ICPL INSTALLATIONSBRANSCHENS CERTIFIERADE PROJEKTLEDARE
|
|
- Axel Viklund
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ID: ICPL INSTALLATIONSBRANSCHENS CERTIFIERADE PROJEKTLEDARE Kvalitetssäkrad projektledning Ylwa Glismann
2 FÖRORD 2012 tog bransch- och arbetsgivarorganisationen VVS Företagen initiativ till en översyn av lönsamheten i VVSbranschen. Tillsammans med Magnus Everitt fick jag i uppdrag av styrelsen att ta fram konkreta förslag som skulle påverka lönsamheten, effektiviteten samt kvalitén i VVS-projekt. Vi insåg snart att det här var en fråga som berörde fler discipliner inom installationsbranschen och bjöd därför in Elektriska Installatörsorganisationen, EIO, att delta i översynen. De tackade ja och efter en del gemensamt förarbete startade ICPL-projektet i december ICPL har varit ett utvecklingsprojekt vilket inneburit att förutsättningar och valda sanningar över tid har fått revideras i takt med att ny kunskap och nya insikter har uppstått och uppnåtts. Det har i sig varit en utmaning men också en förutsättning för att vi idag kan erbjuda en genomarbetad kvalitetssäkringsmodell för projektledare i installationsbranschen. Jag vill tacka alla som bidragit i projektet och bland dem som generöst bidragit bör några särskilt omnämnas. Tommy Lenberg, vd på Byggherrarna. Tommy har från dag ett på ett intresserat och uppmuntrande sätt lyssnat till och diskuterat våra idéer och tankar. Tommy har också bidragit genom att sätta oss i kontakt med viktiga personer från beställarledet. Märit Bodaxell och Karin Swanberg som båda har ingått i projektgruppen och som varje vecka i drygt två år har träffats för att arbeta med projektets framdrift. Pålitliga, strukturerade och engagerade, ICPL hade inte blivit vad det är utan er. Johan Martinsson, chef för Branschutveckling på Installatörsföretagen, tillika projektägare. Alltid positiv och fokuserad på möjligheter. När det känts motigt har Johan på ett tryggt och uppmuntrande vis coachat och stöttat. Ett projekt som löper över lång tid behöver en person som pekar tillbaka till ursprungsidén när överentusiastiska, eller modfällda, projektgruppsmedlemmar varit i behov av uppbackning. Till sist vill jag tacka Magnus Everitt. Vi fick en idé och nu är den förverkligad. Det har varit en utvecklande resa med stort hjärta. Utan ditt kompetenta stöd hade det inte blivit vad det är. Projektet genomfördes med stöd från SBUF, VVS Företagen, Elektriska Installatörsorganisationen (EIO), INCERT, Installatörsföretagen, Svenskt Projektforum, EUU och IUC. Stockholm Ylwa Glismann Projektansvarig 1
3 SAMMANFATTNING Installationsbranschen har under lång tid haft låg lönsamhet och produktivitetsutvecklingen är otillfredsställande. Det visar rapporter och förstudier. Den traditionella synen på branschen som en underentreprenörsbransch försvårar möjligheterna att aspirera på komplexa entreprenader som totalentreprenör. Branschens självbild behöver förändras liksom omvärldens syn på branschens bidrag i samhällsbyggnadssektorn. Projektledaren är nyckeln till att installationer synliggörs och värderas. Installationsbranschen har fokuserat på montörens och teknikerns kunskap, färdigheter och kompetens att göra saker rätt. Kvalitetssäkring avseende projektledarens kunskap, färdigheter och kompetenser, nödvändiga för att se till att rätt saker görs, saknar motsvarande struktur och uppföljning. Installatörsföretagen, bransch- och arbetsgivarorganisation, har tagit initiativ till ett projekt som syftar till att synliggöra och kvalitetssäkra installationsbranschens bidrag i samhällsbyggnadssektorn. Som utgångspunkt har problemformuleringen utgått ifrån tesen att projektledarens roll i projektet är den roll vd har i företaget leda och fördela arbete, förhålla sig till lag och avtal samt hushålla med resurser. Idag rekryteras många projektledare i installationsbranschen från montörs- och teknikerleden och de får inte alltid de bästa förutsättningarna att klara uppgiften vilket bl.a. kan leda till ineffektivitet och ofördelaktiga beslut. Uppdraget har varit att identifiera och utforma en åtgärd som på sikt påverkar installations-branschens produktivitet liksom position i värdekedjan och målet har varit att skapa en kartläggnings- och certifieringsmodell för installationsbranschens projektledare för att därigenom synliggöra projektledarens nuvarande kunskaper genom en kompetenskartläggning kvalitetssäkra nivån genom att utforma en branschspecifik certifiering Projektet har skapat en digital modell för kartläggning och certifiering av projektledarens kompetens. Modellen bygger på kravlistor och frågebanker. Kravlistorna är utformade av experter med olika intressen i installationsbranschen och experterna har även kravställt nivån på den förväntade kompetensen. Projektet överlämnade i januari 2018 modellen till Installatörsföretagen för utveckling och förvaltning. 2
4 INNEHÅLL REDOVISNING... 4 BAKGRUND... 4 PROBLEMBESKRIVNING... 4 FÖRSTUDIE - ÅF... 5 FÖRSTUDIE - INDUSTRIFAKTA... 5 PROJEKTFORMULERING... 6 BESLUT... 6 MÅL... 6 ORGANISATION... 6 UTVECKLINGS- OCH UNDERSÖKNINGSMETODIK... 6 TIDPLAN... 7 GENOMFÖRANDE OCH STRUKTUR... 7 Kravlistor... 7 FRÅGEBANK... 9 LEDARSKAP... 9 KARTLÄGGNING OCH CERTIFIERING... 9 Kartläggning... 9 Certifiering SLUTSATS OCH RESULTAT KÄLLOR: Bilagor Beställare av projektet Projektgrupp Styrgrupp Arbetsgrupper Intervjuer och enkäter:
5 REDOVISNING Bakgrund 2012 beslutade VVS Företagens styrelse att starta fokusområdet Effektiv Produktion som syftade till att se över hur effektiviteten i branschen skulle kunna öka. Den genomsnittliga lönsamheten bland medlemsföretagen låg vid den här tiden mellan 4-5 % och genom att effektivisera produktionen var tanken att även lönsamheten skulle öka. Uppfattningen att andelen installation i ett byggprojekt motsvarar upp emot 50-60% av byggkostnaden, bidrog också till att styrelsen ville se möjligheter för installationsbranschen att aspirera på mer komplexa projekt. Att det bl.a. handlade om projektledarens förmåga att planera och leda projekt stod klart sedan Fredrik Friblick på Prolog Bygglogistik AB på uppdrag av VVS Företagen genomfört en förstudie, Planering i VVS-företag, bil. 1. Förstudien visade bl.a. att 86 % av respondenterna ansåg att väl planerade projekt alltid ger högre lönsamhet. Vidare hade Per-Erik Josephson, professor på Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg, genomfört två tidsstudier på temat Arbetstidens användning vid VVS-montage en fråga om struktur och ledarskap. Dessa studier genomfördes med 20 års intervall (1989 och 2010). Analysen visade att Produktiviteten i VVS-branschen ökar. Den snabba teknikutvecklingen gör att ett visst arbete utförs av allt färre montörer. Allt större värde levereras alltså per investerad krona. Men processerna och arbetssätten i byggandet utvecklas inte i takt med teknikutvecklingen. Det medför att tidsförlusterna i produktionen också ökar. Det är därför av största vikt att beställare, projektörer, företagsledare och projektledare var för sig och tillsammans bidrar till att skapa bästa möjliga förutsättningar för montörerna att utföra ett säkert och effektivt montagearbete. bil 2. Krav och förväntningar på projektledaren i VVS-projekt insåg vi sannolikt gällde även projektledare inom andra teknikgrenar, t.ex. inom el. Denna insikt parallellt med att EIO, Elektriska Installatörsorganisationen och VVS Företagen bildade ett gemensamt servicebolag, Installatörsföretagen, ledde fram till att vi tog kontakt med EIO, presenterade tankarna och erbjöd sa att delta i projektet. De tackade ja och ICPL blev därmed det första gemensamma projektet i Installatörsföretagen. Problembeskrivning Det är troligt att anta att utfallet i ett projekt till del beror på projektledarens kompetens, förmågan att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter. Tankarna gick till montörer och tekniker vars kompetenser kvalitetssäkras genom att prövas mot certifieringar, ackrediteringar och licenser. Men projektledaren hur kvalitetssäkras dennes kompetens? Skulle en certifiering av projektledare lösa uppdraget? En relevant fråga i sammanhanget var varför installationsbranschen skulle behöva en branschspecifik certifiering. Borde inte generella projektledarkunskaper vara tillräckliga för att driva installationsprojekt i byggsektorn? Vår bedömning var att olika intressenter har olika förväntan och behov, något som vi senare fick bekräftat i intervjuer och workshops. Intressenters troliga förväntan: Beställarens förväntan på kunskap och kompetens kopplat till installation, drift och underhåll under fastighetens hela livslängd teknisk kompetens. 4
6 Montörens förväntan att kunna rådgöra i tekniska frågor med sin projektledare då t.ex. ritning och verklighet inte stämmer överens teknisk kompetens. Arbetsgivarens förväntan att projektledaren självständigt löser utmaningar som uppstår i projektet inom t.ex. projektekonomi, personalfrågor, teknik, arbetsmiljö, planering, entreprenadjuridik administrativ och teknisk kompetens. Förväntan på teknisk kompetens övertygade oss om behovet av en branschspecifik certifiering. Projektledare i installationsbranschen är ofta rekryterade från montörs- och teknikerleden. Utmärkta yrkesarbetare som inte alltid får de bästa förutsättningarna att leda projekt. Otydlighet kring krav och förväntan på rollen kan bidra till osäkerhet och ineffektivitet. Att som projektledare inte våga säga ifrån på ett byggmöte för att det råder osäkerhet kring hur entreprenadjuridiken ska tolkas, kan kosta både tid och pengar. Vi kom fram till att projektledarens faktiska bidrag och förväntade bidrag i byggprocessen inom området installation var otydligt. Vi såg ett behov av att synliggöra befintlig kunskap och därigenom också identifiera eventuella kunskapsluckor. Detta skulle öka medvetenheten om projektledarens betydelse, både för dem själva och för projektets intressenter. Behovet av utbildning skulle också synliggöras och tjäna som incitament till kompetensutveckling. Slutsatsen blev att vi genom att kartlägga projektledarens befintliga kunskaper och kvalitetssäkra kompetensen genom certifiering, skulle skapa förutsättningar att påverka effektiviteten och därmed lönsamheten i installationsbranschen, sannolikt inom hela samhällsbyggandet. Förstudie - ÅF Vi uppdrog åt Johan von Holst på ÅF att undersöka hur branschens beställare värderar projektledarens kompetenser och vilka förväntningarna är. Dessa förstudier genomfördes , bil 3 och 4, båda finansierade genom SBUF. von Holst undersökte även beställarens intresse att efterfråga en certifiering. von Holst intervjuade beställare och intressenter och genomförde också en workshop där intressenter och kravställare formulerade en bruttolista över förväntade kunskaper och kompetenser. Ett område som stack ut var förväntan på ledarskap och personliga egenskaper. Intresset av att efterfråga en certifiering var återhållet intresserat. Förstudien resulterade i att ÅF rekommenderade EIO och VVS Företagen att utveckla en certifieringsmodell för projektledare. Förstudie - Industrifakta Parallellt med ÅFs förstudier lät VVS Företagen även Industrifakta AB göra en intervjuundersökning bland medlemsföretagen. Undersökningen syftade till att kartlägga lönsamheten i VVS-branschen, bil. 5. Vilka verksamhetsgrenar var lönsamma och vilka faktorer spelade in? En slutsats som Industrifakta drog, var att företagen hade relativt stora möjligheter att påverka lönsamheten genom att t.ex. arbeta mer medvetet med ÄTA-hantering, planering och materialhantering, alla områden som en projektledare förfogar över. 5
7 Projektformulering Inför beslut om projektstart sammanfattades rapporter och övriga underlag. Utöver tjänstemän från förbunden deltog även representanter från INCERT, EUU, (Elbranschens Utvecklings- och Utbildningscenter) och IUC (Installatörernas Utbildningscentrum). Sammanfattningen redovisades i projektmodellen fiskbenet, bil. 6. Nulägesanalysen visade på otillfredsställande produktivitetsutveckling, dålig insikt om vad som leder till effektiv produktion, kunskapsbrist hos projektledarna, situationsstyrd rekrytering samt att branschen accepterar positionen som underentreprenör. Den önskade positionen var menad att möta nuläget genom att utforma ett certifieringssystem som accepterats och efterfrågas, att matcha rätt projektledare med rätt projekt, tydliggöra karriärutveckling och inspirera till behovsstyrd rekrytering. Beslut Utifrån en samlad bedömning och med ÅFs rekommendation i botten, beslutade VVS Företagens och EIOs styrelser att starta projektet ICPL Installationsbranschens Certifierade Projektledare. Projektet har samfinansierats av SBUF och EIO. Mål Skapa en kartläggnings- och certifieringsmodell för installationsbranschens projektledare och därigenom synliggöra projektledarens nuvarande kunskaper genom en kartläggningsmodell kvalitetssäkra kunskapsnivå genom att utforma en certifieringsmodell Organisation Johan Martinsson, chef för Bransch och Affärsjuridik på Installatörsföretagen och projektägare till ICPL, utnämnde mig till projektansvarig. Med tanke på mina övriga åtagande inom förbundet kom vi överens om att anlita en extern projektledare och valet föll på Märit Bodaxell på Projektengagemang. Märit har mångårig erfarenhet från samhällsbyggnadssektorn såsom projektör, projektledare, projekteringsledare samt processledare. Till projektet knöts även Karin Swanberg, certifieringsingenjör på INCERT, personcertifieringsorgan inom bl.a. kyla och energi. Tillsammans har Märit, Karin och jag utgjort projektgruppen. En styrgrupp bestående av interna och externa intressenter utsågs och de har följt projektet kontinuerligt. Utvecklings- och undersökningsmetodik Projektgruppen valde ett agilt förhållningssätt eftersom det var svårt att överblicka de aktiviteter som behövde genomföras för att nå projektmålet. Nya kunskaper och insikter har uppstått och uppnåtts allteftersom arbetet fortskridit. Projektgruppen har arbetat med utgångspunkt från rapporter, förstudier, intervjuer, workshops grupparbeten, analyser, diskussioner, förankring och enkäter. Intervjuer har skett med ett antal installationsprojektledare för att få deras bild av vad rollen 6
8 innebär, deras egna föreställningar och uppfattning om andras förväntningar på deras bidrag. Vidare har intervjuer skett med de personer som tog fram en liknande modell, Ansvarig Installatör år Ansvarig Installatör har i många avseenden tjänat som underlag vid framtagandet av kravlistorna i ICPL. Att förstå syfte och mål med den satsningen samt vad som gjorde att den inte fick fullt genomslag var viktiga erfarenheter för oss att dra lärdomar av i utvecklingen av ICPL. Workshops har hållits med representanter från beställarledet inom samhällbyggnadssektorn, aktörer som vi ansett som viktiga intressenter att involvera och inhämta önskemål och krav ifrån. Samtliga kravlistor har tagits fram i workshopsform där deltagarna stött och blött sina krav för att slutligen enas om en lagom hög nivå. Vi har under hela processen bollat scenarion utifrån need to have or nice to have. Att ICPL skulle bli ett verktyg som både är tydligt och rimligt har hela tiden varit det vi eftersträvat. En enkät Hur väl känner du till begreppen skickades ut till ett 40-tal installationsprojektledare för att få insyn i hur väl målgruppen kände till olika begrepp och projektledningsmetoder. Svaren från denna gav värdefull information för att både kartläggnings- och certifieringsmodellerna skulle bli accepterade och tydliga för vår avsedda målgrupp. Projektgrupps- och styrgruppsmöten har dokumenterats i minnesanteckningar vilka funnits tillgängliga digitalt för en utvald skara intressenter. Tidplan Tidplanen var beräknad till ett år, men precis som vi befarat i vår riskanalys, var det en stor utmaning att samordna externa experters kalendrar och hitta gemensamma datum för möten. Kvalitét har varit prioriterat vilket inneburit att projektets tidplan förskjutits. Genomförande och struktur Kravlistor I förstudien genomförde ÅF tillsammans med ett 20-tal specialister, experter och intressenter en workshop och formulerade en bruttolista, se bil. 3, sid 10, över projektledarens förväntade kunskaper, förmågor och kompetenser. Bruttolistan delades in i tre huvudområden med definierade kompetensområden: Generell kunskap Ledarskap Teknisk spets Projektstruktur Ledarskap Industrirör Planering Teknisk isolering Projektekonomi VS och Säker Vatten Inköp Ventilationsinstallationer Entreprenadjuridik Kyl- och värmepumpinstallationer Arbetsmiljö Sprinkler Arbetsrätt Elinstallationer Affärsmannaskap Tele- och säkerhetssystem Elkraftsystem (kommer under 2018) Figur 1: Huvudområden för definierade kompetensområden 7
9 Utifrån varje kompetensområde utarbetade utvalda experter och specialister kravlistor. Område: Avsnitt Kompetenser Nivå Tillämpning Kännedom om Juridik Upphandlingsformer skillnad mellan generalentreprenad och delad entreprenad (samordningsansvaret) X Figur 2: Exempel: del av kravlista avseende Entreprenadjuridik Experter och specialister kravställde även nivån på den förväntade kompetensen, nivåer som de definierade på följande sätt: Tillämpning Den sökande ska kunna besvara frågor om innehållet i författningar, bestämmelser och dokument som ingår i avsnittet i kravspecifikationen kunna ge exempel på tillämpningar av författningar, bestämmelser eller dokument som ingår i avsnittet i kravspecifikationen kunna tillämpa författningar, bestämmelser eller dokument som ingår i avsnittet i kravspecifikationen med utgångspunkt från givna uppgifter bestämma t ex storlek, dimensionering eller liknande med hjälp av handböcker eller andra dokument i avsnittet i kravspecifikationen kunna kontrollera riktigheten av beräkningar, dimensioneringsuppgifter och liknande. Kännedom om Den sökande ska kunna översiktligt beskriva innehållet i och/eller ändamålet med tillämpliga författningar, bestämmelser och dokument som ingår i avsnittet kunna översiktligt beskriva principerna för beräkning, dimensionering eller teknisk utformning samt ange tumregler kunna rimlighetsbedöma beräkningar, dimensioneringsuppgifter och liknande. Figur 3: Definition av nivåerna tillämpning och kännedom om 8
10 Totalt har projektet formulerat kravlistor inom ett 20-tal områden, och ett drygt 50-tal personer har bidragit med sin expertis. På varje kravlista är gruppdeltagarna som formulerat kraven namngivna. Frågebank När kravlistorna fastställts har frågemakare utsetts för att formulera frågor. För det uppdraget krävs erfarenhet inom kompetensområdet, kunskap om frågeformulering och inte minst en känsla för språket vem är mottagaren? Totalt kommer frågebanken för kartläggningen att omfatta ca 800 frågor och frågebanken för certifiering något färre. Frågebankerna för kartläggning och för certifiering utgår från samma kravlistor men frågebankerna är separerade. Ledarskap Beställarnas förväntan på projektledarens personliga egenskaper och förmåga att leda var tydliga i ÅFs förstudier. Området ledarskap gav projektgruppen huvudbry under lång tid. Det krävs professionell kompetens för att bedöma projektledarens förmåga att leda och vi är därför mycket glada över samarbetet med Svenskt Projektforum. Svenskt Projektforum representerar IPMA, International Project Management Association, i Sverige, och de har stor erfarenhet av att bedöma ledarskap som är en nyckelkompetens i IPMA-certifieringen. Svenskt Projektforum har en professionell process med assessorer för att bedöma ledaregenskaper. ICPL är inte en IPMA-certifiering men har inspirerats av IPMAs kompetensmodell beträffande People som handlar om ledarskap. Det är Svenskt Projektforum, som i samråd med Installatörsföretagen formulerat kravlistan avseende ledarskap liksom utformningen av certifieringen. Kartläggning och certifiering ICPL består av två delar; kartläggning och certifiering. Delarna är fristående från varandra och tjänar olika syften; att kartlägga kunskap och att pröva kunskapen. Samtliga identifierade kompetensområden har slutligen kategoriserats inom tre huvudområden där de generella projektkompetenserna och ledarskap är obligatoriska medan de tekniska spetsarna är valbara. Kartläggning Kartläggningen är omfattande och visar på projektledarens styrkor och identifierar eventuella kunskapsluckor. Kartläggningen är frivillig och tänkt att synliggöra kompetensnivåer samt inspirera till att utbildning inom de områden projektledaren behöver utvecklas. En genomsnittlig projektledare kommer att prövas mot 10 kompetensområden och varje område tar mellan 30 och 120 minuter att genomföra och totalt förväntas projektledaren att avsätta mellan 8-15 timmar på kartläggningen. Kartläggningen sker på tid och plats som projektledaren själv väljer och med valfria hjälpmedel. Resultatet av kartläggningen för generell projektkunskap, ledarskap liksom för den tekniska spetsen, redovisas i spindeldiagram. 9
11 Figur 4: Exempel på hur provresultatet visualiseras i ett spindeldiagram I kartläggningen testas ledarskap i två delar. Projektledaren får göra en självskattning inom ledarskap samt besvara 20 karläggningsfrågor. Självskattningen sparas i en databas inför certifieringen och resultatet från kartläggningsfrågorna redovisas i spindeldiagrammet. Certifiering För certifieringen har Installatörsföretagen slutit avtal med en för ändamålet lämplig samarbetspart, INCERT. INCERT, som ägs av EIO och Kyl- och Värmepumpföreningen är ett oberoende personcertifieringsorgan ackrediterade av SWEDAC. INCERT tar del av kravlistorna som Installatörsföretagen äger och låter formulera egna frågebanker för examinationen, detta för att uppfylla SWEDAC krav på oberoende. Examination sker på Svenskt Näringslivs kontor runt om i Sverige och på låsta tabletter (ipad och liknande) under överinseende av en provvakt. Själva examinationen av kandidaten (projektledaren) kommer att ta 1 dag och fördelas på följande sätt: generell projektkompetens, 3 timmar ledarskap, 1 timme teknisk spets, 1-2 timmar beroende på disciplin o Önskar kandidaten att certifiera sig inom fler teknikområden får det ske vid annat examinationstillfälle. Till varje teknisk spets hör frågor från relevant kollektivavtalsområde, 0,5 timmar. 10
12 Ledarskap testas i tre delar i certifieringen; självskattning, tre öppna frågor samt en intervju med en assessor. Självskattningen syftar till reflektion och ska svara på frågan hur gör jag utifrån olika dilemman. Resultaten från självskattning och de tre öppna frågorna skickas efter examinationsdagen elektroniskt till en av Svenskt Projektforum utsedd assessor. Efter genomläsning och analys kontaktar assessorn kandidaten och genomför en intervju på ca 45 minuter, företrädesvis via Skype. Kandidaten får direkt besked om assessorn avser att rekommendera Svenskt Projektforum och INCERT att godkänna eller inte godkänna kandidaten på kompetensområdet ledarskap. Utan ett godkännande av assessorn blir kandidaten inte certifierad, oavsett resultat på områdena generell projektkunskap och teknisk spets. Efter godkänd examination certifierar INCERT projektledaren och resultatet redovisas i ett spindeldiagram. Certifieringsnivån är 70% inom varje område för godkänt. Certifikatet är giltigt i fem år, därefter krävs en omcertifiering. SLUTSATS OCH RESULTAT ICPL-projektet avslutades i och med att kartläggningsmodulen lanserades den 17 januari Första examinationstillfället för certifiering är planerat till den 20 mars Kartläggningen svarar mot målet att synliggöra projektledarens nuvarande kunskaper: Projektledaren ges möjlighet att kartlägga befintliga kunskaper och kan välja att fylla eventuella kunskapsluckor med kurser och/eller utbildningar innan examination och certifiering. Arbetsgivaren har möjlighet att med hjälp av kartläggningsmodulen analysera befintlig kompetens på företaget. Detta underlättar rekrytering, belyser utbildningsbehov och ökar möjligheten att matcha kompetens med projekt. Certifieringen svarar mot målet att kvalitetssäkra projektledarens kunskapsnivå liksom behovsanalysen redovisad i fiskbenet bil 6: Beställaren får matchad kompetens för effektiva projekt ett verktyg för projektspecifikt kravställande en modell för att utvärdera entreprenörernas projektledarkompetens Entreprenören får överblick över företagets möjligheter att möta kundens behov och förväntningar ett verktyg i rekryteringsprocessen möjlighet att identifiera utbildningsbehov möjlighet att identifiera talanger på företaget 11
13 Projektledaren får en tydlig bild av vad som förväntas i rollen som projektledare i installationsbranschen en tydlig karriärstege incitament för att själv förkovra sig och utveckla sin roll Installationsbranschen blir en bransch som med trygghet och trovärdighet driver komplexa entreprenader en attraktiv bransch dit människor med olika kompetenser och erfarenheter kan söka sig Projektmålet att skapa en kartläggnings- och certifieringsmodell för installationsbranschens projektledare är därmed uppnått och modellerna överlämnas till förvaltning och utveckling inom Installatörsföretagen. Stockholm
14 Källor: Bilagor Bilaga 1: Planering i VVS-Företag, Fredrik Friblick, Prolog Bygglogistik AB Bilaga 2: Arbetstidens användning vid VVS-montage en fråga om struktur och ledarskap, Per-Erik Josephson, Chalmers Tekniska Högskola Bilaga 3: Förstudie Installationsbranschens Certifierade Projektledare (ICPL), ÅF, Johan von Holst Bilaga 4: Komplettering Installationsbranschens Certifierade Projektledare (ICPL), ÅF, Johan von Holst Bilaga 5: VVS Företagen Effektiv Produktion 2012, Industrifakta, Magnus Johansson Bilaga 6: Projektmodell fiskbenet Beställare av projektet Installatörsföretagens styrelse Projektgrupp Märit Bodaxell, projektledare, Projektengagemang, marit.bodaxell@pe.se Karin Swanberg, certifieringsingenjör, INCERT AB, karin.swanberg@incert.se Ylwa Glismann, projektansvarig, Installatörsföretagen, ylwa.glismann@installatorsforetagen.se Styrgrupp Johan Martinsson, projektägare, Installatörsföretagen, johan.martinsson@installatorsforetagen.se Magnus Everitt, expert, Installatörsföretagen, magnus.everitt@installatorsforetagen.se Jens Albrektsson, chef Kompetens och Utbildning, Installatörsföretagen, jens.albrektsson@installatorsforetagen.se Agnetha Sjöstedt, fd. vd, Tectel i Vindeln AB Tomas Tavér, Affärsområdeschef Kyla, Bravida Division Riks Kyla, tomas.taver@bravida.se Arbetsgrupper Personer som medverkat till att formulera kravlistor och kravställa nivåer finns angivna i respektive kravlista. Intervjuer och enkäter: Personerna som svarat på enkäter och deltagit i intervjuer är anonyma. De kommer från ett urval av svenska installationsföretag däribland Assemblin, Bravida och Caverion. Information om ICPL Information om kartläggnings- och certifieringsmodellen finns på 13
KRAVSPECIFIKATION FÖR PERSONCERTIFIKAT
KRAVSPECIFIKATION FÖR PERSONCERTIFIKAT Installationsbranschens Certifierade ProjektLedare (ICPL) INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. SYFTE 2 3. MÅLGRUPP 2 4. FÖRKUNSKAPER 2 5. KOMPETENSKRAV 3 5.1 Områden 3 5.2
Byggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola
Byggprocessen VBEA01 Introduktion Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola 1 - Allmän information Introduktion - Kurslitteratur/kurskompendium - Grupper
Certifiering av energikonsulter för livsmedelsbutiker
Certifiering av energikonsulter för livsmedelsbutiker Peter Rohlin, INCERT AB BeLivs Seminarium: Energieffektivisering i dagens livsmedelslokaler 2 Installations Certifiering i Stockholm AB Elektriska
EIO Q. Ledningssystem. Leder till bättre resultat
EIO Q Ledningssystem Leder till bättre resultat Nöjda kunder Gör rätt från början Nöjda medarbetare 2 EIO Q leder till bättre resultat Installatörsföretagen erbjuder EIOs medlemmar att utveckla verksamheten
Halmstad Arena utvärdering av projektet
Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING
Rekryteringsbehov. Rekryteringsbehov Mars Mars Järnvägsgatan 11, Helsingborg, tel ,
Rekryteringsbehov Mars 2018 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 1. Elinstallatörer... 4 1.1 Rekryteringsbehov just nu... 4 1.1.1 Rekryteringsbehov intervjuade företag... 4 1.1.2 Uppräkning på samtliga medlemsföretag...
Projektstyrningspolicy för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-03-24 7 Gäller fr o m: 2014-03-25 Myndighet: Diarienummer: Ersätter: Ansvarig: Kommunstyrelsen KS/2013:68-003 Ingen befintlig policy Utvecklingsavdelningen Projektstyrningspolicy
Välkomna till kurs i projektledning
Syfte Välkomna till kurs i projektledning TEIO04 Starta upp kursen Få er att inse att projektledning är viktigt och kul Introducera projektledningsmetodik Koppla till industriell erfarenhet Vilka undervisar
Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology
Chalmers University of Technology Stora visioner och kraftfulla strategier University of Technology - men hur funkar det egentligen? Per-Erik Josephson Chalmers tekniska högskola Pågående forskning, exempel
Independent Project Monitoring, IPM Koncept för övervakning av komplexa investeringsprojekt
Independent Project Monitoring, IPM Koncept för övervakning av komplexa investeringsprojekt I samarbete med 1 Vad är IPM? IPM, Independent Project Monitoring, är en oberoende projektövervakningsfunktion
Projekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt
administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte
Remissvar- SOU 2004:78 Byggnadsdeklarationer inomhusmiljö och energianvändning
Miljödepartementet Stockholm den 15 okt 2004 Remissvar- SOU 2004:78 Byggnadsdeklarationer inomhusmiljö och energianvändning EnergiRådgivarna välkomnar byggnadsdeklarationer, frivilliga eller obligatoriska.
Mark och Anläggning. Ledarskap och Management TIPS!
AMA Anläggning 17 I denna utbildning får du lära dig regler för användning och samband mellan beskrivning och AMA. AMA Anläggning 17 är avsedd att tjäna som ett underlag vid upprättande av tekniska beskrivningar
Utbildningar inom ENTREPRENADJURIDIK för dig, ditt företag och för framtiden
Höstens utbildningskatalog 2018 Utbildningar inom ENTREPRENADJURIDIK för dig, ditt företag och för framtiden n Entreprenadjuridik och standardavtal n AMA n Mark och anläggning n Ledarskap och Management
Prioriterade nyckeltal
Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp
VI FINNS I DIN VARDAG OCH JOBBAR FÖR DIN FRAMTID
Pär Lundström VI FINNS I DIN VARDAG OCH JOBBAR FÖR DIN FRAMTID Innovativ teknik och komplexa kundkrav så ser vår omvärld ut. VVS- och elteknik möts allt oftare i energieffektiva och hållbara installationer.
Projekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt
Riktlinjer och förhållningssätt 1 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Ramar - administrativa projekt 3 Vad är ett projekt och vad kan projektformen bidra med 3 3. Projektportföljen kriterier
Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Program Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi
Program Strategi Policy Riktlinje Digitaliseringsstrategi 2018 2022 S i d a 2 Dokumentnamn: Digitaliseringsstrategi 2018 2022 Berörd verksamhet: Östersunds kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige 2019-03-28,
Framtidens projektering
Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management
VERKSAMHETSPLAN 2018
VERKSAMHETSPLAN 2018 Verksamhetsplan & Budget 2018 Syftet med Verksamhetsplanen är att skapa en ram för året Föreningens ändamål 2 i föreningens stadgar Föreningens ändamål är att verka för ett projektivare
Teamarbete med patienten i centrum 3863
1 (10) Landstingsstyrelsens förvaltning Södersjukhuset, medicin Projektledare Stina Petersson E-post stina.petersson@sll.se Teamarbete med patienten i centrum 3863 2 (10) Sammanfattning av satsningen Med
Lagar (Riksdag) Förordningar (Regering) Föreskrifter (Övervakande myndighet)
Entreprenadjuridik Rättssystemet Straffrätt Lagar (Riksdag) Förordningar (Regering) Föreskrifter (Övervakande myndighet) Civilrätt Överenskommelser ingångna via avtal Vid upphandling reglera leveransomfattning
partnering enligt byggtema
partnering enligt byggtema fördelar med Partnering Högre effektivitet ger bättre lönsamhet Revirtänkande faller bort tvister minimeras Högre kvalitet i alla led Fokus på kundnytta och ekonomi Budget och
Onsdagsfrukost BIM-nyttor från kalkyl till produktion
Onsdagsfrukost BIM-nyttor från kalkyl till produktion 2019-04-03 Välkommen till onsdagsfrukost med BIM! Första onsdagen i varje månad Klart i god tid innan klockan 9 Mingla, träffa BIM-kollegor, lyssna
Digital handledning för konsekvensutredningar vid regelgivning
Digital handledning för konsekvensutredningar vid regelgivning Slutrapport 2017-09-29 Dnr Ä 2016-001972 Godkänd av: Gunilla Nordlöf Uppdrag att ta fram en digital handledning för konsekvensutredningar
Trender och utvecklingsområden inom certifieringsområdet
Trender och utvecklingsområden inom certifieringsområdet Peter Rohlin INCERT AB Svenska Kyl & Värmepumpdagen 2014 Installations Certifiering i Stockholm AB EIO Kyl & Värmepumpföreningen Svenska Kyltekniska
Installationsbranschens Certifierade Projektledare (ICPL)
1 (36) Installationsbranschens Certifierade Projektledare (ICPL) Förstudie: Stockholm 2014-04-24 Johan von Holst Granskad av: Anette Linder ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm
Bättre och effektivare installationer med BIM i alla led. Sara Beltrami, Tyréns Hans Söderström, Imtech VS teknik Carl-Erik Brohn, C-E Brohn Konsult
Bättre och effektivare installationer med BIM i alla led Sara Beltrami, Tyréns Hans Söderström, Imtech VS teknik Carl-Erik Brohn, C-E Brohn Konsult Virtuella installationer EMTF 2015-02-02 1 BIP och Virtuella
En svensk tjänstehubb Dialogmöte 10 november 2015. Erik Forsén, Projektledare
En svensk tjänstehubb Dialogmöte 10 november 2015 Erik Forsén, Projektledare En svensk tjänstehubb > Kort om uppdraget En konkurrensneutral tjänstehubb som stödjer elmarknadens processer, underlättar rapporteringen
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Vad kan vi göra för dig? En presentation om vad det innebär att vara medlem i Plåt & Ventföretagen, om fördelarna och förmånerna.
PLÅT & VENTFÖRETAGEN Vad kan vi göra för dig? En presentation om vad det innebär att vara medlem i Plåt & Ventföretagen, om fördelarna och förmånerna. Plåt & Ventföretagen är förbundet som idag samlar
GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet
GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,
Projektbeskrivning NeC etapp 3
Projektbeskrivning NeC etapp 3 Effektivare anläggningstransporter och maskintjänster Stockholm 2015-11-17 1 1. Bakgrund och nuläge 1.1. Tidigare projekt Det här dokumentet bygger på ansökan till SBUF för
Från energikartläggning till åtgärdsplan
1 Från energikartläggning till åtgärdsplan Energimyndighetens publikationer kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se, eller beställas via e-post till energimyndigheten@arkitektkopia.se.
VVS Akademin Lyft dig själv och ditt företag till nya nivåer!
PREMIÄR! Ny ledarskapsutbildning för dig inom VVS-branschen! VVS Akademin Lyft dig själv och ditt företag till nya nivåer! 1 Utmanande tider VVS-branschen utmanas och förändras. Det ställs allt högre krav
Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.
Hållbart Arbetsliv Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.se 070 566 49 09 Uppdraget Hållbart Arbetsliv är ett projekt som ska stärka Uddevalla
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,
4. Förhandlingsordning
1 Ledaravtalet Avtal om lönebildning Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Glasbranschföreningen, Maskinentreprenörerna, Målaremästarna, Plåtslageriernas Riksförbund, VVS Företagen, och Ledarna är
- Risker. Bild. - Regler - Ansvar. Arbeten på drivmedelsanläggningar En utbildning för dig som arbetar inom drivmedelsbranschen
- Risker Bild - Regler - Ansvar Arbeten på drivmedelsanläggningar En utbildning för dig som arbetar inom drivmedelsbranschen ALLA YRKEN HAR SINA EGNA UTMANINGAR OCH SPECIELLA ARBETSMILJÖ. För oss som arbetar
Riktlinjer. Lönekriterier
Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma
Citylab - What s in it for me?
Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång
WESTHAGEN UTBILDNING AB
Bilaga 3 WESTHAGEN UTBILDNING AB Utvärdering Westhagen Utbildning AB UTVÄRDERING 2(6) Westhagen Utbildning AB UTVÄRDERING 3(6) Utvärdering Process Mentorprogram Jämnt på toppen Beställare Länsstyrelsen
Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014
Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Benchmarking av stödverksamhet för. forskningsfinansiering, affärsjuridik och innovation/nyttiggörande. tre universitet lär av varandra
Benchmarking av stödverksamhet för forskningsfinansiering, affärsjuridik och innovation/nyttiggörande tre universitet lär av varandra Anneli Wikander, LU Malin Östling, GU Definition benchmarking Benchmarking
Projektbeskrivning Effektivare tillvals- och offerthantering vid byggprojekt Stockholm
Projektbeskrivning Effektivare tillvals- och offerthantering vid byggprojekt Stockholm 2018-03-23 1 1. Bakgrund och nuläge 1.1. Bakgrund Inom BEAst har byggsektorn i flera år arbetat för att skapa förutsättningar
1.1 Bakgrund och mål och syfte med projektet
Delrapport Entreprenörskap inom Hälsa vård och välfärd 2012-10- 31 Dnr: 00164872 1.1 Bakgrund och mål och syfte med projektet Mälardalens Högskola arbetar för att skolans studenter förutom sin grundutbildning
Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur
Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Upplägg 1. Varför behöver byggherrar engagera sig i utvecklingsarbete
Tillsynsutveckling i Väst. kunskap, glädje, samverkan
Tillsynsutveckling i Väst kunskap, glädje, samverkan Detta var projektet 999 personer på 50 arbetsplatser Vi arbetar på Västsveriges miljömyndigheter Fokus på de mjuka frågorna Länsstyrelsen i Västra Götaland
Installationsbranschens Certifierade Projektledare (ICPL)
1 (36) Installationsbranschens Certifierade Projektledare (ICPL) Förstudie: Stockholm 2014-04-24 Johan von Holst Granskad av: Anette Linder ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm
Ramverk för projekt och uppdrag
Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...
omfattar byggnader, kontor, bostäder, andra hus, industrianläggningar vägar, broar, järnvägar.
Entreprenad Vad menas med entreprenad? åtagande av ett företag (entreprenören), till ett i förväg uppgjort pris, att för beställare utföra visst större arbete eller leverans, särskilt avseende byggnad
Kompetensförsörjningsplan på 3-5 års sikt för Östermalms stadsdelsförvaltning
Dnr: 2017-761-1.1. Bilaga 8 Kompetensförsörjningsplan på 3-5 års sikt för Östermalms stadsdelsförvaltning Enligt anvisningarna för nämndernas arbete med verksamhetsplan 2018 ska nämndens kompetensförsörjningsplan
Ledningssystem för kvalitet en introduktion
ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet en introduktion Innehåll 3 Vad är ett ledningssystem för kvalitet? 3 ISO 9001 4 Varför ska man ha ett kvalitetsledningssystem? 5 Hur man börjar? 7 Vad betyder certifiering?
TILLVÄXTMOTORN. 84 procent. - hjälper små och medelstora företag att utvecklas
TILLVÄXTMOTORN - hjälper små och medelstora företag att utvecklas 84 procent uppger att Tillväxtmotorn bidragit till att förbättra deras affärsutveckling och strategi. Vi vänder oss till dig: Tillväxtmotorn
Riktlinjer. Riktlinjer vid rekrytering av chefer. Enköpings kommun
Riktlinjer Riktlinjer vid rekrytering av chefer Enköpings kommun Riktlinjer och rutinbeskrivning för rekrytering av chefer Inledning I Enköpings kommun är chef- och ledarskapet centralt för att bidra till
Välj affärssystem & partner i 5 steg. En guide för dig som ska välja, upphandla & implementera ett affärssystem
Välj affärssystem & partner i 5 steg En guide för dig som ska välja, upphandla & implementera ett affärssystem Att byta affärssystem är en utmaning, men ofta ett nödvändigt steg för att lyfta verksamheten
Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden
Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur
presenterar Föräldraskap, ett steg i karriären
presenterar Föräldraskap, ett steg i karriären Att vara föräldraledig är fantastiskt men tankarna på arbete, karriär och utveckling slutar inte för att man är föräldraledig, tvärtom började vi snabbt reflektera
VALIDERING. Ett sätt att synliggöra kompetens
VALIDERING Ett sätt att synliggöra kompetens VALIDERING BEVISAR KOMPETENS Validering är en process för strukturerad bedömning, värdering och dokumentation. Resultatet av valideringen bevisar yrkespersoners
Slutrapport Teknikprojekt mobilitet
0.00 Utgåva (1)8 Dokumenttyp: Projektdokument Dokumentbeskrivning: Projekt: Projektnummer (enligt esamordnare) Slutrapport Mobilitet Teknikprojekt i Strömstad och Tanum kommun Utfärdat av: Utf datum: Godkänt
FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring
Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.
Gunnar Kihlblom. Coaching av ledare och nyckelpersoner. Utbildning i Affärs Coaching
Gunnar Kihlblom Coaching av ledare och nyckelpersoner Utbildning i Affärs Coaching Solid Affärs Coaching stödjer ledare och andra nyckelpersoner att möta de framtida utmaningarna som de själva och deras
Certifieringsregler för. Pannoperatörer. RISE Research Institutes of Sweden AB Certifiering - Certification
Certifieringsregler för Pannoperatörer RISE Research Institutes of Sweden AB Certifiering - Certification 2019-01-17 2 Förord Certifiering innebär bestyrkande från en oberoende tredjepart att personen
Svenskt Projektforum hela verksamheten Verksamhetsplan 2014
Svenskt Projektforum hela verksamheten Verksamhetsplan 2014 1 Inledning... 3 2 Strategi för Svenskt Projektforum 2014... 3 2.1 Bakgrund... 3 2.2 Framtid... 4 Vision... 4 Mission... 4 Allmänt... 4 Föreningens
Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun
Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING
HEADHUNTING. Astarec AB - Headhunting Premium e-post: - hemsida:
HEADHUNTING Headhunting Premium skiljer sig från klassisk rekrytering då premiumtjänsten ger vår kunder full transparens i alla uppdrag. Detta innebär att vi utifrån kundens kravprofil och vår CVdatabas
Anteckningar från Byggherrdagen 4 april 2019
Anteckningar från Byggherrdagen 4 april 2019 Inledning, Moderatorn Tommy Lenberg Avstamp i Boverkets senaste rapport 2018, den tredje efter Skärpning gubbar och Sega Gubbar Fel, brister och skador i byggsektorn
Proaktiv Projektrevision med hjälp av Project Excellence modellen
Proaktiv Projektrevision med hjälp av Project Excellence modellen Håkan Westman, IPMA (International Project Management Association) GRC-dagarna, 9 okt 2015 Vem är Håkan Westman? Håkan Westman är sedan
Personcertifiering ventilationsmontörer Kravspecifikation Fastställd
Personcertifiering ventilationsmontörer Kravspecifikation Fastställd 2019-03-01 Denna kravspecifikation anger kraven för certifiering av ventilationsmontörer som tillhandahåller tjänster rörande ventilationstekniska
Verksamhetsinriktning hösten 2018
2018-06-27 Verksamhetsinriktning hösten 2018 Innehåll 1. Verksamhetsinriktning hösten 2018... 3 1.1 Händelser som påverkar esam... 3 1.2 Förslag till övergripande inriktning hösten 2018... 3 2. Mål och
Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna!
Kompetensloggboken Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna! Att använda din kompetensloggbok Under hela din studietid kommer du att samla på dig en mängd värdefull kompetens i form av
Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning
Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning Antagen av regionens revisorer 2015-01-27 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Ordförandes roll och arbetssätt... 2 3 Informell arbetsuppdelning
KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus
KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan
Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?
Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?
LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313
CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen
MLC360Feedback Propellerutvärdering
MLC360Feedback Propellerutvärdering Anders A Andersson 360 Propellerutvärdering 360-utvärdering En 360-utvärdering är ett skattningsverktyg där du blir skattad av andra samtidigt som du skattar dig själv.
Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret,
Region Gotlands projektmodell Riktlinjer fastställda av ledningskontoret, 2014-11-14 Innehåll VARFÖR SKA MAN HA EN GEMENSAM PROJEKTMODELL?...3 VAD ÄR ETT PROJEKT?...4 FÖRSTUDIE...5 HUVUDPROJEKT...6 PROJEKTORGANISATION,
Välkommen till Företagsakademin för tillväxt
Välkommen till Företagsakademin för tillväxt EUROPEISKA UNIONEN /Europeiska socialfonden Företagsakademin för tillväxt För företag som växer Företagsakademin för tillväxt är ett projekt som skapats på
Gatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp
Gatukontoret Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp 1 Innehållsförteckning 1. Projektarbete på gatukontoret - sid 3-5 2. Projektägare - sid 6-9 3. Styrgruppsmedlem - sid 10-13 4. Referensgrupp
ENERGIKONTOREN SVERIGE. 27 november 2014 Stockholm
ENERGIKONTOREN SVERIGE Stockholm DEN REGIONALA KRAFTEN I ENERGIOMSTÄLLNINGEN Samverkansorgan 14 regionala energikontor i Sverige 450 energikontor i Europa VI ARBETAR FÖR ÖKAD ANVÄNDNING AV FÖRNYBAR ENERGI
Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge
Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...
TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte
TEKNISKA SYSTEM VVS Ämnet tekniska system VVS behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet VVS-installation. I projektering ingår
Samordningsförbundet Södra Vätterbygden. Ansökan om medel till projekt för efterstöd
Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Ansökan om medel till projekt för efterstöd Projektägaren Jönköpings kommun, arbetsmarknadsavdelningen (AMA) ansöker om medel för att genomföra projekt för efterstöd
Validering av ledare inom förskola och skola i Göteborgs stad
Validering av ledare inom förskola och skola i Göteborgs stad Information GR 23 oktober 2009 Inga-Maj Adolfsson, processamordnare Ökad måluppfyllelse i skolan Validerade skolledare Verksamhetsidé Samtliga
Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning
Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar
STRATEGI STRATEGI FÖR EHÄLSA
STRATEGI FÖR EHÄLSA 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Metod 3 1.2 Externa dokument 3 2 Nuläge 4 2.1 Övergripande Utmaningar 4 3.2 Utmaningar kopplade till informationssäkerhet 4 3.3 Utmaningar kopplade till
Projektstyrning med stöd av digitala arbetssätt och BIM
Projektstyrning med stöd av digitala arbetssätt och BIM INLEDNING Version 1.0, 2016-02-23 Detta dokument syftar till att stötta projektledare och projekteringsledare i hur digitala arbetssätt och BIM kan
Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet
Upphandling av samverkansprojekt inom driftverksamhet Ett utvecklingsprojekt inom ramen för verksamhetsnära utvecklingar Författare: Hawzheen Karim, Verksamhetsutvecklare, Svevia Jenny Sandberg, Verksamhetsutvecklare,
Svensk byggforskning i samverkan
Svensk byggforskning i samverkan Medverkande universitet Sveriges Bygguniversitet är en samarbetsorganisation som omfattar forsknings- och utbildningsenheter som är knutna till utbildning av civilingenjörer
Stockholms stads Personalpolicy
Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så
PROJEKTPLAN LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND. Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28
LINKÖPINGS SAMORDNINGSFÖRBUND PROJEKTPLAN Datum: 2011-12-02 Reviderad 2012-05-28 Projektbenämning Utveckling och implementering av långsiktigt stöd i arbetslivet Projektägare Linköpings kommun/omsorgskontoret
CMB:s FORSKNINGSSATSNING
CMB:s FORSKNINGSSATSNING TILL PER ERIK JOSEPHSONS MINNE 5 miljoner per år i 5 år till forskning och innovation NU BYGGER VI VIDARE Sedan 2011 har CMB genomfört en framgångsrik uppväxling av verksamheten
Planeringsmodell PTS. Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se
Planeringsmodell PTS Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se Planeringsmodell PTS Projekt med syfte att utveckla en planeringsmodell integrerat
1(8) Personalpolitiskt program. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Program Beslutad av Kommunfullmäktige 2019-02-13, 9 Dokumentansvarig Personalchefen Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning 1 INLEDNING...4 s personalpolitiska
WOMENTOR 2018 DET ÄR KULTUREN SOM SKA FÖRÄNDRAS OCH INTE KVINNORNA
WOMENTOR 2018 DET ÄR KULTUREN SOM SKA FÖRÄNDRAS OCH INTE KVINNORNA Slutrapport Womentor 2018 De företag som deltagit i Womentor har i snitt en betydligt mer positiv utveckling än branschen i övrigt företag
Planering inför, under och efter en anställningsintervju
Planering inför, under och efter en anställningsintervju Verksamhetsdialog- och analys innan rekrytering Sture går snart i pension och ska sluta sin anställning. Ska Sture ersättas med Sture? Hur ser vårt
Policy för kompetensförsörjning
Kommunstyrelseförvaltningen POLICY Policy för kompetensförsörjning Dokumentnamn Policy för kompetensförsörjning Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Kommunfullmäktige