Klimatomställningens utmaningar - anförande av Anders Wijkman,

Transkript

1 Klimatomställningens utmaningar - anförande av Anders Wijkman, ordf i Miljömålsberedningen i Göteborg 11 april, Place where you are 1

2 Place where you are 2

3 IPCC 5th AR Utsläppen ökar snabbt; svårt klara < 2 grader C Både atmosfären och haven varmare Glaciärer + havsisar minskar; Havsnivån stiger Haven absorberar CO2 = surare hav; negativt för marina livet Extrema väderhändelser alltmer vanliga; matproduktionen i fara i stora områden Low latitudes will be nasty places to live Storskalig migration IPCC har bara med forskning fram till slutet av 2011; Jfr ekonomiområdet! Slow feed-backs dåligt täckta Place where you are 3

4

5

6

7 Läget inför Paris - INDC s Pledge and review jfr Köpenhamn Över 180 länder hade lämnat bud Om deras löften skulle infrias kan temp-ökningen stanna vid, lågt räknat 2,7 C Alltså kunde Parismötet bara ses som ett steg på vägen Nyckelfrågor: - spänningen mellan Nord o Syd = finansiering - hur få med USA utan att blanda in kongressen - hur skapa bindande regler Place where you are 7

8

9

10 Hur ska man tolka Paris? George Monbiot, känd brittisk kommentator yttrade: By comparison what it could have been, it is a miracle. By comparison what it should have been, it is a disaster. Svaghet att inga beslut togs om HUR målen ska nås; Ingen CO2-skatt el beslut att avskaffa fossilsubsidier Ingenting tvingar länderna att göra vad de lovat Det enda tvånget är att öppet redovisa vad man gör och att mötas igen för kontrollstationer En republikansk seger i november vore katastrof Place where you are 10

11

12

13 Hur ska man tolka Paris II? För att klara 2 -gradersmålet finns bara c:a 700 Gt CO2eqv ytterligare att emittera sedan 0-utsläpp (knappt 20 år med dagens utsläppsnivå) För att klara 1,5 -gradersmålet är det ungefär hälften så mycket utsläpp ytterligare som kan tillåtas Place where you are 13

14 Hur ska man tolka Paris II? Ändå optimismen efter Paris påfallande stor Investeringarna i förnybar elproduktion ökar Kolanvändningen minskar (inte överallt) Många stora företag lovar stora utsläppsreduktioner Otaliga städer gör likadant Samtidigt har oljepriset sjunkit som en sten = alternativ till fossila råvaror dyrare Så bilden splittrad Tillkommer: rader av andra problem som krigen i Mellan-Östern, migration, relationerna m Putin mm Place where you are 14

15

16

17 Place where you are Place where you are 17

18

19

20

21

22

23

24 Uppdraget för Miljömålsberedningen Mars 2016: Föreslå ett klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning samt belysa föroch nackdelar med en klimatlag. Juni 2016: Strategi med styrmedel och åtgärder plus utsläppsbana med etappmål för en samlad och långsiktig klimatpolitik Place where you are 24

25

26 Delbetänkande 1 Mål: Nettonollutsläpp till 2045 varav minus 85% i Sverige Krav på samlad handlingsplan från Regeringen varje mandatperiod Inrätta ett klimatpolitiskt råd, där en huvuduppgift är att se till helheten Inför en klimatlag som reglerar grundläggande delar av det klimatpolitiska ramverket Place where you are 26

27 Förutsättningar inför slutbetänkandet: Det föreslagna målet går längre än motsvarande långsiktiga klimatmål inom EU, UK, Danmark, Finland etc Målet måste följas upp med beslut om skärpta styrmedel (i närtid) och etappmål längs vägen Åtgärder viktiga i alla delar av samhället Särskilt viktigt att minska utsläppen inom transportsektorn, jordbruket och processindustrin. Ny teknik/tekniksprång förutsätts underlätta typ digitaliseringen, bio, nano, nya produkter fr Place where you are 27 skogen, energiteknik etc

28 Energisystemet delat ansvar med Energikommissionen Energikommissionen har primära ansvaret, inte minst för elsektorn Vårt ansvar primärt klimataspekterna, med fokus på: Transporterna Arbetsmaskiner Boendet Infrastruktur Fjärrvärme (avfallsförbränning) Energi- och materialhanteringen i stort Place where you are Place where you are 28

29 Slutbetänkande knäckfrågor: Den långa tidsramen hur skapa flexibelt regelverk? Alla teknikskiften Svårare gå mot noll än minska med X % Hur utvecklas energiteknik och priset på energi? Transporterna Hur kommer maten att produceras? Hur mycket i Sverige? Processindustrins utsläpp Skogen som sänka o nya produkter (substitution) EU skatte, statsstöds- och konkurrensregler Konsumtionens påverkan + alt svensk produktion klimatsmart Sektorsstrategier vs Horisontell cirkulära ekonomin Städernas roll Styr mot mål inte på basis av prognoser Place where you are Place where you are 29

30 Place where you are Place where you are 30

31 Bioekonomi Basmaterial Mobilitet Stat & marknad Jordbruk & livsmedel Digitalisering & resurs-hantering Rundabordssamtal Arrangeras ihop med MISTRA 10 s. rapport från varje grupp Gemensamma frågor Place where you are 31

32 Place where you are Place where you are 32

33 Place where you are Place where you are 33

34 Place where you are Place where you are 34

35

36 Klimatmål till 2045 och en möjlig målbana 90,0 80,0 70,0 Mton koldioxidekvivalenter 60,0 50,0 40,0 30,0 Övriga sektorer Avfall Jordbruk Bostäder och service Arbetsmaskiner Transport El och fjärrvärme 20,0 10,0 0, Industri 0,9 ton/ capita Place where you are 36

37 Möjlig målbana för den icke- handlande sektorn 50,00 45,00 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0, Mton koldioxidekvivalenter Industri El och fjärrvärme Övriga sektorer Avfall Jordbruk Bostäder och service Arbetsmaskiner Transport Place where you are 37

38 Kompletterande åtgärder 2045 godkända enligt internationella regelverk Det kan (med dagens kunskap) handla om : Ökad kolsänka (jordbruk, skogsbruk) Bio-CCS Internationella åtgärder Place where you are 38

39 Åtgärder i Sverige: Grön omställning Utnyttja Digitaliseringens möjligheter Transportsektorn ställa om Samhällsplaneringen/Hållbara städer Processindustrin Jordbruket Nya material fr skogen Resurseffektivitet/Cirkulär ekonomi Avfallsförbränningen Offentlig Upphandling hjälpa till Kultur och konsumtion Place where you are Place where you are 39

40 Transporterna Effektivare fordon, el o biobränslen (vätgas), övergång fr väg till järnväg + sjöfart, effektivare utnyttjande av systemet, självstyrande fordon, virtuell teknik ersätter, skatteväxling EU-politik skatter, statsstöd mm skapa marknad för smarta biobränslen (kvotplikt?) + eldrift Bonus Malus, förmånsbeskattningen, Samhällsplaneringen, byggandet Regionernas roll vs länsstyrelser o kommuner Kommunernas rådighet (p-avgifter, bilens roll etc) Rusta upp järnvägen + ev höghastighetståg Skattefrågorna generellt viktiga Place where you are Place where you are 40

41 Ett klimatsmart jordbruk Större befolkning; Ökad inhemsk produktion Jordbruksstödet CAP inte minst premiera inte bara miljönytta utan även klimatsmarta åtgärder Utveckling av hållbara produktionssystem, kväveanvändningen, perenna grödor, plöja mindre, bygga kol i marken Påverka dietvanor Köttskatt? Place where you are Place where you are 41

42 Samarbete med industrin Ny processteknik för stål kan vätgas vara målet CCS måste utvecklas Biobaserad ekonomi Nya produkter fr skogen (men även jordbruket) Låga oljepriset problem Nära samarbete stat näringsliv kring utveckling av ny teknik Innovationsstödet måste räcka hela vägen: FoU, demonstrationsanläggningar, nya nischmarknader, offentlig upphandling Place where you are Place where you are 42

43 Sverige har unika möjligheter att gå före Vår vattenkraft, våra goda vindlägen, vår skog Elsystemet i stort sett CO2-fritt CO2-skatt gjort nytta redan Det gröna guldet FoU, Innovationer och ny teknik Hygglig systemkänsla Kommunerna aktiva; har rådighet Många företag är proaktiva Grön teknik = exportmöjligheter Insikt om Nord/Syd-spänningen vårt bistånd viktigt Place where you are Place where you are 43