UTVÄRDERING AV DE GEMENSAMMA ORGANISATIONERNA AV MARKNADERNA FÖR GRISKÖTT, FJÄDERFÄKÖTT OCH ÄGG. GD Jordbruk Kontrakt 30-CE /00-42

Transkript

1 UTVÄRDERING AV DE GEMENSAMMA ORGANISATIONERNA AV MARKNADERNA FÖR GRISKÖTT, FJÄDERFÄKÖTT OCH ÄGG GD Jordbruk Kontrakt 30-CE /00-42 Sammanfattning och kommentarer Fjäderfäköttsektorn Framlagd av Agra CEAS Consulting November 2005 Prisrapporteringssystem I utvärderingen undersöktes det i vilken utsträckning de prisuppgifter som rapporterats in till kommissionen, och som utgör EU:s referenspris för fjäderfäkött, verkligen motsvarar de priser som slakterierna får ut, samt i vilken utsträckning referenspriset avspeglar marknadsutvecklingen och om dessa uppgifter är jämförbara mellan medlemsstaterna. Av intervjuer med industrin framgick det att för de flesta medlemsstaterna 1 motsvarade de priser som rapporterats in till kommissionen de priser som slakterierna fick ut (i den utsträckning de marknader och noteringsorter som låg till grund för de inrapporterade priserna kan anses representativa), och de motsvarade mycket väl de priser som slakterierna fick ut i absoluta tal. Intervjuerna gav således stöd för uppfattningen att det generellt finns en hög grad av överensstämmelse mellan det rapporterade priset och det pris som producenterna får ut. När det gäller huruvida priserna var jämförbara mellan medlemsstater, ansåg berörda parter i ett antal medlemsstater att det gick bra att använda priserna vid jämförelser med priser på angränsande marknader, vilket tyder på jämförbarhet över gränserna. Å andra sidan noterades det i en medlemsstat att de inrapporterade priserna på grund av detaljhandelsstrukturerna och de skiftande produktionssätten inte kan jämföras direkt med priser i andra medlemsstater. Det leder till slutsatsen att de inrapporterade priserna inte är fullständigt jämförbara mellan medlemsstaterna. Trots detta förbehåll kan de uppgifter som samlas in inom ramen för prisrapporteringssystemet inom den gemensamma organisationen av marknaden för fjäderfäkött i allmänhet anses vara lämpliga för förvaltningskommittén att använda som utgångspunkt vid analyser av de allmänna tendenserna inom sektorn. Följande kunde också konstateras: Mot bakgrund av de skiftande strukturerna i sektorn och den ökande användningen av kontrakt är det viktigt att genom regelbundna kontroller säkerställa att de uppgifter som samlas in är och förblir representativa för marknaden. De stickprov som i detta syfte görs på marknaden och som ligger till grund för prisrapporteringssystemet måste vara tillräckligt omfattande. 1 Det enda undantag som inrapporterats var den medlemsstat där 90 % av de sålda slaktkycklingarna såldes som styckningsdelar av kyckling. Därför anses marknaden för hela fåglar inte vara representativ, och priset på hela fåglar motsvarar därmed inte det pris som slakterierna får ut.

2 För att om möjligt förbättra valet av rätt tidpunkt för tillämpningen av marknadsinstrument, såsom exportbidrag och privat lagring, bör det övervägas om det är möjligt att införa ett förvarningssystem för prisutvecklingar. Större insatser bör göras för att få fram prisuppgifter som är jämförbara mellan medlemsstaterna. Medlemsstaternas beräkningar bör anpassas så att skillnaderna i vad som mäts minskar mellan de olika länderna. Exportbidrag Av den historiska analysen av tillämpningen av detta instrument framgick det att exportbidraget nu huvudsakligen är inriktat på att upprätthålla marknadspositionen i sektorn för fryst kyckling från huvudsakligen en medlemsstat. Utvärderingen av den totala situationen inom EU för hela denna sektor visade att åtgärdens bidrag till målen för den gemensamma organisationen av marknaden när det gäller att garantera ökad stabilitet på marknaden och bidra till att ge producenterna rimliga inkomster därför är ganska begränsat 2. Slutsatsen drogs att samtidigt som åtgärden hade blivit mer riktad sedan jordbruksavtalet från Uruguayrundan trädde i kraft, var dödviktseffekten 3 i samband med denna åtgärd fortfarande relativt hög. Importtullar Analysen av historiska data tydde på att gemenskapens importregler har varit av stor betydelse som stöd för gemenskapsföreträdet. Modellberäkningsresultaten tyder som väntat på att importskyddet, som bestod av först rörliga och sedan fasta avgifter, har gett lägre totala importvolymer än vad som annars skulle ha varit fallet. Om gränsskyddet avskaffades skulle EU troligtvis bli nettoimportör istället för nettoexportör. Det står dock klart att varor från tredjeländer har importerats till full tullsats, något som tyder på att skyddsnivån har minskat i enlighet med jordbruksavtalet från Uruguayrundan. Konkurrensen från tredjeländer har ökat bland annat av denna anledning. Att importskyddet fortfarande är av stor betydelse framgår av det faktum att allt större mängder fjäderfäkött importeras till EU till låga värdetullsatser. Framför allt är det importen av saltade, frysta, urbenade styckningsdelar av kyckling som har gjort det svårt att upprätthålla gemenskapsföreträdet för fjäderfäkött under utvärderingsperioden. Allmänna effekter på marknaden I motsats till resultaten för de andra sektorerna i denna utvärdering består här bara ett svagt omvänt förhållande mellan exportbidrag och pris (korrelationskoefficient -0,28). Det tyder på att bidrag inte har använts för att utjämna cyklerna inom denna sektor, dvs. instrumentet har inte använts för att motverka priseffekterna av obalans på marknaden. I detta sammanhang bör det dock påpekas att produktionen av fjäderfäkött under alla omständigheter är mindre cykliskt betingat. Som väntat tyder modellberäkningsresultaten 4 på att effekterna av importtullarna (och exportbidragen) under de tre perioderna inneburit att den sammanlagda produktionen 2 Om inkomster mäts som bruttovärde som lagts till baspriser, tyder modellberäkningsresultaten på att exportbidragen för perioden ökade sektorns bidrag till räkenskaperna för jordbruket, efter justering för foderkostnader, från miljarder euro till miljarder euro, eller mer exakt med 100,2 miljoner euro. 3 Se fotnot och ruta A1 i bilaga 4. 4 Se fotnot... och bilaga 3.

3 (utbudet) ökat rejält i förhållande till vad som annars skulle ha varit fallet (med 13,3 %, 8,7 % respektive 7,0 %). Det tyder i sin tur på att det i alla fall är möjligt att återkopplingar har skett (dvs. att ytterligare stödbehov har uppstått till följd av att exportbidrag tagits i bruk). Men eftersom bidrag inte används för att motverka cykliska svängningar kan detta inte påstås gälla totalt sett, i alla fall inte efter 1995 då användningen av exportbidraget begränsades. Den historiska analysen och intervjuerna av berörda parter tyder emellertid på att exportbidraget främst har varit inriktat på ett specifikt produktsegement, nämligen frysta hela fåglar, och att just tillämpningen av detta instrument enligt parterna spelade en viktig roll när denna produkt etablerade sin position på marknaden på 1980-talet. Eftersom den produkten anses ha begränsade avsättningsmöjligheter på den inre marknaden blir slutsatsen att det faktiskt har skett betydande återkopplingar inom detta specifika produktsegment. Slutligen framgick det av analysen att både utbud och efterfrågan i denna sektor i högre grad påverkas av faktorer såsom utvecklingen av konsumentmönster, konsumentönskemål och produktionskostnader än av den gemensamma organisationen av marknaden. Inkomstnivå och inkomstutveckling Materialet tyder på att åtgärderna inom den gemensamma organisationen av marknaden på ett effektivt sätt har bidragit till att säkra en rimlig levnadsstandard för producenter av fjäderfäkött. Resultaten av modellberäkningarna 5 tyder på att gränsskyddsåtgärderna har gjort att priser och produktion, och därmed också inkomster, hållits på betydligt högre nivåer än vad som annars skulle ha varit fallet. Materialet tyder emellertid också på att exportbidragen för slaktkycklingar i stort sett bara har kommit de konventionella producenterna till godo, eftersom det i stort sett inte finns någon efterfrågan på, och ingen differentiering av, bidrag för fåglar som fötts upp i mer kostsamma system, t.ex. frigående eller ekologiska produktionssystem. Produktionssektorn i alla medlemsstater ansåg att de huvudsakliga drivkrafterna för inkomstutvecklingen i sektorn var faktorer som inte var direkt kopplade till den gemensamma organisationen av marknaden, främst efterfrågevillkor (däribland koncentrationen av detaljhandeln) och marknadsföringsstrategier för export samt varumärken. Produktionskostnader Fodret utgör den största delen av kostnaden vid produktionen av fjäderfäkött. Under utvärderingsperioden föll foderpriserna, snarare till följd av den sänkning av interventionspriserna för spannmål som reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken medförde än på grund av själva organisationen av marknaden för fjäderfäkött. Därmed minskade fjäderfäfodrets andel av den totala produktionskostnaden för fjäderfäkött. Den minskade kostnaden för fjäderfäfoder till följd av lägre interventionspriser har mer än uppvägt de konstaterade ökningarna av foderkostnaderna som följde av ändringar av gemenskapens foderlagstiftning. Jämfört med den positiva effekt reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken och dess lägre interventionspriser för spannmål hade på foderkostnaderna, har enskilda effekter av ändrade regler för bortskaffande av gödsel och minskade utsläpp, djurskydd och djurhälsa trots att dessa innebar kostnader för jordbrukarna i allmänhet varit ganska små. Materialet 5 Se fotnot... och bilaga 3.

4 från fallstudierna tyder på att effekterna av dessa regler på kostnaderna varierade i hög grad både inom enskilda medlemsstater och mellan medlemsstaterna. Även om det, som klart framgår av strategin för hur detta instrument skall användas, inte är den gemensamma organisationen av marknadens primära mål att hantera produktionskostnader som uppkommer till följd av andra föreskrifter (utan däremot att se till att inkomsterna håller sig på nivåer som är högre än de skulle ha varit om det inte funnits någon gemensam organisation av marknaden), så har organisationen av marknaden hjälpt sektorn att absorbera dessa kostnader. Landsbygdsutveckling och miljö Det finns i stort sett inga bevis för att den gemensamma organisationen av marknaden har någon direkt inverkan på landsbygdsutvecklingen och miljön i de viktigaste fjäderfäproducerande regionerna, med särskilt undantag av fjäderfäproduktionen i vissa regioner där det kan hävdas att en exportorienterad industri som levererar till marknader i Mellanöstern faktiskt startats och drivits av organisationen av marknaden. Den gemensamma organisationen av marknaden har bidragit till att gynnsamma marknadsvillkor skapats genom de primära gränsskyddsåtgärderna (importtullar och exportbidrag). Den har också gett ett visst 6 incitament till produktion. Det kan alltså konstateras att eventuella effekter av den gemensamma organisationen av marknaden troligtvis har varit små och i stort sett indirekta. Precis som för grisköttssektorn konstaterades det för fjäderfäsektorn att de nuvarande strukturerna för produktionens regionala fördelning 7 och koncentration 8 huvudsakligen beror på växelverkan mellan en rad ekonomiska, geografiska och historiska faktorer, såsom närheten till foderproduktion, hamnar och viktiga avsättningsområden. Eventuella effekter av den gemensamma organisationen av marknaden har troligtvis varit både små (till följd av den förväntade effekten på produktionen) och indirekta, eftersom de noterade tendenserna kunde skönjas redan innan den gemensamma organisationen av marknaden hade inrättats och eftersom bevisen är svaga för en nära koppling mellan dessa tendensers fortbestånd och den gemensamma organisationen av marknaden. Fjäderfäsektorn har också genomgått en betydande strukturförändring under utvärderingsperioden när det gäller antalet anläggningar och deras storlek. Antalet fjäderfäproducenter har minskat medan antalet fjäderfä per anläggning och per hektar har ökat. Det som huvudsakligen utlöste dessa strukturförändringar var att producenterna önskade uppnå stordriftsfördelar för att kunna bevara eller förbättra sin konkurrensförmåga. Eventuella effekter av den gemensamma organisationen av marknaden har även på detta område troligtvis varit små (till följd av den förväntade effekten på produktionen) och i stort sett indirekta, eftersom beslut om att öka produktionen för att uppnå stordriftsfördelar har påverkats av marknadstendenser och konkurrenskraft, och därmed av de gynnsamma marknadsvillkor som organisationen av marknaden bidragit till att skapa. Eventuella effekter av den gemensamma organisationen av marknaden på anläggningarnas specialisering, sektorns förhållanden till föregående och efterföljande produktionsled (fjäderfäsektorn konstaterades vara mycket mer lodrät integrerad än grisköttssektorn) och 6 De direkta effekterna av den gemensamma organisationen av marknaden på pris och produktion var små, och ledde enligt CAPSIM-simulationen till att priserna gick upp med ca 10,8 % och produktionen med ca 8,8 % till följd av åtgärder inom organisationen av marknaden. 7 Antalet jordbruksföretag med produktion av fjäderfäkött inom en särskild geografisk region. 8 Geografisk fördelning av jordbruksföretag med produktion av fjäderfäkött inom en särskild geografisk region.

5 sektorns ekonomiska betydelse, med hänsyn till värdeökning och sysselsättning, har troligtvis också varit små (till följd av den förväntade effekten på produktionen) och indirekta. Detta har accentuerats eftersom den lodräta integrationen och ökade produktionen i syfte att uppnå stordriftsfördelar har påverkas av marknadstendenserna och konkurrensförmågan, och därmed av de gynnsamma marknadsvillkor som organisationen av marknaden har skapat. Samtidigt som de allt större intensiva fjäderfäuppfödningssystemen har haft en betydande negativ inverkan på kvaliteten på vatten, luft, mark och landskap under utvärderingsperioden, har effekterna av organisationen av marknaden troligtvis också varit små (på grund av den förväntade effekten på produktionen) och i stort sett indirekta. Den samlade effekten på marknaden Några av de generella effekterna av den gemensamma organisationen av marknaden är följande: Exportbidragen och importtullarna har förbättrat konkurrenssituationen på världsmarknaden för EU:s fjäderfäköttsektor. Modellberäkningsresultaten 9 tyder på att importtullarna och exportbidragen har varit mycket gynnsamma för EU:s handel, vilket har lett till att EU nu är nettoexportör av fjäderfäkött. Resultaten av CAPSIM-analysen tyder på att om exportbidragen och importtullarna togs bort skulle det försvaga EU:s totala konkurrenskraft och leda till att EU blev nettoimportör till följd av ökad import. Analysen tyder på att grundläggande kvalitetsnormer var användbara när produktionen riktades för att ta ökad hänsyn till konsumenternas krav, men mer generellt framgick det av intervjuerna med industrin att sektorns egna insatser för att uppfylla konsumenternas krav när det gäller pris och kvalitet troligtvis har varit lika viktiga eller kanske viktigare än den gemensamma organisationen av marknaden. Modellberäkningsresultaten 10 tyder på att ytterligare liberalisering skulle leda till ekonomiska förluster för producenter, men till eventuella ekonomiska vinster för konsumenterna till följd av prissänkningar. Det material som har samlats in i samband med utvärderingen tyder på att åtgärderna inom den gemensamma organisationen av marknaden för fjäderfäkött, med undantag av fjäderfäköttsektorn i vissa regioner, inte har utgjort någon större drivkraft för intensifiering och koncentration och därmed inte har orsakat den negativa miljöpåverkan som blivit resultatet därav, eftersom de är del av en mer långsiktig tendens som bland annat har drivits av en växelverkan mellan ett antal ekonomiska, geografiska och historiska faktorer. Genom att vara del av jordbrukspolitiken inom EU har organisationen av marknaden dock skapat en gynnsam ekonomisk miljö för sektorns fortsatta tillväxt och utveckling. Dess effekt kan därför sägas ha varit indirekt. I samband med utvärderingen har inga bevis framkommit på huruvida organisationen av marknaden bidrar till EU:s mål att uppnå större regional sammanhållning genom att minska ekonomiska obalanser mellan regionerna. Det kan emellertid fastställas att GJP:s ordningar för marknadsstöd inom pelare 1, som har till syfte att gynna produktionen horisontellt inom alla regioner, har en tendens att inte vara förenliga med åtgärderna inom pelare 2 och andra 9 Se fotnot... och bilaga Se fotnot... och bilaga 3.

6 strukturfondsåtgärder som inriktar sitt stöd på bestämda regioner. När det gäller fjäderfäkött finns det därmed en tendens till att huvuddelen av stödet går till de regioner som har störst produktionskoncentration, vilka inte nödvändigtvis också är de som har störst behov av regionala stödåtgärder.