Miljömålsberedningens förslag

Transkript

1 s förslag - kommentarer av Anders Wijkman vid konferens på SKL torsdagen 18 augusti 2016

2 s uppdrag Mars: -Föreslå klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning; -Konkretisering av nettonoll-visionen till Juni: - Föreslå en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder för en samlad och långsiktig klimatpolitik. -Föreslå en samlad luftvårdsstrategi.

3 16 månader av intensivt arbete: Två betänkanden ett i mars och ett i juni Obs Beredningens syfte Ledamöterna har satt sakfrågan främst och bjudit till I stort sett enigt (v) har reservation mot delar i ett parlamentariskt läge som inte domineras av breda lösningar Tydlig signal till alla aktörer om vilken inriktning politiken kommer att ha Vi är tidigt ute och ger Parisavtalet innehåll Men den uppmärksamhet betänkandet fått jfr med Energikommissionen är märklig

4

5 Allmänna förutsättningar Parisavtalet men det innehåller stora svagheter Världen ställer om Stora förändringar och många frågetecken teknikutvecklingen, oljepriset, global CO2-skatt?, besluten på EU-nivå, finansmarknaden, kriser i världen Behovet av flexibilitet stort Energikommissionens arbete Korta utredningstiden gör att förslagen på övergripande nivå + vissa frågor har vi ej hunnit med

6 Parisavtalets + och - Ambitiöst på papperet få beslut om HUR? INDC s klarar vare sig 1, 5 grad eller 2 grader snarare 3 grader eller mer Med nuvarande takt i ambitionerna är 70% av den kolbudget som finns kvar slut 2030 Parisavtalet förutsätter mycket stora s k negativa utsläpp Hänger mycket på att Trump ej blir president Hänger mycket på att länder går före Hänger mycket på fortsatt teknikutveckling

7

8

9 Optimismen påfallande stor efter Paris: - Investeringarna i förnybar elproduktion ökar många elproducenter går på knäna - Kolanvändningen minskar i många länder - Många städer och företag går före - Snabb teknikutveckling - Samtidigt mycket låga oljepriser - Oroligt i världen, vilket gör att klimatfrågan hamnar i bakgrunden - Se på EU som tvekar om HUR gå vidare

10

11

12

13 Place where you are Place where you are 13

14

15

16 Michael Green s Vision: A skyscraper 30-storey - made out of wood

17 Förslag i delbetänkandet i mars Klimatlag Årliga uppföljningar och handlingsplaner vart fjärde år Klimatpolitiskt råd Nettonollutsläpp till 2045 varav minst 85 % minskning av våra territoriella utsläpp

18 Klimatmål till 2045 och en möjlig utsläppsbana Mton koldioxidekvivalenter El och fjärrvärme Industri Övriga sektorer Arbetsmaskiner Avfall Jordbruk Bostäder och service Transport 0,9 ton/ capita 0,9 ton per capita

19 Mton koldioxidekvivalenter Möjlig utsläppsbana för de utsläpp som inte omfattas av EU:s handelssystem El och fjärrvärme Industri Övriga sektorer Arbetsmaskiner Avfall Jordbruk Bostäder och service Transport 5 0

20 Förutsättningar inför slutbetänkandet Målet går längre än något annat land Målet följas upp med skarpa styrmedel och etappmål längs vägen Åtgärder viktiga i alla delar av samhället Särskilt fokus på transportsektorn, jordbruket och processindustrin. Omfattande investeringar ett MÅSTE Ny teknik förutsätts underlätta typ digitaliseringen, bio, nano, nya produkter fr skogen, ny energiteknik etc Starkt agerande på EU-nivå

21 Förutsättningar inför slutbetänkandet Målet går längre än något annat land Målet följas upp med skarpa styrmedel och etappmål längs vägen Åtgärder viktiga i alla delar av samhället Särskilt fokus på transportsektorn, jordbruket och processindustrin. Omfattande investeringar ett MÅSTE Ny teknik förutsätts underlätta typ digitaliseringen, bio, nano, nya produkter fr skogen, ny energiteknik etc Starkt agerande på EU-nivå

22 Bioekonomi Basmaterial Mobilitet Stat & marknad Jordbruk & livsmedel Digitalisering & resurshantering Rundabordssamtal Arrangeras ihop med MISTRA 10 s. rapport från varje grupp Gemensamma frågor Place where you are 22

23 Mton koldioxidekvivalenter Etappmål 2030: - 63%, med flex ( 8%) Etappmål 2040: - 75%, med flex ( 2%) % % 5 0 minus 63 procent 2030 minus 55 procent 2030

24 Horisontella styrmedel och strategier för att nå etappmålen och det långsiktiga klimatmålet Prissättning av utsläpp av växthusgaser Klimatfrågan integreras i alla politikområden Näringspolitiken (mål + innovationer mm) Satsa på Biobaserad ekonomi Energi- och materialhanteringen effektiviseras Cirkulär ekonomi - ; avfallsförbränning fasas ut Stärk och stötta Kommunernas och regionernas klimatarbete (Obs regionernas arbete.)

25 Handlande sektorn regleras via EU:s system för handel m utsläppsrätter Sverige måste verka för skärpning av reglerna Men ETS räcker inte Kompletterande, stödjande styrmedel för främst processindustrin: Samverkan mellan staten och industrin för att bidra till teknikutveckling ( CCS + tex reduktion av CO2 med vätgas) Jämför med stora projekt/omställningar tidigare i historien

26 Ett utsläppsmål för inrikes transporter Utsläppen minska minst 70 procent till 2030 (jfr med 2010) Centralt för att nå etappmålet till 2030 Innebär konkretisering av visionen om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030 Omfattar alla inrikes transportslag (utom flyget)

27 Transportsektorns utveckling är särskilt viktig för att etappmålen ska kunna nås Använd CO2-beskattningen proaktivt ( bonusmalus, reseavdrag mm) Därutöver tre huvudsakliga åtgärdsområden Biodrivmedel (drop in) + eldrift Energieffektivare fordon ( EU-nivå + marknaden) Transporteffektivt samhälle/samhällsplaneringen

28 Biodrivmedel Långsiktigt stabila villkor för biodrivmedel måste snabbt tas fram Förutsätter starkt svenskt agerande på EUnivå Inför ett kvot- eller reduktionspliktsystem, helst i kombination med CO2-skatt Försäljningen av höginblandade biodrivmedel måste säkras (också samband med EU-politiken)

29 Transporteffektivt samhälle Gång-, cykel- och kollektivtrafik normgivande i större tätort Förändra transportbehovet och effektivare användning av infrastruktur och fordon För över gods t järnväg o sjötransport Handlingsplan tas fram för att främja resfri kommunikation + ö h t utnyttja digitaliseringen Reseavdragsystemet ses över Stadsmiljöavtal för hållbart samhällsbyggande Kommuner ges ökad rådighet Översiktsplaner integreras m trafikplaner Obs Kommunerna är olika Utveckla indikatorer f benchmarking Bättre rådgivning fr myndigheterna

30 Bostäder och lokaler Klimatfrågan hög prioritet, inte minst utmaningen att kraftigt öka takten i bostadsbyggandet. LCA vid all ny- och tillbyggnad av byggnader och anläggningsarbeten Energiprestanda för byggnader bör vara en byggnads använda energi ej köpta energi Nationellt kunskapscentrum för energieffektivt byggande och förvaltning, livscykelanalys samt förnybar energi. Utvärdera effekten av förbudet i plan- och bygglagen för kommuner att ställa särkrav.

31 Jordbruk Utsläppen från livsmedelsproduktion och konsumtion minska. Hållbara produktionssystem - inklusive vattenbruk prioriteras inom FoU Ökad effektivitet i kväveanvändningen Biobränslen ersätter fossila FoU om hur öka kolsänkan? Jordbruksstödet prio åt klimatinsatser Underlätta konsumtion av livsmedel med lägre klimatpåverkan. Köttkonsumtionen minska; det kött vi äter bör med fördel vara svenskproducerat OBS att Sverige måste ha beredskap för ökad produktion av livsmedel

32 En strategi för svensk luftvårdspolitik - Syfte: bidra till att nå de luftrelaterade miljökvalitetsmålen + klara våra internationella åtaganden. - Betydande synergier mellan klimat och luftvårdsstrategierna - Samhällets kostnader idag mdr sek - Ett motiv är överträdelse av EU-direktiv risk för böter - Samtliga partier ställer sig bakom förslaget -

33 Etappmålsförslag luftvårdsstrategin Begränsade utsläpp från vägtrafik i tätort - Andelen persontransportresor med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige = minst 25 procent år 2025, uttryckt i personkilometer, med riktning mot målet att på sikt fördubbla marknadsandelen för gång-, cykel-, och kollektivtrafik. Begränsade utsläpp från småskalig vedeldning - Utsläppen av bens(a)pyren, partiklar PM2,5 och sot från småskalig vedeldning ska minska kontinuerligt till år Senast år 2019 ska det vara klarlagt hur stora utsläppsminskningar från småskalig vedeldning som krävs för att preciseringarna i miljömålet Frisk luft ska nås. Utsläppsminskningarna ska anges i termer av minskade utsläpp av bens(a)pyren, partiklar PM2,5 och sot.

34 Etappmålsförslag luftvårdsstrategin Begränsad intransport av luftföroreningar - Utsläppen av kväveoxider från sjöfarten i Östersjön och Nordsjön ska ha halverats till år 2025 jämfört med Sverige ska till år 2020 ha genomfört riktade insatser mot de stora utsläpparländerna öster om EU (Ryssland, Vitryssland och Ukraina) i syfte att minska intransporten av luftföroreningar där ifrån. Uppfylla takdirektivets åtaganden - Utsläppen av kväveoxider, svaveldioxid, flyktiga organiska ämnen, ammoniak och partiklar PM 2,5 ska senast år 2025 motsvara de indikativa mål för 2025 som framgår av det reviderade takdirektivet.

35 Flexibiliteten inbyggd: Viktig av kostnadseffektivitetsskäl men också p g a stora osäkerheter Årlig rapportering till Riksdagen Handlingsplaner vart fjärde år Etappmål 2030 o 2040 med flexibilitet Nettonoll-målet 2045 innehåller flexibilitet EU-processen Regelbundna möten inom FN-konventionen

36 Sammanfattning: Goda förutsättningar ställa om till låga utsläpp Vattenkraften, skogen, goda vindlägen, FoU, CO2- fritt elsystem, proaktiva företag o kommuner mm Se möjligheterna, snarare än bördorna Samhällsekonomiska konsekvenserna svåra beräkna; analyser pekar på att BNP 2030 skulle vara 0,2 1,5 % lägre m våra förslag Många förslag tas vidare för detaljerad analys, samverkansprocesser och förslag Exempel på områden där mer analys behövs: - - biobaserad ekonomi, - basmaterial, jordbruket, materialanvändningen (cirkulär ekonomi), finansmarknaden, beteendefrågor, digitaliseringen, konsumtionen

37 s förslag till klimatmål (i förhållande till 1990 års utsläpp) Minst, Senast och viss Flexibilitet är nyckelord Sveriges totala utsläpp Utsläpp i ickehandlande sektorn Utsläpp från inrikes transporter Utsläpp % % % Gällande klimatmål -40 % till 2020 Max 33 % kompletterande åtgärder s förslag till mål -63 % till 2030 Max 8% kompletterande åtgärder -85 % till 2045 Max 15 % kompletterande åtgärder -70 % till % till 2040 Max 2 % kompletterande åtgärder Jämfört med 2010