Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Transkript

1 Yrkande (SD) Kommunstyrelsen Ärende 4.1 Remissyttrande SOU 2016:47 Miljömålsberedningen kan sammanfattas med: Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Föreslaget remissvar från Göteborg innehåller en del yttranden som inte stämmer överens om vad Kommunfullmäktige i Göteborg beslutat. Därför är det nödvändigt att texten korrigeras. 1) Göteborgs stad har genom beslut tagit ställning till ägardirektiv till Göteborgs Energi angående Biogas. Remissvaret 1 från Göteborgs Stad strider mot direktivet och bör därför utgå. 2) Ett direkt felaktigt påstående 2 som hävdar att elfordon genererar partiklar i sådan utsträckning att elfordon måste begränsas bör därför utgå. 3) Beredningen ondgör sig över produktionen av kött 3, när det istället borde fokus på närproducerat för att undvika transporter som belastar miljön. Människan har ätit kött sen hon blev till för hundratusentals år sedan och behöver protein för att kunna överleva. Det är användningen av fossila bränslen som är problemet och inte köttet i sig. Produktionsmetoder kan förbättras så de blir mer energieffektiva. 4) För att inga missförstånd ska uppstå, bör alla positiva uttalanden om biogas 4 utgå från remissvaret och ersättas med positiva omdömen om elbilar. 1 Göteborgs Stad anser att biogasens roll skulle kunna lyftas bättre i strategin som en väg att nå målen. Det finns ett stort industriellt kunnande i Sverige inom biogasproduktion, uppgradering, tankstationer, utveckling av fordon för gasdrift och en världsledande position inom förgasningsforskning. 2 Det är positivt att elfordon premieras, dock kvarstår utsläppen av partiklar från fordonen. Det beror på att friktion mellan däck och vägbana samt mellan fordonskomponenter fortfarande genererar partiklar. Det räcker alltså inte med att övergå till elfordon, trafikmängden i städerna behöver också minska. 3 Beredningen konstaterar att utsläppen från livsmedelskonsumtionen behöver minska och att det kan göras genom förändrade kostvanor med till exempel mer vegetabilier, mindre kött, säsongsbaserad kost och minskat matsvinn. De konstaterar även att åtgärder behövs för att underlätta för privatkonsumenter och offentlig sektor att konsumera livsmedel med lägre klimat- och miljöpåverkan. Beredningen föreslår inte några tydliga mål, åtgärder eller styrmedel som skulle stödja en sådan förändring vilket Göteborgs Stad anser vore önskvärt. 4 Göteborgs Stad instämmer i att upphandling kan vara ett effektivt verktyg för att styra mot klimat- och miljöanpassade produkter och tjänster såsom betänkandet anger. Det är i sig inget nytt och används idag bland annat för biogasfordon och biogas som drivmedel.

2 Kommunstyrelsen föreslås besluta: Att följande stycke stryks i remissvaret: Göteborgs Stad anser att biogasens roll skulle kunna lyftas bättre i strategin som en väg att nå målen. Det finns ett stort industriellt kunnande i Sverige inom biogasproduktion, uppgradering, tankstationer, utveckling av fordon för gasdrift och en världsledande position inom förgasningsforskning. Att följande stycke stryks i remissvaret: Det är positivt att elfordon premieras, dock kvarstår utsläppen av partiklar från fordonen. Det beror på att friktion mellan däck och vägbana samt mellan fordonskomponenter fortfarande genererar partiklar. Det räcker alltså inte med att övergå till elfordon, trafikmängden i städerna behöver också minska. Att stycket Beredningen konstaterar att utsläppen från livsmedelskonsumtionen behöver minska och att det kan göras genom förändrade kostvanor med till exempel mer vegetabilier, mindre kött, säsongsbaserad kost och minskat matsvinn. De konstaterar även att åtgärder behövs för att underlätta för privatkonsumenter och offentlig sektor att konsumera livsmedel med lägre klimat- och miljöpåverkan. Beredningen föreslår inte några tydliga mål, åtgärder eller styrmedel som skulle stödja en sådan förändring vilket Göteborgs Stad anser vore önskvärt. I remissvaret ersätts med: Beredningen ondgör sig över produktionen av kött, när det istället borde vara fokus på närproducerat för att undvika transporter som belastar miljön. Människan har ätit kött sen hon blev till för hundratusentals år sedan och behöver protein för att kunna överleva. Det är användningen av fossila bränslen som är problemet och inte köttet i sig. Produktionsmetoder kan förbättras så de blir mer energieffektiva. Att stycket Göteborgs Stad instämmer i att upphandling kan vara ett effektivt verktyg för att styra mot klimat- och miljöanpassade produkter och tjänster såsom betänkandet anger. Det är i sig inget nytt och används idag bland annat för biogasfordon och biogas som drivmedel. I remissvaret ersätts med: Göteborgs Stad instämmer i att upphandling kan vara ett effektivt verktyg för att styra mot klimat- och miljöanpassade produkter och tjänster såsom betänkandet anger. Det är i sig inget nytt och används idag bland annat för inköp av miljövänliga fordon.

3 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1024/16 Stadsutveckling Anna Cognell Telefon E-post: Svar på delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige, SOU 2016:47 Förslag till beslut I kommunstyrelsen: Yttrandet över remiss, Miljömålsberedningens delbetänkande med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige, i enlighet med bilaga 11 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande, översänds till Miljö- och energidepartementet. Sammanfattning Miljö- och energidepartementet har skickat delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige, SOU 2016:47, på remiss till Göteborgs Stad. Remissen inkom till stadsledningskontoret 23 juni Göteborgs Stad har fått förlängd remisstid till senast den 9 november. Ärendet medger ingen bordläggning. Miljömålsberedningen föreslår att det införs en strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik med sikte mot det långsiktiga målet 2045 och en strategi för en samlad luftvårdspolitik som bidrar till att relevanta delar av generationsmålet och de berörda miljökvalitetsmålen nås samt att Sverige kan infria internationella åtaganden rörande utsläpp av luftföroreningar och luftkvalitet. Beredningen har valt att koncentrera sina förslag till de sektorer som inte ingår i utsläppshandeln, den icke-handlande sektorn. Trafiksektorn, som står för ca hälften av klimatutsläppen från den icke-handlande sektorn, får därför ett stort fokus i beredningens förslag. I delbetänkandet redogörs för beredningens förslag till etappmål, styrmedel och åtgärder. Aktuellt delbetänkande föregicks av delbetänkandet ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) som redovisades i mars Kommunstyrelsen yttrade sig över remissen den 1 juni i år. Stadsledningskontoret är överlag positivt till miljömålsberedningens förslag och ser att det ligger en styrka i att strategin har en bred politisk förankring. Ambitionen med att integrera klimatfrågan i alla politikområden är också positivt. Kontoret noterar att de långsiktiga målen är ambitiösa men att de föreslagna etappmålen är mer försiktiga. Detta innebär att utsläppsminskningar inte sker så tidigt under perioden vilket leder till större krav på omfattande åtgärder under slutet av perioden. Viktiga aspekter i yttrandet är transport, konsumtion, upphandling cirkulär ekonomi med mera. 1(33)

4 Ekonomiska konsekvenser De föreslagna åtgärderna och styrmedlen kan innebära bättre tillgång till resurser och verktyg för staden att nå stadens mål. Föreslagna etappmål bedöms inte innebära direkta utökade utmaningar för staden jämfört med våra lokala miljökvalitetsmål. Eventuella kostnader som stadens nämnder ser är till exempel att beteendepåverkande insatser och mer fokus på klimatfrågan i samhällsplaneringen kan påverka arbetet i planprocessen. Inom flera åtgärdsområden för omställning till fossilfritt hänvisas till betalningsvilja och den offentliga sektorn som stor konsument som möjliggörare för nya produkter på marknaden med ett åtminstone initialt högre pris. Lokalnämnden påpekar att om inte andra stödmedel sätts in kommer detta att höja kostnaderna för nämnden, framför allt vad gäller ny- och ombyggnadsprojekt. Konjunkturinstitutet har gjort analyser för den nationella nivån som beredningen redovisar. Dessa tyder på att det finns förutsättningar att nå målen till en samhällsekonomisk kostnad som för år 2030 skulle innebära att BNP kan vara 0,2 till 1,5 procent lägre relativt referensscenariot. Att uppskatta de årliga kostnaderna under perioden fram till 2030 har enligt beredningen inte varit möjligt, bland annat därför att kostnaderna i hög utsträckning kommer att avgöras av hur den praktiska politiken utformas i detalj. Förslagen i remissen kan vara positiva ur ett ekonomiskt perspektiv. I det korta perspektivet kommer eventuellt vissa åtgärder få till följd att kommuner kommer att betala ett högre pris än tidigare för vissa varor. Mycket forskning (till exempel Klimatpolitik under osäkerhet, Alfredsson och Karlsson, KTH 2016) visar dock på att effekterna av minskade luftföroreningar och minskad klimatpåverkan ger en mycket snabb återbetalning till samhällsekonomin, till exempel genom minskade kostnader för sjukvård samt kostnader för skador på infrastruktur och bebyggelse. Barnperspektivet Mål och strategier för hur vi löser klimat- och luftvårdsproblem är viktiga ur ett barnperspektiv. En satsning på miljöområdet är alltid gynnsam för kommande generationer och de som är unga idag. En satsning på ökad gång-, cykel och kollektivtrafik ökar ungas möjlighet till att röra sig tryggare i staden. Genom att göra det lättare att förflytta sig utan bil underlättar man för barn och unga. Barn är mer utsatta av luftföroreningarna eftersom utsläppen både sker i deras inandningshöjd och att mer luft passerar genom deras lungor per kroppsvikt. Ökad luftkvalitet och lägre bullernivåer är gynnsamt för barnen. Samtidigt finns det målkonflikter mellan den täta och hållbara staden och barnperspektivet. Hittills har satsningar på den täta staden på olika ställen lett till minskade bra utomhusytor för barn. En förtätning förutsätter ofta mångfunktionella ytor, där till exempel grönytor ska fungera både för rekreation, lokalt omhändertagande av dagvatten och extrema vattenflöden samt utemiljö för barn både på skol-, förskoleoch fritid. Samma yta kan sällan på ett bra sätt uppfylla alla dessa behov. Jämställdhetsperspektivet Studier visar att en satsning på kollektivtrafik ger ett mer jämställt resande. Kvinnor reser idag kollektivt i större utsträckning än män. Samhällsplanering och styrmedel, exempelvis de föreslagna förändringarna i reseavdragssystemet, som gynnar kollektivtrafik, cykel och gång kommer därmed att ha en mer positiv effekt på kvinnors framkomlighet och ekonomi än mäns. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2(33)

5 En mer lättillgänglig stad ger förutsättningar för fler, både kvinnor och män, att välja hållbara resealternativ. Mångfaldsperspektivet Genom att satsa på hållbart stadsbyggande och hållbart resande skapas en ökad tillgång till staden för alla grupper. Möjligheterna för fler att mötas och använda stadens gemensamma resurser ökar vilket ger förutsättningar för ökad integration Miljöperspektivet Förslaget i sin helhet syftar till att minska klimatpåverkan och öka luftkvaliteten vilket innebär stora fördelar inom miljöområdet. Minskad förbränning av fossila bränslen innebär minskade utsläpp av växthusgaser och därmed minskad påverkan på klimatet samt minskade utsläpp av partiklar och i och med det renare luft. Strategier och styrmedel som syftar till att nå målen Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft har också oftast en positiv inverkan på andra miljömål som God bebyggd miljö, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Omvärldsperspektivet Arbetet med att minska klimatpåverkande utsläpp måste vara ett globalt arbete med globala samarbeten för att lyckas. Hur väl vi lyckas med detta i Sverige är framför allt vårt ansvar, men hur effektivt vi kan göra detta och hur betydelse fullt vårt bidrag blir beror i stor grad på omvärldens agerande. Beredningens utgångspunkt är att resten av världen också ställer om i enlighet med sina förpliktelser i Parisavtalet. Det är av särskilt stor vikt att EU:s system för handel av utsläppsrätter (ETS) skärps för att Sverige och EU ska nå sina mål. Mycket av den nödvändiga teknikutvecklingen kommer att ske till följd av krav och drivkrafter som verkar utanför Sveriges gränser. Beredningen anser att Sverige bör agera internationellt för att driva på en sådan utveckling. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har lämnat ett yttrande och framför bland annat att det är av stort värde att förslagen har tagits fram i bred politisk enighet och att tydliga nationella mål och strategier ger stöd för egna mål och arbete i kommuner utifrån egna förutsättningar. SKL lyfter upphandling som verktyg för mer klimatsmarta lösningar och att det är viktigt att kommuner kan ta del av statligt innovationsstöd för utvecklingsarbete. SKL kommenterar även förslagen om hållbara transporter, nationella styrmedel för att minska biltrafiken och utveckling av stadsmiljöavtal med mera. Bilaga 1 Sammanfattning Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige, bifogas som pdf Bilaga 2 Protokollsutdrag Lokalnämnden Bilaga 3 Protokollsutdrag Kretslopp och vattennämnden Bilaga 4 Protokollsutdrag Trafiknämnden Bilaga 5 Yrkande M, L, Trafiknämnden Bilaga 6 Protokollsutdrag Miljö- och klimatnämnden Bilaga 7 Protokollsutdrag Nämnden för konsument och medborgarservice Bilaga 8 Protokollsutdrag Byggnadsnämnden Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3(33)

6 Bilaga 9 Yrkande V, S, MP, Byggnadsnämnden Bilaga 10 Yttrande V, Byggnadsnämnden Bilaga 11 Förslag på yttrande till Miljö- och energidepartementet Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4(33)

7 Ärendet Miljö- och energidepartementet har skickat delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige, SOU 2016:47, på remiss till Göteborgs Stad. Remissen inkom till stadsledningskontoret 23 juni Göteborgs Stad har fått förlängd remisstid till senast den 9 november. Ärendet medger ingen bordläggning. Bakgrund Stadsledningskontoret har skickat ut delbetänkande på internremiss i staden. Remissen har behandlats i Byggnadsnämnden, Nämnden för konsument- och medborgarservice, Kretslopp och vattennämnden, Lokalnämnden, Miljö- och klimatnämnden och Trafiknämnden. Nämndernas protokollsutdrag finns i bilagorna AB Framtiden har beslutat om svar i styrelsen, Upphandlingsbolaget har lämnat ett ordförandesvar medan Renova AB, Älvstranden Utveckling AB och Göteborg Energi AB har lämnat in svar undertecknat av direktör. Regeringen beslutade den 10 juli 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå en strategi för en samlad luftvårdspolitik (dir. 2014:110). Den 18 december 2014 beslutade regeringen att även ge beredningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik (dir. 2014:165). Samtidigt beslutades att de två uppdragen om luft och klimat skulle samordnas. Uppdraget om klimat har därefter delats i två delar (dir. 2015:101). Beredningens förslag till ett klimatpolitiskt ramverk, Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) redovisades i mars Kommunstyrelsen yttrade sig över remissen den 1 juni i år. I det aktuella delbetänkandet redogörs för beredningens förslag till en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder för en samlad och långsiktig klimatpolitik samt en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder för en samlad luftvårdspolitik. Delbetänkande med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Förslag till strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik mot klimatmålet 2045 Beredningen föreslår att det införs en strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik med sikte mot det långsiktiga målet 2045 som omfattar: etappmål för utsläpp av växthusgaser 2030 och 2040 för den icke-handlande sektorn samt ett utsläppsmål för inrikes transporter till 2030 övergripande utgångspunkter för arbetet med att nå etappmålen och det långsiktiga målet åtgärder för att alla politikområden ska integrera klimataspekten, styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser till 2030 med särskilt fokus på att öka omställningen av transportsektorn samt styrmedel och processer som skapar förutsättningar för att nå nettonollutsläpp senast 2045 med särskilt fokus på omställningen av basmaterialindustrin, jordbrukssektorn och samhällsplaneringen. Miljömålsberedningen föreslår att följande etappmål bör införas för utsläppen i den icke-handlande sektorn: Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5(33)

8 Utsläppen i Sverige i den icke-handlande sektorn bör senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen år Högst 8 procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder. Utsläppen i Sverige i den icke-handlande sektorn bör senast år 2040 vara minst 75 procent lägre än utsläppen Högst 2 procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder. Beredningen föreslår dessutom att: En indikativ utsläppsbana från 2015 till de föreslagna etappmålen 2030, 2040 och därefter till 2045 bör användas som stöd för uppföljningen av utvecklingen i den icke-handlande sektorn. Etappmålen behöver ses över om omfattningen av EU:s handelssystem ändras. Dessutom föreslås ett utsläppsmål för inrikes transporter (utom inrikes flyg som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter) som innebär att utsläppen från denna sektor ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med Förslag till strategi för en samlad luftvårdspolitik Beredningen föreslår att det införs en strategi för en samlad luftvårdspolitik som bidrar till att relevanta delar av generationsmålet och de berörda miljökvalitetsmålen nås samt att Sverige kan infria internationella åtaganden rörande utsläpp av luftföroreningar och luftkvalitet. Förslaget till luftvårdsstrategi omfattar: etappmål för luftföroreningar i miljömålssystemet, styrmedel och åtgärder för att nå luftrelaterade miljömål och infria internationella åtaganden, samt bedömning av konsekvenser av beredningens förslag till luftvårdsstrategi Etappmålen rör utsläpp från: vägtrafik i större tätort, utsläpp från småskalig vedeldning, intransport av luftföroreningar och ett etappmål inriktat för att uppfylla takdirektivets utsläppsåtaganden Sammanfattning av remissen finns bifogad som pdf, Bilaga 1 Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige. Remissen i sin helhet finns på En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige - Regeringen.se. Synpunkter från förvaltningar och bolag Stadens förvaltningar och bolag har främst svarat utifrån sina verksamhetsområden. Några gemensamma synpunkter som framkommit är att de överlag är positiva till miljömålsberedningens förslag och att det ligger en styrka i att strategin har en bred politisk förankring. Ambitionen med att integrera klimatfrågan i alla politikområden Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6(33)

9 lyfts också som positivt. Vidare framförs att de långsiktiga målen är ambitiösa men att de föreslagna etappmålen är mer försiktiga. Detta innebär att utsläppsminskningar inte sker så tidigt under perioden vilket leder till större krav på omfattande åtgärder under slutet av perioden. Byggnadsnämnden är enig med beredningen om att samhällsplaneringen och det kommunala ansvaret för hur bostäder och transporter planeras är av stor betydelse för hur klimatmålen uppnås. Nämnden vill dock särskilt flagga för att kommunen också har ett ansvar för bostadsbyggandet. Klimatmål och bostadsmål är lika viktiga, men nämnden påpekar att det är mål som kan stå i konflikt med varandra. Byggnadsnämnden välkomnar bättre vägledning och tydligare regelverk och bättre samordning från myndigheterna. Det är av yttersta vikt att Naturvårdsverket och Boverket samordnar sig för att kunna stärka och samordna Miljöbalken och Plan- och bygglagen. Beträffande miljöbedömningen kan detta bli ett bra verktyg, men ändringar krävs. Idag väger klimatfrågan relativt lätt jämfört med till exempel buller och luftkvalité som har tydliga riktvärden och bedömningsgrunder. Det är mycket bra att etappmål för luftvården fokuserar på transportfrågan snarare än haltnivåer eftersom det möjliggör och underlättar en långsiktig stadsplanering men också att stadsplaneringen i sig kan användas som en åtgärd för att nå målet. Förslaget att skyndsamt utreda bristerna i systemet med miljökvalitetsnormer och ta fram förbättringar anser nämnden vara både viktig och brådskande. Det är viktigt att normsystemet anpassas efter den utveckling av städerna som behövs för att nå samtliga miljömål på sikt. Kretslopp- och vattennämnden framför att utfasningen av fossila bränslen, bland annat plast, i avfallsförbränningen kan komma att bli svårlöst. Det är viktigt med en god utsortering av olika material så att renare fraktioner och minskad plast i restavfallet uppnås. Mycket hopp sätts till utvecklingen av bioekonomi och framställandet av nya materialtyper. Nya materialtyper kan i sin tur leda till att helt nya avfalls- och återvinningsfraktioner behöver tas fram. Det är viktigt att framtida materialinsamling utformas så att den blir användarvänlig. Lokalnämnden framför att det önskvärt att beskrivningen av strategins styrmedel konkretiseras i högre grad. Bland annat kräver omställningen till cirkulär ekonomi styrning, stöd och strategier. Nämnden saknar konsumtionsperspektivet i strategin. Om det infördes bedömer nämnden att ansvaret för Sveriges klimatpåverkan vidgas, det skulle kunna ge möjlighet att öppna för andra styrmedel och ansvar men även tydligare konsekvenser för konsumenten, såväl avseende konsumtionsmönster som kostnader. Lokalnämnden konstaterar att det är positivt att flera åtgärder som riktas mot transportsektorn, basindustrin och energiproducenter kommer att leda till minskad miljöpåverkan från lokalförvaltningens verksamhetsutövande, vilket bidrar till uppfyllelse av stadens Miljöprogram och Klimatstrategiska program. Avseende förslaget om ett nationellt kunskapscentrum framför nämnden att det är viktigt att undvika stuprörstänkande, det är viktigt att produktions- och konsumtionsfrågorna ses som samma åtgärdsområde. Det behövs stöd till standardiserade deklarationer och att information kring unika materials miljöpåverkan samlas i en fritt tillgänglig och sökbar databas. Miljö- och klimatnämnden anser att de föreslagna etappmålen på klimatområdet är väl genomarbetade men trots det inte tillräckligt ambitiösa. Nämnden anser att beredningens förslag på klimatstrategi skulle stärkas om det kompletterades med tydliga etappmål för de övriga sektorerna jordbruk, byggande, icke-handlande industri, flyg och övrig konsumtion. Nämnden önskar även förslag på åtgärder för att motverka Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7(33)

10 utrikesflygets ökande klimatpåverkan. Även förslag på åtgärder för att minska livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan och för att minska den övriga konsumtionens klimatpåverkan skulle stärka klimatstrategin. Miljö- och klimatnämnden anser att det är svårt att bedöma om beredningens förslag för etappmål inriktat på begränsade utsläpp från vägtrafik i större tätort är tillräckligt skarpt. Nämnden framför att det vore bättre med ett tydligare mål likt Norges nollväxtmål. Beredningens förslag på luftvårdsstrategi skulle stärkas om det kompletterades med höjd skatt på personbilar med dieselmotorer och förslag som syftar till att öka andelen miljömärkta däck. Även trafiknämnden ser en svaghet i att man valt att inte inkludera mål och styrmedel för konsumtionsbaserade utsläpp. Beredningen har valt att koncentrera sina förslag till de sektorer som inte ingår i utsläppshandeln, den icke-handlande sektorn. Nämnden konstaterar att trafiksektorn, som står för ca hälften av klimatutsläppen från den ickehandlande sektorn, därför får ett stort fokus i beredningens förslag. Trafiksektorn är också den enda sektor som föreslås få ett eget utsläppsmål. Nämnden anser att det är förvånande att beredningens förslag till utsläppsmål för inrikes transporter är lägre än vad tidigare utredningar (Fossilfrihet på väg, SOU 2013:84) ansåg vara möjligt. Det är också lägre än de mål som Göteborg har i stadens klimatstrategiska program. Nämnden noterar att de föreslagna strategierna och styrmedlen ger bättre förutsättningar för Göteborg att nå målen. Många av förslagen på styrmedlen styr mot både mot minskade klimatutsläpp och förbättrad luftkvalitet. En reformering av reseavdragssystemet och en möjlighet för kommuner att reglera offentlig plats är exempel på konkreta åtgärder som kommer att vara betydelsefulla. Förvaltnings AB Framtiden framför att det ur bostadssektorns synvinkel är avgörande att de förslag och styrmedel som införs är tydliga och har ett långsiktigt perspektiv samt är tydligt kopplade till social och ekonomiska hållbarhet. Ekonomiska områden som behöver belysas är exempelvis villkor kring hyresrättens ekonomiska förutsättningar kopplat till klimatinvesteringar, styrmedel för energieffektiviseringsstöd, solenergistöd med mera. Framtiden lyfter att fokus måste vara att hitta lösningar som är hållbara ur de tre perspektiven, det vill säga leder till minskad klimatpåverkan, lägre kostnader med hyror som är rimliga och samtidigt minskar utanförskapet. Bolaget framför att det är brådskande att kunna planera för klimatsmarta lösningar som ska tillämpas under byggnadernas livslängd och därigenom förebygga kostsamma systemfel. Göteborg Energi AB (GEAB) stödjer utredningens slutsatser om den stora roll som biodrivmedel har att spela för att nå målen i transportsektorn men anser att biogasens roll skulle kunna lyftas bättre. Bolaget pekar på att gasbranschen i december 2015 presenterade en nationell biogasstrategi med sikte att öka produktion och användning av biogas till 15 TWh GEAB anser att ett nationellt mål om 15 TWh produktion och användning av biogas borde vara en viktig komponent i beredningens strategi för att nå klimatmålet och luftkvalitetsmålen. Samtidigt skulle detta kunna driva fram en stark svensk exportindustri baserad på hållbar teknik. Det finns ett stort industriellt kunnande i Sverige inom biogasproduktion, uppgradering, tankstationer, utveckling av fordon för gasdrift och en världsledande position inom förgasningsforskning. Göteborg Energi stödjer förslaget att uttrycka energikrav i byggnader i använd energi istället för köpt energi. Renova AB ser positivt på att resurseffektivitet och cirkulär ekonomi betonas i förslaget. Dock är förhoppningen om att inget avfall, såsom plast och textilier, inte längre ska innehålla fossilt material år 2045 väl optimistiskt. Bolaget anser att avfallsförbränningen även efter 2045 ska tillåtas oskadliggöra giftiga och/eller smittsamma fossila restflöden från materialåtervinning. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8(33)

11 Idén om att omvandla NO x -avgiften till en skatt ser Renova negativt på eftersom nuvarande system med avgift med anledning av att anläggningar som aktivt arbetar ned att minska sina utsläpp och samtidigt effektiviserar sin produktion får en direkt återkoppling i form av återbetalning i pengar från systemet. Detta upplevs som mer stimulerande än att bli straffad med en högre skatt vid höga utsläpp. Renovas bedömning är att utsläppen inte kommer att fortsätta minska lika tydligt med en NO x - skatt. Liksom utredningen tror Renova att geologisk lagring av koldioxid är nödvändigt för att nå klimatmålen. I forskningsprojekt som Renova deltagit i visar det sig att dessa tekniker är dyra. Bolaget lyfter att det behövs ekonomiska styrmedel samtidigt som kraven skärps i EU:s system för utsläppshandel såsom föreslås i utredningen. Upphandlingsbolaget (UHB) Upphandlingsbolaget instämmer i synen på att upphandling kan vara ett lämpligt verktyg att stödja nischmarknader eller hemmamarknader. UHB ser också behov av att information om utvecklingen i branschen noga följs och att den kommuniceras till upphandlande organisationer för att de ska veta för vilka produkter dessa krav kan ställas. Älvstranden Utveckling AB är positiv till att samhällsplaneringen lyfts fram som en betydande sektor i klimat- och luftvårdsstrategin. Älvstranden lyfter att gällande regelverk behöver ses över i syfte att skapa förutsättningar för utveckling av hållbara städer. Kommuner med långtgående miljöambitioner behöver få möjlighet att ställa högre krav än vad som är möjligt idag. Älvstranden är positiva till miljömålsberedningens förslag till ett nationellt kunskapscentrum för energieffektivt byggande och förvaltning, livscykelanalys och förnybar energi. Det kan höja kompetensen inom området och bidra till att aktörer bättre kan bedöma vilka standarder och krav för LCA som ska användas. Bolaget ser ett behov av att kunskapscentrat kan bidra till att aktörerna inom stadsutvecklingsprocessen samt aktörerna på energimarknaden stärker sina kunskaper om hållbara energisystem och hur de kan involveras i stadsutvecklingsprocessen. Nämnden för konsument- och medborgarservice har valt att inte ha några synpunkter på detaljerna i betänkandet. Stadsledningskontorets synpunkter Stadsledningskontoret är överlag positivt till miljömålsberedningens förslag och ser att det ligger en styrka i att strategin har en bred politisk förankring. Ambitionen med att integrera klimatfrågan i alla politikområden är också positivt. Kontoret noterar att de långsiktiga målen är ambitiösa men att de föreslagna etappmålen är mer försiktiga. Detta innebär att utsläppsminskningar inte sker så tidigt under perioden vilket leder till större krav på omfattande åtgärder under slutet av perioden. Större utsläppsminskningar i närtid behövs Beredningen återupprepar även i detta betänkande att ambitionen är att Sverige ska vara ett ledande land i det globala arbetet med att förverkliga Parisavtalets ambitiösa målsättningar och ta ansvar för landets historiska utsläpp. Etappmålen utgår från att de stora utsläppsminskningarna sker inom transportsektorn, vilket är naturligt då det är där stora majoriteten av utsläppen inom den icke-handlande sektorn sker. Samtidigt står de övriga sektorerna jordbruk, byggande, icke-handlande industri och flyg tillsammans för betydande utsläpp, vilket gör tydliga och skarpa mål nödvändiga även där. Dessutom har miljömålsberedningen valt att lägga fram ett mål för transportsektorn som är mindre ambitiöst än det mål som utredningen om fossiloberoende fordonsflotta; Fossilfrihet på väg (FFF, SOU 2013:84) med minus 80 Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9(33)

12 procents utsläpp från vägtransporterna med teknisk potential för minus 90 procents minskning till Det är även mindre ambitiöst än Göteborgs stads mål i det klimatstrategiska programmet: Koldioxidutsläppen från vägtransporter inom Göteborgs geografiska område ska minska med 80 procent till år 2030 jämfört med år Förslagen på etappmål för den icke handlande sektorn är ambitiösa men är sannolikt inte tillräckliga för att klara ett 1,5 graders mål. För att nå detta skulle etappmålet snarare ligga i linje med det som i utredningen kallas utsläppsbana 4, Fossilfritt till Beredningen konstaterar själva att det är de kumulativa utsläppen som avgör storleken på klimatförändringen och då väger utsläppsminskningar i närtid mycket tyngre än minskningar som sker längre fram. Stadsledningskontoret ser en brist i att utsläppsbanan inte är brantare inledningsvis. Integrering av klimatfrågan i alla politikområden Beredningen bedömer att klimatfrågan behöver integreras i alla politikområden. De föreslår därför att regeringen i samband med nästa översyn av respektive övergripande samhällsmål ser över och vid behov omformulerar dessa så att de är förenliga med klimatmålen. Exempel på samhällsmål som beredningen anser bör samordnas med de klimatpolitiska målen är budget och finanspolitiska mål samt mål inom transport- och energisektorerna. Stadsledningskontoret instämmer i denna bedömning och anser att det är av stor vikt att detta genomförs. Regionala och lokala klimatarbetet Beredningen konstaterar att kommuner, landsting och regioner har en stor möjlighet och ett stort ansvar att inom transport- och bostadssektorerna bidra till en minskad klimatpåverkan och en förbättrad luftkvalitet. Stadsledningskontoret instämmer i detta men vill tillägga att kommunerna även kan spela en viktig roll på klimatområdet när det gäller övriga sektorer. Kommunernas arbete med mat- och jordbruksfrågor, konsumtion och livsstilsfrågor, energiproduktion etcetera är också viktigt för att nå framgångar inom klimatområdet. Beredningen anser att statens roll i första hand är att skapa förutsättningar för ett aktivt kommunalt klimatarbete på lokal och regional nivå, exempelvis genom att undanröja eventuella hinder i nationell lagstiftning och genom att i specifika fall delegera beslutsbefogenheter från den statliga nivån till kommunerna för att underlätta omställningsarbetet. Staten kan även använda ekonomiska styrmedel till kommuner och landsting för att stimulera lokalt och regionalt miljö- och klimatarbete. Stadsledningskontoret instämmer i detta och är positivt till beredningens förslag på strategier och styrmedel som verkar i denna riktning. Förslag på sektorsvisa strategier och styrmedel Jordbruk Beredningen konstaterar att utsläppen från livsmedelskonsumtionen behöver minska och att det kan göras genom förändrade kostvanor med till exempel mer vegetabilier, mindre kött, säsongsbaserad kost och minskat matsvinn. De konstaterar även att åtgärder behövs för att underlätta för privatkonsumenter och offentlig sektor att konsumera livsmedel med lägre klimat- och miljöpåverkan. Beredningen föreslår inte några tydliga mål, åtgärder eller styrmedel som skulle stödja en sådan förändring vilket stadsledningskontoret anser vore önskvärt. Konsumtion Beredningen konstaterar att i enlighet med generationsmålet och miljömålet om Begränsad klimatpåverkan kommer Sverige behöva överväga att vidta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser kopplat till konsumtion. De redovisar för Naturvårdsverkets ståndpunkt att den höga och ökande konsumtionen är ett av de största Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10(33)

13 hindren för att nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Beredningen går inte längre än att konstatera att det finns anledning att överväga styrmedel, strategier och åtgärder för att tillgodose att utvecklingen är förenlig med generationsmålet. Beredningen föreslår inget utsläppsminskningsmål kopplat till konsumtion, men konstaterar att varje regering har möjligheter att besluta om och vidta åtgärder. För att Göteborgs stad ska nå det långsiktiga klimatmålet med en hållbar och rättvis utsläppsnivå för koldioxid och målet för de konsumtionsbaserade utsläpp år 2035 är det viktigt att lösa konsumtionens miljöproblematik. Stadsledningskontoret saknar konsumtionsperspektivet i strategin och anser att det är en brist att beredningen inte lämnar förslag om åtgärder och mål för att främja en hållbar konsumtion. Cirkulär ekonomi Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi betonas i förslaget. Dock är förhoppningen om att inget avfall, såsom plast och textilier, inte längre ska innehålla fossilt material år 2045 väl optimistiskt. Enligt kontoret bör avfallsförbränningen även efter 2045 tillåtas att oskadliggöra giftiga och/eller smittsamma fossila restflöden från materialåtervinning. Betänkandet lyfter fram att den cirkulära ekonomin kan ha positiva effekter på tillväxt, jobbskapande och miljö. Lokalnämndens erfarenhet är att det ofta är dyrare, mer tidskrävande och innebär större arbetsmiljörisker att återanvända befintliga material. Stadsledningskontoret vill lyfta att omställningen till cirkulär ekonomi kan kräva styrning, stöd och strategier då det råder osäkerhet om marknaden i sig själv kan reglera det. Upphandling Stadsledningskontoret instämmer i att upphandling kan vara ett effektivt verktyg för att styra mot klimat- och miljöanpassade produkter och tjänster såsom betänkandet anger. Det är i sig inget nytt och används idag bland annat för biogasfordon och biogas som drivmedel. Det sker både i Göteborg liksom i andra kommuner och regioner i Sverige. De här typerna av upphandlingar sker dock utifrån särskilda politiska beslut på lokal nivå. Om det ska vara en mer övergripande strategi som hela Sveriges upphandlande myndigheter förväntas följa vill stadsledningskontoret peka på att det är viktigt att Upphandlingsmyndigheten får till uppgift att ta fram underlag för hur krav kan formuleras liksom ett kunskapsunderlag om vilka varor och tjänster som berörs. Bostäder och lokaler Beredningen redogör för hur det blir det allt viktigare att klimat- och miljöpåverkan från bostadens hela livscykel analyseras i takt med att de negativa klimat- och miljöeffekterna från bostäder flyttar från driftfasen till produktionsfasen. Därför görs bedömningen att livscykelperspektivet bör vara en utgångspunkt vid analys av miljöpåverkan för all ny- och ombyggnad liksom vid förvaltning av befintlig bebyggelse. Kontoret delar denna bedömning och ser positivt på beredningens förslag om att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för energieffektivt byggande och förvaltning, livscykelanalys samt förnybar energi. Kontoret anser att ett sådant centrum bör bygga kunskap kring hur ny teknik och utformning av byggnader, kvarter och stad påverkar energianvändning, energilagring och energieffektivisering men även hur olika affärsmodeller ser ut på en avreglerad energimarknad där icke konventionella energikällor, energieffektivisering, energilagring och energidelning är i fokus. Det är brådskande att kunna planera för klimatsmarta lösningar som ska tillämpas under byggnadernas livslängd och därigenom förebygga kostsamma systemfel. Stadsledningskontoret anser att det är viktigt att undvika stuprörstänkande genom att till kunskapscentrumet koppla åtgärder som riktas till exempelvis byggmaterials basindustri Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11(33)

14 så att produktions- och konsumtionsfrågorna ses som samma åtgärdsområde. Avseende livscykelanalys är det viktigt med en nationell satsning på och stöd till ett brett och stort framtagande av standardiserade deklarationen så kallade EPD (Environment Product Declaration) så att framtagandet av dessa både tar fart och kvalitetssäkras. För att förenkla kravställandet anser kontoret att dessa bör kopplas till befintliga materialvalssystem och att informationen kring unika materials klimatpåverkan samlas i en fritt tillgänglig och sökbar databas för att minska mängden dubbelarbete. Stadsledningskontoret är positivt till förslaget att utvärdera effekten av förbudet i planoch bygglagen för kommuner att ställa särkrav på byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning. Kommuner med långtgående miljöambitioner behöver få möjlighet att ställa högre krav än vad som är möjligt idag. Kontoret stödjer även förslaget att energiprestanda för en byggnad bör uttryckas i använd energi istället för köpt energi och ser positivt på att det finns bred politisk majoritet för att förändra inriktningen i Boverkets byggregler. Stadsplanering Förtätning i befintlig stadsmiljö och längs kollektivtrafikstråk är viktiga verktyg för att minska städers miljöpåverkan. Stadsledningskontoret vill lyfta att det finns hinder i statlig reglering och planering som begränsar kommunernas möjlighet att bygga tillräckligt tät och hållbar stad. Exempel på det är Trafikverkets prognosstyrda planering som inte tar med ambitionsnivån för oönskad trafiktillväxt från den lokala och regionala politiken samt problem med att upplåta allmän plats för kommersiella bilpooler. Liksom andra storstäder sker en förtätning i Göteborg med ambitionen att minska transportbehovet i staden och på så sätt minska utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar. Men när fler flyttar in till de centrala delarna ökar antalet personer som utsätts för höga luftföroreningar. När staden dessutom förtätas blir luftkvaliteten generellt sämre. Om samhällsplaneringen i ökad grad ska styra mot klimatmålen, får det samtidigt inte blir hälsovådligt för människor att bo och vistas i staden. Det krävs därför att trafiken snabbt minskar, främst i de centrala delarna av städerna. Stadsledningskontoret är positivt till förslaget om att skyndsamt utreda bristerna i systemet med miljökvalitetsnormer och ta fram förbättringar. Som miljökvalitetsnormerna hanteras kan de i många fall försvåra stadsutveckling i centrala och kollektivtrafiknära lägen. Normerna är gränsvärden som inte får överskridas vilket gör att de får mycket stor inverkan på stadsplaneringen jämfört med andra mål. Samtidigt skiljer sig fortfarande reglerna för industribuller och trafikbuller. Lägen som ur ett längre perspektiv är positiva att bebygga riskerar att försenas och försvåras. Stadsledningskontoret anser att det är viktigt att normsystemet anpassas efter den utveckling av städerna som behövs för att nå samtliga miljömål på sikt. Kontoret instämmer i behovet av bättre vägledning för miljöbedömningar inom samhällsplanering och anser att länsstyrelsens insats bör resultera i ett samlat underlag som väger ihop statens intressen i ett tidigt skede av planprocessen. Transportsektorn För att växthusgasutsläppen från transportsektorn ska kunna minska kraftigt anser beredningen att det behövs insatser inom framför allt tre åtgärdsområden: transporteffektivt samhälle, energieffektivare fordon och förnybara drivmedel. För att åstadkomma ett transporteffektivt samhälle anser beredningen att ett normskifte måste ske inom den kommunala planeringen för att flytta över transporter från personbil till gång-, cykel- och kollektivtrafik. Stadsledningskontoret gör bedömningen att det ligger i linje med ambitionerna i stadens klimatstrategiska program och trafikstrategi. Kontoret stödjer förslaget att ändra Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12(33)

15 trafikförordningen så att kommuner ges möjlighet att införa miljözon för lätta fordon och differentiera avgift på parkeringsplatser utifrån fordons miljöegenskaper. Kontoret stödjer även beredningens förslag att det bör utredas ytterligare möjligheter att delegera viss beslutsrätt till kommunerna vad gäller införande av lokala styrmedel på trafikområdet. Kontoret är även positivt till förslaget att se över reseavdragssystemet så att dess utformning i högre grad gynnar resor med låga utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar. Stadsledningskontoret anser att biogasens roll skulle kunna lyftas bättre i strategin som en väg att nå målen. Det finns ett stort industriellt kunnande i Sverige inom biogasproduktion, uppgradering, tankstationer, utveckling av fordon för gasdrift och en världsledande position inom förgasningsforskning. Beredningen föreslår att regeringen så snabbt som möjligt för riksdagen bör presentera förslag till regler som ger mer långsiktigt hållbara och stabila villkor för biodrivmedel. Beredningen stödjer även införandet av ett kvot- eller reduktionspliktsystem med krav på drivmedelsleverantörer att leverera en viss andel biodrivmedel och/eller viss klimatprestanda per år. Stadsledningskontoret stödjer dessa förslag men vill påpeka att sådana åtgärder även har med andra hållbarhetsperspektiv så som biodiversitet, ekosystemtjänster och matproduktion. I EU-politiken bör Sverige driva möjlighet till långsiktig skattereduktion för biodrivmedel. Internationella transporter Beredningen beskriver problematiken kring hur flyget står för en växande andel av de globala utsläppen och är enig om att ytterligare åtgärder behövs. Beredningen konstaterar även att på sikt kommer Sverige, liksom världens övriga länder, att behöva ta sitt ansvar för utsläppen från internationellt flyg. Beredningen listar ett antal åtgärder och styrmedel som skulle kunna användas för att minska flygets utsläpp men stadsledningskontoret anser att det är en brist att beredningen inte ger förslag på hur Sverige bör agera om regler på EU- och internationell nivå dröjer. Luftvårdsstrategin Göteborg har fortsatt problem med höga luftföroreningshalter. Göteborg klarar i dagsläget inte miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid vid två mätplatser i staden. För PM10 ser det bättre ut, dels tack vare dammbindande åtgärder under dubbdäckssäsongen och förbud mot dubbdäck på två centrala vägar. Nya källbidragsberäkningar från miljöförvaltningen visar att vägtrafiken är den enskilt största källan till halterna av kvävedioxid där människor vistas. Sjöfarten påverkar även halterna i områdena längs älven. Fler åtgärder som syftar till att minska vägtrafiken och att främja renare bränslen för sjöfarten är därför nödvändigt. Beredningens förslag för etappmål inriktat på begränsade utsläpp från vägtrafik i större tätorter lyder Andelen persontransportresor med kollektivtrafik, cykel och gång i Sverige ska vara minst 25 procent 2025, uttryckt i personkilometer, i riktning mot målet att på sikt fördubbla marknadsandelen för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Göteborgs Stad mäter inte färdmedelsfördelningen i personkilometer utan färdmedelsanvändningen för antalet resor, oberoende av resans längd. Kollektivtrafik, cykel och gång står tillsammans för 54 procent. Eftersom staden inte mäter resor i personkilometer är det svårt att jämföra mot detta nationella etappmålsförslag och bedöma vad en ökning från 20 till 25 procent innebär för Göteborg. Det är dock klart att ett skifte från biltransporter till gång-, cykel- och kollektivtrafik ligger i linje med Göteborgs Stads trafikstrategi. Stadsledningskontoret bedömer att det vore bra med ett tydligare mål likt det Norge antog 2012, det så kallade nollväxtmålet, som diskuteras i beredningens förslag. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13(33)

16 Nollväxtmålet innebär att antal bilresor i stadsområden inte ska öka, utan att tillväxten inom persontrafiken ska ske genom kollektivtrafik, gång och cykel. Beredningen föreslår en översyn av beskattningen för fordon. Stadsledningskontoret anser att det är viktigt att förändra beskattningen så att den inte längre premierar snåla dieselfordon. Trots fördelen att de släpper ut mindre koldioxid per körd sträcka så är nackdelen att de släpper ut mer kväveoxider. De dieseldrivna personbilarna har ökat kraftigt i Göteborg de senaste åren. Om målen för kväveoxidutsläpp ska nås i miljömålet Frisk luft krävs att andelen dieselfordon minskar. Det är positivt att elfordon premieras, dock kvarstår utsläppen av partiklar från fordonen. Det beror på att friktion mellan däck och vägbana samt mellan fordonskomponenter fortfarande genererar partiklar. Det räcker alltså inte med att övergå till elfordon, trafikmängden i städerna behöver också minska. Göteborg har i dagsläget förbud mot dubbdäck på två centrala gator, vilket troligtvis påverkat dubbdäcksandelen i hela staden. En dubbdäcksskatt anses dock som ett enklare styrmedel för att ytterligare få ner dubbdäcksanvändningen, vilket även föreslås i beredningens förslag. Stadsledningskontoret föreslår att åtgärder tas fram som syftar till att öka andelen miljömärkta däck. Däcken har mindre rullmotstånd så att bränsleförbrukningen minskar men har även andra positiva miljöeffekter så som minskat buller. Staden deltar i Länsstyrelsens arbete att ta fram ett åtgärdsprogram för kvävedioxider i Göteborgsregionen. Det är viktigt att de åtgärdsprogram som upprättas kan innehålla åtgärder även på regional eller statlig nivå, för att effekterna på åtgärderna ska kunna bli tillräckligt stora. Stadsledningskontoret Anna Cognell Planeringsledare Jessica Granath Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14(33)

17 Sammanfattning Inledning I denna sammanfattning redovisas Miljömålsberedningens samlade förslag och bedömningar. Alla texter är förhandlade och förankrade inom och mellan de partier som ingår i beredningen. Förslag till strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik mot klimatmålet 2045 Sverige ska vara ett ledande land i det globala arbetet med att förverkliga Parisavtalets ambitiösa målsättningar och ta ansvar för landets historiska utsläpp. Sverige ska även bedriva en ambitiös och långsiktigt hållbar nationell klimatpolitik och vara en förebild för andra länder, med bibehållen konkurrenskraft och på ett sätt som inte innebär att utsläppen av växthusgaser ökar utanför Sveriges gränser. För att lyckas väl med uppgiften är det viktigt att även EU och övriga världen skärper sin klimatpolitik. Dessa utgångspunkter var centrala för beredningens förslag och bedömningar i det tidigare betänkandet om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige och vägleder även utformningen av strategin i detta delbetänkande. Beredningen föreslår att det införs en strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik med sikte mot det långsiktiga målet 2045 som omfattar: etappmål för utsläpp av växthusgaser 2030 och 2040 för den icke-handlande sektorn samt ett utsläppsmål för inrikes transporter till 2030, (kapitel 5) övergripande utgångspunkter för arbetet med att nå etappmålen och det långsiktiga målet, (kapitel 4) 21

18 Sammanfattning SOU 2016:47 åtgärder för att alla politikområden ska integrera klimataspekten, (kapitel 6) styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser till 2030 med särskilt fokus på att öka omställningen av transportsektorn och (kapitel 6 och 7) styrmedel och processer som skapar förutsättningar för att nå nettonollutsläpp senast 2045 med särskilt fokus på omställningen av basmaterialindustrin, jordbrukssektorn och samhällsplaneringen. (kapitel 6, 7 och 8). Förslag till etappmål i klimatpolitiken Förslag till långsiktigt klimatmål I Miljömålsberedningens tidigare betänkande föreslogs ett långsiktigt nationellt mål för utsläppen av växthusgaser till Beredningens förslag innebär att: Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär en tidigareläggning och en precisering av den tidigare visionen om nettonollutsläpp till Senast år 2045 ska utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium, i enlighet med Sveriges internationella växthusgasrapportering, vara minst 85 procent lägre än utsläppen år För att nå målet får även avskiljning och lagring av koldioxid av fossilt ursprung där rimliga alternativ saknas räknas som en åtgärd (CCS). Kompletterande åtgärder för att nå nettonollutsläpp får tillgodoräknas i enlighet med internationellt beslutade regler. Målet år 2045 förutsätter höjda ambitioner i EU:s utsläppshandelssystem. Beredningen lägger i detta betänkande förslag på etappmål för hur utsläppen av växthusgaser i Sverige från den s.k. icke-handlande 22