Handlingar. Kollektivtrafiknämnden

Transkript

1 Handlingar Kollektivtrafiknämnden

2 KOLLEKTIVTRAFIKNÄMNDEN Suzanne Frej Plats: First Hotel Grand, Borås (Hallbergsplatsen 2) Ledamöter Lena Malm (S) Robert Sandberg (S) Carina Gullberg (S) Hans Strandberg (S) Fredrika Almqvist (S) Gunilla Levén (M) Johan Björkman (M) Mikael Staxäng (M) Mattias Tykesson (M) Jimmie Stranne (SD) Ulrika Frick (MP) Egon Frid (V) Daniel Andersson (L) Roland Karlsson (C) Benny Strandberg (KD) KALLELSE Sammanträde Ersättare Robert Andersson (S) Marie Raask (S) Parham Pourbayramian (S) Conny Johansson (S) Yasin Abbes (S) Björn Thodenius (M) Henrik Josten (M) Kristian Vramsten (M) Helen Granbom Angerheim (SD) Martin Solberg (MP) Maria Kjellberg (MP) Helen Engholm (V) Hans Broberg (L) Lars-Gunnar Larsson (C) Olle Engström (KD) Sammanträde med Kollektivtrafiknämnden 10 december Föreningen Unga synskadade väst inbjuder till ett lucia-framträdande kl:09:00 för de som önskar närvara. Plats: möteslokalen Borås. Sammanträdet börjar 10/12 kl.09:45 Avslut c:a kl. 15:00 OBS: anmälan om närvaro/frånvaro till eller , snarast möjligt. Tack på förhand. Ordinarie ledamot som har förhinder ombeds även meddela ersättare. Förslag på kollektivtrafiksförbindelser till Borås station 10 december. Avgång Ankomst Förbindelse Göteborg 07:40/08:10 08:47/09:10 Buss 100 från NET Gullspång 05:50 09:30 Buss+buss+tåg Skövde 07:00/07:50 08:25/09:30 Västtågen Falköping 07:21/08:15 08:23/09:30 Västtågen Mellerud 06:10/07:04 08:27/09:30 SJ regional Ed 05:10 08:27 Buss + SJ regional Med reservation för eventuella ändringar Om ni tar bilen, tänk på att samåka! Postadress Besöksadress Telefon Avdelning Kollektivtrafik och infrastruktur S Hamngatan Box 1031 Göteborg Göteborg

3 1 (2) Föredragningslista Sammanträde kollektivtrafiknämnden kl. 09:30 Plats: First Hotel Grand, Borås Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Ev. tillkommande ärenden Genomgång av ärenden och gruppmöten Beslut Mötet avslutas c:a 15:00 Fördjupningsämnen Studiebesök i Borås, Götalandsbanan i staden Information från Trafikverket om Götalandsbanan 1. Informationsärenden/Lägesrapporter Dnr A B Västtrafik: Övriga: Information om Pågatågsutredningen etapp 1 Information om exploatering i Fässbergsdalen Lägesrapporter: Muntligt Muntligt-skriftligt Muntligt-skriftligt GMP lägesrapport Muntligt Dialogärende: Inför Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram Underlag separat C Redovisning från kurser o konferenser som ledamöterna deltagit i: Muntligt Presidiekonferens SKL 24/11, Stockholm, Ulrika Frick, Lena Malm och Daniel Andersson m.m. Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

4 Föredragningslista från kollektivtrafiknämnden, (2) 2. Beslutsärenden Dnr 1 Remissyttrande över Trafikförsörjningsprogram Jönköpings län Skrivelse angående stråkstudie av norra Bohusbanan Projektbeslut Vinnovaprojekt Hållbara stationssamhällen Förstudie biogas i tåg och fartyg Delegeringsbeslut Anmälningsärenden Övriga frågor Ulrika Frick Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

5 Informationsärenden KTN Informationsärenden/Lägesrapporter Dnr A B Västtrafik: Övriga: Information om Pågatågsutredningen etapp 1 Information om exploatering i Fässbergsdalen Lägesrapporter: Muntligt Muntligt-skriftligt Muntligt-skriftligt GMP lägesrapport Muntligt Dialogärende: Inför Remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram Underlag separat C Redovisning från kurser o konferenser som ledamöterna deltagit i: Muntligt Presidiekonferens SKL 24/11, Stockholm, Ulrika Frick, Lena Malm och Daniel Andersson m.m.

6 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur Handläggare: Jan Efraimsson E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Komplettera Målbild Tåg 2035 med nya stationer Kollektivtrafiknämnden har fått i uppdrag av regionfullmäktige att komplettera Målbild Tåg 2035 med nya stationer (pågatågsutredningen). I april fastställde nämnden en projektplan för detta arbete som innehåller två etapper. Etapp 1 (hösten 2015) - Kunskapsfördjupning kring samhällsutveckling och stationssamhällen - Beskriva erfarenheter från Skånes och Smålands nyöppnade stationer Etapp 2 (under 2016) - Genomföra utredning och föreslå nya stationer Etapp 1: Arbetet inleddes i september då kollektivtrafiknämnden fick en kunskapsfördjupning kring stationers betydelse för orters utveckling. Medverkade gjorde personer från Göteborgs universitet, Chalmers och Skaraborgs kommunalförbund. Fördjupningen handlade även om stationens roll, utformning och tillgänglighet. Vidare genomfördes en övning som tog upp hur betydelsen av stationer och kollektivtrafik skiljer sig åt beroende på boendeplats och olika faser i livet. Dokumentation görs senare. Som fortsättning på etapp 1 redovisas en kartläggning av erfarenheter från Skåne och södra Småland där man under perioden öppnat 21 nya stationer i mindre samhällen. Kartläggningen har genomförts av konsultföretaget Trivector Traffic. PM angående Utvecklingen av stationer i Skåne och södra Småland bifogas och nämnden får en muntlig redovisning på mötet. Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur Ulrika Bokeberg Avdelningschef Bilaga: PM angående Utvecklingen av stationer i Skåne och södra Småland Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

7 1 Trivector Traffic PM 2015:86 M Améen Utvecklingen av stationer i Skåne och södra Småland en sammanställning 1. Bakgrund och syfte Kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen har fått i uppdrag av regionfullmäktige att komplettera Målbild Tåg 2035 med nya stationer (Pågatågsutredningen). Som en del i detta arbete, etapp 1, görs en kartläggning av erfarenheter från Skåne och södra Småland där man under perioden öppnat 21 nya stationer i mindre samhällen. Kartläggningen tar upp följande frågeställningar. Vad har stationerna betytt för dessa samhällen? Hur anpassades tågtrafiken inför öppnandet av stationerna? Hur har resandet förändrats? Har kommunerna arbetat med samhällsplaneringen för att bygga upp centrala knutpunkter? Räcker banornas kapacitet för trafikökningen? VGR vill dra nytta av Skånes och södra Smålands erfarenheter inför den kommande utredningen i Västra Götaland som startar i början av Denna PM har sammanställts av Trivector Traffic, Mats Améen, Jonna Milton och Joel Hansson. I bilaga 1 redovisas invånarantal i respektive tätort. Slutsatser och sammanfattning redovisas på i kapitel 3. Trivector Traffic Åldermansgatan 13 SE Lund / Sweden Telefon +46 (0) info@trivector.se

8 2 Trivector Traffic 2. Nya stationer 2.1 Omfattning totalt 32 nya stationer PM:en behandlar nya stationer i Skåne och södra Småland. Under perioden öppnas totalt 32 nya stationer med följande fördelning: 15 stycken i Pågatåg Nordost och södra Småland: stycken i övriga Skåne: stycken planeras för övriga Skåne:

9 3 Trivector Traffic 2.2 Pågatåg Nordost och Krösatåg (15 nya stationer) Avsiktsförklaring och avtal I december 2009 tecknades avsiktsförklaringar och avtal mellan regionerna, berörda kommuner och Trafikverket angående infrastrukturbyggande (stationer och mötesspår mm) samt trafikering av Pågatåg Nordost och Krösatåg. Bakgrunden var en politisk vilja att göra en kraftfull regionalpolitisk satsning och gjuta liv i gamla stationssamhällen i de mer glesbefolkade delarna av Sydsverige. Syfte med satsningen Ett syfte med satsningen var att integrera arbets- och bostadsmarknaden i berörda orter med det expansiva västra Skåne, ett annat syfte var att ge förbättrade alternativ till biltrafiken. Samtliga stationsorter har mellan 300 och invånare och har tidigare haft tåguppehåll. Stationerna framgår av kartan ovan. Tågtrafik och busstrafik till samhällen med nya stationer Turutbudet varierar från 9 dubbelturer per vardag i Lammhult och Moheda till 20 dubbelturer i Tjörnarp, Sösdala och Önnestad. Samtliga nya stationer har fått timmestrafik i rusningstid, i några fall ca ett tåg var 90:e minut. Alla stationer har helgtrafik, som dock i många fall innebär ett lägre turutbud än på vardagar. I Skåne har i princip all tågparallell busstrafik tagits bort i samband med tågsatsningarna. 1 Det beror på kravet att nya tågsatsningar ska ha minst 50 % kostnadstäckningsgrad 2 på några års sikt. I Kronobergs län ligger det mesta av den tågparallella busstrafiken kvar, vilket lett till en betydligt lägre kostnadstäckningsgrad. Resandeökningar Resandeökningarna 3 har varit ungefär lika stora på båda sidor länsgränsen (i genomsnitt runt 25 %), men i Skåne har det varit stort missnöje kring bussnerdragningarna. Störst resandeökning har det varit i Sösdala, där det totala kollektivresandet efter några månader hade ökat med 50 % trots slopande av all busstrafik. 1 På de sträckor där tätorter hoppas över med tåget finns det kvar ett bussutbud på 7-11 dubbelturer på vardagar. 2 Tillkommande intäkter dividerat med tillkommande kostnader 3 Avser allt kollektivresande före och efter omläggningen

10 4 Trivector Traffic Sösdala är, jämte nyöppnade Tjörnarp, den enda av stationerna som fått resmöjligheter till Lund och Malmö på under en timme, vilket högst sannolikt har bidragit till det ökade resandet. För Tjörnarps station finns ännu ingen resandestatistik. Ekonomiska konsekvenser - kostnadstäckningsgrad Kostnadstäckningsgraden för de olika skånska satsningarna beräknades inför trafikstarten bli ca % i ett 10-årsperspektiv (2020). På kort sikt beräknades kostnadstäckningsgraden hamna betydligt lägre (25-40 %). Slopad busstrafik hade större betydelse för trafikekonomin än ökade intäkter. Totalt sett har kollektivtrafikens underskott i Skåne ökat med mkr p g a satsningen. I Småland bedömdes kostnadstäckningsgraden bli betydligt lägre än 50 % p g a att huvuddelen av busstrafiken bibehölls. I Region Skåne har man efter kritik backat från hållningen att slopa tågparallell busstrafik och återinrättat delar av den busstrafiken. Det har gjort att kostnadstäckningsgraden försämrats väsentligt. I övrigt torde de ursprungliga prognoserna för resande, intäkter och kostnader i stora drag ha hållits. För trafikeringen av nya stationer i Pågatåg Nordost och Krösatåg går det åt 11st dimensionerande tågsätt. 4 Banornas kapacitet All tågtrafik till de nya stationerna består av nya turer. Eftersom den nya trafiken håller en relativt låg medelhastighet och går på tättrafikerade banor som redan innan var hårt belastade, har man närmat sig banornas kapacitetsgräns. Inför projektets genomförande var det hårda diskussioner mellan kommuner och regioner å ena sidan och Banverket/Trafikverket å den andra sidan om hur stora kapacitetsåtgärder som krävdes för den nya trafiken. Det slutade med en kompromiss, där en hel del kapacitetsåtgärder kom att ingå, men där kapacitetssituationen ändå totalt sett blivit mer ansträngd efter införandet av ny tågtrafik. 5 SJ var starkt missnöjd med att den planerade trafikökningen inte följdes av mer kapacitetsåtgärder. På alla nya Pågatågs-/ Krösatågslinjer utom Markarydsbanan finns Öresundståg sedan tidigare. Dessa finns kvar med oförändrade körtider, men störningskänsligheten har ökat när tågen blivit fler. Punktligheten har inte försämrats på något avgörande sätt, men trots kraftfulla åtgärder för att förbättra punktligheten har ingen nämnvärd förbättring skett. Ett återkommande problem är när snabba tåg blir försenade och hamnar bakom långsammare tåg utan att kunna köra om. Efter projektets genomförande är nästan alla skånska järnvägar nära kapacitetsgränsen. En erfarenhet är att det går att klara högt kapacitetsutnyttjande på en bandel när det finns gott om ledig kapacitet på angränsande banor. Men när hela trafiksystemet börjar närma sig kapacitetstaket behövs större marginaler. 4 3 tåg vardera för Växjö-Nässjö (X11) och Växjö-Hässleholm (X11), 2 tåg vardera för Höör-Kristianstad (X61) och Kristianstad-Karlshamn (X61) samt ett tåg Hässleholm-Markaryd (X61). 5 De viktigaste kapacitetsåtgärderna i Pågatåg NO-projektet är två nya förbigångsspår norr om Tjörnarp samt nya mötesspår i Bjärnum, Önnestad och Fjälkinge.

11 5 Trivector Traffic Kostnader för infrastrukturen mötesspår och stationer Projektet genomfördes mycket snabbt för att avse järnvägsinvesteringar. Det innebar problem med kostnadsstyrningen. Ursprunglig budget var på 563 mkr, men efter hand uppstod ökade kostnader på flera hundra miljoner kronor. En del av kostnadsökningen var dock föranledd av ambitionshöjningar. Enligt den ursprungliga kostnadsfördelningen skulle Trafikverket stå för 344 mkr (61 %) och regioner/kommuner för 219 mkr (39 %). Medfinansieringen på 219 mkr fördelades enligt följande: - 75 mkr Region Skåne via länstransportplanen - 60 mkr Hässleholms kommun (5 stationer) - 24 mkr Kristianstads kommun (2 stationer) - 12 mkr Osby kommun (1 station) - 12 mkr Höörs kommun (1 station) - 36 mkr för Regionförbundet Södra Småland samt kommunerna Markaryd, Älmhult Alvesta och Växjö. Här ingår även strukturfondsmedel från EU. Principen i Skåne är att inträdesbiljetten till Pågatågstrafiken är att berörd kommun fullt ut bekostar nya stationer. Kommunerna har enbart kostnader för delar av infrastrukturen. Ibland kan stationsinvesteringarna ske med hjälp av statlig medfinansiering. All tågdrift står Skånetrafiken för (Region Skåne = landstinget). Samhällsutveckling Flertalet av de nya stationsorterna hade innan tågsatsningen en negativ befolkningsutveckling. Det är för tidigt att säga om denna trend nu kommer att vändas. Det finns vissa utbyggnadsplaner i de nya stationsorterna, men efterfrågan på nya bostäder är låg i de inre delarna av Skåne och södra Småland. Med erfarenhet från tidigare Pågatågssatsningar, t ex Ystad-Simrishamn 2003, är det troligt att utvecklingen blir mer positiv än om tågsatsningen inte hade gjorts. Störst blir effekten för de orter som hamnar inom en timmes restid från större städer med god arbetsmarknad. Invånarnas uppfattning och resande från nya stationer I den utvärdering av Pågatåg Nordost, som genomförts i K2 s regi, framgår att invånarna i berörda orter överlag är positiva till hur tågtrafiken påverkat bygdens utvecklingsmöjligheter. 6 Invånarna i de småländska orterna upplever en mer positiv förändring än invånarna i de skånska orterna. Den marknadsföring som genomförts i form av nyhetsbrev, skyltar och prova-påtåget-kampanjer har i stor utsträckning uppmärksammats av invånarna i orterna. Däremot är deras direkta inverkan på valet av tåg som färdmedel begränsad. Arrangemangen kring invigningarna av stationerna ser enligt genomförda intervjuundersökningar ut att ha haft störst inverkan. 6 K2 Research 2015:1, Pågatåg Nordost och Krösatåg, Tio nya järnvägsstationer i nordöstra Skåne och södra Småland, Desirée Nilsson,

12 6 Trivector Traffic Kollektivtrafikens marknadsandel till/från de nya stationsorterna har ökat, men ligger fortfarande på en låg nivå (8,5 % idag mot 7 % tidigare). Andelen invånare i respektive ort som provat på tåget efter trafikstarten är dock hög, i de flesta fall 50 % 65 %. 2.3 Övriga nya stationer (6 st) Sommaren 2014 öppnades Kvidinge på Skånebanan med befintliga tåg som fått nya uppehåll. Drygt hälften av Pågatågen stannar numer i Kvidinge (timmestrafik), vilket ökat restiden för genomresande med cirka 2 minuter. De första resultaten tyder på en cirka 10 procentig resandeökning i Kvidinge. Restiden till Helsingborg är en halvtimme, vilket borde skapa förutsättningar för utveckling av orten och fortsatta resandeökningar. Utbyggnadstrycket i de inre delarna av Nordvästskåne är dock inte alls lika stort som längs Skånes västkust och i Malmö/Lund-området. Trelleborgsbanan I december 2015 startar Pågatågstrafik till Trelleborg med nya stationer även i Västra Ingelstad och Östra Grevie. I dessa orter finns planberedskap för kraftig utbyggnad. Restiden därifrån till Malmö blir bara cirka en kvart. I Trelleborg, som är en av Sveriges största städer utan tågtrafik, finns stora förhoppningar kring Pågatågssatsningen. Satsningen binder 5-6 nya dimensionerande fordon och beräknades i Tågstrategi 2037 få en kostnadstäckningsgrad på 55 %. Den tågparallella busstrafiken reduceras, men omfattande busstrafik Malmö-Trelleborg kommer att finnas kvar via Vellinge, som inte angörs av tågen. Västkustbanan I december 2015 öppnas även nya Pågatågsstationer i Barkåkra och Förslöv norr om Ängelholm. Satsningarna har möjliggjorts av Västkustbanans dubbelspårsutbyggnad och Hallandsåstunneln. Även i dessa orter finns en hel del utbyggnadsplaner. Stationerna hamnar emellertid utanför tätorterna och i Barkåkra kommer att finnas kvar stadsbusstrafik med betydligt större turtäthet än tågets. Det är därför osäkert hur stor påverkan tågtrafiken kommer att få på dessa samhällen. Ursprungligen planerades Pågatåg Ängelholm-Förslöv, men senare har överenskommelse

13 7 Trivector Traffic träffats med Hallandstrafiken om förlängning till Halmstad. Det innebär att den ursprungligen beräknade kostnadstäckningsgraden på 73 % sjunker till 32 %. 7 Satsningen binder cirka 3 dimensionerande tågsätt (X61). 2.4 Planerade nya stationer (11 st) Under planeras ytterligare 11 stationer i södra Sverige. I december 2016 öppnas Pågatågstrafik på bandelen Teckomatorp- Eslöv med ny station Marieholm. Restiden till Lund blir under en halvtimme. Marieholm är ett gammalt industrisamhälle som haft svag befolkningsutveckling under senare år. Orten håller på att mer och mer omvandlas till ett pendlarsamhälle. Kommunen har planerat för omfattande utbyggnad när Pågatågstrafiken startas. 3. Slutsatser och sammanfattning 21 sydsvenska orter har fått nya stationer under 2010-talet ( ). Flertalet av dessa orter ligger i nordöstra Skåne och södra Småland. Orterna har genomgående haft en stagnerande eller negativ befolkningsutveckling under senare år innan tågsatsningarna genomfördes. Kommunerna har haft ett stort engagemang, finansierat nya stationer och följt upp stationssatsningarna med planberedskap för ökat bostadsbyggande. I de orter som ligger långt ifrån större städer är emellertid efterfrågan på bostäder låg, vilket gör att nybyggnationen i de flesta fall ändå varit mycket begränsad. Men det är troligt att befolkningsutvecklingen påverkats i positiv riktning av tågsatsningarna. En nyligen genomförd intervjuundersökning visar att tågsatsningarna skapat framtidstro 7 Källa Tågstrategi 2037, Underlagsmaterial 4, Skånetrafiken 2008.

14 8 Trivector Traffic i de berörda orterna. Invånarna i de nya stationssamhällena är nöjda med lokaltågssatsningen Flertalet nya satsningar har gjorts i form av nya lokaltågslinjer på järnvägar som också trafikeras av snabbare Öresundståg. Det innebär att tidigare tågresenärer med Öresundståg och SJ X2000 inte drabbats av direkta restidsförlängningar. Däremot har det blivit negativa indirekta effekter när belastningen på banorna har ökat. Punktligheten ligger kvar på en relativt låg nivå, trots kraftfulla åtgärder för att förbättra situationen, vilka påbörjades innan Pågatåg Nordost- och Krösatågsprojektet. De kapacitetsåtgärder, vilka vidtagits som en del av Pågatågssatsningarna, har varit otillräckliga för att fullt ut kompensera för den ökade tågtrafiken. En lärdom av Pågatåg Nordost- och Krösatågsprojektet är att tillräckliga kapacitetsåtgärder i infrastrukturen behöver vidtas innan lokaltågssatsningar införs så att punktligheten inte försämras.

15 9 Trivector Traffic BILAGA 1: Invånarantal i nya stationsorter Tätort Folkmängd 2010 Sösdala (2011) Gemla (2012) Moheda (2012) Lammhult (2012) Fjälkinge (2013) Önnestad (2013) Bjärnum (2013) Vittsjö (2013) Markaryd (2013) Ballingslöv (2013) 310 Hästveda (2013) Killeberg (2013) 585 Diö (2013) 910 Vislanda (2013) Kvidinge (2014) Tjörnarp (2014) 731 Barkåkra (2015) (del i Ängelholms tätort) Förslöv (2015) V Ingelstad (2015) 721 Ö Grevie (2015) 598 Trelleborg (2015) Marieholm (2016) Knäred (2018?) Veinge (2018?) Lomma (2019) Furulund (2019) Svalöv (2019) Kågeröd (2019) Billesholm (2019) 2 910

16 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Kollektivtrafik och infrastruktur Handläggare: Jörn Engström Telefon: E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Information om exploatering i Fässbergsdalen Kommunfullmäktige i Göteborg och Mölndal antog 2012 en fördjupad översiktsplan för Fässbergsdalen. Sedan något år tillbaka har Trafikverket, Göteborgs och Mölndals stad tillsammans med Västra Götalandsregionen och Västtrafik arbetat med ett gemensamt projekt för att se över det långsiktiga behovet av infrastruktur och kollektivtrafik till stöd för den exploatering och stadsutveckling som planeras i stråket fram till år För att komma vidare i samverkan föreslås nu en avsiktsförklaring som beskriver gemensamma samarbetsformer, ambitioner och mål för hela planeringsperioden Därefter kan överenskommelser och avtal tecknas för olika delar och objekt inom stråket, med hänvisning till avsiktsförklaringen. Tanken är att Kollektivtrafiknämnden på nästa sammanträde i januari 2016 godkänner avsiktsförklaringen för Västra Götalandsregionens del, samt delegerar till Västtrafik att ingå överenskommelser och avtal med hänvisning till avsiktsförklaringen, inom ramen för befintligt uppdrag och budget. Löpande avstämningar av överenskommelser och avtal bör lämpligen ske via Stadstrafikforum Göteborg, Mölndal och Partille. Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur Ulrika Bokeberg Avdelningschef Bilaga Utkast till avsiktsförklaring Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

17 Ärendenummer: TRV 2015/86641 Dokumentdatum: Avsiktsförklaring E6.20 Söderleden, Fässbergsdalen Mellan nedanstående parter träffas härmed följande avsiktsförklaring. 1 Parter Trafikverket, region väst, org.nr , Göteborg, nedan Trafikverket Mölndals stad, org.nr , Göteborgsvägen 11 17, Mölndal Göteborgs stad, org.nr , Köpmansgatan 20, Box 2554, Göteborg Västra Götalandsregionen, org.nr , Regionens hus, Vänersborg 2 Syfte och bakgrund Syftet med föreliggande avsiktsförklaring är att tydliggöra samarbetsformer och metoder för uppföljning av effekter av åtgärder för att möjliggöra förändrad markanvändning i Fässbergsdalen. Avsiktsförklaringen utgör underlag till kommande överenskommelse kring detaljplaner och ansvar för genomförandet av transportinfrastruktur och påverkansåtgärder. Fördjupad översiktsplan för Fässbergsdalen antogs 2012 av Kommunfullmäktige i Mölndal respektive Göteborg. I den fördjupade översiktsplanen föreslogs en ny markanvändning i området tillsammans med en ny infrastruktur. Trafikanalysen i den fördjupade översiktsplanen har under 2015 uppdaterats i ett gemensamt projekt mellan parterna, och de föreslagna infrastrukturåtgärderna har studerats med de nu gällande förutsättningarna. E6.20 Söderleden är av särskild nationell betydelse och ingår i det nationella stamvägnätet som riksdagen fastställt. Leden utgör således ett riksintresse för kommunikation och är en viktig länk till bland annat Göteborgs hamn och Volvobolagen som är av riksintresse. Vägen är utpekad för transport av farligt gods. Vägen utgör en viktig omledningslänk för tung trafik som annars tvingats gå genom Göteborgs centrala delar. Leden ska därför främst vara prioriterad för långväga transporter och resor. Lokala resor ska i stor utsträckning hanteras i ett lokalt vägnät. Detta nät är i behov av kompletteringar vilka krävs för fortsatt utbyggnad av verksamheter och bostäder. Ambitionerna för Fässbergsdalen är att: Möjliggöra förändrad markanvändning i syfte att öka exploateringen i enlighet med FÖP Fässbergsdalen Säkerställa riksintresset E6.20 Söderleden genom att inte öka antalet lokala bilresor på leden Förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken Förbättra förutsättningarna för gående och cyklister Förbättra lokala trafiknätet för att möjliggöra lokal utveckling Verka för en samhällsplanering och stadsutveckling som gynnar kollektivtrafikens utveckling och hållbart resande, genom att säkerställa att samhällsplanering, infrastrukturplanering och kollektivtrafikens utveckling går hand i hand. Sida 1 av 3

18 Ärendenummer: TRV 2015/86641 Dokumentdatum: Målbild färdmedelsfördelning (anges som andelar i %): Kategorier Trafikslag Nuläge (år 2015) Lång sikt (år 2035) Boende Bil Kollektivtrafik Gång/Cykel Besökare Bil Kollektivtrafik 3 15 Gång/Cykel 5 10 Sysselsatta Bil Kollektivtrafik Gång/Cykel Samarbetsformer Nedan beskrivs hur samarbetet mellan parterna ska bedrivas, vilket även illustreras i Figur 1 nedan. Samarbetet inleds med en avsiktsförklaring som beskriver gemensamma samarbetsformer, ambitionsnivåer och mål för hela planeringsperioden åren Avsiktsförklaringen beskriver även hur uppföljning av måluppfyllelse ska ske. Parternas avsikt är att därefter träffa överenskommelse/ r. Eventuell revidering av avsiktsförklaringen kan bli aktuell. Överenskommelserna reglerar ansvar för genomförande av transportinfrastruktur och påverkansåtgärder för att möjliggöra föreslagna förändringar i markanvändning inom Fässbergsdalen. Inom överenskommelserna ska de långsiktiga målen brytas ner till delmål. Den första överenskommelsen omfattar en första etapp med ett genomförande på ca 3 7 år. Mölndals Stad och Göteborgs Stad initierar kommande etapp. Innan det kan tecknas en överenskommelse för en efterföljande etapp ska föregående etapp vara utvärderad enligt 4 nedan. Vissa åtgärder kan kräva avtal mellan några av parterna som reglerar ansvar och finansiering av åtgärder. Exempelvis krävs att medfinansieringsavtal tecknas med Trafikverket då annan part finansierar (eller delfinansierar) statlig infrastruktur. Figur 1 Samverkansprocess Sida 2 av 3

19 Ärendenummer: TRV 2015/86641 Dokumentdatum: Metoder och uppföljning Mölndals Stad och Göteborgs Stad åtar sig att följa upp effekter av åtgärder genom att göra en resvaneundersökning och trafikanalys efter varje etapp (beskriven i träffad överenskommelse). Detta arbete ska ske enligt samma metod och urval som framgår i rapporterna Resvanor i Fässberg (Markör, 2015) och "Sammanfattning av trafikanalys Fässberg" (Sweco, 2015) vilka biläggs avsiktsförklaringen. Utifrån resultaten av uppföljningen gör parterna en samlad bedömning av uppfyllelse av de delmål som satts upp inom respektive etapps överenskommelse samt genomförda åtgärder/förändring i markanvändning. Den samlade bedömningen ligger till grund för innehåll i kommande överenskommelse. 5 Förutsättningar för avsiktsförklaringens giltighet Eventuella ändringar i och tillägg till denna avsiktsförklaring gäller endast om de är skriftliga och undertecknade av samtliga parter. Denna avsiktsförklaring anses inte utgöra ett legalt bindande avtal och parts underlåtelse att fullgöra vad som i övrigt stadgas häri ska inte medföra någon skadeståndsskyldighet. Avsiktsförklaringen har upprättats i fyra (4) likalydande exemplar av vilka parterna tagit varsitt. Ort och datum Ort och datum Håkan Wennerström Trafikverket Göran Werner Mölndals stad Ort och datum Ort och datum Stefan Eglinger Göteborgs stad Ulrika Bokeberg Västra Götalandsregionen Sida 3 av 3

20 ÄRENDE 1 Remissyttrande över Trafikförsörjningsprogram Jönköpings län (KTN )

21 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur Handläggare: Jan Efraimsson E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Förslag till yttrande över Region Jönköpings läns trafikförsörjningsprogram Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden godkänner förslag till yttrande över Region Jönköpings läns trafikförsörjningsprogram. Sammanfattning av ärendet Sedan den 1 januari 2015 är Region Jönköpings län regional kollektivtrafikmyndighet. Regionen har nu remitterat ett förslag till reviderat trafikförsörjningsprogram. Programmet omfattar tiden fram till Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur ser stora likheter när vi jämför visioner och målformuleringar i Jönköpings trafikförsörjningsprogram med vårt eget program för Västra Götaland. Vårt yttrande fokuserar på den länsgränsöverskridande kollektivtrafiken som binder samman de båda länen. Avdelningen konstaterar att vi har likvärdiga ambitioner när det gäller den framtida kollektivtrafiken över länsgränsen. Båda länen vill förenkla resandet över länsgräns och öka människors tillgänglighet till arbete, utbildning och service. Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur Ulrika Bokeberg Avdelningschef Bilagor Förslag till remissyttrande Region Jönköpings läns remissutgåva till trafikförsörjningsprogram finns på Remissyttrandet skickas till Region Jönköpings län lanstrafiken@jlt.se Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

22 1 (1) Remissyttrande Datum Diarienummer KTN Jönköping Länstrafik RTP-svar Box Jönköping Yttrande över Region Jönköpings läns trafikförsörjningsprogram Kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen (VGR) lämnar här sitt yttrande på Region Jönköpings trafikförsörjningsprogram. Fortsatt god samverkan mellan våra län är viktigt eftersom vi har starka funktionella samband som på sikt kommer att stärkas ytterligare när Götalandsbanan byggs mellan Jönköping och Göteborg. VGRs yttrande utgår i första hand från behovet av kollektivtrafik mellan länen. Det är i huvudsak följande tre stråk som binder samman våra län med varandra; Jönköping-Ulricehamn-Borås-Göteborg, Jönköping-Falköping-Skövde samt Värnamo/Gislaved-Tranemo-Borås-Göteborg. Vi ser stora likheter när vi jämför visioner och målformuleringar i Jönköpings trafikförsörjningsprogram med vårt eget program för Västra Götaland. Ni beskriver att storregionala stråk binder samman kommunhuvudorter och att utgör ryggraden i kollektivtrafiken. Stråken över länsgräns klassar ni som starka storregionala stråk. Detta överensstämmer med VGRs trafikförsörjningsprogram där nämnda tre stråk ingår i vårt prioriterade nät. VGR instämmer i att det är angeläget att förbättra biljett- och betalsystem för våra resenärer. Länsgränsen får inte utgöra barriär för det framtida resandet. Ert mål är att fördubbla tågresandet fram till Denna ambitionsnivå överensstämmer med VGRs målbild för tågtrafikens utveckling i Västra Götaland för tiden fram till Ert program sträcker sig fram till 2025 och i er vision framgår att den planerade Götalandsbanan kommer att skapa förutsättningarna för förstorade arbetsmarknadsregioner. VGR instämmer i detta och konstaterar att restiden mellan Jönköping och Göteborg kommer att bli mindre än en timme när Götalandsbanan är utbyggd. Det kommer att finnas stora utvecklingspotentialer när det gäller att skapa tillväxt och utveckling i både Jönköping och Västra Götaland. Kollektivtrafiknämnden Västra Götalandsregionen Ulrika Frick Ordförande Ulrika Bokeberg Avdelningschef Kollektivtrafik och infrastruktur Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

23 ÄRENDE 2 Skrivelse angående stråkstudie av norra Bohusbanan Fyrbodals kommunalförbund (KTN )

24 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur Handläggare: Jan Efraimsson E-post: Till Kollektivtrafiknämnden Skrivelse angående stråkstudie av norra Bohusbanan Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden godkänner förslag till svar på Fyrbodals skrivelse angående stråkstudie av norra Bohusbanan Sammanfattning av ärendet Fyrbodals kommunalförbund har inkommit med en skrivelse där man önskar att en stråkstudie genomförs för norra Bohusbanan, d v s sträckan mellan Strömstad och Uddevalla. Kommunalförbundet är nöjda med ambitionerna i Målbild Tåg 2035 både vad gäller trafikutveckling och fysiska åtgärder i banan men saknar en strategi för hur målbildens infrastrukturåtgärder ska kunna förverkligas. Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur konstaterar att det finns behov av investeringsåtgärder för många banor i Västra Götaland för att kunna utveckla tågtrafiken enligt Målbild Tåg Den politiska påverkansgruppen som har bildats med representanter från VGR och kommunalförbunden har som uppgift att försöka öka och säkra den framtida resurstilldelningen för pendlingsstråken i Västra Götaland. Bohusbanan kommer att ingå som en viktig del i påverkansgruppens arbete. För norra Bohusbanan finns, utöver underlag i Målbild tåg 2035, planerad utredning om tågstopp i regiontågssystemet. Förslag till svar är därmed att vi inte ser behov av en stråkstudie för Bohusbanan i nuläget. Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur Ulrika Bokeberg Avdelningschef Bilagor Förslag till svar på skrivelsen Skrivelse från Fyrbodals kommunalförbund Kommunernas framställan till Fyrbodals kommunalförbund Svaret skickas till: Fyrbodals kommunalförbund christian.martins@fyrbodal.se Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

25 1 (2) Svar på skrivelse Datum Diarienummer KTN Fyrbodals kommunalförbund Christian Martins Box Uddevalla Svar på skrivelse angående stråkstudie av norra Bohusbanan Tack för er skrivelse angående stråkstudie av norra Bohusbanan mellan Strömstad och Uddevalla. Kollektivtrafiknämnden håller med om att behovet är stort längs Norra Bohusbanan såväl som längs flertalet av de övriga järnvägarna i regionen. Mot bakgrund av att behov av infrastruktur redan är belyst i Målbild tåg 2035 och att arbete har startats upp med en politisk påverkansgrupp för regionens pendelstråk, ser nämnden inte ett behov att i nuläget starta upp en stråkstudie för Bohusbanan. Dessutom kommer Bohusbanan att under 2016 ingå kollektivtrafiknämndens planerade utredning avseende eventuella nya stationer i Västra Götaland. Trafikverket har haft för avsikt att i närtid (2017) starta upp en åtgärdsvalsstudie som syftar till att klarlägga mer i detalj vilka upprustnings-/utbyggnadsbehov som finns längs norra Bohusbanan. Trafikverket har dock tvingats skjuta upp de åtgärdsvalsstudier som berör de mindre järnvägarna i regionen i avvaktan på att det tilldelas medel för möjliga åtgärder. Påverkansgruppens arbete Pendlingsstråken utmed Bohusbanan, Kinnekullebanan, Viskadalsbanan och Älvsborgsbanan bedöms ha ett upprustningsbehov på över 5 mdr kronor fram till 2028 för att klara trafikutvecklingen enligt Målbild tåg Politiker från Västra Götalandsregionen och kommunalförbunden har gemensamt bildat en påverkansgrupp som har till uppgift att försöka öka och säkra den framtida resurstilldelningen för att utveckla bland annat nämnda pendlingsstråk. Norra Bohusbanan kommer att ingå som en viktig del i påverkansgruppen arbete. Öppna nya stationer utredning under 2016 Kollektivtrafiknämnden har fått i uppdrag av regionfullmäktige att ta fram en utredning för att komplettera Målbild Tåg 2035 med fler stationer. Norra Bohusbanan ingår i detta arbete och utredningen genomförs under Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

26 Svar på skrivelse angående norra Bohusbanan, (2) Målbild Tåg 2035 Målbild Tåg 2035 antogs av regionfullmäktige i juni 2013 och är vägledande för tågtrafikens utveckling i hela Västra Götaland fram Enligt målbilden ska norra Bohusbanans utbudsnivå successivt förbättras fram 2035 från dagens 5 dubbelturer till 10 dubbelturer/dygn. På delen Munkedal-Uddevalla medger målbilden ytterligare förtätning på upp till 18 dubbelturer per dygn. Kollektivtrafiknämnden konstaterar att den framtida utbudsnivån ligger i nivå med flera andra banor i Västra Götaland. När det gäller infrastrukturen föreslås i målbilden (PM6) åtgärder för att rusta upp norra Bohusbanan till 120 km/timme. Vidare föreslås nytt trafikledningssystem, spår- och signalåtgärder, kurvrätningar och ett nytt mötesspår. Åtgärderna är ofinansierade och finns inte med nuvarande nationella infrastrukturplan. Kollektivtrafiknämnden använder aktivt Målbild tåg 2035 som ett av sina viktigaste underlag för påverkansarbetet för bättre infrastruktur. Kollektivtrafiknämnden Västra Götalandsregionen Ulrika Frick Ordförande Ulrika Bokeberg Avdelningschef

27

28

29

30 ÄRENDE 3 Medfinansiering av projekt Hållbara stationssamhällen (KTN )

31 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur Handläggare: Sara Eriksson Telefon: E-post: Till kollektivtrafiknämnden Projektbeslut Hållbara och attraktiva stationssamhällen Förslag till beslut: 1. Kollektivtrafiknämnden avsätter högst kr för medfinansiering av projektet hållbara och attraktiva stationssamhällen under perioden 1 dec jan Medel tas ur programmet hållbara transporter, potten för forsknings- och utvecklingsmedel. 2. Kollektivtrafiknämndens medfinansiering förutsätter att projektet drivs så att det går hand i hand med Västtrafiks utveckling av en kombinerad mobilitetstjänst. Sammanfattning av projektet: Sökanden: Göteborgsregionens kommunalförbund Sökt belopp: kr Total projektkostnad: kr Projektperiod: 1 dec jan 2018 Projektinnehåll: Göteborgsregionens kommunalförbund har ansökt om medfinansiering till projektet hållbara och attraktiva stationssamhällen. Projektet, som initierats inom ramen för Mistra Urban Futures, utgår från utmaningen att många stationssamhällen idag i hög grad är bilberoende och att parkeringar dominerar området nära stationen. Projektet kommer att bidra till stationssamhällenas tillväxt genom att utveckla och demonstrera produkter och tjänster kopplade till en effektiv markanvändning och hållbar lokal mobilitet med Lerums kommun och Ale kommun som modeller. Invånarnas delaktighet och medskapande i kombination med affärsmodellsmetodik är centralt för framgång. Projektet förväntas leda till nya attraktiva lösningar för hållbara vardagstransporter i stationssamhället. Lösningarna kommer erbjudas till invånare genom samverkan mellan offentliga och kommersiella aktörer. Vinnova har beviljat drygt sju miljoner kronor till projektet, där totalt 23 parter deltar. Bland dessa finns forskningsinstitut, byggbolag, banker, kommuner och Västtrafik. Postadress: Avdelning kollektivtrafik och infrastruktur Box 1031, Göteborg Besöksadress: Södra Hamngatan Göteborg Telefonist: Webbplats: E-post: kollektivtrafik@vgregion.se

32 Datum Diarienummer KTN (2) Motivering: Projektet är i linje med Västra Götaland 2020, inom områdena ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan och hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer. Det ligger även i linje med handlingsprogrammet för hållbara transporter genom att det förväntas leda till att onödigt transportarbete undviks; att det sker en överflyttning från bil till kollektivtrafik, gång och cykel och att hälsostatusen i Västra Götaland därmed ökar. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet stöds också, genom att hållbara stationssamhällen underbygger de prioriterade kollektivtrafikstråken. Projektet bedöms som genomtänkt och med en aktörskonstellation som bäddar för att projektet blir framgångsrikt. De tjänster och planeringsmodeller som projektet ska utveckla behövs för att underlätta och stimulera invånarnas omställning till en minskad bilanvändning. Projektet har även mycket bra samarbeten och kopplingar till andra europeiska och internationella satsningar och bedöms ha bra förutsättningar för nationell och internationell spridning. Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur Ulrika Bokeberg Kollektivtrafikdirektör Bilaga 1. Beslut om medel till hållbara och attraktiva stationssamhällen, Skickas till Göteborgsregionens kommunalförbund amie.ramstedt@grkom.se

33 Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur Datum Diarienummer KTN BESLUT Handläggare Sara Eriksson Beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att av kollektivtrafiknämndens forskning- och utvecklingsmedel, programmet hållbara transporter, avsätta högst kronor för medfinansiering av Hållbara och attraktiva stationssamhällen. Villkor Kollektivtrafiknämndens medfinansiering förutsätter att projektet drivs så att det går hand i hand med Västtrafiks utveckling av en kombinerad mobilitetstjänst. Projektperiod Projektet medfinansieras under perioden december 2015 till och med januari Slutredovisning av projektet ska ske inom två månader efter projektets slutdatum. Finansiering Projektet finansieras med kronor i kontantfinansiering och kronor i direktfinansiering (in kind). Kontaktperson Västra Götalandsregionens kontaktperson är Sara Eriksson. Anknytning till vision Västra Götaland Projektet syftar till att få hållbara och attraktiva stationssamhällen. Stationssamhällenas framtida roll är avgörande för städernas och regionernas utveckling. En utveckling av dessa samhällen kan möjliggöra en transportsnål samhällsplanering som medverkar till både regionförstoring för hållbar ekonomisk utveckling, minskad klimatpåverkan och en attraktiv region. Anknytning till regionalt trafikförsörjningsprogram Genom att utveckla stationssamhällen stöder man de prioriterade kollektivtrafikstråken. Anknytning till handlingsprogrammet för hållbara transporter Projektet förväntas bland annat leda till att onödigt transportarbete undviks; att överflyttning sker från ett transportslag till ett ur miljö- och energisynpunkt bättre transportslag, att kollektivtrafiken blir mer attraktiv samt att hälsostatusen i Västra Götaland ökar genom mer gång- och cykeltrafik POSTADRESS: Kollektivtrafiksekretariatet Box Göteborg BESÖKSADRESS: Södra Hamngatan TELEFON: HEMSIDA:

34 Datum Dnr KTN Bakgrund Urbaniseringstrenden är stark såväl i Sverige som i världen. Många regionala strategier har sin utgångspunkt i ökad befolkning och sysselsättning i kärnan och i samhällen längs transportstråken till kärnan. Mark i stationsnära lägen blir därför mer värdefull med flera intressen som ska samsas. Då parkeringsytor för pendlare och besökare till handel upptar stora ytor påverkar val av transport möjligheten att utveckla området nära stationen. Många stationssamhällen är idag i hög grad bilberoende och parkeringar dominerar området nära stationerna i stationssamhällena. En hållbar stationsnära stadsutveckling är en mycket viktig del i regional utveckling, såväl i Sverige som internationellt och nya lösningar efterfrågas. Syfte Syftet med projektet är att skapa hållbara och attraktiva stationssamhällen. Mål Projektets övergripande mål är att utveckla och testa verktyg och tjänster kopplat till effektiv markanvändning och hållbar mobilitet. Nya attraktiva lösningar för hållbara vardagstransporter i stationssamhället tas fram genom att tjänster paketeras med incitament och bilsnålt byggande och erbjuds invånare genom samverkan mellan offentliga och kommersiella aktörer. Konkreta mål: Två till fyra utvecklade och demonstrerade mobilitetstjänster som är färdiga att implementeras av intresserade aktörer. En tjänste-/incitamentsplattform med färdig arkitektur. Ett planeringsverktyg för resmönster kopplat till planering av byggnation. Verktyget ska testas och användas i minst två projekt i både Nödinge och Lerum. Ett hushållskalkylverktyg för banker/mäklare med res- och tidbudget. Minst 67 % nöjda kunder/användare av hushållskalkyl för banker och mäklare. Ett verktyg för effektivisering och samnyttjande av parkeringsplatser. Verktyget ska testas och användas skarpt i planarbetet i minst två projekt både Nödinge och Lerum. Sökt EU-finansiering för uppskalning i andra länder i minst två projekt Förväntat resultat Ökad kunskap och förståelse för utvecklingen av urbana stationssamhällen. Ett antal praktiska projekt där kunskap och lösningsförslag testas. Uppföljning och utvärdering Projektet följs upp och rapporteras till såväl Vinnova som till Västra Götalandsregionen i maj och oktober 2016 och Projektet slutrapporteras i januari 2018.

35 Datum Dnr KTN Projektinnehåll Projektet har som ambition att ta fram tjänster som möjliggör klimatsmarta val i anslutning till stationssamhällen. Tjänsterna tas fram och demonstreras i projektet genom att två stationssamhällen, Nödinge och Lerum, deltar med var sitt kluster av aktörer, egna utmaningar och möjligheter. Projektet nyttjar erfarenheter från mobilitetstjänsteprojektet UbiGo och incitamentsprojektet Sunset. Projektet kommer också samarbeta och byta erfarenheter med andra pågående projekt. Däribland Västtrafiks arbete med att upphandla en kombinerad mobilitetstjänst. Projektet består av fyra så kallade arbetspaket (AP), som löper parallellt och det sker ett utbyte mellan arbetspaketen (som har olika huvudansvariga). AP1: Medskapandeprocess delaktighet/samverkan Detta är ett övergripande arbetspaket som omfattar processen att ta fram de olika tjänsterna/ innovationerna genom att involvera användarna. Arbetspaketet ska identifiera och sammanställa de ofta olika behoven som ska tillgodoses i lösningar i samverkan mellan de olika aktörer som formar ett stationssamhälle. Färre p-platser och fler cykelparkeringar öppnar exempelvis för möjligheten att skapa gröna miljöer och mötesplatser i stationsnära lägen. Målet är att ett minskat bilberoende skall upplevas som ett mervärde för människa och miljö liksom att stödja lokal och regional utveckling av mindre samhällen. AP2: Effektiv och hållbar markanvändning I paketet ska ett planeringsverktyg tas fram som analyserar effekten av resmönster kopplat till byggnation. Verktyget riktar sig i första hand mot planerare/exploatörer och fastighetsbolag. Verktyg för att effektivisera och samnyttja platser mellan olika kategorier av parkeringsanvändare ska också tas fram. Att minska på antalet boendeparkeringar är en viktig fråga för kommunerna och fastighetsbolagen för att kunna bygga billigare i stationsnära lägen. Det ger också en fungerande affärsmodell för bygg- och bostadsbolag att som ersättning tillhandahålla komplementära mobilitetstjänster. AP3. Tjänste-/incitamentsplattform Arbetspaketet syftar till att designa och utveckla en prototyp av en plattform för lokala mobilitetsrelaterade tjänster i ett samhälle. Den ska innehålla funktioner som registrering, bokning, marknadsföring, mobilitetsbonus och på sikt också betalning. Plattformstanken liknar på många sätt den som utvecklades i UbiGo men skiljer sig på så sätt att affären inte ligger i ett gemensamt bolag, utan på de olika tillhandahållarna av tjänster. AP 4. Tjänstedesign Arbetspaketet kommer arbeta fram en designvision innefattande 8-10 tjänsteförslag. Utformningen av designvisionen kommer ske i lokala workshops baserat på den nulägesanalys av medborgares behov och värderingar kring sitt vardagsresande som tagits fram i AP 1. AP 5 Tjänstedemonstrationer 2-4 valda tjänster som utvecklats i AP4 kommer att demonstreras i Nödinge respektive Lerum under realistiska affärsmässiga förhållanden och av verkliga användare. Tjänsterna skall vara självtäckande och därmed kunna implementeras av intresserade aktörer efter projektet.

36 Datum Dnr KTN Projektorganisation Projektorganisationen består av projektledare samt biträdande projektledare; en styrgrupp bestående av representanter från näringslivet, arbetspaketsledarna, projektledaren samt projektkoordinatorn; en referensgrupp bestående av representanter inom projektets konstellation, vilken kommer att vara rådande i inriktning, bidra med input i form av data och kunskap samt tillgodose en verklighetsförankring. Under den operativa projektgruppen sorterar respektive arbetspaket (AP). Respektive arbetspaketsledare ansvarar för att projektplanen efterföljs och för rapportering och kontakter med projektledaren. Ekonomiadministrationen hanteras av GR som är koordinatororganisationen för VINNOVA-projektet med stöd från projektledaren. Projektet sker inom ramen för kunskapsprocessen "Det urbana stationssamhället" inom det internationella forskningscentrumet Mistra Urban Futures. Medverkande parter I projektet deltar förutom Västra Götalandsregionen följande parter: AB Alebyggen Ale kommun Bzzt AB Chalmers tekniska högskola AB Derome hus AB Förbo AB Göteborgsregionens kommunalförbund HSB ekonomisk förening Ica Sverige AB IVL Svenska miljöinstitutet Jetsoft AB Jordfallet förvaltnings AB Jutabo AB Lerums kommun Raekmackan livs AB Skanska fastigheter Göteborg AB SP Sveriges tekniska forskningsinstitut AB Sparköp i Lerum AB Svenska Handelsbanken AB Viktoria Swedish ICT AB Västtrafik AB Wallenstam AB

37 Datum Dnr KTN Kostnader och finansiering Projektets kostnader: Summa Personalkostnader Utrustning, mark, byggnader Konsultkostnader, licenser mm Övriga kostnader Indirekta kostnader Totala kostnader Projektets finansiering Summa Varav sökt bidrag från Vinnova Varav sökt bidrag från VGR Varav andra finansiärer (Lerums och Ale kommun) Varav egen finansiering Total finansiering Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur kommer att delta i projektet med tid motsvarande kronor. GR administrerar projektet och fakturerar avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur upparbetade kostnader i samband med delredovisning och slutredovisning av projektet. Fakturaadress: Västra Götalandsregionen Koncernkontoret, Kollektivtrafik och infrastruktur Fe Göteborg Ange projektnummer Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur Ulrika Frick Kollektivtrafiknämndens ordförande Ulrika Bokeberg Avdelningschef

38 ÄRENDE 4 Förstudie biogas i tåg och fartyg (KTN )

39 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer KTN Västra Götalandsregionen Avdelningen för Kollektivtrafik och infrastruktur Handläggare: Leif Magnusson E-post: Till kollektivtrafiknämnden Förstudie biogas i tåg och fartyg Förslag till beslut 1. Kollektivtrafiknämnden avsätter kr för en förstudie om förutsättningarna för användning av biogas i fartygstrafik och i Kinnekulletåget, med återrapportering till nämnden våren Sammanfattning av ärendet Tågen på Kinnekullebanan och fartygen inom Västtrafik har hög fossilbränsleanvändning i förhållande till övrig trafik. Eftersom drivmedel till dessa transportslag inte är belagd med energi- och koldioxidskatt innebär det att förnybart drivmedel är mer än dubbelt så dyrt som fossil diesel. För att nå det koldioxidmål som kollektivtrafiknämnden beslutade i november är det önskvärt att även tåg- och båttrafik sänker sin andel av fossilbränsleanvändning. Ett normalt fartyg i kollektivtrafik beräknas förbruka samma energimängd som 10 bussar. Västtrafik studerar tillsammans med trafikföretagen eldrift på en av färjorna till Kosteröarna och planerar en test av HVO (hydrerade växtoljor) på ett av Styrsöbolagets fartyg. Under november månad har projektförslag inkommit till Västra Götalandsregionens program för hållbara transporter om koncept för att använda biogas i fartygstrafiken på ett effektivt sätt. För Kinnekulletåget har Västtrafik fått ett förslag från en konsult om en gasdriven generatorvagn som eventuellt skulle kunna kopplas till och från vanliga eldrivna tåg, när de ska köras på icke elektrifierade spår. För att bedöma om dessa förslag är lämpliga att utveckla i syfte att skapa stabil användning av biogas föreslås att avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur får i uppdrag att utföra en förstudie som bedömer kostnader och miljöeffekter för möjliga lösningar och kombinationer av biogas och el samt att dessa jämförs med drift med fossil diesel och HVO. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

40 Datum Diarienummer KTN (2) Avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur Ulrika Bokeberg Avdelningschef Besluten skickas till Västtrafik för genomförande i samarbete med avdelningen för kollektivtrafik och infrastruktur. andreas.almqvist@vasttrafik.se, hanna.bjork@vasttrafik.se Miljöavdelningen för kännedom info.miljo@vgregion.se

41 ÄRENDE 5 Delegeringsbeslut ( )

42 Sammanträde: Kollektivtr afiknämnden Tid: Torsdagen den 10 december 2015 Plats: First hotel Grand, Borås Delegeringsärenden Dnr KTN Förslag till beslut: 1. Kollektivtrafiknämnden lägger delegeringsbesluten till handlingarna. Ärendet Sammanställning över delegationsärenden Datum: Ärendebeskrivning: Delegat: Sign. Kollektivtrafikdirektören har tagit beslut i följande delegeringsärenden: Funktionsutredning, kollektivtrafikens noder i Uddevalla, KTN Konsult Trivector Traffic UB Stöd kring stadsmiljöavtal, KTN Konsult Sweco. UB Övriga delegeringsbeslut - inget att redovisa Yttranden översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner: - inget att redovisa Ordförandes/presidiets beslut, deltagande i kurser, konferenser m.m. UF - Presidiekonferens om kollektivtrafik, SKL, Stockholm, november, Ulrika Frick, Daniel Andersson och Lena Malm Bilaga: 1. Protokoll ramavtal Funktionsutredning 2. Protokoll ramavtal stadsmiljöavtal POSTADRESS: Box Göteborg BESÖKSADRESS: S Hamngatan Göteborg TELEFON: vx