunder innan han tar upp jakten på gärningsmannen? Vi kan nu också återanvända tabell 4 och 5 och räknar fram vad klockslaget för ankomsten av piket 3230 blir med utgångstiden för mordet( framlängesanalysen ) samt löp- och promenadtider. Vi använder samma tider som vi använt i tabell 18, samt i övrigt de snitt-tider vi använt tidigare, se tabellen Tidpunkter och klockslag i rapporten. Då detta är framlängesanalysen så måste vi räkna med att det är gärningsmannen som Yvonne iakttar. 25

26 Tabell 19; Snitt-tiderna ger tidig ankomst för piket 3230 Det tjocka strecket innebär att tiderna börja räknas omvänt (baklänges). Det vi får ut är alltså en ankomsttid för piket 3230 kl.23:23:51, då vi räknar på snitt-tiderna (löpoch promenadtider). Samtidigt har vi här också en totaltid för Lars på 1 minut och 5 sekunder och med en löptid på 45 sekunder, ger detta en väntetid på 20 sekunder. Summering av Tabell 17, 18 och 19 Det går givetvis att diskutera våra löp- och promenadtider(gula fält) som vi använt oss av, men givet att vi ser det som sannolikt att gärningsmannen skulle befunnit sig på trappkrönet kl.23:22:31 23:22:45(tabell 17) och även om så skruvar på tiderna(gula fälten i tabell18) så ser vi att det ändå blir en lång totaltid för Lars(gröna fält i tabell 18). Vi har inte funnit några stöd i Lars egna vittnesmål om att han väntade länge. Lars J kastade sedan ytterligare en blick neråt Sveavägen och såg att det samlats folk omkring den skadade och därefter bestämde sig Lars J för att följa efter den springande mannen. (från sida 6) Och väljer vi att tro på detta kan inte piket 3230 ha anlänt sent till mordplatsen. 26

27 Yvonne ser en annan springande man I denna analys försöker vi titta på tidsutrymmet för gärningsmannen att hinna undan Yvonne. Det vill säga att han tidsmässigt bör ha hunnit längre bort än till den position där Yvonne gör sin iakttagelse av en springande man. Vi gör nedan EN uträkning där vi gör valen av tider dels för att få en så sen ankomsttid av piket 3230 som möjligt, men även med en uppskattning av Lars tider för att få en känsla för hur långt försprång gärningsmannen kan ha fått. (Not: Detta avsnitt kan också jämföras med tabellerna 14 till 16 som vi gick igenom i vår jämförelseanalys tidigare, men i den analysen beaktades inte Lars tider.) Gärningsmannen når trappkrönet och försvinner kl. 23:22:45, den senare tiden ur tabell 17. Anledningen är att vi här får en senare och möjligen(?) en mer sannolik ankomsttid för piket Lars väntar i 20 sekunder. Utifrån de uppgifter vi har kring Lars tid nere på Tunnelgatan så uppskattar vi detta som en möjlig max.-tid. Lars springer fram och uppför trappan på 45 sekunder, vilket är max.-tiden från tabellen Tider och klockslag i rapporten på sid 10. Yvonne, som iakttar en springande man, går sedan David Bagares gata upp på 42 sekunder, vilket är min.-tiden från tabellen Tider och klockslag i rapporten på sid 10. Vidare i tabellen under så räknar vi vidare på vad ankomsten av piket 3230 blir, detta genom: Yvonnes promenad efter mötet med Lars går på 1 minut och 10 sekunder, d.v.s. max.-tiden från tabell Tider och klockslag i rapporten på sid 10. Poliserna från piket 3230 tar totalt 50 sekunder på sig efter ankomsten till mordplatsen. Detta genom att löptiden är 30 s in på Tunnelgatan där de möter Yvonne, samt att de tidigare har uppehållit sig 20 s på mordplatsen. Tabell 20; Gärningsmannens hypotetiska försprång Det tjocka strecket innebär att tiderna börja räknas omvänt (baklänges). Med dessa löp- och promenadtider till höger(gula fält), så får vi alltså ett hypotetiskt försprång för gärningsmannen på ca 23 sekunder. Att observera så jämför vi klockslagen mellan 2 olika positioner vilket är lite missvisande, d.v.s. positionen för gärningsmannen är trappkrönet, medan positionen för den springande mannen som Yvonne iakttar är några steg in på David Bagares gata. Detta blir ändå det mest rättvisande då vi inte har några uppgifter om gärningsmannen i så fall sprang norr eller söder ut. Skulle han ha tagit norr ut så försvinner han bara efter någon sekund ur synfältet nerifrån David Bagares gata. 27

28 Att poängtera är också de val vi gjort där vi använt ytterligheterna i våra löp- och promenadtider för att på så sätt få en senare ankomst av piket 3230 vilket i ovan uträkning blev kl.23:24:10. (Blå fält) Att jämföra med Granskningskommissionens troligast -tid på 23:24:30, se Tabell 7 på sida 16. Om vi nu tänker oss att Lars väntar längre, så får detta självfallet påverkan på både gärningsmannens försprång och ankomsttiden för piket Vi använder oss av den max.-tid vi fick fram för Lars väntetid i Tabell 2; Hur länge väntade Lars J? sida 12, på 54 sekunder. Tabell 21; Gärningsmannens hypotetiska försprång om Lars väntar i 54s Det tjocka strecket innebär att tiderna börja räknas omvänt (baklänges). I detta exempel, med en väntetid för Lars på 54 sekunder, så får vi ett försprång på gärningsmannen på uppåt en minut. Samtidigt så får vi en ankomsttid till mordplatsen för piket 3230 kl. 23:24:44. Vi nöjer oss med dessa två exempel på hypotetiskt försprång för gärningsmannen men vill samtidigt påminna igen om att de löp- och promenadtider som vi använt är ytterligheterna(min. och max.) där trovärdigheten går att diskutera. 28

29 Slutsats Frågan vi alltså ställde oss Var det gärningsmannen som Yvonne såg på David Bagares gata?. och Vilken är vår slutsats efter att ha analyserat detta? Det korta svaret på den frågan är att vi fortfarande inte kan avgöra om så var fallet, men vi har ändå kunnat konstatera en del intressanta resultat i vår analys och under vår diskussion. Mot bakgrund av det korta tidsutrymmet gärningsmannen skulle behöva ovanför trappkrönet på Tunnelgatan för att exempelvis försvinna Malmskillnadsgatan norrut gör att det definitivt finns en möjlighet att det aldrig är honom som Yvonne iakttar, utan en annan springande man. Samtidigt har vi det faktum att denne springande man aldrig har hört av sig till polisen, vilket i sig kan vara helt naturligt. Yvonne uppfattar denna man som jagad och det går inte utesluta att denne man har haft andra oegentligheter för sig. Till detta har vi osäkerheten kring alla löp- och promenadtider som sammantaget kan ge de extra sekunderna som gärningsmannen behöver på trappkrönet för att försvinna. Vi kan heller inte dra några slutsatser av vår signalementsjämförelse utan bara konstatera att de till vissa delar går ihop, men i andra delar går isär. Vi lägger heller ingen vikt vid den väska som Yvonne iakttog hos den springande mannen, då gärningsmannen vid mordplatsen med största sannolikhet skulle haft den undanstoppad och hade istället fullt fokus på sin revolver och sin uppgift. Så vad har vi då kommit fram till? En sannolik slutsats är att om väntetiden för Lars överstiger ca. 1 minut (och den totala tiden på ca. 1 minut och 40 sekunder) så är det definitivt INTE gärningsmannen som Yvonne ser. Med en mer precis tid på Lars J, så skulle vi i princip kunna räkna ut när piket 3230 anlände. (Och då även ankomsten för radiobil 2520 med Gösta Söderström och Ingvar Windén, som var första bil på plats och vidare även få ett tidsintervall för när områdesanropet skickades ut) Och med detta också en möjlighet att få ett snävare intervall för när det sk. områdesanropet skickades ut. (Vi har inte nämnt områdesanropet i vår rapport, av anledningen att detta klockslag varit alltför osäkert, se Avgränsningar) Och med ett mer precist klockslag för polisens ankomst, så skulle vi kanske ha större möjlighet att bedöma sannolikheten om det är gärningsmannen som Yvonne N mötte på David Bagares gata. D.v.s. gärningsmannens fortsatta flykt. Vi skulle alltså vilja sticka ut hakan och hävda att polisen inte alls anlände så sent till mordplatsen som många vill göra gällande, ex. boken Inuti Labyrinten av bröderna Poutiainen, Granskningskommissionens rapport avseende deras sk. senast-tid, men kanske även troligasttiden, av anledningen att ankomsttiden för piket 3230 påverkar vittnet Lars tider vilket vi redogjort för i Tabell 18. Dock har vi inte haft några möjligheter att kontrollera Lars uppgifter igen, men samtidigt anser vi att det borde finnas en övre gräns (i tid) för när man anser det vara för sent att ta upp jakten på någon som springer. Vart denna övre gräns ligger är också individuellt och vi har inte kunnat enas om denna, men de 54 sekunder vi kom fram till i första delen av vår analys (Tabell 3) borde(?) sannolikt vara över denna gräns. Se vidare nedan under Vilka tider har Palmegruppen? Vi har här också det faktum att Lars frågar vittnet Yvonne om var mannen tagit vägen, vilket också borde betyda att Lars inte väntade så länge utan ansåg att han inte var så långt efter gärningsmannen? 29

30 Allt handlar om hur länge vittnet Lars väntade innan han tog upp jakten på gärningsmannen. Möjligen skulle således denna rapport ha haft en annan rubrik mot bakgrund av detta? 30

31 Accepterar bröderna Poutiainen en väntetid för vittnet Lars på ca 2 min? Vi skulle här vilja kommentera boken Inuti Labyrinten, av bröderna Poutiainen. (Ref. [bil]) De har på sidan 73, i ett avsnitt räknat på tider för polisens ankomst till mordplatsen. Alltså kommer man, genom att kombinera vissa vittnesuppgifter och den information som finns på LAC-bandet, fram till slutsatsen att larmet bör ha gått någon gång i tidsintervallet 23:25 och 23:26. Förmodligen närmare 23:25 än 23:26, eftersom personalen i ambulansen tyckte att de varit på brottsplatsen så pass länge som 3-4 minuter. (Vi erinrar oss att de, enligt bandet, åkte kl.23:28) Likt det som framkommer i Granskningskommissionens rapport har bröder Poutiainen använt ambulansens avfärdstid från mordplatsen samt personalens vittnesmål som utgångspunkt för att beräkna polisens ankomst. (Sannolikt är det Poutiainens uträkning som ligger till grund för beräkningen i Granskningskommissionens rapport, ref. [GK172]). Med de tider som framkommer i Inuti Labyrinten, d.v.s. att polisen skulle ha anlänt mordplatsen närmare 23:25 än 23:26, så skulle det innebära att Lars väntar i nästan 2 minuter. Här anländer alltså först radiobil 2520 innan piket 3230 anländer mordplatsen där vi i våra analyser endast räknar på den sistnämnda. Vi måste alltså lägga på tid på Poutiainens tid. Vi exemplifierar detta med att återanvända till Baklängesanalys och Tabell 18 från vårt diskussionsavsnitt. Observera att gärningsmannens klockslag ger ett klockslag för när Lars tider börjar men visar samtidigt att en senare ankomst för piket 3230 innebär att vittnet Yvonne med all sannolikhet ser en annan springande man på David Bagares gata, ett klockslag vi ej har med i denna uppställning. Det som bör tilläggas är att vittnet Lars inte alls nämns i boken och vi vet därför inte heller om bröderna Poutiainen räknat på detta, men vi misstänker att så inte är fallet. Granskningskommissionen verkar inte heller ha beaktat detta. Visserligen går våra löp- och promenadtider, (gula fälten till höger i tabellen), att diskutera men sammantaget blir det sannolikt inte så stora skillnader i resultatet ändå. Lars får ändå en lång väntetid. Allt för lång? 31

32 Sven Anérs korrekta slutsats? Sven Anér, journalist och författare till ett stort antal böcker om Palmemordet, är sannolikt den s.k. privatspanare som grävt mest och varit mest flitig när det kommer till att ifrågasätta mordutredningen. En del i detta har, precis som bröderna Poutiainen, varit polisens ankomst till mordplatsen där det s.k. områdesanropet kl 23:23 starkt har ifrågasatts. Vi citerar nedan ur den skrivelse Sven Anér gjorde till Justitiekanslern, JK, den 24/ (Dnr ), där Sven pekar på allvarliga, och möjligen avsiktliga, misstag och diskrepanser i juristkommissionens och parlamentarikerkommissionens framlagda utredningar.. Citat (från sidan 3 i skrivelsen, se ref. [sajk].): Den korrekta slutsatsen är att första larm gick Som vår analys visat så får polisens ankomst (piket 3230) en påverkan på tiderna. Likt föregående sida ställer vi upp detta i tabellen för vår Baklängesanalys. Om tiden för områdeslarmet, enligt Anér, var 23:29, så uppskattar vi här att piket 3230 anländer kl. 23:29:30 (röda fältet i tabellen till vänster). Vi återanvänder snitt-tiden för när gärningsmannen lämnar trappkrönet, kl. 23:22:38 (röda fältet till höger), vilket alltså innebär klockslaget för när Lars (vänte-)tid börjar. Vidare använder vi våra löp- och promenadtider från tidigare (gula fält till höger). Observera att gärningsmannens klockslag ger ett klockslag för när Lars tider börjar men visar samtidigt att en senare ankomst för piket 3230 innebär att vittnet Yvonne med all sannolikhet ser en annan springande man på David Bagares gata, ett klockslag vi ej har med i denna uppställning. Av uppställningen får vi alltså att Lars, i det fall piket 3230 anländer mordplatsen kl.23:29:30, så väntar han upp emot 6 minuter nere på Tunnelgatan innan han tar upp jakten på gärningsmannen. Vi har här inte analyserat vidare kring Sven Anérs fortsatta ev. slutsatser, men ser alltså av dessa tider att denna sena ankomsttid definitivt utesluter att det är gärningsmannen som Yvonne ser på David Bagares gata (förutsatt då att gärningsmannen inte skulle uppehållit på Malmskillnadsgatan i mer än 4 minuter), men ger även ett stort frågetecken kring om det ens är möjligt att Lars väntat så länge nere på Tunnelgatan? 32

33 Vilka tider har Palmegruppen? På grund av den rådande förundersökningssekretessen så vet vi väldigt lite kring vad Palmegruppen kommit fram till och frågan är om de utifrån annan, för oss okänd, information lyckats säkerställa : Gärningsmannens fortsatta flyktväg efter trappkrönet ovanför Tunnelgatan? Klockslagen för polisens ankomst? (Möjligen är denna fråga av mindre vikt för utredningen, men då den genom alla år har debatterats samt i många fall ansetts vara sen kanske denna rapport kan utgöra en grund för att bringa bättre klarhet i detta?) Saker som påståtts genom åren både i böcker och på nätet: Polisen ljuger om tiden för ankomsten till mordplatsen och vill få den tidigare än vad den var Polisen har manipulerat tiderna, bl.a. i de sk. IM-listorna. (IM, ingripandemeddelande, en lista för när olika polisbilar beordrats till, i detta fall, mordplatsen) I det fall Palmegruppen anser dessa frågor vara av vikt, är vår rekommendation att höra vittnena Lars och Yvonne, samt poliserna från piket 3230 på nytt om uppfattningen av deras egna rörelser och tiderna i detta. 33

34 Avgränsningar Vi tänkte här kortfattat också redovisa för de avgränsningar vi gjort i denna rapport. T.ex. ytterligare information och andra uppgifter vi känner till men valt att inte ta med. Områdesanropet och första polisbil på plats Då vår analys visar att ankomsttiden för piket 3230 är den som är av största vikt, har vi medvetet valt att inte ta med tider och uppgifter kring vare sig områdesanropet eller första polisbil på plats. Gällande områdesanropet så kan man ur vår baklängesanalys ändå skapa sig en uppfattning om när detta kan ha skickats ut, då detta också bidrar till vittnet Lars tider (och framförallt väntetid). Så här skriver bröderna Poutiainen ang. datorn för ingripandemeddelanden på SBC (IM-listorna), Inuti Labyrinten sid 74: När vi besökte polisens sambandscentral i december 1987 gick klockan 50 sekunder fel. Ingen vet hur mycket fel den gick den 28 februari 1986 Vi har frågat SBC. Vi instämmer med bröderna Poutiainen och vi kan alltså inte lita på dessa tider, något som också Granskningskommissionen slog fast. Likaså har vi valt att inte ta med tiderna för kommissarie Gösta Söderströms ankomst till mordplatsen (första polisbil på plats) som genom åren varit ett stort samtalsämne då hans egna uppgifter kring sin tid skiljer sig väsentligt från de officiella tiderna. Dels har vi ansett att dessa tider har behövts i analysen och dels är det av visad hänsyn till en, som vi uppfattat det, diskussion som ingen vunnit något på (bortsett från en och annan författare). Övriga vittnesuppgifter Vi har en mängd vittnesuppgifter kring polisens ankomsttid som skiljer sig rätt mycket åt, där majoriteten av vittnena säger ca.3-4 minuter, men där vi också har ytterligheter. Ex. vittnena Egon E. med sällskap och Lena S. från Anders D. taxibil (oberoende av varandra och positionerade på andra/västra sidan Sveavägen) vittnar om att polisen var snabbt på plats. Å andra sidan har vi vittnena Leif L. och Jan A. som vi redogjorde lite för på sid 16, där de i en intervju med bröderna Poutiainen kom med uppgiften om att polisen anlände flera minuter efter det att Leif L. avslutat sitt samtal till Vi betvivlar inte att detta är Leif och Jans uppfattning, däremot så kommer dessa uppgifter väldigt sent. Oavsett alla dessa vittnesmål, så har vi inte beaktat dessa utan bara konstaterat att de går isär. Analysen visar ändå att det är Lars tider som kan visa vad som är närmast sanningen när det gäller polisens ankomst till mordplatsen. Juristkommissionens intervjuer av poliser i tjänst Vi vill här också nämna att vi tagit del av de intervjuer som Juristkommissionen, den första kommissionen som sattes att granska utredningen kring mordet på Olof Palme 1987, genomförde med poliser som varit i tjänst. Främst Kjell Östling, befäl i piket 3230, Gösta Söderström, kommissarie och första polis på plats och deras redogörelse för områdeslarm, färd och ankomst till mordplatsen. Av samma orsaker som ovan har vi inte tagit med dessa uppgifter i denna rapport. Vi har även tagit del av uppgifterna kring kommissarie Christian Dalsgaard, radiobil 1520, vilken vi inte nämnt i rapporten, men som satt i den bil som kom åkandes David Bagares gata upp och möter vittnet Lars. Se nästa rubrik. 34

35 Ytterligare analys Sett till rapporten och den analys vi gjort, där vi använt baklängesanalysen och ankomsttiden för piket 3230 som en kontroll för att kunna jämföra med vår framlängesanalys så diskuterade vi även att använda oss av Sollentuna-ambulansens avresa 23:28:20 från modplatsen samt även av kommissarie Christian Daalsgards tider och dennes möte med vittnet Lars på David Bagares gata för att på så sätt få ytterligare en håll- och kontrollpunkter i händelseförloppet. Bortsett från Sollentunaambulansen så har vi i Dalsgaards fall ännu fler osäkra tider och klockslag. Vittnet Lars fortsatta jakt efter gärningsmannen över Malmskillnadsgatan och nedför David Bagares gata. Gåendes, springande eller joggande? Kommissarie Dalsgaard färd från bortre Kungsträdgården till David Bagares gata. När kom då områdeslarmet och när begav sig Dalsgaard iväg? Det är onekligen intressant att titta närmare på detta och kanske skulle det kunna bli en del i en andra upplaga av denna rapport? 35

36 Referenser Vittnen [vyn] Vittnesförhör med Yvonne N [vaz] Vittnesför med Ahmed Z [vlj] Vittnesförhör med Lars J [vhj] Vittnesförhör med Hans J [vim] Vittnesförhör med Inge M [GK172] GK kapitel Tidpunkter för mordet, polisens larmanrop och polisens ankomst till brottsplatsen, s.172 [LAC] Utskrift av samtal inspelade vid Stockholms LAC, Diarienr [MOPS] [yho] MOP-arkivets signalementsmatris från mordplatsen Sammanfattning från Hovrätten och den friande domen mot Christer Pettersson Material från SR (Sveriges Radio) [bil] Boken Inuti Labyrinten, Kari & Pertti Poutiainen, [sajk] Sven Anérs skrivelse till Justitiekanslern , Dnr

37 Bilagor Bilaga 1 Springande mannens position Yvonne N bör med stor sannolikhet ha sett mannen på ett längre avstånd än de 10 m hon anger i sitt förhör med tanke på vad hennes vittnesmål redogör för. Hon beskriver mycket kring mannens utseende och hans försök att ev. stoppa ned något i den lilla väskan samt det som starkast tyder på längre avstånd; att han hinner vända sig om 2-3 gånger under den tiden hon iakttog honom. Mot bakgrund av att gatan endast är ca. 10m bred så är det avståendet sannolikt för kort för att hinna med alla ovanstående iakttagelser. Man kan i detta också tänka sig att det var enklare för Yvonne N. att, under rekonstruktionen, peka ut den springande mannens position än att uppskatta avståendet i/under ett förhör. Därav anser vi rekonstruktionsbilden vara mer med sanningen överensstämmande. Bild från rekonstruktionen med Yvonne N. Sida 2(4) En vidare analys av mannens position utifrån rekonstruktionsbilden visar också att denne befinner sig i körbanan och sannolikt då inte skulle ha kommit springande Malmskillnadsgatan söder ifrån (från vänster på bilden) utan antingen från trapporna från tunnelgatan alternativt malmskillnadsgatan norrifrån. Vi bedömer dock att detta är en ytterst osäker slutsats, då det lika gärna kan ha varit polisens övertygelse om att detta är gärningsmannen som ger denna löpriktning i rekonstruktionen, alltså från trapporna (trappkrönet är beläget bakom den röda bilen på bilden). Position stöds också till viss del av rekonstruktionsbilderna med Ahmed Z., Yvonne N. s sällskap. I det fallet är han och Yvonne N. en bit längre upp på David Bagares gata, medan den springande mannen kommit en bit längre ned (än bilden ovan). Vår slutsats är att Ahmed Z. upptäcker den springande mannen senare än Yvonne N. 37