Vision 1. Särskilda utmaningar 1. Målsättningar för perioden Forskningsområden 3. Forskningsmiljö 4. Finansiering 6.

Transkript

1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vision 1 Särskilda utmaningar 1 Målsättningar för perioden Forskningsområden 3 Forskningsmiljö 4 Finansiering 6 Infrastruktur 7 Forskarutbildning 8 Samarbeten 9

3 Rödakorsrörelsens vision är att förhindra och lindra mänskligt lidande, skydda liv och hälsa, och därigenom bidra till att bevara och främja mänsklig värdighet och fred i världen. I enlighet med det ska Röda Korsets Högskola bedriva hälso- och vårdvetenskaplig forskning med globalt perspektiv och etablera en kreativ forskningsmiljö. Röda Korsets Högskola (RKH) har hittills varit en aktör inom grund- och vidareutbildning av sjuksköterskor. Forskning har inte varit en varit en prioriterad del av verksamheten utan snarare en konsekvens av de reformer som genomförts av stat och tillsynsmyndigheter och som inneburit krav på ökad akademisering inom högskoleutbildning. Forskningen vid RKH har haft två huvudfunktioner: 1) Forskning har betraktats som en kvalitetsaspekt i relation till tillsynsmyndighets krav på forskningsanknytning i utbildningarna, detta har varit oaktat innehåll och/eller form i den forskning som bedrivs; 2) Forskning under arbetstid har haft en konkurrens- och kompetensdrivande funktion vid rekrytering av lektorer till utbildningarna. Även här oaktat innehåll och eller form i den forskning som respektive medarbetare bedriver. Den forskning som bedrivits har ofta skett i samarbete med andra lärosäten vilka har ägt både data, finansiella och andra forskningsmässiga resurser. Internt på RKH har det inte funnits någon forskningsmiljö eller samordning av olika medarbetares forskningsaktiviteter vare sig i seminarier eller projektform. Vidare har enskilda medarbetare när de lämnat högskolan ofta också tagit med sig den kompetens som utvecklats. Det övergripande syftet och målet med forskning i verksamheten har således varit att behålla de examensrätter på vilka verksamheten vilar i relation till tillsynsmyndighetens krav på forskningsanknytning samt akademisk undervisningsmiljö för skolan studenter. Målsättningen med detta dokument är att utveckla en forskningsstrategi, där forskningen tillmäts en betydligt större roll än tidigare, bland annat för att kunna nyttiggöras i svenska och internationella rödakorsrörelsens arbete, liksom i humanitärt omvårdande arbete i allmänhet. 1

4 Framtagande av ny vetenskaplig kunskap. Etablerande av långsiktiga forskningsprogram med fokus på för högskolan och Röda korsrörelsen centrala frågor. Utveckla den akademiska forskningsmiljön. Strategisk satsning på ledande forskare, såväl genom meriteringstjänster som professurer, samt förtydligande av det akademiska ledarskapet. Öka den externa forskningsfinansieringen. Verka för forskningsmedel över stat och genom externa anslag. Stärka infrastrukturen för forskning. Medverka till en säker och ändamålsenlig infrastruktur för forskning. Etablera egen forskarutbildning. Verka både för egen forskarutbildning och doktorander inskrivna vid andra lärosäten men anställda vid RKH. Utveckla det externa forskningssamarbetet. Strategisk satsning på RKHs delaktighet i forskarsamhället, både nationellt och internationellt. 2

5 Vid RKH bedrivs forskning inom det vård- och hälsovetenskapliga området. För närvarande pågår ett 50-tal olika forskningsprojekt vid högskolan. Dessa projekt är ofta disparata och har ingen koppling till varandra. Målsättningen är att samordna forskningen i större områden och minska antalet forskningsprojekt, dvs. att samlas kring några gemensamma forskningsprogram som är långsiktiga och har sitt fokus i för högskolan och rödakorsrörelsen centrala frågor. Tre forskningsteman Forskningen är organiserad i tre tvärdisciplinära forskningsteman inom ämnena vård, omvårdnad, medicin, folkhälsovetenskap och teknisk vårdvetenskap. Inom varje tema planeras ett övergripande tematiskt forskningsprogram till vilket tre till fyra forskningsprojekt anknyts. Forskningsperspektivet ska ha både nationell och global inriktning. 1. Hälsa i Globala Transitioner - Health in Global Transitions Inom temat studeras demografiska och epidemiologiska hälsofrågor som har potential att överskrida nationella gränser. Fler människor än någonsin lever i socialt utanförskap, ofta ofrivilligt till följd av fattigdom, katastrofer och konflikter. Den globala sjukdomsbördan inrymmer därför även utmaningar som ökade flyktingströmmar och utbrott av akuta virala infektioner. Nya forskningsområden är att studera konsekvenserna av kriser, katastrofer och migration, både i det akuta och långsiktiga perspektivet. Exempel på pågående projekt: Humanitarian nursing in a viral haemorrhagic fever outbreak (Ebola). Women s voices in a shifting global health landscape. 2. Hälsofrämjande Interventioner och Resiliens - Health Promotion Interventions and Resilience Forskningen inom temat syftar till att bidra till en vetenskaplig kunskapsbas för vård- och hälsofrämjande systematiska ansatser. Därmed avses såväl befolkningsorienterade preventiva och promotiva hälsoåtgärder, ansatser riktade för att främja jämlikhet i hälsa, som interventioner i vård och omsorg. Ökad delaktighet samt främjande av förmåga till anpassning, återhämtning och vidare utveckling är centrala inslag i temats forskning. Exempel på pågående projekt: Coping Effectiveness Training for patients with chronic diseases. Resilience and mental health among refugees and asylum seekers in Sweden. 3. Hälsa och Teknisk Utveckling - Health and Technology Development Inom temat studeras individers och gruppers vård och hälsa i en tid när digitalisering, robotik och andra tekniska möjligheter förändrar samspelet mellan människa och teknik. Särskilt betonas fokus på didaktik, mångfald och medborgligt inflytande i den tekniska utvecklingen. Virtuell omvårdnad, yrkesgruppers involvering i innovationsprocesser och implementering av ny teknik i vård- och hälsorelaterade sammanhang är prioriterat i temat. Exempel på pågående projekt: Developing and implementing education program for Mobile Health Care Workers in Bangladesh utilizing Information- and Communication Technologies. 3

6 Forskningen vid RKH har hittills bedrivits inom hälso- och vårdområdet, främst med fokus på omvårdnadsforskning. Högskolan är nu inne i en aktiv uppbyggnadsfas för att, utöver omvårdnadsforskning, stärka forskningsmiljöerna inom folkhälsa och global hälsa. Detta har börjat ta form genom fortsatt satsning på en aktiv och levande seminarieverksamhet i form av Drivhuset (en informell mötesplats för idéer, information och internt nätverkande, tisdagar jämna veckor), Lunchseminarier (deltagarna bjuds på smörgås samtidigt som någon presenterar ett aktuellt ämne, ca fyra ggr per termin) och Interna forskningsseminarier (intern workshop med möjlighet att presentera artikelmanus, pågående projekt etc., onsdagar jämna veckor). Utöver det anordnas seminarier med externa föreläsare, nationella konferenser, samt högskolans första internationella konferens som planeras till hösten Högskolan ska kontinuerligt genomföra forskningskonferenser riktade mot en regional, nationell och internationell publik och en variation av målgrupper (praktiker, forskare etc.). Den akademiska miljön vid RKH stärks genom ökad satsning på en aktiv och levande intern seminarieverksamhet där doktorander och forskande lärare förväntas delta. Satsning sker också på gemensamma forskningsprogram och projekt inom RKHs tre forskningsteman vilket förväntas leda till ett ökat internt forskningssamarbete. Forskningsnämnden har en viktig uppgift att driva den akademiska utvecklingen framåt. Nämnden ska verka för att forskningen uttrycker en flervetenskaplig ambition och utnyttjar de synergieffekter som högskolan och tillhörigheten till Röda korsrörelsen, nationellt och internationellt, erbjuder samt verka för att forskningen håller hög kvalitet och är relevant för såväl högskolans utbildningar som för Röda Korset och det omgivande samhällets kunskapsbehov. Forskningsnämnden har en viktig roll. Dess uppdrag inom högskolan behöver tydliggöras, bland annat när det gäller rekrytering och tillsättning av akademisk personal samt vid tillsättning av sakkunniga. Rekrytering Forskande lärare. Strategisk satsning görs på rekrytering av ledande forskare, såväl meriteringstjänster som professurer. Samtliga nyanställda lärare bör vara disputerade och RKH ska sträva efter att rekrytera såväl seniora som yngre forskare inom högskolans egna forskningsteman. Kriterier för karriärmöjligheter tas fram för forskare anställda vid RKH. Forskare anställda vid RKH ges möjlighet att för en kortare eller längre period besöka utländska lärosäten samtidigt som RKH också tar emot utländska gästforskare. Anknytning / affiliering Externa forskare ges möjlighet att adjungeras till RKH. Högskolan ser det som angeläget att på flera plan öka samverkan och mobilitet såväl nationellt som internationellt med syftet att stärka kvaliteten i både utbildning och forskning. Detta kan ske bland annat genom att högskolan knyter till sig forskare som arbetar inom samma profilområden som RKH eller på annat sätt är aktiva inom Röda Korset eller annat lands lärosäte inom rödakorsrörelsen. Anknytningen har formen av ett etablerat samarbete mellan den enskilde 4

7 forskaren och forskare vid RKH. Beslut om anknytning innebär inget ekonomiskt åtagande från RKH. Former och motiv för anknytning behöver förtydligas i en fortsatt diskussion. 5

8 Statsanslag RKH erhåller idag inga statliga forskningsmedel och det är högsta prioritet att verka för forskningsmedel över stat från 2016/2017. Utbildningsdepartementet uppvaktades 13 juni 2014 och så kommer att ske även Interna medel Forskningen vid RKH är idag till stora delar finansierad genom betald arbetstid för forskning och kompetensutveckling i tjänsten, varierande mellan 10-50% av en heltidstjänst för adjunkter respektive lektorer. Dessa medel bör i större utsträckning konkurrensutsättas och genom utvärdering återkopplas till använd forskningstid. En modell för forskningsfinansiering, som stimulerar till ökad extern medelstilldelning, kommer att tas fram och dagens generella schabloner baserade på procent i tjänstetid kommer successivt att avskaffas till förmån för mer riktade satsningar som högskolan avser avsätta medel till. Externa anslag En viktig utmaning under perioden blir att utöka finansieringen av forskningen genom externa medel. RKH förvaltar idag försumbart lite externa forskningsmedel och behöver öka sina anslag från externa forskningsfinansiärer. De forskare som erhåller externa anslag har ofta placerat dessa vid andra högskolor eller universitet som bedriver forskarutbildning. Aktivt sökande och erhållande av externa anslag ska vara särskilt meriterande vid fördelning av RKHs fasta forskningsmedel (i form av t.ex. utökad forskningstid). Högskolan ska aktivt satsa på stöd till huvudsökande av externa anslag för att utveckla hög kvalitet i ansökningar som lämnar RKH. Detta stöd kan kortsiktigt handla om genomförande av externa granskningar av ansökningar samt kompetensutvecklings satsningar rörande att skriva forskningsansökningar samt på lång sikt inrättande av resurser motsvarande befintligt stöd till forskare vid lärosäten med motsvarande storlek. Erhållna anslag ska placeras vid RKH. Ansökningar bör samordnas för att förutom att stärka själva ansökan även främja det interna samarbetet. Framgång kräver att man har lånsiktig uppbackning av RKH. Ansökningar till nationella forskningsråd och finansiärer (såsom Forte, Vetenskapsrådet och ALF-medel) och internationella forskningsfinansiärer (såsom European Research Council och European Commission Framework Programme) bör prioriteras, men strategiska satsningar bör även göras hos finansiärer där RKHs tillhörighet till Röda Korsrörelsen innebär ett mervärde jämfört med andra sökande. Det kan vara biståndsorganisationer, SIDA, etc. 6

9 Organisering Uppbyggnad av ny infrastruktur. När lokalerna i Campus Huddinge står klara för inflyttning sommaren 2016 bör det finnas en strategi för hur verksamheten ska organiseras för ett optimerat samarbete mellan RKH, Skolan för Teknik och Hälsa vid KTH, Södertörns Högskola, Karolinska Institutet och Stockholms universitet. Detta inkluderar också nya labbmiljöer för både utbildning och forskning, ett nytt bibliotek, samt ett nytt forskarutbildningsämne (teknisk vårdvetenskap) och ett nytt utbildningsprogram (folkhälsovetenskap). Detta inbegriper relevant IT-stöd. IT-stöd System för kvalitetssäkring av forskningsdata behöver utvecklas. Det kan gälla strukturering och kvalitetssäkring av databaser som förvaras internt och hantering av annan information som genereras inom forskningen. Vidare krävs IT-stöd för upprättande av nya forskarmiljöer med förutsättningar för mobilitet. Administrativt stöd Administrativa rutiner och stödfunktioner för forskningsverksamheten behöver tas fram. Det kan innefatta att t.ex. kontinuerligt registrera högskolans forskningsaktiviteter i nationella kvalitetsregister (antal publikationer, registrerade doktorander, etc.), att svara på remisser från olika myndigheter, samt att ge stöd vid forskningsansökningar till externa anslagsgivare. 7

10 Doktorander. Forskarutbildningen är under uppbyggnad och särskilda satsningar planeras på utbildningen i avseende att säkerställa kvaliteten, t.ex. när det gäller seminarieverksamhet, infrastrukturellt stöd till doktorander och möjligheter för doktorander att etablera sig såväl nationellt som internationellt genom konferensdeltagande och internationellt utbyte. RKHs strävan är att ha en aktiv doktorandgrupp bestående av både intern- och externfinansierade doktorander (bedriver sin forskarutbildning med ett samverkande lärosäte). Doktorandtjänster. Utlysning av tjänsterna konkurrensutsätts och annonseras såväl externt som internt. Samtliga doktorandtjänster som finansieras av RKH ska utlysas och säkras i konkurrens. RKH ska ha rätt att föreslå sakkunniga inför antagningen. 8

11 RKH ska bedriva forskning med ambitionen att göra skillnad i för högskolan och Röda korsrörelsen centrala värdefrågor. RKH har ett starkt varumärke som behöver tillvaratas i högre grad än idag när det gäller forskning i samverkan med andra. RKH har idag inga egna examensrättigheter på forskarutbildningsnivå vilket innebär att forskarutbildningen vid högskolan bedrivs i samverkan med andra lärosäten. Den kunskap RKH genom åren förskaffat sig som partner i olika forskningsprojekt och med olika aktörer är central och viktig. Den samverkanskompetens gällande forskning som RKH förfogar över i kombination med högskolans korta beslutsvägar och möjligheter till rörlighet i olika regionala, nationella och internationella forskningsmiljöer bedöms under de kommande åren att vara en viktig tillgång för utvecklandet av framtidens forskningsmiljö vid RKH. Forskningssamarbete förekommer både internationellt och nationellt med KTH, Karolinska Institutet, Stockholms universitet, Danderyds sjukhus, men även med internationella rödakorshögskolor och sjukhus i bland annat Japan och Thailand. Forskare vid RKH deltar även i olika nätverk inom äldreforskning, smärtombudsutbildning, intensivvård och reproduktiv hälsa i Norge, China, Tanzania och Nederländerna. Samarbete har initierats med Svenska Röda Korset och Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC) och Internationella rödakorskommittén (ICRC) vad gäller utbildning och forskning. 9