INLEDNING. Välkomna till Moderna Museet Malmö! Gisela Fleischer Konstpedagog. Ana María Bermeo Ujueta Intendent förmedling

Transkript

1 LÄRARHANDLEDNING

2 INLEDNING Den här lärarhandledningen är tänkt att fungera som ingång i utställningen The Social av Annika Eriksson. Handledningen vänder sig till dig som arbetar med elever i förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildning. Här vill vi ge dig information och tips på hur ni kan arbeta utifrån utställningen både i skolan och på museet. Lärarhandledningen kan användas förberedande inför ett besök såväl som för att arbeta vidare i skolan efter ert besök. Du får även all den praktiska information du behöver inför ert besök. Välkomna till Moderna Museet Malmö! Gisela Fleischer Konstpedagog Ana María Bermeo Ujueta Intendent förmedling Curator: Joa Ljungberg Förmedlingsintendent: Ana María Bermeo Ujueta Konstpedagog: Gisela Fleischer TEXTER Om utställningen: Ana María Bermeo Ujueta Skolprogram: Gisela Fleischer FORM Gisela Fleischer FRÅGOR ELLER SYNPUNKTER? Ana María Bermeo-Ujueta: A.Bermeo-Ujueta@modernamuseet.se Gisela Fleischer: G.Fleischer@modernamuseet.se

3 THE SOCIAL Annika Erikssons utställning The Social fokuserar på de senaste åren av hennes konstnärliga praktik och är gestaltad kring en serie nya arbeten. Titeln på utställningen utgår från Wikipedias definition av ordet social, nämligen: Begreppet social avser en egenskap hos levande organismer som tillämpas hos artbestånd av människor och andra djur. Begreppet hänvisar till samspelet organismer emellan och till deras kollektiva samexistens, oavsett om den är medveten eller inte, och oavsett om interaktionen är frivillig eller ofrivillig. 1 SAMHÄLLSFÖRÄNDRINGAR OCH GENTRIFIERING I utställningssalens mitt står en replik av Axel Nordells lekskulptur Le Fruit Rouge, som i folkmun kallas Äpplet, som sedan tillkomsten 1972 varit placerad i Pildammsparken i Malmö. Bland nya arbeten finns även objekt gjorda i papier-maché, ett flertal ljusskyltar, samt ett kraftigt uppförstorat fotografi av en anarkistiskt hållen barnverkstad. Tillsammans bildar de nya verken en meningsbärande miljö, laddad med associationer och minnen, för de andra verken att vistas i. Den ursprungliga skulpturen tillverkades i en tid då det offentliga rummet i Sverige betraktades som något som tillhörde alla och där fritiden skulle vara lustfylld och rolig. Offentlig konst betraktades inte bara som ett sätt att utsmycka stadsrummet utan som något som bjöd till direkt interaktion det gick att leka med konst. Äpplet i utställningen är dock inget att leka med, det finns där för att hålla ihop de andra verken samt för att få oss att tänka på det offentliga inom andra typer av rum. Vad händer när föremål och situationer flyttas från en plats till en annan? Förskjutningar är ett viktigt ord att tänka på när Annika Erikssons verk betraktas. Överallt i utställningen finns en känsla av en glidande rörelse i tiden mellan ett förflutet som inte riktigt är borta och en framtid som redan lurar i våra medvetande. Återkommande är också känslan av något undflyende och hela tiden föränderligt. Tankarna förs ständigt till science fiction-filmer och böcker från 80-talet, där möjliga framtida miljöer presenterades med en del teknologi som skulle göra det mänskliga livet enklare och till och med lite roligare. Men så har nödvändigtvis inte varit fallet, även om teknologin har hjälpt människor att bli bättre och mer effektiva har teknologin också blivit något obskyr och svårbegripligt. Erikssons verk reflekterar ofta kring framtidens visioner från förr och dess förhållande till framtiden. I de flesta fall är denna framtid vår egen dåtid såsom i verket Adventure Ahead ( ). Verket utgår från arkivmaterial från The Media Archive of Central England, ett historiskt arkiv med fokus på amatörfilm, nyhetsinslag och dokumentärfilm. I Annika Erikssons verk blandas rörliga bilder från olika källor, bland annat från en amatörfilm i formen av en science fiction-musikal. Musikalen som har titeln Children Rule 2080 producerades 1980 och handlar om en grupp barn och ungdomar som gör en tidsresa 100 år fram i tiden. Adventure Ahead presenterar oss således för ett historiskt exempel på science fiction och verket tar oss bakåt i tiden, igenom år gamla föreställningar om framtiden. Samtidigt förflyttas vi med videons karaktärer till en tid som fortfarande inte har ägt rum, (februari 2017)

4 Stillbilder ur Adventure Ahead, ( ) Annika Eriksson

5 Arbetsplatser som gruvor har möjliggjort liv och arbete för många runt om i Sverige (och världen) och har skapat samhällen som frodades. Men vad händer med dessa samhällen när resurserna tar slut? I Sverige utvecklades de på orter som Laver, Harsprånget, Messaure och Nautanen i Norrbotten, och byggdes för att rivas efter att gruvorna inte längre var ekonomiskt bärkraftiga. Vad händer då med befolkningens drömmar och det livet som de har skapat där? I In Preparation for a Psychodrama ( ) träffar vi en grupp unga människor som, fast i en övergiven och förfallen miljö, försöker göra platsen till deras egen samtidigt som de försöker hitta olika sätt att förhålla sig till varandra. Inspelad i Folkets Hus i Grängesberg ser vi en miljö med tydliga gränser mellan det privata och det offentliga, arbete och fritid, m.m. Om arbetet i Grängesberg säger Eriksson att det har varit befriande att förhålla mig till ett Sverige som inte har något med Stockholm och de andra större städerna, det förflutna är så närvarande och oundvikligt. 2 Vid övergivna platser finns det alltid övergivna drömmar. Stillbild ur In Preparation for a Psychodrama, (2016) Annika Eriksson Annika Erikssons verk skapar scenarier som ifrågasätter tidsuppfattning, maktstrukturer och samhällsbilder som hyllades en gång i tiden. Eriksson lyfter debatter kring offentliga rum, urbana förändringar och de strukturer som reglerar dessa förändringar. För Annika Eriksson är tiden ett gap mellan det förflutna och det framtida, ett gap som fylls med processer av radering och även gentrifiering. 3 Verket Maximum Happiness (2008) är ett tydligt exempel på dessa processer. Park Hill är ett område i Sheffield (England) som på 1930-talet var känt som Little Chicago på grund av den höga andelen våldsbrott. Efter andra världskriget beslutades det att området 2. Annika Eriksson i intervju med Aron Skoog: (mars 2017) 3. Gentrifiering (av engelskans gentry, ungefär herrskapsklass) är ett begrepp inom stadsplanering och bebyggelsehistoria som betecknar en social statushöjning av ett område. Gentrifiering sker exempelvis genom påkostade nybyggen, eller genom nyinflyttning av invånare med betydligt högre inkomster än den ursprungliga befolkningens. (

6 skulle bli flervåningshus, 985 lägenheter uppfördes mellan Regeringen hade dock många invändningar kring vilka som skulle få bo här och trots en viss popularitet från början lämnades Park Hill Estate till sitt öde. Park Hill Estate finns kvar och tornar upp sig över Sheffield som ett majestätiskt fort. Numera står byggnaden övergivet och i påtagligt förfall, som om det vore en samtida ruin. Eriksson refererar ofta till sina verk som performativa, i detta fall ville Eriksson ge byggnaden en sista chans att uppträda. Under en natt lät konstnären rikta strålkastare mot byggnadens monumentala fasad, vilket fick den att framträda ur mörkret som ett spöke från det förflutna. Trots sitt nedgångna tillstånd vittnar Park Hill Estate fortfarande om en djärv framtidsvision. Verkets titel Maximum Happiness citerar arkitekterna bakom Park Hill Estate som menade att även om de gjorde sitt bästa för att uppfylla de boendes önskemål är det omöjligt att säkerställa maximal lycka för alla. Park Hill Estate var tänkt att vara framtiden men nu har både byggnaden och de utopiska ideal med vilka den byggdes blivit till en ruin annonserades en renovering av byggnaden som beräknas vara klar Ytterligare en framtidsvision med klara och djupa förankringar i dåtiden - utopier av en bättre tid som egentligen aldrig funnits. De ljusskyltar som finns i utställningen räknas också som performativa verk. Ett exempel är skylten Something is here, nothing is here (Horror) (2015), som togs fram för att placeras i en tunnelbanestation i Novosibirsk (Ryssland). Skylten har ingen avsändare, inget kommersiellt syfte, inte heller något officiellt budskap men insisterar ändå genom att lysa på och av som om den andades. Something is here, nothing is here (Horror), (2015) Annika Eriksson

7 I verket Wir sind wieder da (2010) träffar vi en grupp punkare som i sin interaktion med hundar snarare framstår som en tableau vivant 4 än som en video. Punkare är en del av Berlins identitet, speciellt den som kopplas till 80- och 90-talet. Gruppen som vi ser har själva uttryckt misslyckande som framgång som deras manifest. De har inget intresse i att ta del av ett samhälle de inte kan relatera till. Verket fungerar som ett tomt utrymme med spår från dåtiden och ingenting som antyder till en framtid. Det är ett tydligt exempel på det som brukar kallas för tidsfickor i Erikssons konstnärskap. Interaktionen mellan punkare och hundar är märkbar. Eriksson säger hundarna är också vi, hundarna kunde vara vilken varelse som helst. Stillbild ur Wir sind wieder da, (2010) Annika Eriksson DJUR Djur är viktiga i Annika Erikssons verk, både som metaforer för människor men även närvarande som sig själva. I verket I am the dog that was always here (loop) (2013) ser vi utkanterna av Istanbul igenom en hunds ögon. Genom dem möter vi en grupp gathundar som av myndigheterna har förflyttats till Istanbuls perifera områden, som ett led i gentrifieringen av miljonstadens centralare och mer attraktiva delar. I verket kopplas upplevelsen av att tryckas ut i marginalen (sett ur en hunds perspektiv), till en upplevelse av tid. Nuet framträder i videon som ett glapp mellan det förflutna och framtiden, där en intensifierad benägenhet att radera och städa undan riskerar att avlägsna alternativa sätt att se, vara och tänka. Eriksson menar att hundarna är otroligt närvarande i Istanbul och därför är det passande att berätta via dem. Hon ville titta närmare på hur staden befinner sig i en övergångsfas där stora förändringar i samhället och ekonomin äger rum. 5 Vi hör en röst som berättar och det är möjligt att delar av det som sägs låter bekant. De är ett slags collage av citat från 4. Tableau vivant (franska: levande bild) är en framställning av målningar och plastiska verk, historiska händelser eller religiösa allegorier, iscensatt genom levande personer Annika Eriksson i intervju med Aron Skoog

8 låttexter, nyheter, filmcitat, m.m. Som det nämndes innan är science fiction en viktig referens inom Erikssons konstnärskap med sina dystopiska visioner av framtiden. Ett av dessa citat är en parafras av en känd monolog i kultfilmen Blade Runner (1982): I ve seen things you people wouldn t believe och fortsätter All those moments will be lost in time, like tears in rain vilket är exakt det som genomsyrar utställningen. Den vi ser i videon är en hund som alltid har varit där och som alltid kommer att finnas där. Eriksson påstår att hunden är historien personifierad. Stillbilder ur I am the dog that was always here, (2013) Annika Eriksson

9 Inom de akademiska fälten av humaniora, filosofi och samhällsvetenskap finns det ett nytt växande ämne, djurstudier (Critical Animal Studies). Detta ämne utgår från djuren, något som forskare inom fältet anser inte ryms inom sociologin. Dessa forskare menar att de traditionella synsättet inom sociologin har haft människor som den enda utgångspunkten för sina studier utan att ta hänsyn till de andra djur som människor interagerar med. Djurstudier vill helt enkelt vidga uppfattningen av det sociala, och även detta har plats i utställningen The Social. Det blir särskilt påtagligt i verk såsom The Community (2010) och I am the dog that was always here där övergivna djur som kastats till samhällets periferi visas. Stillbild ur The Community, (2010) Annika Eriksson Djurstudier vill problematisera människors förhållande till andra djur genom att presentera teorin om att icke-mänskliga djur har medvetande, känslor och även fri vilja. Den rosa pudeln som lyfts fram för att representera utställningen är inte naturligt rosa. En människa har gjort detta och bestämt över djuret, får människor göra så? Vår relation med djur utgår i de flesta fall från maktförhållandet där homo sapiens regerar över alla varelser i jorden. Djurstudier ställer sig kritiskt till just detta maktförhållande och Annika Erikssons verk lyfter dessa frågor och vill bjuda in oss till funderingar och reflektioner. Tre av 30 bilder från bildspelet and they were very loved, (2016) Annika Eriksson

10 Annika Erikssons verk präglas av metaforer och hon menar att dessa är viktiga eftersom de ger utrymme till betraktaren. Det går att förankra Erikssons arbete till en specifik plats men de fungerar även utanför sina kontexter. Fotografi och objekt av papier maché ur The Social, (2017) Annika Eriksson

11 PEDAGOGISKT PROGRAM För skolans alla årskurser, från förskolan till gymnasiet och vuxenutbildning, har vi tagit fram ett skolprogram utifrån de huvudteman som The Social av Annika Eriksson berör: människa och andra djur, staden och samhället samt framtiden och historien. Som pedagog kan du välja att boka en visning med efterföljande workshop i Verkstan där eleverna får fokusera mer på ett av dessa teman. Om du vill besöka oss med din klass för enbart en guidad visning kan du uppge eventuella önskemål på tema när du bokar. Om du inte uppger specifika önskemål ger våra konstpedagoger en visning utställningen som helhet. Du kan även kontakta oss för att skräddarsy ett upplägg som passar just er! Alla upplägg åldersanpassas. Fokus ligger alltid på att upptäcka, reflektera, skapa och experimentera på en nivå som passar just er. MÄNNISKA OCH ANDRA DJUR Relationen mellan människan och andra djur är ett starkt tema i The Social. Under en inledande visning guidas eleverna genom utställningens konstverk som väcker frågor om olika betydelser och funktioner som djur har för oss människor. Ordet djur kan skrivas ihop med andra ord för att beskriva hur vi människor känner, värderar och beskriver olika roller som djur spelar i våra liv: Sällskapsdjur, skadedjur, husdjur, försöksdjur, älsklingsdjur, landskapsdjur och så vidare. Värderar vi olika djur på olika sätt, och varför? Kommer människans relation till andra djur att förändras i framtiden, och i så fall hur? Förskolan & åk 0-6: I Verkstan jobbar vi vidare på temat med blandtekniker och olika material. Vi avslutar med att prata tillsammans om vad vi gjort och vilka tankar som vi fått under besöket i utställningen. Åk 7-9, gymnasiet och vuxenutbildning: Med utgångspunkt i utvalda konstverk från utställningen får eleverna i uppgift att fundera och reflektera kring människans förhållande till djur. Workshopen innehåller ett skapande moment där eleverna tillsammans får fundera och reflektera kring temat. Vi avslutar med en gemensam diskussion under ledning av konstpedagogen. STADEN OCH SAMHÄLLET Människan har bildat samhällen så länge vi har funnits. Närhet till varandra kan vara nödvändigt för vår överlevnad, samtidigt som vi ofta behöver eget utrymme. En stad eller ett samhälle utvecklas ständigt, men de fungerar inte alltid. Städer och samhällen kan upplevad som hemtrevliga, eller som avvisande och otrygga. I en guidad visning fokuserar vi på de konstverk i utställningen som handlar om just detta. Eleverna bjuds in att dela med sig om sina egna tankar kring vad de ser.

12 Hus rivs, nya byggs upp. Offentliga platser används på olika sätt och skilda åsikter om hur städer ska utvecklas debatteras ständigt. Ett hus kan ha nostalgiskt eller personligt värde, såväl som ekonomiskt eller historiskt. En del städer är enorma och växer snabbt andra avfolkas och ödeläggs. Vem bestämmer om stadens utveckling? Vilka funktioner är viktigast för människan i en stad idag? Förskolan & åk 0-6: Efter visningen arbetar vi i Verkstan med teckning och skulptur i olika material. Hur skulle en stad se ut om du fick bestämma? Vilka funktioner och platser är viktiga för människor och djur i en stad? Barnen kan få rita kartor över fantasistäder där det går att trivas. Gruppen får reflektera över hur en stad fungerar och kan skapa egna byggnader och platser som är viktiga för en stad som är bra för alla att leva i. Kanske väljer ni även att sätta ihop det ni skapat och på så sätt bilda en egen gemensam stad? Vi avslutar med att prata om vilka tankar som kommit upp under arbetet. Åk 7-9, gymnasiet och vuxenutbildning: I en workshop får gruppen i uppgift att jobba utifrån frågeställningar om vad som händer med människan, som individ och som social grupp, i samhällen och städer som förändras. Workshopen innehåller ett skapande moment där eleverna tillsammans funderar och reflekterar och avslutas med en gemensam diskussion under ledning av konstpedagogen. Stillbilder ur Maximum Happiness, (2008) Annika Eriksson

13 FRAMTIDEN OCH HISTORIEN Det kan vara svårt att se samtiden när vi befinner oss mitt i den. Det ligger i människans natur att drömma om förändringar och försöka föreställa sig hur framtiden kan se ut. Samtidigt är vi bra på att blicka bakåt och drömma om tider som försvunnit, om epoker ur historien som fascinerar oss eller får oss att önska att vi kunde vrida tillbaka tiden. I The Social presenteras flera verk som handlar om framtid, dåtid och tiden. Några barn från 1980 hamnar plötsligt i år Några vuxna klär sig i historiska dräkter och vistas på platser från en förgången tid. Ett gäng unga människor befinner sig på en plats där liv brukade spira, men som nu känns övergiven. Ett stort hus med många lägenheter byggs med stora förväntningar om ett bra liv, men står nu helt tomt. Stillbilder ur Past Lives Selector, (2016) Annika Eriksson Eleverna guidas igenom berättelser om drömmarna om framtiden såväl som om historien. Vi reflekterar tillsammans kring vår egen plats i tiden, här och nu. Längtar vi tillbaka till någon historisk epok, eller längtar vi till framtiden? Varför? Hur ser framtiden ut ser vi en vacker och utopisk vision eller en hård och förfärlig dystopi? För alla årskurser (nivån anpassas efter ålder): Efter visningen arbetar vi i Verkstan där gruppen får se exempel på hur människor förr tänkte om framtiden. Stämmer deras visioner? Barnen får i uppgift att föreställa sig år Hur lever vi då? Vad har vi på oss, vad äter vi och vilken teknologi använder vi? Som avslutning pratar vi gemensamt om vad vi gjort under besöket. Ovan: Illustrationer av ett framtida samhälle år 2000 skapade av en fransk illustratör runt förra sekelskiftet. Flygande polisstyrkor har blivit nödvändigt då personflygplan har blivit så vanliga. I skolan mals böcker ner i en automatiserad maskin, och kunskapen förs över till eleverna via hörlurar. Lärarens roll verkar vara att välja ut böcker åt maskinen.

14 FOTOGRAFERINGSRESTRIKTIONER Det är tillåtet att fotografera och filma (utan blixt och stativ) i utställningssalarna. Upprepade blixtar är allmänt störande för andra besökare och kan orsaka ett epilepsianfall hos känsliga personer. Stativ är ett riskmoment vad gäller hanteringen. MEDHAVD MAT OCH DRYCK Vi har dessvärre ingen matsäcksplats på museet. EFTER ERT BESÖK Efter besöket på Moderna Museet är det bra att återkoppla till konstupplevelsen och vad eleverna uppfattade och tyckte när de såg utställningen. Det finns säkert elever som har frågor som de vill ha svar på men som de inte ville eller vågade ställa på museet. Det kan även finnas elever som har med sig intryck och tankar som dröjt sig kvar som de gärna vill dela med de andra i gruppen. Därför är det bra om du som lärare öppnar för en dialog med eleverna om besöket. Ta gärna den här lärarhandledningen till hjälp. Diskutera vad ni tyckte om utställningen vi såg på Moderna Museet! Var det något konstverk som ni tyckte var extra intressant eller som ni tyckte speciellt mycket om och i så fall varför? Var det något ni mötte i utställningen som ni har funderat på eller något ni inte kände till eller tänkt på innan? Låt eleverna berätta för varandra. Hur upplevde ni utställningen? Blev konsten mer intressant, gav det nya perspektiv eller nya tankar och synsätt? Du kan självklart hitta på helt egna frågor eller komplettera med ytterligare frågor som mer direkt ansluter till det som just din klass upplevde vid ert besök på Moderna Museet. Kontakta oss gärna för att få tips om hur ni kan arbeta vidare i skolan! YTTERLIGARE MATERIAL FOLDRAR OCH VÄGGTEXTER Moderna Museet erbjuder alla sina besökare att ta del av information via väggtexter och utställningsfoldrar. Använd dig gärna av dessa som en läranderesurs och låt dina elever göra samma sak för att lära sig mer om konsten och utveckla sin språkförmåga. Väggtexter och foldrar presenteras på tre språk: svenska, engelska och arabiska. AUDIOGUIDE Till utställningen finns en audioguide. Den hittar du via Moderna Museets egen app! SKAPANDE SKOLA Tänk på att vi gärna ingår i projekt inom Skapande skola som är en nationell satsning som finansieras av Statens kulturråd. Bidrag fördelas årligen till grundskolans årskurs F-9 för att ge elever möjlighet till kreativa konst- och kulturprojekt i skolan. Välkomna till Moderna Museet Malmö!

15 DISKUSSIONSFRÅGOR TILL SKOLPROGRAMMET Här är förslag på utgångspunkter för diskussioner med skolgrupper (främst) i årskurs 7-9, gymnasiet och vuxenutbildning. Arbeta gärna med eleverna i samband med, inför eller efter ert besök på museet. MÄNNISKA OCH ANDRA DJUR 1. Varför upprörs många av hur vissa djur behandlas, samtidigt som vi har avancerade industrier där (andra) djurarter föds upp och dödas för att bli mat och kläder åt oss människor? Diskutera exempel som Noshörningen Nelson, konsumtion av hundar som livsmedel, protester mot pälsindustri med t ex kanin, men färre protester mot t ex pälsindustri med illrar. Köttätandet, djurförsök, cirkusar, djur som hjälpmedel, hönsfabriker, raskatter och djurtävlingar, skadedjursbekämpning, stall och ridning, läderskor, djurrättsorganisationer... Leta efter fler exempel. Hur fungerar du själv? 2. Begreppet djurvän och dess definition i praktiken, vad betyder det? Vad är en djurvän? Vilka djur betyder mindre för oss? Vilka djur vill vi skydda och förhindra att olycka och djurplågeri drabbar dem? Vad är skillnaden mellan t ex en katt och en ko, eller en hund och en gris? Vad påverkar våra varierande värderingar av olika djurarter? 3. Inom biologin delas liv in i olika sorters riken: bakterier, växter, svampar, protister (bl a alger, amöbor och urdjur) och djur. I denna indelning faller människan in under djuren. Ändå säger vi ofta människor och djur, som att vi skiljer oss från de andra djuren. Varför gör vi så? Finns det värderingar inblandade? 4. Våra olika ord för djur vittnar om hur vi ser på djur på olika sätt. Fundera över orden: sällskapsdjur, skadedjur, husdjur, försöksdjur, älsklingsdjur, landskapsdjur. Vilka andra djurord beskriver vårt förhållande till de andra djuren? Vilka ord är laddade med positiv mening, vilka är negativa eller kanske neutrala? Konstverk till Människa och andra djur : The Social and they were very loved Two men and a sheep I am the dog that was always here The community Wir sind wieder da STADEN OCH SAMHÄLLET 1. Vem bestämmer om stadens utveckling? Vilka funktioner är viktigast för människan i en stad idag? 2. Hur fungerar din hemstad/samhället där du bor? Vilka funktioner eller platser fattas? Vilka får ta plats? Finns det platser där inte alla är välkomna? Är staden/samhället uppdelat och segregerat, eller inkluderande och välkomnande? 3. Leta historiska exempel på visioner om att skapa samhällen där livet för människor skulle bli så perfekt som möjligt: T ex. Le Corbusiers Unité d Habitation, Park Hill Estate i Sheffield, Augustenborg i Malmö, visionerna om miljonprogrammen...

16 4. När det finns en stad, talas det om ett centrum av staden. Kan det finnas fler än ett centrum i samma stad? Vad behövs i närheten av boendet? Hur rör sig människor i sin stad? Finns det de som lever hela sina liv i en del av en stad, de som sällan lämnar sina egna centrum? 5. Kan en människa som bor mitt i centrum ändå vara isolerad och ensam? 6. Vad händer med ett samhälle som byggts upp kring en stor arbetsplats, om den arbetsplatsen lägger ner eller flyttar? Hur påverkar det invånarnas liv, vardag och identiteter? Konstverk till Staden och samhället : Maximum Happiness In prepararion for a psychodrama I am the dog that was always here Wir sind wieder da The Social FRAMTIDEN OCH HISTORIEN 1. Varför fascineras människan så av att försöka förutspå framtiden? Exempel: Nostradamus, tarotkort, horoskop, religiösa undergångssekter, science fiction, politiska utopier mm. 2. Hur kommer man att se på 2017 i framtiden? Vilka viktiga politiska händelser blir ihågkomna? Vilket klädmode kommer man förknippa 2017 med? Vilken kultur hade vi 2017, som kommer att gå till historien? Och vem påverkar allt det här vad som kommet att bevaras i vårt historiska och kollektiva minne? 3. Längtar vi tillbaka till någon historisk epok, eller längtar vi till framtiden? Varför? 4. Hur ser framtiden ut ser vi en vacker och utopisk vision eller en hård och förfärlig dystopi? 5. Leta efter exempel på hur människor förr tänkte sig framtiden: t. ex. Leonardo da Vincis uppfinningar. Filmerna Bladerunner, Tillbaka till Framtiden, Matrix och 2001: A space oddity. Illustrationerna från förra sekelskiftet som visionerade om livet år talsskildringar om klädmodet under 1900-talet. Science fiction-filmer. 6. I videoverket Adventure Ahead föreställer man sig år 2080 ur år 1980s synvinkel. Hur ser vi idag, 2017, på år 2117? Vad har vi på oss, vad äter vi och vilken teknologi använder vi då? Konstverk till Framtiden och historien : Adventure Ahead Past lives selector In preparation for a psychodrama Neonskylt Psychic Maximum Happiness

17 ANVÄND KONSTEN I SKOLARBETET BOKA EN VISNING Boka in en visning av en konstpedagog med eller utan efterföljande verkstadsaktivitet hos oss! Kontakta bokningen via formuläret på vår hemsida! UPPGE GÄRNA DINA ÖNSKEMÅL utifrån vårt skolprogram samt meddela gärna eventuella funktionsvariationer eller om visningen ska hållas på lätt svenska. Vi har erfarenhet av att arbeta med alla typer av grupper. Förutom visningar på svenska erbjuder vi visningar på engelska, kantonesiska, danska och spanska (vid spanska endast visning). Bokningen är bindande. Avbeställning/ändring måste göras senast 10 dagar innan bokat besök. PRISER MAX ANTAL Visning med verkstad: 900 kr Enbart visning: 600 kr Fri entré till museet för alla Max 30 personer (elever och pedagoger) vid enbart visning. Vid verkstadsaktivitet gäller max antal elever: 15 st för förskola och förskoleklass, 25 st för åk 1 till och med gymnasiet och vuxenutbildning. ÖPPETTIDER Tisdag-söndag kl Skolor kan boka in sig även tidigare på förmiddagar. Hör om exakta tider med våran bokning. HITTA HIT Vi finns på Ola Billgrens plats 2-4 i Malmö. Museet ligger på gångavstånd från Malmö cen tralstation nära Caroli City, Gustav Adolfs Torg och Stora Nygatan. INFÖR ERT BESÖK När ni kommer till Moderna Museet Malmö på egen hand uppskattar vi om hela klassen går tillsammans i grupp genom salarna. Behöver du hjälp med något, fråga gärna Moderna Museets värdar. De berättar gärna om konsten! För att besöket ska bli så bra som möjligt, tänk på det här: ANSVAR FÖR GRUPPEN Läraren ansvarar för klassen under besöket i museet. Läraren behöver därför alltid vara närvarande. Det är därför alltid bra att vara minst två lärare med en och samma klass. SKOLMATERIAL Använd gärna Moderna Museets lärarhandledningar eller fråga museivärdarna om vägledning. Använd inte väggar eller skulptursocklar som skrivunderlag. Använd endast blyertspennor i utställningssalarna om eleverna behöver teckna eller anteckna. MUSEIVÄRDAR Under ert besök på Moderna Museet kommer ni att träffa museivärdar i informationsdisken eller i utställningarna. Vänd er gärna till dem om ni har frågor om konstverk, utställningar, program eller vill lämna tips och synpunkter. VAR FÖRSIKTIG I SALARNA Eftersom det är lätt att stöta till konstverk i salarna ska ryggsäckar, större väskor, paraplyer etc. lämnas i förvaringsboxarna. För att inte riskera spill på konstverk får man inte dricka eller äta i salarna eller i anslutning till skåp och toaletter. Rör er lugnt i salarna. Visa hänsyn till pågående visningar. Grupper under ledning av Moderna Museets personal har företräde i utställningssalarna. VARFÖR FÅR MAN INTE RÖRA KONSTEN? Det är absolut inte tillåtet att röra vid konstverken. Att försiktigt ta på något verk innebär stora skador genom att saltet och fettet på fingrarna alltid orsakar märken på alla material. Konstverk har alla ett värde som inte går att uppskatta i form av pengar, deras värde är kulturellt och allt som museet samlar och visar tillhör oss alla. Museets uppdrag är att bevara konstverken för kommande generationer av museibesökare.

18 ANTECKNINGAR Ola Billgrens plats Malmö Telefon: (tisdag-söndag kl )