Välkomna. Utbildningsdag Hälsosamtalet i skolan. Birka folkhögskola 12 juni 2017

Transkript

1 Välkomna Utbildningsdag Hälsosamtalet i skolan Birka folkhögskola 12 juni 2017

2 Mål för dagen Veta aktuella frågor om Hälsosamtalet i skolan nationellt, norrlandstingen, Jämtland resultatet i Skolelevers hälsa och levnadsvanor, Länsrapport läsår , och hur du kan använda den i ditt arbete Fakta och bakgrund till varför vissa frågor är ställda som de är Vilka jag kan kontakta i olika sakfrågor Känna Större gemenskap i skolsköterskegruppen i länet Större förståelse för de olika perspektiven i Hälsosamtalet i skolan Göra Bidragit med dina erfarenheter Identifierat våra utvecklingsområden Lärt känna varandra lite bättre

3 Program för dagen Fika Aktuellt kring hälsosamtalet i skolan Elevhälsoformuläret och Samtalsmanualen Korta presentationer och mingel med inbjudna gäster Lunch Skolelevers hälsa och levnadsvanor Att arbeta med analys och återkoppling av Hälsosamtal i skolan Fika Alla har rätt att bestämma över sin egen kropp. Avslut Hälsosamtalet i skolan HPV-vaccination

4 Aktuellt hälsosamtalet i skolan Nationellt Nordisk Folkesundhedskonference den augusti 2017 Uppstart nationellt nätverk 20 september, (EMQ, folkhälsomyndigheten, Elsa m.fl.) Norrlandstingen Långsiktigt avtal för Hälsosamtalet i skolan upphandlat med XLENT mars 2017 Jämtland Hälsosamtalet i skolan aktualiseras genom spridningen av Skolelevers hälsa och levnadsvanor, Länsrapport läsår

5 Att använda Hälsosamtalet i skolan som strukturerad metod Hälsosamtalet i skolan i Jämtlands län Elevhälsoformulär 7 kärnfrågor Elevhälsodata HISS hälsosamtalet i skolan i samverkan Avtal 4 nordligaste länen för drift och förvaltning av ITsystem Förskoleklass åk 4 åk 7 Gymnasiet år 1 Samarbetsavtal och ägande av data Skolhuvudmän i länets kommuner och JGY(Jämtlands gymnasieförbund)

6 De reviderade frågorna och samtalsmanualen Processen med att revidera frågorna klart våren kärnfrågor Träff kommunansvariga skolsköterskor nov, januari, mars och maj Revidering av samtalsmanualen Start Birkadagen 2016, utkast klar januari 2017 Fråga Syfte med frågan Instruktion/ exempel på följdfråga Läs vidare

7 På en skala från 1 10 hur nöjd är du med frågorna i elevhälsoformuläret Inte alls nöjd Mycket nöjd

8 Hälsosamtal i skolan Frågor om kost alovrigavardgivareochpartners/fo lkhalsa/arbetarmed/godamatvan or/500gram.4.37a85b65158da89 e3ce4c331.html Berit Andersson, leg. dietist Folkhälsa Region Jämtland Härjedalen

9 HÄLSOFRÅGOR

10 Matvanor spelar roll för hälsan

11

12 Frukt och grönt Grönsaker och frukt minskar risken för bland annat fetma, hjärt- och kärlsjukdom och vissa typer av cancer 500 gram för vuxna och barn över 10 år 400 gram för barn mellan 4 och 10 år Det här är 500 gram frukt och grönsaker För små barn -varje dag, gärna vid varje måltid Positiva hälsoeffekter kan uppnås även vid små ökningar från en låg konsumtion

13 Frukt och grönt - konsumtion Riksmaten Barn 2003 barnen åt hälften av den rekommenderade mängden grönsaker och frukt barn som äter mycket frukt och grönsaker äter mindre söta och feta produkter Riksmaten Vuxna procent av befolkningen äter 500 gram om dagen kvinnor äter i genomsnitt cirka 350 gram frukt och grönt per dag, män 300 gram per dag Riksmaten Ungdom Pågår. Resultat beräknas släppas under våren 2018

14 Sockersötade drycker Innehåller mycket kalorier Ökad risk för typ 2 diabetes vid konsumtion av 2 portioner eller mer /vecka av sockersötad dryck NNR högst 10 E% tillsatt socker motsvarar ca gram socker för vuxna fyra av tio svenskar äter mer socker än så (Riksmaten vuxna ) hos barn kommer nästan en fjärdedel av energin från godis, läsk, glass, snacks och bakverk (Riksmaten barn 2003).

15 HÄLSOFRÅGOR

16 Frukt och grönt FÖRSLAG TILL FRÅGOR Jag äter grönsaker och/eller rotfrukter Varje dag, flera gånger om dagen Varje dag, 1 gång om dagen 5-6 dagar i veckan 3-4 dagar i veckan 1-2 dagar i veckan Mindre än 1 gång i veckan Aldrig Jag äter frukt och/eller bär Varje dag, flera gånger om dagen Varje dag, 1 gång om dagen 5-6 dagar i veckan 3-4 dagar i veckan 1-2 dagar i veckan Mindre än 1 gång i veckan Aldrig

17 Sockersötade drycker FÖRSLAG TILL FRÅGA Jag dricker läsk, saft, energidryck*, sötat te och/eller sötat kaffe Aldrig Mindre än 1 gång i veckan 1-2 dagar i veckan 3-4 dagar i veckan 5-6 dagar i veckan Varje dag, 1 gång om dagen Varje dag, flera gånger om dagen * tas bort i förskoleklass men kan gärna lyftas i samtalet

18 Varför frågar vi som vi frågar? Fysisk aktivitet Utbildningsdag för Hälsosamtalet i skolan, Birka 12 juni 2017 Hanna Viklund Folkhälsosamordnare Region Jämtland Härjedalen

19 Rekommendationer FYSS barn 0-5 år Daglig fysisk aktivitet hos barn 0 5 år ska uppmuntras och underlättas. Detta kan ske genom att erbjuda intressanta och motoriskt utmanande, lustfyllda och säkra miljöer och för åldern anpassad social interaktion.

20 Rekommendationer FYSS barn och ungdomar 6 17 år Alla barn och ungdomar rekommenderas sammanlagt minst 60 minuters daglig fysisk aktivitet. Den fysiska aktiviteten bör vara av främst aerob karaktär och intensiteten måttlig till hög. Måttlig intensitet ger en viss ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning. Aerob fysisk aktivitet på hög intensitet bör ingå minst tre gånger i veckan. Muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter bör ingå minst tre gånger i veckan. Sådana aktiviteter kan utföras som en del i lek, löpning och hopp. Barn och ungdomar med sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning, som inte kan nå upp till rekommendationerna bör vara så aktiva som tillståndet medger.

21 Hälsovinster av fysisk aktivitet 0-5 år studier saknas 6-17 år - Förbättrad kondition - Ökad muskelstyrka - Förbättrad skeletthälsa - Sänkning av blodtryck och förbättrad blodfettsprofil - Metabol hälsa - Mental hälsa (minskade symtom på depression, ökad självkänsla) - Förbättrad skolprestation/testresultat i skolan

22 Hur mycket rör sig barn och ungdomar egentligen? Nationell nivå Länsnivå Riksmaten ungdom (delstudie) Skolelevers hälsa och levnadsvanor länsrapport % 60% 50% 40% 40% * 30% 20% 27% 30% * 19% 26% 22% 10% 0% åk 4 pojkar åk 4 flickor åk 7 pojkar åk 7 flickor gy 1 pojkar gy 1 flickor Andel elever som dagligen tränar/motionerar/rör på sig minst 30 minuter så att de blir andfådd och varm, läsår * Skillnaden mellan pojkar och flickor är statistiskt säkerställd.

23 Stillasittande

24 Stillasittande forts. RIKSMATEN DELSTUDIE FORTS. Observera skalan!!

25 Förslag på reviderade frågor fysisk aktivitet ÅK 4, ÅK 7 OCH ÅR 1 GYM Jag rör på mig så jag blir varm (t.ex. lek, snabb promenad, bollsport, simning, cykla och springa) 7 dagar i veckan 5-6 dagar i veckan 3-4 dagar i veckan 1-2 dagar i veckan mindre än 1 gång i veckan aldrig Av dessa dagar rör jag på mig minst en timme så jag blir andfådd och/eller varm 7 dagar i veckan 5-6 dagar i veckan 3-4 dagar i veckan 1-2 dagar i veckan mindre än 1 gång i veckan aldrig Jag tar mig oftast till och från skolan går cyklar/sparkcykel/skateboard med buss/skolskjuts jag blir skjutsad/åker bil

26 Förslag på frågor fysisk aktivitet - åk 4, åk 7 och år 1 gym Här kommer en fråga om fysisk aktivitet och inaktivitet. Toppen på stegen (10) motsvarar en person som rör sig mycket och botten (0) motsvarar en person som ofta sitter stilla och inte rör på sig så mycket. Kryssa i rutan på stegen vid det nummer som bäst passar dig.

27 Svarsalternativ för förskoleklass

28 Tillägg Lägga till en fråga för åk 7 och år 1 gymnasiet Jag känner mig stressad över skolarbetet (betyder pressad, jäktad, hinner inte med) alltid ofta ibland sällan aldrig

29 Presentation och mingel Maria och Ingrid Berit Maria Hanna Anna Thomas Tobaksfri duo Goda matvanor Sexuell hälsa Länsrapporten, fysisk aktivitet, analys Att nå ut, material Narkotika i skolan m.m.

30 Arbetet för barn och ungas hälsa är en viktig insats för vårt län Barn och unga tillbringar en stor del av sin vardag i skolan. Det är då glädjande att veta att majoriteten av länets skolelever mår bra och trivs bra i skolan. Men samtidigt visar denna länsrapport att hälsoläget bland eleverna reduceras med stigande ålder. Tydligt är även att skillnaderna i hälsa mellan pojkar och flickor blir större med ökad ålder. Länets gemensamma dokument för folkhälsoinsatser folkhälsopolicyn Vår hälsa länets möjligheter lyfter fram att länets folkhälsoarbete ska ha ett särskilt fokus på barn, ungdomar och äldre. Denna länsrapport är därför en del av det arbete som Region Jämtland Härjedalen bedriver med folkhälsorapportering. Den ger oss en bild av hur barn och ungdomars hälsa, välbefinnande och levnadsvanor ser ut på länsnivå. Detta blir sedan en bra utgångspunkt för att alla, var och en och gemensamt i samverkan, har möjlighet att använda detta underlag för att arbeta vidare i att skapa goda och trygga uppväxtvillkor för länets barn och unga. Hälsa är en viktig faktor i alla politikområden. Därför behövs tydlig samverkan för att skapa bästa möjliga förutsättningar så att våra barn och ungdomar ska kunna växa upp i en hälsofrämjande miljö, både i skolan men också hemma, på fritiden och i samhällets olika arenor. Som ansvariga politiker i länets folkhälsonätverk hoppas vi att denna kunskap ska användas brett i alla olika förvaltningar både inom kommun och region för att göra detta möjligt. Susanné Wallner (M) Ordförande Folkhälso Z Jörgen Persson (S) vice Ordförande Folkhälso Z

31 Foto: Jörgen Wiklund Länsrapport Skolelevers hälsa och levnadsvanor Majoriteten av länets skolelever mår bra och trivs bra i skolan. Reduceras med stigande ålder. Skillnad mellan könen, blir större med ökad ålder. Rapporten en gemensam arbetsplattform över förvaltningsgränserna Hälsa - viktig faktor i politikområden. Folkhälsopolicyn Vår hälsa länets möjligheter lyfter fram ett särskilt fokus på barn, ungdomar och äldre. Mål Skapa goda och trygga uppväxtvillkor för länets barn och unga. Ansvarig politiker i länets folkhälsonätverk Susanné Wallner (M) Ordförande Folkhälso Z och Jörgen Persson (S) vice Ordförande Folkhälso Z

32 Skolelevers hälsa och levnadsvanor Länsrapport läsår Hälsosamtalet i skolan Utbildningsdag för Hälsosamtalet i skolan, Birka 12 juni 2017 Hanna Viklund Folkhälsosamordnare Region Jämtland Härjedalen

33 Tidsplan för processen med länsrapporten Uppstarts möte Analys möte 1 Analys möte 2 Rapport klar 8 december 2016 början mars slutet mars slutet april Databearbetning Rapportframställning Spridning av resultat Våren 2017 Hösten 2017 Spridning av resultat Utvärdering

34 Syfte och mål med länsrapporten Syftet med den här länsrapporten är att ge en nulägesbild av hälsan bland länets skolelever. För att få en mer heltäckande bild av har även jämförelser gjorts med tidigare läsår. Målet med länsrapporten är att vara kunskaps- och beslutsunderlag för politiker och tjänstemannaledning.

35 - BMI* Fysiskt perspektiv - Jag äter frukost* - Jag tränar/rör på mig - Jag sover* - Jag dricker söta drycker Psykiskt perspektiv - Jag mår* - De senaste 3 mån känt: - mig ledsen/nedstämd - besvärande huvudvärk - besvärande ont i magen - besvärande värk i rygg, nacke eller axlar HÄLSA Socialt perspektiv - Jag trivs i skolan* - Jag har någon vuxen att prata med*

36 Procent Resultat länsrapporten STAPELSPELET pojkar flickor Fysisk aktiv åk Sover bra gym år 1 60 Mår bra gym år Vuxen att prata med åk 7 Fetma åk 7 Ledsen eller nedstämd gym år 1

37 Procent Resultat länsrapporten forts DEN RÄTTA RADEN pojkar flickor

38 Sammanfattningsvis Utmaningar som kvarstår utifrån länsrapporten : Hälsoläget skiljer sig mellan de lägre och högre årskurserna Skillnaderna mellan könen ökar med ålder Flickors hälsa och välbefinnande går i fel riktning Arbete att fokusera på utifrån länsrapporten : Hälsa och välbefinnande bland flickor behöver prioriteras Den fysiska aktiviteten är en levnadsvana som behöver stärkas Fortsatt arbete för att begränsa utvecklingen av övervikt och fetma

39 Hälsans bestämningsfaktorer Hälsans bestämningsfaktorer baserad på figur av Dahlgren & Whitehead.

40 Processen med folkhälsorapportering Nulägesbeskrivning Uppföljning/ Utvärdering Behovsanalys Åtgärder genomförs Åtgärdsförslag Åtgärdsplan Politiskt beslut

41 Rätt att sammanställa data beroende på nivå Verksamhetschef/medicinskt ledningsansvariga Ansvarar för sammanställningar på kommunnivå Region Jämtland Härjedalen Ansvariga folkhälsosamordnare från Region Jämtland Härjedalen har tillgång till och rätten att sammanställa data på kommun- och länsnivå Kommunansvarig skolsköterska I varje kommun samt i Jämtlands gymnasieförbund finns en ansvarig skolsköterska som har tillgång till statistik på skol- och skolhuvudmannanivå Övriga skolsköterskor Har tillgång till statistik på klass-, program- och skolnivå och kan göra sammanställningar på dessa nivåer.

42 Att arbeta med analys och återkoppling av Hälsosamtal i skolan EN VIKTIG DEL AV HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Politiker och rektorer måste uppmärksammas på att använda elevernas åsikter till förbättringar för varje gång som det inte görs sänker skolan/kommunen sitt arbete med elevinflytande i sank. Skolsköterskenätverket Utbildningsdag för Hälsosamtalet i skolan, Birka 12 juni 2017 Hanna Viklund Folkhälsosamordnare Region Jämtland Härjedalen

43 Hur gör ni? GRUPPDISKUSSION Hur har ni analyserat? Hur har ni fört vidare/lyft resultatet? Till vilka målgrupper? (individ, klass, mentorer, elevhälsoteam, rektorer/chefer, politiker eller andra?) Hur har ni presenterat? Hur har det kommit till användning? På vilket sätt? VAD VI GÖR OCH HUR

44 Målgruppsanpassat Vem vill veta vad? Vem vill känna vad? Vem kan göra vad? Vad händer efter återkoppling? Har resultatet använts?

45 Vad vill vi visa? VAD VI GÖR OCH HUR

46 9. Jag dricker söta drycker men på olika sätt Data: Länsnivå, ht 2015 vt 2016, åk 7-9, båda könen VAD VI GÖR OCH HUR

47 Andel eller antal? 30 % 15 elever 15 % 36 elever Antal svarande: 50 Antal svarande: 240 VAD VI GÖR OCH HUR

48 Hur redovisa små grupper? Statistiklagen ingen individ får identifieras Varningstext vid mindre än 50 individer (standard) I en klass på 20 elever utgör varje elev 5%! Finns möjlighet att klumpa ihop? (kön, klasser, skolor, svarsalternativ) Trender över tid kräver stora skillnader Skillnad mellan årskurser inte ökning/minskning Ansvar genom er legitimation och profession ni gör bedömningen. Stå på er! Jag mår a b c d e a= mycket bra b= bra c=varken bra eller dåligt d=dåligt e=mycket dåligt VAD VI GÖR OCH HUR

49 MMXVII siffror eller ord? Pojkar skattar sin hälsa bättre än vad flickor gör Flickor upplever sig nedstämd i större utsträckning än pojkar I gymnasiets åk 1 äter 2 av 3 elever frukost varje dag I åk 4 är det en större andel pojkar än flickor som dricker söta drycker VAD VI GÖR OCH HUR

50 Procent Procent Jämföra kommunnivå med länsnivå Mår bra och mycket bra åk Äter dagligen frukost åk kommun X båda könen länet pojkar länet flickor 0 kommun X båda könen länet pojkar länet flickor Antal svarande i kommunen: 42 elever Antal svarande i länet: 1095 elever Antal svarande i kommunen: 42 elever Antal svarande i länet: 1095 elever VAD VI GÖR OCH HUR

51 Analys egen process på lokal nivå TIPS FÖR PRESENTATION OCH ANALYS Vad ser vi tillsammans? Vilka målgrupper behöver nås av vilken information? Var medveten om era förutsättningar Jämföra med andra? Sammanställt dokument Återkopplingsnivå Hur göra en analys Att återkoppla resultatet Jämföra med oss själva? När är vi nöjda? VAD VI GÖR OCH HUR

52

53 Alla har rätt att bestämma över sin egen kropp. Har du varit med om att någon gjort något mot dig som inte kändes bra? FSK och åk 4

54 Alla har rätt att bestämma över sin egen kropp...forts Åk 7, år 1 gymnasiet

55 Samtalsmanual, alla har rätt att bestämma över..

56 Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige Hälsa, relationer och socialt stöd Sexualitet Preventivmetoder och preventivmedel Sexuellt överförda infektioner Oönskad graviditet och abort Ungas kunskaper och behov

57 Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige HÄLSA, RELATIONER OCH SOCIALT STÖD Självupplevd diskriminering eller kränkning senaste 12 mån (andel i %) Totalt Tjejer Killar Personer som inte ville kategorisera sig utifrån kön

58 Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige HÄLSA, RELATIONER OCH SOCIALT STÖD 12 Utsatt för fysiskt våld senaste 12 mån (andel i %) Totalt Tjejer Killar Personer som inte ville kategorisera sig utifrån kön

59 Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige HÄLSA, RELATIONER OCH SOCIALT STÖD Vanligaste platsen för fysiskt våld senaste 12 mån (andel i %) Allmän plats/nöjesställe I hemmet av min familj eller släkt Skolan eller arbetet I annans bostad/i bostadsområdet På eller i anslutning till allmänna kommunikationer Totalt Tjejer Killar Personer som inte ville kategorisera sig utifrån kön

60 Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige SEXUALITET 100 Viktigt att båda parter bestämmer lika mycket gällande hur och var man ska ha sex (andel i %) Totalt Tjejer Killar Personer som inte ville kategorisera sig utifrån kön

61 Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige SEXUALITET Sex på ett sätt som jag själv ville vid senaste sextillfället (andel i %) Totalt Tjejer Killar Personer som inte ville kategorisera sig utifrån kön

62 Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige SEXUALITET 100 Erfarenhet av sexuella handlingar mot sin vilja (andel i %) Totalt Tjejer Killar Personer som inte ville kategorisera sig utifrån kön

63 Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige SEXUALITET Vanligaste sexuella handlingarna mot ens vilja (andel i %) Att någon rört ens kön eller bröst 29 Att någon blottat sig 16 Vaginalt samlag 13 Oralsex/munsex 11 Onanerat åt någon 8 Analt samlag 5 Någon har mot ens vilja lagt ut nakenbilder på en Har själv men mot ens vilja lagt ut nakenbilder

64 Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige SEXUALITET Erfarenhet av sex mot ersättning (andel i %) Fått ersättning för sex Gett ersättning för sex Totalt Tjejer Killar Personer som inte ville kategorisera sig utifrån kön

65 Tips på material Rädda barnen - STOPP! Min kropp! När något har hänt Första hjälpen vid oro för ett barn #nätsmart Dina rättigheter Brottsoffermyndigheten - Jag vill veta Broschyr: Hur kan jag hjälpa barn som är utsatta för brott Stiftelsen Allmänna Barnhuset - Dags att prata om sexuella övergrepp mot barn Norska RVTS film: Våg å gå litt lengre Nationellt centrum för kvinnofrid

66 Mål för dagen Veta Mer om aktuella frågor om Hälsosamtalet i skolan nationellt, norrlandstingen, Jämtland resultatet i Skolelevers hälsa och levnadsvanor, Länsrapport läsår , och hur du kan använda den i ditt arbete Fakta och bakgrund till varför vissa frågor är ställda som de är Vilka jag kan kontakta i olika sakfrågor Känna Större gemenskap i skolsköterskegruppen i länet Större förståelse för de olika perspektiven i Hälsosamtalet i skolan Göra Bidragit med dina erfarenheter Identifierat våra utvecklingsområden Lärt känna varandra lite bättre

67 Eva Söderberg Tack