Yttrande över remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige, SOU 2016:47
|
|
- Julia Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Miljö- och energidepartementet Yttrande över remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige, SOU 2016:47 s synpunkter på delbetänkandet är överlag positiv till miljömålsberedningens förslag och ser att det ligger en styrka i att strategin har en bred politisk förankring. Ambitionen med att integrera klimatfrågan i alla politikområden är också positivt. Stadens noterar att de långsiktiga målen är ambitiösa men att de föreslagna etappmålen är mer försiktiga. Detta innebär att utsläppsminskningar inte sker så tidigt under perioden vilket leder till större krav på omfattande åtgärder under slutet av perioden. Större utsläppsminskningar i närtid behövs Beredningen återupprepar även i detta betänkande att ambitionen är att Sverige ska vara ett ledande land i det globala arbetet med att förverkliga Parisavtalets ambitiösa målsättningar och ta ansvar för landets historiska utsläpp. Etappmålen utgår från att de stora utsläppsminskningarna sker inom transportsektorn, vilket är naturligt då det är där stora majoriteten av utsläppen inom den icke-handlande sektorn sker. Samtidigt står de övriga sektorerna jordbruk, byggande, icke-handlande industri och flyg tillsammans för betydande utsläpp, vilket gör tydliga och skarpa mål nödvändiga även där. Dessutom har miljömålsberedningen valt att lägga fram ett mål för transportsektorn som är mindre ambitiöst än det mål som utredningen om fossiloberoende fordonsflotta; Fossilfrihet på väg (FFF, SOU 2013:84) med minus 80 procents utsläpp från vägtransporterna med teknisk potential för minus 90 procents minskning till Det är även mindre ambitiöst än Göteborgs stads mål i det klimatstrategiska programmet: Koldioxidutsläppen från vägtransporter inom Göteborgs geografiska område ska minska med 80 procent till år 2030 jämfört med år Förslagen på etappmål för den icke handlande sektorn är ambitiösa men är sannolikt inte tillräckliga för att klara ett 1,5 graders mål. För att nå detta skulle etappmålet snarare ligga i linje med det som i utredningen kallas utsläppsbana 4, Fossilfritt till Beredningen konstaterar själva att det är de kumulativa utsläppen som avgör storleken på klimatförändringen och då väger utsläppsminskningar i närtid mycket tyngre än minskningar som sker längre fram. ser en brist i att utsläppsbanan inte är brantare inledningsvis. Integrering av klimatfrågan i alla politikområden Beredningen bedömer att klimatfrågan behöver integreras i alla politikområden. Därför föreslår att regeringen i samband med nästa översyn av respektive övergripande samhällsmål ser över och vid behov omformulerar dessa så att de är förenliga med klimatmålen. Exempel på samhällsmål som beredningen anser bör samordnas med de
2 klimatpolitiska målen är budget och finanspolitiska mål samt mål inom transport- och energisektorerna. Staden instämmer i denna bedömning och anser att det är av stor vikt att detta genomförs. Regionala och lokala klimatarbetet Beredningen konstaterar att kommuner, landsting och regioner har en stor möjlighet och ett stort ansvar att inom transport- och bostadssektorerna bidra till en minskad klimatpåverkan och en förbättrad luftkvalitet. instämmer i detta men vill tillägga att kommunerna även kan spela en viktig roll på klimatområdet när det gäller övriga sektorer. Kommunernas arbete med mat- och jordbruksfrågor, konsumtion och livsstilsfrågor, energiproduktion etcetera är också viktigt för att nå framgångar inom klimatområdet. Beredningen anser att statens roll i första hand är att skapa förutsättningar för ett aktivt kommunalt klimatarbete på lokal och regional nivå, exempelvis genom att undanröja eventuella hinder i nationell lagstiftning och genom att i specifika fall delegera beslutsbefogenheter från den statliga nivån till kommunerna för att underlätta omställningsarbetet. Staten kan även använda ekonomiska styrmedel till kommuner och landsting för att stimulera lokalt och regionalt miljö- och klimatarbete. instämmer i detta och är positivt till beredningens förslag på strategier och styrmedel som verkar i denna riktning. Förslag på sektorsvisa strategier och styrmedel Jordbruk Beredningen konstaterar att utsläppen från livsmedelskonsumtionen behöver minska och att det kan göras genom förändrade kostvanor med till exempel mer vegetabilier, mindre kött, säsongsbaserad kost och minskat matsvinn. De konstaterar även att åtgärder behövs för att underlätta för privatkonsumenter och offentlig sektor att konsumera livsmedel med lägre klimat- och miljöpåverkan. Beredningen föreslår inte några tydliga mål, åtgärder eller styrmedel som skulle stödja en sådan förändring vilket anser vore önskvärt. Konsumtion Beredningen konstaterar att i enlighet med generationsmålet och miljömålet om Begränsad klimatpåverkan kommer Sverige behöva överväga att vidta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser kopplat till konsumtion. De redovisar för Naturvårdsverkets ståndpunkt att den höga och ökande konsumtionen är ett av de största hindren för att nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Beredningen går inte längre än att konstatera att det finns anledning att överväga styrmedel, strategier och åtgärder för att tillgodose att utvecklingen är förenlig med generationsmålet. Beredningen föreslår inget utsläppsminskningsmål kopplat till konsumtion, men konstaterar att varje regering har möjligheter att besluta om och vidta åtgärder. För att Göteborgs stad ska nå det långsiktiga klimatmålet med en hållbar och rättvis utsläppsnivå för koldioxid och målet för de konsumtionsbaserade utsläpp år 2035 är det viktigt att lösa konsumtionens miljöproblematik. saknar konsumtionsperspektivet i strategin och anser att det är en brist att beredningen inte lämnar förslag om åtgärder och mål för att främja en hållbar konsumtion. Cirkulär ekonomi Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi betonas i förslaget. Dock är förhoppningen om att inget avfall, såsom plast och textilier, inte längre ska innehålla fossilt material år 2045 väl optimistiskt. Enligt bör avfallsförbränningen även efter 2045
3 tillåtas att oskadliggöra giftiga och/eller smittsamma fossila restflöden från materialåtervinning. Betänkandet lyfter fram att den cirkulära ekonomin kan ha positiva effekter på tillväxt, jobbskapande och miljö. Stadens lokalnämnds erfarenhet är att det ofta är dyrare, mer tidskrävande och innebär större arbetsmiljörisker att återanvända befintliga material. Staden vill lyfta att omställningen till cirkulär ekonomi kan kräva styrning, stöd och strategier då det råder osäkerhet om marknaden i sig själv kan reglera det. Upphandling instämmer i att upphandling kan vara ett effektivt verktyg för att styra mot klimat- och miljöanpassade produkter och tjänster såsom betänkandet anger. Det är i sig inget nytt och används idag bland annat för biogasfordon och biogas som drivmedel. Det sker både i Göteborg liksom i andra kommuner och regioner i Sverige. De här typerna av upphandlingar sker dock utifrån särskilda politiska beslut på lokal nivå. Om det ska vara en mer övergripande strategi som hela Sveriges upphandlande myndigheter förväntas följa vill staden peka på att det är viktigt att Upphandlingsmyndigheten får till uppgift att ta fram underlag för hur krav kan formuleras liksom ett kunskapsunderlag om vilka varor och tjänster som berörs. Bostäder och lokaler Beredningen redogör för hur det blir det allt viktigare att klimat- och miljöpåverkan från bostadens hela livscykel analyseras i takt med att de negativa klimat- och miljöeffekterna från bostäder flyttar från driftfasen till produktionsfasen. Därför görs bedömningen att livscykelperspektivet bör vara en utgångspunkt vid analys av miljöpåverkan för all ny- och ombyggnad liksom vid förvaltning av befintlig bebyggelse. delar denna bedömning och ser positivt på beredningens förslag om att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för energieffektivt byggande och förvaltning, livscykelanalys samt förnybar energi. Staden anser att ett sådant centrum bör bygga kunskap kring hur ny teknik och utformning av byggnader, kvarter och stad påverkar energianvändning, energilagring och energieffektivisering men även hur olika affärsmodeller ser ut på en avreglerad energimarknad där icke konventionella energikällor, energieffektivisering, energilagring och energidelning är i fokus. Det är brådskande att kunna planera för klimatsmarta lösningar som ska tillämpas under byggnadernas livslängd och därigenom förebygga kostsamma systemfel. Göteborgs Stad anser att det är viktigt att undvika stuprörstänkande genom att till kunskapscentrumet koppla åtgärder som riktas till exempelvis byggmaterials basindustri så att produktions- och konsumtionsfrågorna ses som samma åtgärdsområde. Avseende livscykelanalys är det viktigt med en nationell satsning på och stöd till ett brett och stort framtagande av standardiserade deklarationen så kallade EPD (Environment Product Declaration) så att framtagandet av dessa både tar fart och kvalitetssäkras. För att förenkla kravställandet anser staden att dessa bör kopplas till befintliga materialvalssystem och att informationen kring unika materials klimatpåverkan samlas i en fritt tillgänglig och sökbar databas för att minska mängden dubbelarbete. är positiv till förslaget att utvärdera effekten av förbudet i plan- och bygglagen för kommuner att ställa särkrav på byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning. Kommuner med långtgående miljöambitioner behöver få möjlighet att ställa högre krav än vad som är möjligt idag. Staden stödjer även förslaget att energiprestanda för en byggnad bör uttryckas i använd energi istället för köpt energi och ser positivt på att det finns bred politisk majoritet för att förändra inriktningen i Boverkets byggregler.
4 Stadsplanering Förtätning i befintlig stadsmiljö och längs kollektivtrafikstråk är viktiga verktyg för att minska städers miljöpåverkan. vill lyfta att det finns hinder i statlig reglering och planering som begränsar kommunernas möjlighet att bygga tillräckligt tät och hållbar stad. Exempel på det är Trafikverkets prognosstyrda planering som inte tar med ambitionsnivån för oönskad trafiktillväxt från den lokala och regionala politiken samt problem med att upplåta allmän plats för kommersiella bilpooler. Liksom andra storstäder sker en förtätning i Göteborg med ambitionen att minska transportbehovet i staden och på så sätt minska utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar. Men när fler flyttar in till de centrala delarna ökar antalet personer som utsätts för höga luftföroreningar. När staden dessutom förtätas blir luftkvaliteten generellt sämre. Om samhällsplaneringen i ökad grad ska styra mot klimatmålen får det samtidigt inte blir hälsovådligt för människor att bo och vistas i staden. Det krävs därför att trafiken snabbt minskar, främst i de centrala delarna av städerna. är positiv till förslaget om att skyndsamt utreda bristerna i systemet med miljökvalitetsnormer och ta fram förbättringar. Som miljökvalitetsnormerna hanteras kan de i många fall försvåra stadsutveckling i centrala och kollektivtrafiknära lägen. Normerna är gränsvärden som inte får överskridas vilket gör att de får mycket stor inverkan på stadsplaneringen jämfört med andra mål. Samtidigt skiljer sig fortfarande reglerna för industribuller och trafikbuller. Lägen som ur ett längre perspektiv är positiva att bebygga riskerar att försenas och försvåras. Staden anser att det är viktigt att normsystemet anpassas efter den utveckling av städerna som behövs för att nå samtliga miljömål på sikt. instämmer i behovet av bättre vägledning för miljöbedömningar inom samhällsplanering och anser att länsstyrelsens insats bör resultera i ett samlat underlag som väger ihop statens intressen i ett tidigt skede av planprocessen. Transportsektorn För att växthusgasutsläppen från transportsektorn ska kunna minska kraftigt anser beredningen att det behövs insatser inom framför allt tre åtgärdsområden: transporteffektivt samhälle, energieffektivare fordon och förnybara drivmedel. För att åstadkomma ett transporteffektivt samhälle anser beredningen att ett normskifte måste ske inom den kommunala planeringen för att flytta över transporter från personbil till gång-, cykel- och kollektivtrafik. gör bedömningen att det ligger i linje med ambitionerna i stadens klimatstrategiska program och trafikstrategi. Staden stödjer förslaget att ändra trafikförordningen så att kommuner ges möjlighet att införa miljözon för lätta fordon och differentiera avgift på parkeringsplatser utifrån fordons miljöegenskaper. Staden stödjer även beredningens förslag att det bör utredas ytterligare möjligheter att delegera viss beslutsrätt till kommunerna vad gäller införande av lokala styrmedel på trafikområdet. Staden är även positiv till förslaget att se över reseavdragssystemet så att dess utformning i högre grad gynnar resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar. anser att biogasens roll skulle kunna lyftas bättre i strategin som en väg att nå målen. Det finns ett stort industriellt kunnande i Sverige inom biogasproduktion, uppgradering, tankstationer, utveckling av fordon för gasdrift och en världsledande position inom förgasningsforskning. Beredningen föreslår att regeringen så snabbt som möjligt för riksdagen bör presentera förslag till regler som ger mer långsiktigt hållbara och stabila villkor för biodrivmedel. Beredningen stödjer även införandet av ett kvot- eller reduktionspliktsystem med krav
5 på drivmedelsleverantörer att leverera en viss andel biodrivmedel och/eller viss klimatprestanda per år. stödjer dessa förslag men vill påpeka att sådana åtgärder även har med andra hållbarhetsperspektiv så som biodiversitet, ekosystemtjänster och matproduktion. I EU-politiken bör Sverige driva möjlighet till långsiktig skattereduktion för biodrivmedel. Internationella transporter Beredningen beskriver problematiken kring hur flyget står för en växande andel av de globala utsläppen och är enig om att ytterligare åtgärder behövs. Beredningen konstaterar även att på sikt kommer Sverige, liksom världens övriga länder, att behöva ta sitt ansvar för utsläppen från internationellt flyg. Beredningen listar ett antal åtgärder och styrmedel som skulle kunna användas för att minska flygets utsläpp men staden anser att det är en brist att beredningen inte ger förslag på hur Sverige bör agera om regler på EU- och internationell nivå dröjer. Luftvårdsstrategin Göteborg har fortsatt problem med höga luftföroreningshalter. Göteborg klarar i dagsläget inte miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid vid två mätplatser i staden. För PM10 ser det bättre ut, dels tack vare dammbindande åtgärder under dubbdäckssäsongen och förbud mot dubbdäck på två centrala vägar. Nya källbidragsberäkningar från miljöförvaltningen visar att vägtrafiken är den enskilt största källan till halterna av kvävedioxid där människor vistas. Sjöfarten påverkar även halterna i områdena längs älven. Fler åtgärder som syftar till att minska vägtrafiken och att främja renare bränslen för sjöfarten är därför nödvändigt. Beredningens förslag för etappmål inriktat på begränsade utsläpp från vägtrafik i större tätorter lyder Andelen persontransportresor med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 procent 2025, uttryckt i personkilometer, i riktning mot målet att på sikt fördubbla marknadsandelen för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Göteborgs Stad mäter inte färdmedelsfördelningen i personkilometer utan färdmedelsanvändningen för antalet resor, oberoende av resans längd. Kollektivtrafik, cykel och gång står tillsammans för 54 procent. Eftersom staden inte mäter resor i personkilometer är det svårt att jämföra mot detta nationella etappmålsförslag och bedöma vad en ökning från 20 till 25 procent innebär för Göteborg. Det är dock klart att ett skifte från biltransporter till gång-, cykel- och kollektivtrafik ligger i linje med s trafikstrategi. bedömer att det vore bra med ett tydligare mål likt det Norge antog 2012, det så kallade nollväxtmålet, som diskuteras i beredningens förslag. Nollväxtmålet innebär att antal bilresor i stadsområden inte ska öka, utan att tillväxten inom persontrafiken ska ske genom kollektivtrafik, gång och cykel. Beredningen föreslår en översyn av beskattningen för fordon. anser att det är viktigt att förändra beskattningen så att den inte längre premierar snåla dieselfordon. Trots fördelen att de släpper ut mindre koldioxid per körd sträcka så är nackdelen att de släpper ut mer kväveoxider. De dieseldrivna personbilarna har ökat kraftigt i Göteborg de senaste åren. Om målen för kväveoxidutsläpp ska nås i miljömålet Frisk luft krävs att andelen dieselfordon minskar. Det är positivt att elfordon premieras, dock kvarstår utsläppen av partiklar från fordonen. Det beror på att friktion mellan däck och vägbana samt mellan fordonskomponenter fortfarande genererar partiklar. Det räcker alltså inte med att övergå till elfordon, trafikmängden i städerna behöver också minska. Göteborg har i dagsläget förbud mot dubbdäck på två centrala gator, vilket troligtvis påverkat dubbdäcksandelen i hela staden. En dubbdäcksskatt anses dock som ett enklare styrmedel för att ytterligare få ner dubbdäcksanvändningen, vilket även föreslås i
6 beredningens förslag. föreslår att åtgärder tas fram som syftar till att öka andelen miljömärkta däck. Däcken har mindre rullmotstånd så att bränsleförbrukningen minskar men har även andra positiva miljöeffekter så som minskat buller. Staden deltar i Länsstyrelsens arbete att ta fram ett åtgärdsprogram för kvävedioxider i Göteborgsregionen. Det är viktigt att de åtgärdsprogram som upprättas kan innehålla åtgärder även på regional eller statlig nivå, för att effekterna på åtgärderna ska kunna bli tillräckligt stora. Vid behandlingen av ärendet i kommunstyrelsen förekom skiljaktiga meningar: ---- Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) yrkade att kommunstyrelsens yttrande skulle ha den lydelse som anges ovan. Martin Wannholt och Lars Hansson (SD) yrkade bifall till yrkande från SD den 9 november 2016, enligt bilaga A. Vid omröstning röstade Mariya Voyvodova (S), Jonas Ransgård (M), Ulf Kamne (MP), Daniel Bernmar (V), David Lega (KD), Kristina Tharing (M), Marina Johansson (S), Johan Nyhus (S), tjänstgörande ersättarna Ann Catrine Fogelgren (L), Hampus Magnusson (M) och ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) för bifall till Ann-Sofie Hermanssons yrkande. Martin Wannholt och Lars Hansson (SD) röstade bifall till eget yrkande. Kommunstyrelsen beslutade med elva röster mot två att bifalla ordföranden Ann-Sofie Hermanssons yrkande. Göteborg den 9 november 2016 GÖTEBORGS KOMMUNSTYRELSE Ann-Sofie Hermansson Lina Isaksson
7 BILAGA A Remissyttrande SOU 2016:47 Yrkande (SD) Kommunstyrelsen Ärende 4.1 Miljömålsberedningen kan sammanfattas med: Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Föreslaget remissvar från Göteborg innehåller en del yttranden som inte stämmer överens om vad Kommunfullmäktige i Göteborg beslutat. Därför är det nödvändigt att texten korrigeras. 1) Göteborgs stad har genom beslut tagit ställning till ägardirektiv till Göteborgs Energi angående Biogas. Remissvaret 1 från strider mot direktivet och bör därför utgå. 2) Ett direkt felaktigt påstående 2 som hävdar att elfordon genererar partiklar i sådan utsträckning att elfordon måste begränsas bör därför utgå. 3) Beredningen ondgör sig över produktionen av kött 3, när det istället borde fokus på närproducerat för att undvika transporter som belastar miljön. Människan har ätit kött sen hon blev till för hundratusentals år sedan och behöver protein för att kunna överleva. Det är användningen av fossila bränslen som är problemet och inte köttet i sig. Produktionsmetoder kan förbättras så de blir mer energieffektiva. 4) För att inga missförstånd ska uppstå, bör alla positiva uttalanden om biogas 4 utgå från remissvaret och ersättas med positiva omdömen om elbilar. 1 anser att biogasens roll skulle kunna lyftas bättre i strategin som en väg att nå målen. Det finns ett stort industriellt kunnande i Sverige inom biogasproduktion, uppgradering, tankstationer, utveckling av fordon för gasdrift och en världsledande position inom förgasningsforskning. 2 Det är positivt att elfordon premieras, dock kvarstår utsläppen av partiklar från fordonen. Det beror på att friktion mellan däck och vägbana samt mellan fordonskomponenter fortfarande genererar partiklar. Det räcker alltså inte med att övergå till elfordon, trafikmängden i städerna behöver också minska. 3 Beredningen konstaterar att utsläppen från livsmedelskonsumtionen behöver minska och att det kan göras genom förändrade kostvanor med till exempel mer vegetabilier, mindre kött, säsongsbaserad kost och minskat matsvinn. De konstaterar även att åtgärder behövs för att underlätta för privatkonsumenter och offentlig sektor att konsumera livsmedel med lägre klimat- och miljöpåverkan. Beredningen föreslår inte några tydliga mål, åtgärder eller styrmedel som skulle stödja en sådan förändring vilket anser vore önskvärt. 4 instämmer i att upphandling kan vara ett effektivt verktyg för att styra mot klimat- och miljöanpassade produkter och tjänster såsom betänkandet anger. Det är i sig inget nytt och används idag bland annat för biogasfordon och biogas som drivmedel.
8 Kommunstyrelsen föreslås besluta: Att följande stycke stryks i remissvaret: anser att biogasens roll skulle kunna lyftas bättre i strategin som en väg att nå målen. Det finns ett stort industriellt kunnande i Sverige inom biogasproduktion, uppgradering, tankstationer, utveckling av fordon för gasdrift och en världsledande position inom förgasningsforskning. Att följande stycke stryks i remissvaret: Det är positivt att elfordon premieras, dock kvarstår utsläppen av partiklar från fordonen. Det beror på att friktion mellan däck och vägbana samt mellan fordonskomponenter fortfarande genererar partiklar. Det räcker alltså inte med att övergå till elfordon, trafikmängden i städerna behöver också minska. Att stycket Beredningen konstaterar att utsläppen från livsmedelskonsumtionen behöver minska och att det kan göras genom förändrade kostvanor med till exempel mer vegetabilier, mindre kött, säsongsbaserad kost och minskat matsvinn. De konstaterar även att åtgärder behövs för att underlätta för privatkonsumenter och offentlig sektor att konsumera livsmedel med lägre klimat- och miljöpåverkan. Beredningen föreslår inte några tydliga mål, åtgärder eller styrmedel som skulle stödja en sådan förändring vilket anser vore önskvärt. I remissvaret ersätts med: Beredningen ondgör sig över produktionen av kött, när det istället borde vara fokus på närproducerat för att undvika transporter som belastar miljön. Människan har ätit kött sen hon blev till för hundratusentals år sedan och behöver protein för att kunna överleva. Det är användningen av fossila bränslen som är problemet och inte köttet i sig. Produktionsmetoder kan förbättras så de blir mer energieffektiva. Att stycket instämmer i att upphandling kan vara ett effektivt verktyg för att styra mot klimat- och miljöanpassade produkter och tjänster såsom betänkandet anger. Det är i sig inget nytt och används idag bland annat för biogasfordon och biogas som drivmedel. I remissvaret ersätts med: instämmer i att upphandling kan vara ett effektivt verktyg för att styra mot klimat- och miljöanpassade produkter och tjänster såsom betänkandet anger. Det är i sig inget nytt och används idag bland annat för inköp av miljövänliga fordon.
Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.
Yrkande (SD) Kommunstyrelsen 2016-11-09 Ärende 4.1 Remissyttrande SOU 2016:47 Miljömålsberedningen kan sammanfattas med: Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären,
Miljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige
Henrik Johansson miljösamordnare Tel. 0470-413 30 Kommunstyrelsen Miljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige
Yttrande. Till Miljö- och energidepartementet STK M 2016 / /Kl. Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (5) Datum
Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (5) Datum 2016-10-17 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2016-849 Yttrande Till Miljö- och energidepartementet Remiss från Miljö- och energidepartementet av delbetänkande
En ny klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige
1 (3) TJÄNSTESKRIVELSE 2016-10-14 Kommunstyrelsen Miljönämnden En ny klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Regeringen beslutade den 1 juli 2010 att tillsätta en parlamentarisk kommitté (dir. 2010:74)
Yttrande över En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47)
1 (5) Remissyttrande Datum 2016-09-27 Diarienummer RS 2016-04600 Regeringskansliet per e-post: m.registrator@regeringskansliet.se med kopia till petter.hojem@regeringskansliet.se Yttrande över En klimat-
Klimatpåverkan från Göteborg Stads tjänsteresor ----
Handling 2018 nr 184 Klimatpåverkan från Göteborg Stads tjänsteresor Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker beslutssats 1 och 2 med viss justering i yrkande
Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts
Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och
Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE
EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE Kort sammanfattning av de luftvårdspolitiska delarna av Miljömålsberedningens delbetänkande Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-29
154 REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål
PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-05-23 1 (3) KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Dnr KSF 2016/148 154 REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive
En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige
En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige - kommentarer av Anders Wijkman vid möte på KNEG måndagen 17 oktober, 2016 16 månader av intensivt arbete: Uppdraget att utveckla en strategi för ett klimatneutralt
Delbetänkande av Miljömålsberedningen - En klimatoch luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47) Ert diarienummer M2016/01735/KI
YTTRANDE 1(5) KOMMUNSTYRELSEN 2016-11-07 KS 2016/0827-13 410 Handläggare, titel, telefon Leif Björk, kommunsekreterare 011-15 33 23 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande av Miljömålsberedningen
Remissyttrande avseende delbetänkandet SOU 2017:60 Nästa steg? Förslag till åtgärder för en stärkt minoritetspolitik (dnr 1081/17)
Kulturdepartementet Enheten för diskrimineringsfrågor 1033 33 Stockholm Remissyttrande avseende delbetänkandet SOU 2017:60 Nästa steg? Förslag till åtgärder för en stärkt minoritetspolitik (dnr 1081/17)
Chef Strategiska avdelningen
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-08-31 BN 2016-09-27 Diarienummer 0552/16 Strategiska avdelningen Anna Svensson Telefon 031-368 18 48 E-post: anna.svensson@sbk.goteborg.se Svar på remiss från Miljö- och
Miljömålsberedningens förslag
s förslag - kommentarer av Anders Wijkman vid konferens på SKL torsdagen 18 augusti 2016 s uppdrag Mars: -Föreslå klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning; -Konkretisering av nettonoll-visionen
Utredningen för fossilfri fordonstrafik
Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet
Yttrande över remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige
2016-09-09 KSF 2016/365 1 (6) Kommunstyrelsen Yttrande över remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Vilka är transporternas viktigaste hållbarhetsutmaningar? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Vad vet vi om framtiden? Personbilstransporter på väg i olika
Energi- & klimatplan
Dnr:2018/254 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-04-10 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-XX-XX Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Förslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Miljömålsberedningens förslag
s förslag - kommentarer av Anders Wijkman vid möte i ABF-huset, lördagen 3 september, 2016 s uppdrag -Föreslå klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning; -Konkretisering av nettonoll-visionen
Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon
Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan
Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige
Dnr:2018/129 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-12-03 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-12-17 Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning
Uppdrag till kommunstyrelsen avseende projektet Skeppsbron
Handling 2018 nr 25 Uppdrag till kommunstyrelsen avseende projektet Skeppsbron Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker yrkande från MP, S och V den 24 januari
Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet
Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets
108 Yttrande över remiss Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (KSKF/2015:131)
Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2015-05-05 Sida 1(2) 108 Yttrande över remiss Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (KSKF/2015:131) Beslut Kommunstyrelsen
Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige. Svar på remiss från kommunstyrelsen
Dnr Sida 1 (7) 2016-08-02 Handläggare Mattias Lundberg 08-508 260 76 Till Trafiknämnden 2016-08-25 Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige. Svar
Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning
SOU 2016:47 En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige
Remissvar 1 (6) Datum Dnr/Beteckning Ert datum Er beteckning 2016-06-23 M2016/01735/Kl Kopia till petter.hojem@regeringskansliet.se m.registrator@regeringskansliet.se SOU 2016:47 En klimat- och luftvårdsstrategi
Klimat- och energistrategi för Stockholms län
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,
Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Fossilfritt Göteborg vad krävs? Slutkonferens, Nettan
Fossilfritt Göteborg vad krävs? Slutkonferens, Nettan Bakgrund - Göteborg Befolkning 2017 564 000 7 400 ökning 344 000 arbetsplatser Göteborgs Stad Antalet anställda är cirka 55 000 personer. Omsättning
Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige
Trafikutskottets yttrande 2016/17:TU6y Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige Till miljö- och jordbruksutskottet Miljö- och jordbruksutskottet beslutade den 4 april 2017 att ge trafikutskottet tillfälle
REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE
1 (5) REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 Kontaktperson: Fredrik Törnqvist Marketing Manager Scandinavia Neste AB Mobil
Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se
Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter
Yttrande om Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21)
1(5) m.registrator@regeringskansliet.se petter.hojem@regeringskansliet.se Vår referens Anders Brandén Klang Er referens Petter Hojem Diarienummer Utr 2016/23 Datum 2016-06-02 Yttrande om Ett klimatpolitiskt
Yttrande över remiss av delbetänkandet från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige, SOU 2016:47
M2016/01735/Kl Dnr 2016/0399-1.3 2016-10-19 Sida 1(7) Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över remiss av delbetänkandet från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott
SnABbT, snyggt och hållbart
Snabbt, snyggt och hållbart 2017-05-27 1 SnABbT, snyggt och hållbart KuLtUR -och DemOKratiMiniStER AliCE BaH KuHnKE, bostads- och digitaliseringsminister PetER ErIKsSON och miljöminister KaroliNA SkOG,
Sveriges Byggindustriers remissvar på En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47)
2016-10-20 m.registrator@regeringskansliet.se petter.hojem@regeringskansliet.se Ert dnr M2016/01735/Kl s remissvar på En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47) är de enskilda byggföretagens
Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)
Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se
Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?
Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse
Yrkande från M, FP och KD angående Ägardirektiv till Göteborg Energi AB
Handling 2015 nr 211 Yrkande från M, FP och KD angående Ägardirektiv till Göteborg Energi AB Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker yrkande från M, FP och
Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet
s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa
Indikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.
Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och
Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Möjliga vägar till fossilfri transportsektor och hur Trafikverket bidrar till det Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete
Göteborgs Stads yttrande gällande En utvecklad översiktsplanering, Del 2 (SOU 2018:46)
Kommunstyrelsen Datum 2018-11-07 Diarienummer 1273/18 Till Näringsdepartementet n.remissvar@regeringskansliet.se helene.lassi@regeringskansliet.se Regeringskansliets dnr: N2018/03415/SPN s yttrande gällande
Yttrande över motion från Mats Eriksson (SD) och Lars Hansson (SD) om att ingen post skall ge högre ersättning än vad ett kommunalråd får
Handling 2015 nr 126 Yttrande över motion från Mats Eriksson (SD) och Lars Hansson (SD) om att ingen post skall ge högre ersättning än vad ett kommunalråd får Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens
Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Energianvändning (TWh) Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen
Samordning för omställning till fossilfri transportsektor
Samordning för omställning till fossilfri transportsektor (SOFT) Infrastruktur- och transportdagen i Örebro 16 mars 2018 Agenda Om samordningsuppdraget Vad behöver hända och varför? Omställning till fossilfri
Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd
Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och
Åtgärder för att nå ett fossilfritt Göteborg tjänsteresor, fossilfria drivmedel och transporter
Kommunfullmäktige Handling 2019 nr 119 Åtgärder för att nå ett fossilfritt Göteborg tjänsteresor, fossilfria drivmedel och transporter Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Yrkande
Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).
Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-03-14 Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för
NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige
NVF Lyngby 29/4 miljönytt Sverige Regeringsuppdrag att utreda höghastighetsjärnväg i Sverige Götalandsbanan Stockholm-Jönköping-Göteborg Europabanan Stockholm-Jönköping-Helsingborg/Malmö Regeringsuppdrag
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Ny klimat- och energistrategi för Skåne
Ny klimat- och energistrategi för Skåne Landskrona Miljöforum 4 oktober 2017 Tommy Persson, Länsstyrelsen Skåne Ny klimat- och energistrategi för Skåne Strategin ska ge vägledning och stöd för att utveckla
Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE
Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 1 ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE Miljömålsberedningen: En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Parlamentarisk kommitté
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Yttrande över En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47)
1 (6) Landstingsstyrelsen Miljö- och energidepartementet M2016/01735/Kl Yttrande över En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47) Inledning Stockholms läns landsting har bjudits in att lämna
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella
Energimyndigheten. BESLUT Datum Yttrande angående En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige, SOU 2016:47 1 (5)
Energimyndigheten BESLUT Datum 2016-10-17 Dnr 2016-6479 1 (5) Ert dnr M2016/01735/Kl Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet. se Kopia: petter.hojem@regeringskansliet.se Yttrande
Angående förslag till färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 Remissvar
Dnr Sida 1 (5) 2013-08-08 Handläggare Daniel Edenborgh 08-508 270 91 daniel.edenborgh@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-08-27 Förslag till beslut Fastighetsnämnden beslutar att till kommunstyrelsens
Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Möjliga vägar till fossilfri transportsektor och hur Trafikverket bidrar till det Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast
Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan
Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket
Yttrande över remiss av betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)
ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över remiss av betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) s synpunkter på betänkandet Regeringens ambitioner att skapa en nationell strategi
Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för
Nytt program för energi och klimat i Örebro län
Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål
Remissyttrande från Gröna Bilister angående Förslag till regionala miljömål för Stockholms län 2004
Gröna Bilister Mattias Goldmann Länsstyrelsen Att. Pia Lindell Box 220 67 104 22 Stockholm pia.lindell@ab.lst.se Remissyttrande från Gröna Bilister angående Förslag till regionala miljömål för Stockholms
Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län
2019-05-13 Sida 1 av 5 Kommunledningskontoret Till Kommunstyrelsen Remiss på klimat- och energistrategin för Jönköpings län Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen att
Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet. Ett samordningsuppdrag
Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet Ett samordningsuppdrag Agenda Samordning Vilka har varit med? Hur har vi arbetat? Vilka lärdomar har vi dragit av arbetet hittills?
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar,
Om kapacitetsutredningen Sven Hunhammar, 2012-03-09 Regeringens mål Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet
Motion av Axel Josefson (M) och Hampus Magnusson (M) om att stödja omställningen av fordonsflottan
Göteborg den 12 maj 2017 Yrkande (KD, M, L) Kommunstyrelsen 2017-05-17 Ärende 3.6 Motion av Axel Josefson (M) och Hampus Magnusson (M) om att stödja omställningen av fordonsflottan Bilen är för många en
Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet
Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet Ett samordningsuppdrag Alesia Israilava Energimyndigheten 31 maj 2017 Båstad Agenda Samordning: Vilka? Hur? Omställning: Principer?
INGA FLER SÄSONGER MED HÄLSOFARLIGA PARTIKLAR FRÅN DUBBDÄCK - SKRIVELSE FRÅN EMILIA HAGBERG (MP) OCH ÅSA ROMSON (MP)
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-06-16\dagordning\tjänsteutlåtande\20.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-06-01 MHN 2009-06-16 p 20 Anette
Remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige, (SOU 2016:47)
2016-11-08 Ks 889/2016 Kommunstyrelsens utskott för näringsliv och tillväxt Remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige, (SOU 2016:47)
Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi med utblick till 2030 Rapport från miljöförvaltningen
PM 2012: RVI (Dnr 303-172/2012) Stockholms åtgärdsplan för klimat och energi 2012-2015 med utblick till 2030 Rapport från miljöförvaltningen Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar
Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050
Miljöförvaltningen Plan och miljö / Stadsmiljö Sida 1 (5) 2017-09-04 Handläggare Anette Jansson Telefon: 08-508 28 820 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-09-19 p. 13 Utställning av Regional utvecklingsplan
Handlingsplan för godstrafik i Stockholms stad
Avdelningen för stadsutveckling Sida 1 (6) 2018-03-12 Handläggare: Cecilia Rivard 08 508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2018-04-12 Handlingsplan för godstrafik i Stockholms stad Svar på remiss från
/17 Verksamhetsområde 2017 Göteborgs Stads allmänna vattentjänster /16 Moderna Göteborg, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse del III
2.1 Förslag till kommunfullmäktige 1. Ärendet utgår. 2. 0393/17 Verksamhetsområde 2017 Göteborgs Stads allmänna vattentjänster 3. 1857/16 Moderna Göteborg, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse del III
Remissvar till Miljö- och energidepartementet Rapport från Energimyndigheten och Naturvårdsverket om kommunal tillstyrkan av vindkraft
Kommunstyrelsen Datum 2017-11-29 Diarienummer 1205/17 Till Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se Remissvar till Miljö- och energidepartementet
BÖR STOCKHOLM HA EN LOKAL MILJÖZON FÖR PERSONBILAR AV MILJÖSKÄL?
SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-04-16\dagordning\tjänsteutlåtande\22.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-03-24 MHN 2009-04-16 p 22 Anette
MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN
Klimatstrategi MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN I Västra Götaland har vi ett ambitiöst klimatmål vi ska vara en fossiloberoende region till år 2030. Det är en utmaning som också innebär många möjligheter.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-04-11 67 KS 103/18 Riktlinje för intern klimatväxling Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen En stadsövergripande
Klimatkommunernas yttrande pa Miljo ma lsberedningens delbeta nkande Ett klimatpolitiskt ramverk fo r Sverige
s yttrande pa Miljo ma lsberedningens delbeta nkande Ett klimatpolitiskt ramverk fo r Sverige Sammanfattning av s synpunkter Mycket positivt med ett tydligt, långsiktigt ramverk för klimatpolitiken välkomnar
Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige
Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige Ökad takt behövs för att nå målen 80 60 40 Utsläpp om knappt 53 miljoner ton 2016
Remissvar angående En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige (SOU 2016:47)
2016-10-14 Ert dnr: M2016/01735/K1 Handläggare: Lars Sandberg Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se petter.hojem@regeringskansliet.se Remissvar angående En klimat- och luftvårdsstrategi
MÅNGA MÖJLIGHETER REGIONALT KLIMATMÅL RYMS I OMSTÄLLNINGEN
Klimatstrategi MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN I Västra Götaland har vi ett ambitiöst klimatmål vi ska vara en fossiloberoende region till år 2030. Det är en utmaning som också innebär många möjligheter.
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Frågor för framtiden och samverkan
En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Klimat- och miljöpolitik som gör skillnad på riktigt
Klimat- och miljöpolitik som gör skillnad på riktigt 20180814 INLEDNING Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Sverige har länge varit ett föregångsland i det globala miljö- och klimatarbetet.
Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm
Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm 2018 04 12 Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0 Fortsättning och revidering av förslaget från december 2015 Fler
Lokala perspektiv och hållbarhet
Lokala perspektiv och hållbarhet Temabok: Lokala perspektiv Vad kommer temaboken att innehålla? Lokala förutsättningar Klimat och demografiska förutsättningar De lokala aktörerna konkurrenssituationen
Klimat och ekonomi. Bruttoregionalprodukt, Stockholms län Befolkning CO2- Utsläpp 100
Klimat och ekonomi 300 250 200 150 Bruttoregionalprodukt, Stockholms län Befolkning CO2- Utsläpp 100 50 0 1 Traffic work Emissions Traffic work and emissions Ett klimatsmart Stockholm Charlotta Hedvik,
Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 5 maj 2017
PM 2017: RV (Dnr 110-513/2017) Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 5 maj 2017 Borgarrådsberedningen
Klimatfärdplan 2050 för Stockholmsregionen. Svar på remiss från kommunstyrelsen
Dnr Sida 1 (6) 2017-08-21 Handläggare Joakim Boberg 08-508 263 92 Till Trafiknämnden 2017-09-21 Klimatfärdplan 2050 för Stockholmsregionen. Svar på remiss från kommunstyrelsen Förslag till beslut 1. Trafiknämnden