Systematiskt Kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt Kvalitetsarbete Visättraskolan

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE... 3 VAD FYLLS I OCH NÄR? SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE - VISÄTTRASKOLAN... 4 KUNSKAP... 7 TRYGGHET TRIVSEL RESULTAT FÖR PUBLICERING KUNSKAPSRESULTAT GRUNDSKOLEENKÄT KUNSKAP SAMT ANSVAR OCH INFLYTANDE NORMER OCH VÄRDEN NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET FRITIDSHEMSENKÄT KUNSKAP SAMT ANSVAR OCH INFLYTANDE NORMER OCH VÄRDEN NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET ANALYS AV ELEVENKÄTER - GRUNDSKOLANS ELEV- OCH FRITIDSHEMSENKÄT GRUNDSKOLEENKÄT KUNSKAP SAMT ANSVAR OCH INFLYTANDE NORMER OCH VÄRDEN NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET ANALYSEN SOM GENOMFÖRDES FRITIDSHEMSENKÄT KUNSKAP SAMT ANSVAR OCH INFLYTANDE NORMER OCH VÄRDEN NÖJDA INVÅNARE GOD KOMMUNAL VERKSAMHET ANALYS AV LIKABEHANDLINGSENKÄT ANALYS AV LÄSÅRET 2017/ SKOLA: FRITIDSHEM: ANALYS AV KUNSKAPSRESULTATEN LÄSÅRET 2017/ UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH PLANERING FÖR LÄSÅRET 2018/2019 KUNSKAP, TRYGGHET & TRIVSEL UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH PLANERING FÖR LÄSÅRET 2018/ KUNSKAP UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH PLANERING FÖR LÄSÅRET 2017/2018 TRYGGHET & TRIVSEL REDOGÖRELSE STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING LÄSÅRET 2017/ DELAKTIGHET I KVALITETSARBETET

3 Systematiskt kvalitetsarbete Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete utgör den del av enheternas systematiska kvalitetsarbete som rapporteras in till huvudmannen. Dokumentet arbetas fram kontinuerligt under året och färdigställs i september 2018 och följs upp i dialog mellan verksamhetschef, rektor och verksamhetsanalytiker. Dialogen med tillhörande dokumentation ingår i förvaltningens och respektive enhets systematiska kvalitetsarbete. Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete har tagits fram på uppdrag av Barn- och utbildningsförvaltningens chef Kerstin Andersson. Enligt skollagen ska varje huvudman systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen (systematiskt kvalitetsarbete). Rektorn ansvarar för att detta även genomförs på skolenheten. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella målen uppfylls. Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. (Planering och genomförande av undervisning Skolverkets allmänna råd 2011 s.29). Dokumentet Systematiskt kvalitetsarbete för rektorsområdet bygger på uppföljning av kunskapskraven i läroplanen för grundskolan, läroplanen för grundsärskolan, samt resultat av mätningar av det övergripande målet Utbildning med hög kvalitet i grundskolenämndens verksamhetsplan för 2018 (VP 2018). Till grund för analys och åtgärder ligger även skolans egna utvärderingar och erfarenheter som gjorts i verksamheten under läsåret 2017/2018. Åtgärderna avser aktuellt läsår (2017/2018). Rektor ansvarar för resultatsammanställning, analys och framtagande av utvecklingsåtgärder. Vad fylls i och när? 31 maj: Analys av skol- och fritidshemsenkät Analys av likabehandlingsenkät 15 september: Redogörelse SYV Analys av läsårets resultat och inlämning av övriga delar i SKdokumentet Självvärdering fylls i och lämnas in innan SK-dialog SK-dialoger HT november: Del 2 och 3 är ifyllda så de kan publiceras på Huddinge.se 3

4 1. Systematiskt kvalitetsarbete - Visättraskolan Visättraskolans ledord, Kunskap, Trygghet och Trivsel ligger till grund för det dagliga arbetet. Vi utgår ifrån våra ledord när vi sätter våra mål, och de visar riktningen. Ledorden är väl implementerade i verksamheten, vilket gör att medarbetarna, eleverna och föräldrarna är väl insatta i vad vi strävar efter i vårt arbete. Vi ser hela verksamheten som en helhet och våra ledord går som en röd tråd genom alla delar av verksamheten, från förskoleklass till åk 6 och i fritidshemmet. Vi menar att det är arbetet utifrån dessa ledord som möjliggör att våra elever lyckas i skolan. Sammanfattningsvis så är vi mycket nöjda med resultaten för läsåret 2017/2018. Vi ser att kunskapsresultaten överlag är goda, god måluppfyllelse och ett mycket bra resultat i årskurs 6. Vi har elever som inte når målen i alla ämnen, men vi har en god överblick över hur vi ska arbeta vidare för att eleverna ska kunna lämna Visättraskolan i årskurs 6 med en känsla att de har lyckats. Under läsåret 2017/2018 så genomfördes Skolinspektionens skolenkät och vi fick goda resultat på samtliga delar, elever åk 5, föräldrar skola, föräldrar förskoleklass och pedagogisk personal. Samtliga lärare deltog i den enkät som riktades till den pedagogiska personalen, och resultatet blev väldigt högt på samtliga områden, något vi är oerhört stolta över. Vi har under året också haft ett mycket gott resultat på medarbetarenkäten som genomfördes i början på % av samtliga medarbetare besvarade enkäten. Glädjande nog så kan vi se att vi även för 2017 hade ett fortsatt mycket gott resultat på medarbetarenkäten. Visättraskolan ligger i det övre skiktet för prestationsnivå, vilket talar för att Visättraskolan är en arbetsplats där personalen trivs, mår bra, känner att de utvecklas, vilket i sin tur leder till det finns en stark förändringskraft. 4

5 Vi har nu under flera år haft ett stabilt och positivt resultat på medarbetarenkäten. En stor framgångsfaktor i detta har varit den låga personalomsättningen. Vi har inte behövt börja om, utan kan fortsätta att utveckla verksamheten, men framför allt har vi haft tid och möjlighet för att låta saker sätta sig. Dessutom har vi en personalgrupp som tar ett enormt stort ansvar i det dagliga arbetet, medarbetare som verkligen lever upp till Huddinge kommuns kärnvärden; Driv, Omtänksamhet, Mångfald och Mod. En annan viktig framgångsfaktor har varit de tydliga förväntningarna, och då utifrån den Pedagogiska plattformen. Plattformens kännetecken ligger till grund för bedömningsunderlaget, för samtliga medarbetare. Vi har exemplifierat plattformens kännetecken, och här kan det se olika ut beroende på uppdrag. Några andra konkreta exempel som vi ser som bakomliggande faktorer till det goda resultatet är ett tydligt ledarskap och organisation, exempelvis en tydlig rollfördelning och en prioriterad elevhälsa. En tydlig vision utifrån ledorden Kunskap, Trygghet & Trivsel. Visionen visar vägen i det systematiska kvalitetsarbetet och därför är målarbetet känt för alla, något som också syns i resultaten i medarbetarenkäten. Vi arbetar hela tiden för att utveckla det kollegiala lärandet, något som gör att man känner att man utvecklas i sitt arbete. Ett annat exempel för lärarnas del är att vi i ännu högre utsträckning arbetar med våra fasta ämnesövergripande teman, teman som vi planerar, utvärderar och bearbetar tillsammans, på tid som ledningen organiserar för. Vi har givetvis fortsatta utvecklingsmöjligheter, bland annat att arbeta för att all personal oavsett anställningsform ska känna sig delaktiga. 5

6 Vi arbetar mycket för att öka nöjdheten och stoltheten över Visättraskolan. Vi försöker hela tiden göra det lilla extra för våra elever, exempelvis Visättraskolans dag, skoldisco minst fyra gånger/läsår, Ministjärnorna, Tomterocken och mycket mer. Nästa läsår startar vi ännu en gång upp med Visättraskolans dag som igen kommer besökas av Sean Banan. Han gjorde under förra året succé hos våra elever. Vi arbetar mycket med sociala medier, Facebook och Instagram där vi har fått följare runt om i hela Sverige. Det har blivit en plattform för oss att nå ut med vår verksamhet, och är en stark bidragande faktor till en ökad stolthet och VI-känsla. Vi använder skolans klassbloggar och ledningens informationsblogg som den huvudsakliga informationskanalen mellan skola och hem. Föräldrarna kan enkelt följa bloggarna de vill läsa genom att fylla i sin e-postadress. På så sätt får de inläggen direkt i sin mejlkorg. Som rektor är jag oerhört stolt över vår verksamhet och över det vi har åstadkommit under läsåret 2017/18. Vårt trygghetsarbete och vår prioriterade elevhälsa har fått mycket uppmärksamhet, och vi har på olika sätt getts möjligheten att berätta om vårt arbete. I början av nästa läsår publicerar SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, en film som de spelade in hos oss på Visättraskolan, Gemenskap och begripliga sammanhang. Visättraskolans trygghetsansvarig var med motiveringen att han genom sitt arbete skapar en bättre vardag för våra elever en av stipendiaterna till det fantastiskt fina priset Ebbas hjärta. Visättraskolans biträdande rektor blev prisad som Årets chef 2017 på pedagoggalan i Huddinge, och jag fick den stora äran att vara en av de tre finalisterna till Sveriges stora skolledarpris som delades ut under den Nordiska Skolledarkongressen i Göteborg. När jag klev på uppdraget som rektor på Visättraskolan höstterminen 2013, så var resultaten låga på många områden, och då framför allt sett till våra ledord; kunskap, trygghet och trivsel. Mitt mål har därför varit att få till den bästa arbetsplatsen, så att vi ska kunna erbjuda våra elever 6

7 en fantastisk skola med hög kvalitet och där eleverna på Visättraskolan lyckas i sitt lärande, och där de trivs och känner sig trygga. En skola man är stolt över och där eleverna lyckas lika bra som eleverna på skolor i mindre utsatta områden. Vi har lyckats väldigt bra i det här arbetet. Vi är ett team som hela tiden vill utvecklas och som hela tiden vill lite mer, och det är något som inspirerar och motiverar. Det är en ynnest att få vara med om en sådan här fantastisk utvecklingsresa! /Semira Vikström #Stoltrektor Visättraskolan i media stolta ögonblick under läsåret! Visättraskolans filmserie Visättraskolan En helt (o)vanlig skola! Här nedan följer en sammanfattning av arbetet, och resultaten utifrån ledorden, Kunskap, Trygghet och Trivsel. Kunskap Vi analyserar resultaten utifrån olika perspektiv. Vi tittar på resultaten med och utan våra nyanlända elever, och vi tittar framför allt på progressionen. Visättraskolan hade i slutet av läsåret 2017/ elever i årskurs 1-6, 59 av de här eleverna, 18 % definieras som nyanlända. Då vi är en av skola som tar emot många nyanlända, vilket sker löpande under hela läsåret, så är det inte alltid helt enkelt att se till progressionen för respektive klass, utan vi går då in och tittar på individnivå. Genom att tydliggöra för elevernas förutsättningar, så skapar det en förförståelse för de resultat vi presenterar i denna analys. Vi redogör för hur stor andel nyanlända elever vi har i respektive årskurs, viktigt då det ser väldigt olika ut. Andelen behöver dock inte vara avgörande för resultatet, det handlar mycket om när eleven kom till Sverige, vilken skolbakgrund eleven har och hur deras förutsättningar i stort ser ut. Vi kan exempelvis jämföra med att vi föregående läsår hade 18 elever dvs. 39 % av våra elever i årskurs 6 som definierades som nyanlända, I år är andelen nyanlända 14 %, en betydligt lägre siffra.. Vi kan dock se att våra nyanlända elever nådde ett högre meritvärde föregående läsår, och att något fler nådde minst E i lästa ämnen. Det här beror på att vi hade färre nyanlända elever i årskurs 6 det här läsåret, och att vi hade en elev som började hos oss nu under vårterminen. Meritvärde Alla: Nyanländ: Ja Nyanländ: Nej Flickor Alla: Pojkar Alla: VT ,2 135,0 215,6 204,9 194,6 HT ,0 85,0 156,6 238,8 202,1 VT , ,5 227,1 237, ,9 3 1 Huddinge kommun 210,9 (alla) 2 Huddinge kommun 223,7 (flickor) 3 Huddinge kommun 198,7 (pojkar) 7

8 Minst E i lästa ämnen: Alla Nyanländ: Ja Nyanländ: Nej Flickor: Pojkar: VT-17 66,7 38,9 85,2 55,0 76,0 HT-17 59,1 16,7 65,8 53,6 68,8 VT-18 81,4 4 33,3 89,2 73,1 5 94,1 6 Vi ser att meritvärdet för läsåret, 217,3 är högre sett till kommungenomsnittet som ligger på 201,9 för årskurs 6. Vi kan se en fantastisk progression gällande meritvärdet från höstterminens 148 till vårterminens 217,3. Progressionen är inte lika stark gällande andelen som nått minst betyget E, men progressionen har dock varit god sett till en termins arbete. Att det är fler pojkar som har lägst betyget E i samtliga ämnen är sett till andelen nyanlända elever, 5 av de 6 nyanlända eleverna är flickor. De ämnen där eleverna i årskurs 6 har ett lägre resultat, matematik, engelska, idrott och hälsa, så har vi arbetat med särskilda insatser, exempelvis extra möjligheter för simning, matematikverkstad och extra stöd i engelska. Vi ser att majoriteten av de elever som nu i slutet av årskurs 6 ännu inte uppnådde målen har goda förutsättningar att nå lägst betyget E i årskurs 9. Kollegialt lärande På Visättraskolan ser vi att det kollegiala lärandet har haft en stor betydelse i utvecklingsarbetet, och vi har skapat goda förutsättningar för att det kollegiala lärandet ska bidra till verksamhetsutveckling. Vi har under åren arbetat med det kollegiala lärandet på lite olika sätt, tidigare har det främst varit skolledningen och förstelärarna som hållit i diverse workshops. Läsåret 2017/2018 valde vi dock att göra på ett annat sätt, ett led i att lyckas med vårt uppsatta mål, att Föra arbetet med skolutvecklingen och kollegialt lärande närmare samtliga lärare. Syftet med det här målet var att skapa en större delaktighet och ta vara på den stora kompetens som finns hos alla lärare. Vi menar att utvecklingsarbetet får ett större genomslag när samtliga lärare, aktivt är med och driver det framåt. För att uppnå målet, så har lärarna delats in i olika arbetsgrupper där varje grupp har i uppdrag att utveckla undervisningen utifrån det arbetsområde de blivit tilldelade. Arbetsområdena utgår ifrån arbetsplanen och Huddinge kommuns prioriterade områden. Exempel på grupper under det här läsåret har därför varit, matematik, ELIT dvs. entreprenöriellt lärande och IT i undervisningen och PUG pedagogisk utvecklingsgrupp. 4 Huddinge kommun 78,3 (alla) 5 Huddinge kommun 82,0 (flickor) 6 Huddinge kommun 74,1 (pojkar) 8

9 Vi ser att det kollegiala lärandet har haft en stor betydelse i det positiva förändringsarbetet på Visättraskolan, minskad personalomsättning, förbättrade kunskapsresultat och en ökad likvärdighet. Att lära tillsammans är viktigt för vår egen och för verksamhetens utveckling, men det är också ett sätt att komma varandra i kollegiet närmare, att ges möjlighet att utvecklas tillsammans är något som starkt bidrar till en ökad gemenskap och trivsel. Jag har aldrig varit en bättre lärare än vad jag är nu. Det här halvåret har jag utvecklats enormt. Jag har använt mig av metoder, tänk och synsätt som är nya för mig, men som ändå inte känns främmande, utan känns som jag Ida i analys HT-18 efter sin första termin på Visättraskolan Visättraskolan En helt (o)vanlig skola Avsnitt 12 - Kollegialt lärande Ämnesövergripande teman Läroplanen yrkar på att eleverna får lära sig kunskaper i ett sammanhang. På Visättraskolan pågår därför ett utvecklingsarbete där vi har arbetat fram fasta teman där alla, eller många ämnen integreras för att skapa en helhet. Syftet med våra fasta teman är att säkerställa att eleverna får med sig de kunskaper de behöver när de lämnar Visättraskolan, att undervisningen håller hög kvalitet och att den är likvärdig. Alla elever ska ha goda förutsättningar för att lära sig, och nå så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Lärarna gör planeringarna tillsammans, utvärderar, reviderar och utvecklar planeringarna i pedagogiska diskussioner. I planeringarna synliggör vi hur språkutveckling, IT och det entreprenöriella arbetssättet används för att skapa en stöttande lärmiljö för våra elever. Dessa planeringar läggs sedan ut via en kunskapsportal som finns länkad i alla bloggar. Våra fasta teman utgår ifrån So- och No-ämnena, och därefter fyller vi på med de ämnen som passar in på ett bra sätt. Fritidshemmet Under läsåret 2017/2018 omorganiserade vi oss i fritidshemmet, och startade upp en utvecklingsgrupp som arbetar med att planera och utveckla den pedagogiska verksamheten på fritids så att den ska vara rolig och lärorik för våra elever. Vi hade goda resultat i årets elevenkät, högre än kommungenomsnittet på samtliga områden, men vi hade ett område som stack ut genom ett betydligt lägre resultat än de övriga, lärande. Området lärande hamnade på slutresultatet på 71,4 %, vilket är en minskning sedan föregående läsår. Det är högre jämfört med kommungenomsnittet, men i jämförelse med övriga resultat och exempelvis lärandet i skolan, 87,5, så är det här ett lågt resultat för fritidshemmet. Det här blir därför ett viktigt utvecklingsområde. Här handlar det främst om att i högre utsträckning synliggöra och tydliggöra lärandet. Vi behöver vara ännu tydligare och bryta ner verksamhetsmålen inför varje tema och tydliggöra detta för eleverna. 93 % anger att de har roliga saker att göra på fritids, vilket är väldigt positivt. Här blir en utmaning att koppla det roliga till lärandet än tydligare. Lärandet finns där i det dagliga, och vi behöver således tydliggöra det för eleverna. 9

10 Trygghet Trivsel och trygghet är avgörande förutsättningar för att eleverna ska kunna lära sig i skolan, och då är det viktigt att dessa områden prioriteras. Vi ser i skolenkäten att vi igen ökar resultatet gällande trygghet. 95 % av våra elever svarar att de känner sig trygga i skolan. 93 % svarar att det är roligt på rasten. Vi hade som utvecklingsområde att öka nöjdheten på rasterna för de äldre eleverna under det här läsåret, och 93 % är en mycket bra början. Att tryggheten är så hög på Visättraskolan beror på arbetet med den prioriterade elevhälsan och på det systematiska trygghetsarbetet som pågår. Vi arbetar aktivt med trygghetsfrågor, och vi har ett trygghetsteam som har goda förutsättningar och som är närvarande i det dagliga arbetet. Inför läsåret 2017/2018 anställde vi en trygghetsansvarig som fick ansvaret för att leda skolans trygghetsteam, och insatsen #roligareraster. Arbetet som trygghetsteamet gör utgår från planen mot diskriminering och kränkande behandling, vars mål synliggörs i arbetsplanen under Trygghet och trivsel. Arbetet kring just elevhälsan, trygghetsteamet och #roligareraster har fått mycket uppmärksamhet under läsåret. Skolans biträdande rektor blev inbjuden av Friends för att Visättraskolans trygghetsarbete skulle lyftas som ett gott exempel i TV4 Nyhetsmorgon. Vårt arbete har också uppmärksammats i bland annat Skolporten, Lärarnas tidning, P1 Morgon. Skolans trygghetsansvarig fick också ta emot den fina utmärkelsen, Ebbas hjärta. Vi har under året bland annat arbetat med att skapa en samsyn kring vad som kännetecknar den förtroendefulla pedagogen, startat en trygghetsblogg och intensifierat arbetet med insatsen #roligareraster. I klassanalyserna så framgår det tydligt att vi har ett aktivt trygghetsteam som märks av i klasserna, och att just insatsen #roligareraster är väldigt framgångsrik och uppskattad av eleverna. 10

11 Fritidshemmet 96 % av eleverna uppger i elevenkäten att de känner sig trygga på fritidshemmet. Det är en ökning från föregående läsårs resultat på 94 %. Det är väldigt höga siffror, och resultatet är högre än kommungenomsnittet, 91 %, som också är en mycket god siffra. Vi ser dock att vi behöver arbeta med att öka likvärdigheten i samtliga årskurser/klasser. Det är fyra klasser som har svarat på fritidsenkäten, tre av de fyra klasserna har uppgett att de till 100 % anser sig vara trygga på fritids. I en av klasserna är resultatet 87 %, detta trots att de klasser som besvarat enkäten är i blandade grupper. Här måste vi således arbeta för att alla elever på Visättraskolans fritidshem ska känna sig trygga. Vi ser att en av framgångsfaktorerna för de höga trygghetssiffrorna är att klassresurserna som arbetar i klasserna under skoltid följer med eleverna till fritidshemmet. Vår höga personaltäthet gör också att vi kan erbjuda barnen en trygg fritidsmiljö. Personalen från trygghetsteamet är med även under fritidsverksamheten som ger en tryggare miljö samt att eleverna alltid får tillgång och möjlighet till att prata med Trygghetsteamets personal. Vi har också de senaste åren haft en låg personalomsättning bland fritidspersonalen, vilket gör att personalen är väl känd. Skolans ordningsregler genomsyrar hela verksamheten, vilket gör att vi har kända och väl implementerade ordningsregler. De utgör en struktur och rutiner som elever och personal kan luta sig emot. Trivsel I jämförelse med föregående läsårs skolenkät så har nöjdheten ökat något. Vi har ett högt resultat på detta område, vilket så klart är oerhört glädjande. Vi kan se att det just är frågan Jag är nöjd med min skola som fått flest 100 % i klasserna. I klassanalyserna märker man tydligt av nöjdheten med skolan som helhet, vilket är jätteroligt! Det här tyder på att vi lyckas i vårt arbete med att skapa en skola där eleverna trivs och mår bra. Vi arbetar på många olika sätt för att öka nöjdheten och stoltheten över Visättraskolan. Vi försöker hela tiden göra det lilla extra för våra elever, exempelvis Visättraskolans dag, skoldisco minst fyra gånger/läsår, Ministjärnorna, Tomterocken och mycket mer. Vi vill att alla ska trivas på skolan, och att alla elever ska känna att vi vuxna gör vårt yttersta för att skapa den allra bästa skolan för dem. 11

12 Inflytande har ökat kraftigt från föregående läsår, och det är också ett område som sticker ut rejält i jämförelse med Huddinge kommuns genomsnitt för årskurs 3-6. Vi arbetar mycket med olika former av elevinflytande, bland annat i våra klassråd, och i skolans elevråd, och vi har också ett matråd. När det gäller resultaten under kosten så har vi fått positivt resultat på frågan Jag har tillräckligt med tid för att äta i skolan. 97 % av eleverna anger att de har tillräckligt med tid för att äta sin lunch. Vi ser att ett utvecklingsområde för oss är att förbättra miljön i matsalen, och då framför allt ljudnivån. Inför nästa läsår inför vi därför ännu ett matlag, detta för att kunna fördela eleverna i högre utsträckning och minska trycket i vår lilla matsal. Det är hela 47 % av våra elever i årskurs 3-6 som uppger att de inte är nöjda med skolmaten. För oss på Visättraskolan är möjligheterna till att göra en förändring här väldigt liten då vi inte har ett eget tillagningskök. Vi valde inför 2018 att byta leverantör, men det ser inte ut som att det har gett någon positiv effekt, tvärtom. Tittar vi på Huddinge kommun för årskurs 3-6 så ligger resultatet på 48 % Vi kan se att det här är något som gäller hela kommunen. Då lunchen är så viktig för elevernas lärande, så är det här ett alldeles för lågt resultat. Maten måste lyftas som ett prioriterat område i Huddinge kommun. Fritidshemmet Nöjdheten gällande Visättraskolans fritidshem har sjunkit och ligger nu i nivå med kommungenomsnittet. Föregående läsår var resultatet 92 % och i år var resultatet 89,4 %. Att det i förhållande till föregående läsårs enkät har sjunkit så mycket beror på att eleverna i årskurs 1-2 inte har besvarat denna enkät, klasser som brukar vara väldigt nöjda med fritidshemmets verksamhet. Det är dock inte hela förklaringen då enkäten endast har besvarats av elever i årskurs 3-6 i hela kommunen. När vi tittar på respektive klass så kan vi se en stor skillnad mellan de fyra klasser som har besvarat enkäten. Vi ser att svaren gällande nöjdheten skiftar från 100 %, 95 %, 93 % och 63 %, vilket är en stor skillnad mellan det lägsta och det högsta resultatet. Här är klassernas analys av enkätresultatet jätteviktigt. I den klass där resultatet gällande nöjdheten var lägst kan man se följande önskemål för en ökad nöjdhet: Vara ute mer under vintern för de som vill. Ha mer pysselgrupper. Vara på övre skolgården mycket mer, det finns mer saker att göra där. Ung zon måste anpassas så det passar alla. Viktiga synpunkter från eleverna att ta tillvara på när vi fortsätter att planera vår dagliga verksamhet. Vi gör många satsningar på fritidshemmets verksamhet, och vi arbetar aktivt för att eleverna ska trivas, men vi ser att vi behöver utveckla verksamheten uppe på Ung Zon där just eleverna i årskurs 3-6 (inskrivna 3-4) är. Sett till klassanalyserna och utvecklingsgruppens analys av verksamheten så ser vi att det här med lugn och ro har varit ett utvecklingsområde för oss. Vi har därför nu under vårterminen färdigställt ännu ett rum för fritidshemmet att vistas i, vilket har gjort att vi har kunnat dela av rummen i olika stationer, något som medfört en förbättrad arbetsmiljö för både elever och personal. 12

13 2. Resultat för publicering Kunskapsresultat Resultat redovisat för alla elever, dvs. inkluderat elever i särskilda undervisningsgrupper och elever i förberedelse- och mottagningsklasser. Andel elever som klarat alla delprov medelvärde av alla delprov VT-16 Resultat VT-17 Resultat VT-18 Resultat (icke nyanlända) VT-18 Kommun totalt Åk. 3 15/16 16/17 17/18 17/18 Nationella prov åk 3 Ma 83,3 % 90,2 90,1 (90,5) 92,2 Sv 88,0 % 94,0 95,2 (100) 95,0 SVA 76,5 % 85,7 82,3 (90,6) 84,1 Andel elever som fått minst provbetyget E samt elevernas genomsnittliga meritvärde och andel elever med minst E i lästa ämnen VT-16 Resultat VT-17 Resultat VT-18 Resultat (icke nyanlända) VT-16 Kommun totalt Åk. 6 15/16 16/17 17/18 17/18 Nationella prov åk 6 En 96 % 97,2 90,5 (97,3) 94,2 Ma 96 % 97,6 90,2 (94,4) 92,2 Sv 86 % 96,3 88,9 (96,9) 96,8 SVA 95 % 62,5 83,3 (100) 73,6 Kunskap åk 6 Meritvärde 203,7 199,2 217,3 (227,1) 210,9 Minst E i lästa ämnen 79,3 66,7 81,4 (89,2) 78,3 13

14 Grundskoleenkät Kunskap samt ansvar och inflytande Resultat redovisat för grundskoleenkät Resultatet redovisas i procent. 7 Resultat 8 Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt 9 Skola 17/18 17/18 17/18 17/18 Lärande 87,5 % 100 % 65,3 % 80,0 % Inflytande 91,8 % 100 % 60,0 % 78,4 % Normer och värden Resultatet redovisas med styrtal. Resultat Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skola 17/18 17/18 17/18 17/18 Trygghet 94,0 % 100 % 83,3 % 86,5 % Nöjda invånare god kommunal verksamhet Resultatet redovisas med styrtal. Resultat Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skola 17/18 17/18 17/18 17/18 Nöjdhet 94,0 % 100 % 73,3 % 82,6 % Resultatet redovisas med styrtal. Resultat Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skola 17/18 17/18 17/18 17/18 IT i undervisningen 95,4 % 100 % 85,7 % 87,0 % Resultatet redovisas med styrtal. Resultat Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skola 17/18 17/18 17/18 17/18 Kost 74,3 % 90,7 % 60,0 % 65,6 % 7 Har ersatt styrtal. 8 ÅK ÅK

15 Fritidshemsenkät Kunskap samt ansvar och inflytande Resultat redovisat för fritidshemsenkät. Resultatet redovisas med styrtal. Resultat Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Fritids 17/18 17/18 17/18 17/18 Lärande 71,4 % 90,0 % 55,6 % 67 % Inflytande 92,9 % 100 % 75,0 % 86,2 % Normer och värden Resultatet redovisas med styrtal. Resultat Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Fritids 17/18 17/18 17/18 17/18 Trygghet 96,4 % 100 % 86,7 % 90,7 % Nöjda invånare god kommunal verksamhet Resultatet redovisas med styrtal. Resultat Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Fritids 17/18 17/18 17/18 17/18 Nöjdhet 89,3 % 100 % 62,5 % 86,0 % Resultatet redovisas med styrtal. Resultat Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Fritids 17/18 17/18 17/18 17/18 Övrigt (Lugn och ro) 82,1 % 100 % 50,0 % 69,1 % 15

16 3. Analys av elevenkäter - Grundskolans elev- och fritidshemsenkät Grundskoleenkät Kunskap samt ansvar och inflytande Resultat redovisat för grundskoleenkät Resultatet redovisas i procent. 10 Resultat 11 Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt 12 Skola 17/18 17/18 17/18 17/18 Lärande 87,5 % 100 % 65,3 % 80,0 % Inflytande 91,8 % 100 % 60,0 % 78,4 % Normer och värden Resultatet redovisas med styrtal. Resultat Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skola 17/18 17/18 17/18 17/18 Trygghet 94,0 % 100 % 83,3 % 86,5 % Nöjda invånare god kommunal verksamhet Resultatet redovisas med styrtal. Resultat Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skola 17/18 17/18 17/18 17/18 Nöjdhet 94,0 % 100 % 73,3 % 82,6 % Resultatet redovisas med styrtal. Resultat Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skola 17/18 17/18 17/18 17/18 IT i undervisningen 95,4 % 100 % 85,7 % 87,0 % Resultatet redovisas med styrtal. Resultat Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Skola 17/18 17/18 17/18 17/18 Kost 74,3 % 90,7 % 60,0 % 65,6 % 10 Har ersatt styrtal. 11 ÅK ÅK

17 Analys av måluppfyllelse - Enkät skola Huddinge kommun Visättraskolan Visättra Trygghevisningen Lärande Inflytande Nöjdhet IT i under- Kost ,4 7,6 7,6 7,4-7, ,1 7,5 8,0 7,9-7, ,0 8,3 8,1 8,0-7, ,2 8,6 8,7 9,2 9,0 8, % 87,5 % 91,8 % 94,0 % 95,4 % 74,3 % ,5 % 80,0 % 78,4 % 82,6 % 87,0 % 65,6 % Vi har gått igenom resultaten på skolans olika APT, med lärare, service och fritidshem. Samtliga lärare har fått göra en kortare analys av resultatet, fritidshemmets utvecklingsgrupp har analyserat fritidshemmets del, och eleverna har tillsammans med sina mentorer arbetat med klassens resultat. Utifrån det inlämnade underlaget har skolans rektor analyserat och sammanfattat denna del. Sammanfattningsvis kan vi se att Visättraskolans resultat ligger högre än kommungenomsnittet. Områden som sticker ut extra positivt är Trygghet, Inflytande, Nöjdhet och IT i undervisningen. Vi kan se att vi har förbättrat resultaten sedan föregående läsår på samtliga områden förutom inom området Kost. I jämförelse med föregående läsår så har resultaten ökat på ett mycket positivt sätt, detta då årets enkät endast genomfördes i årskurs 3-6. Vi vet att vi tidigare alltid har haft väldigt höga resultat i årskurs 1-3 medan resultaten har varit mer varierade i årskurs 4-6. Resultaten i tabellen ovan från omfattar årskurs 1-6. Vi arbetar aktivt med vår vision där vi arbetar utifrån ledorden Kunskap, Trygghet och Trivsel. Våra ledord ska genomsyra det vi gör i det dagliga och visa oss vägen i arbetet. Vi upplever att vi har en väl förankrad vision på Visättraskolan och vi kan också se att arbetet inom dessa områden har gett goda resultat. Kunskap - (Lärande, IT i undervisningen) Vi ser att Lärande och IT i undervisningen är områden som ökat i jämförelse med föregående läsår. IT i undervisningen är det område som ökat mest under läsåret 2017/2018. Vi menar att det är vårt arbete med det kollegiala lärandet, och vårt fortsatta arbete med våra ämnesövergripande teman som bidragit till denna ökning. Vi har inom det kollegiala lärandet haft en arbetsgrupp, ELIT Entreprenöriellt lärande och IT i undervisningen, som på olika sätt har arbetat för att stötta sina kollegor i arbetet med IT. De har gett konkreta tips på hur IT kan kopplas in till våra fasta teman. I den här arbetsgruppen ingår även skolans förstelärare i IT, som utanför arbetsgruppens arbete stöttar upp i det dagliga arbetet. Inför nästa läsår ska vi bland annat införa ett IT-råd bestående av elever, skolans IT-admin och vår förstelärare i IT. I samtal med eleverna kommer vi kunna följa upp arbetet med IT i undervisningen, samt föra diskussionen kring exempelvis Vad är det att lära sig nya saker?. 17

18 Under området Lärande så kan vi se att vi se att eleverna överlag upplever att de får den hjälp de behöver i skolan, men att vi behöver fortsätta arbetet med att skapa en miljö där eleverna känner att de kan arbeta utan att bli störd. Det här är en utmaning för oss med tanke på våra lokaler, och våra nu väldigt stora klasser. 98 % av våra elever uppger att de får använda digitala verktyg i undervisningen. Samtliga elever i årskurs 3-6 som besvarat enkäten har en egen ipad och lärarna använder dem i sin undervisning. Frågan Jag lär mig nya saker när jag använder digitala verktyg får inte ett lika högt resultat, dock är det ändå 92 % av eleverna som anger att de lär sig nya saker i användandet av digitala verktyg. Trygghet (Trygghet) Vi ser att vi igen ökar resultatet gällande trygghet. Tillsammans med nöjdhet och IT i undervisningen så är tryggheten det bästa resultatet i årets enkät. Det här tyder på att vi lyckas i vårt arbete med att skapa en skola där eleverna trivs och mår bra, vilket enligt oss är de bästa förutsättningarna för att eleverna ska kunna lära sig. Vi har arbetat för att organisera verksamheten där just arbetet med tryggheten sätts i fokus. Trivseln och tryggheten är avgörande förutsättningar för att eleverna ska kunna lära sig i skolan, och då är det viktigt att dessa områden prioriteras. 95 % av våra elever svarar att de känner sig trygga i skolan. 93 % svarar att det är roligt på rasten. Vi hade som utvecklingsområde att öka nöjdheten på rasterna för de äldre eleverna under det här läsåret, och 93 % är en mycket bra början. Inför läsåret 2017/2018 anställde vi en trygghetsansvarig som fick ansvaret för att leda skolans trygghetsteam, och insatsen #roligareraster. Arbetet som trygghetsteamet gör utgår från planen mot diskriminering och kränkande behandling, vars mål synliggörs i arbetsplanen under Trygghet och trivsel. Arbetet kring just elevhälsan, trygghetsteamet och #roligareraster har fått mycket uppmärksamhet under läsåret. Skolans biträdande rektor blev inbjuden av Friends för att Visättraskolans trygghetsarbete skulle lyftas som ett gott exempel i TV4 Nyhetsmorgon. Vårt arbete har också uppmärksammats i bland annat Skolporten, Lärarnas tidning, P1 Morgon. Skolans trygghetsansvarig fick också ta emot den fina utmärkelsen, Ebbas hjärta. Vi har under året bland annat arbetat med att skapa en samsyn kring vad som kännetecknar den förtroendefulla pedagogen, startat en trygghetsblogg och intensifierat arbetet med insatsen #roligareraster. I klassanalyserna så framgår det tydligt att vi har ett aktivt trygghetsteam som märks av i klasserna, och att just insatsen #roligareraster är väldigt framgångsrik och uppskattad av eleverna. 18

19 Trivsel (Nöjdhet, Kost) I jämförelse med föregående läsårs enkät så har nöjdheten ökat något. Vi har ett högt resultat på detta område, vilket så klart är oerhört glädjande. Vi kan se att det just är frågan Jag är nöjd med min skola som har fått flest 100 % i klasserna. Vi har en klass som överlag svarar lågt på samtliga områden. Det är en utmaning för oss, och trygghetsteamet arbetar på olika sätt i den här klassen för att skapa ökad trygghet och trivsel. Trots att många i den här klassen uppger ett missnöje på många av frågorna, så ska majoriteten vara kvar i årskurs 6, något som känns oerhört positivt så vi får arbeta för att de ska lämna Visättraskolan med en positiv känsla inför årskurs 7. I klassanalyserna märker man tydligt av nöjdheten med skolan som helhet, vilket är jätteroligt! Det här tyder på att vi lyckas i vårt arbete med att skapa en skola där eleverna trivs och mår bra. Vi arbetar på många olika sätt för att öka nöjdheten och stoltheten över Visättraskolan. Vi försöker hela tiden göra det lilla extra för våra elever, exempelvis Visättraskolans dag, skoldisco minst fyra gånger/läsår, Ministjärnorna, Tomterocken och mycket mer. Vi vill att alla ska trivas på skolan, och att alla elever ska känna att vi vuxna gör vårt yttersta för att skapa den allra bästa skolan för dem. Inflytande har ökat kraftigt från föregående läsår, och det är också ett område som sticker ut rejält i jämförelse med Huddinge kommuns genomsnitt för årskurs 3-6. Vi arbetar mycket med olika former av elevinflytande, bland annat i våra klassråd, och i skolans elevråd, och vi har också ett matråd. Vi ser utifrån klassanalyserna att vi behöver fortsätta arbetet med att öka likvärdigheten mellan olika klasser/ämnen/lärare. Vissa klasser uppger att skillnaden mellan lärarna är stor när det gäller just inflytande och delaktighet, och det här är något som vi behöver 19

20 arbeta vidare med. Vi ser att det här skulle vara ett spännande område för arbetsgruppen PUG Pedagogisk utvecklingsgrupp, att arbeta vidare med nästa läsår. När det gäller resultaten under kosten så har vi fått positivt resultat på frågan Jag har tillräckligt med tid för att äta i skolan. 97 % av eleverna anger att de har tillräckligt med tid för att äta sin lunch. Vi ser att ett utvecklingsområde för oss är att förbättra miljön i matsalen, och då framför allt ljudnivån. Inför nästa läsår inför vi därför ännu ett matlag, detta för att kunna fördela eleverna i högre utsträckning och minska trycket i vår lilla matsal. Det är hela 47 % av våra elever i årskurs 3-6 som uppger att de inte är nöjda med skolmaten. Tittar vi på Huddinge kommun för årskurs 3-6 så ligger resultatet på 48 % Vi kan se att det här är något som gäller hela kommunen. Då lunchen är så viktig för elevernas lärande, så är det här ett alldeles för lågt resultat. Maten måste lyftas som ett prioriterat område i Huddinge kommun. För oss på Visättraskolan är möjligheterna till att göra en förändring här väldigt liten. Vi valde inför 2018 att byta leverantör, men det ser inte ut som att det har gett någon positiv effekt, tvärtom. Eleverna är i sina klassanalyser tydligt missnöjda med skolmaten. De nämner att de tror att det skulle bli bättre med tillagningskök. Sett till resultatet i Huddinge kommun, så verkar ett tillagningskök dock inte göra någon skillnad rent nöjdhetsmässigt. Sammanfattningsvis så är vi mycket nöjda med resultaten för årets enkät. Vi har förbättrat oss på samtliga områden, likaså ligger vi högre än kommungenomsnittet på alla områden. Det här måste vi känna oss nöjda med, för nu. Nu ska vi arbeta vidare för att förbättra resultaten nästa läsår. Då framför allt gällande några specifika områden. 20

21 Utvecklingsområden för oss att arbeta vidare med: Studieroför den enskilde eleven Vad är studiero? Likvärdighet Inflytande, Lärande Vi ser att resultatet ser väldigt olika ut i de olika klasserna. IT-råd Vad innebär det att lära sig nya saker Vad är det för nya saker våra elever vill lära sig? Öka trygghet, trivsel med det öka lusten till ett lärande. Ökad likvärdighet Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande skola bedöms vara ej godtagbar, godtagbar, god, mycket god X X Motvering: Målet inför det här läsåret var att ligga på över 90 % på samtliga områden (bortsett från kost där vi har svårt att påverka). Vi ser att resultatet överlag på Visättraskolan är mycket högt, och det är högre än kommunens genomsnitt. Måluppfyllelsen bör därför bedömas som mycket god. Vi har dock två klasser, vår blivande årskurs 6, som ligger långt under övriga klassers resultat och då kan vi inte bedöma måluppfyllelsen som mycket god, utan endast god. Vi måste arbeta för en ökad likvärdighet mellan årskurserna och klasserna. 21

22 Analysen som genomfördes Analysen ska göras i ett/två steg: 1. Du själv ska göra analysen 2. Mentorerna ska gå igenom resultatet med eleverna Frågor att besvara som lärare: 1. Är du nöjd med resultatet för din klass? Känner du igen dig i resultatet? Varför/Varför inte? 2. Är det något/några resultat i din klass som sticker ut positivt i jämförelse med skolans övriga resultat? Varför tror du att just det resultatet är positivt? Hur har du specifikt arbetat med den frågan? 3. Är det något/några resultat i din klass som sticker ut negativt i jämförelse med skolans övriga resultat? Varför tror du att resultatet ser ut som det gör? Hur ska du arbeta vidare för att förbättra det här resultatet? 4. Om du jämför Visättraskolans helhetsresultat (se enkäten för Visättraskolan) med kommunens resultat. Vilka frågor ser du som frågor vi behöver arbeta vidare med på Visättraskolan? Ge konkreta exempel på HUR? (ALLA) 5. Om du tittar på det resultat som eleverna har uppgett i trygghetsdelen, den del som presenterades på APT (se presentation som mejlades ut). Vilka är dina reflektioner kring elevernas kommentarer och att det är så många elever som i årskurs 3-6 upplever att de blivit illa behandlade av en vuxen på skolan? Hur tycker du att DU/VI kan arbeta med det här? (ALLA) Frågor att arbeta med i klassen: 1. Känner vi igen oss i resultatet? Varför/Varför inte? 2. Är vi nöjda med resultatet? Varför/Varför inte? 3. Vilka är vår klass styrkor och hur kan vi arbeta vidare för att de ska fortsätta vara styrkor? 4. Vilka är vår klass utvecklingsmöjligheter och hur kan vi arbeta vidare med dessa punkter så de istället blir styrkor? 5. Hur kan fritidsverksamheten arbeta vidare för att bli ännu bättre enligt er elever? 6. I enkäten är det ett antal elever som lyfter att de någon gång känt att en vuxen behandlat en elev illa. (berätta inte om några kommentarer) Hur ska vi arbeta vidare här tycker ni elever? Vi har tidigare pratat och arbetat kring den förtroendefulla pedagogen. (Här vill vi att ni tittar på filmen Den förtroendefulla pedagogen!) Efter filmen diskutera: I filmen nämner de några egenskaper som ni anser viktiga för att man ska kunna representera den förtroendefulla pedagogen. Vilka av de här punkterna (Tillitsfull, Uppmärksam, Inlyssnande, Hjälpsam, Engagerade) ser ni som utvecklingsmöjligheter för personal på Visättraskolan? Kan ni ge exempel på hur dessa utvecklingsmöjligheter istället ska bli styrkor? 22

23 Fritidshemsenkät Kunskap samt ansvar och inflytande Resultat redovisat för fritidshemsenkät. Resultatet redovisas med styrtal. Resultat Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Fritids 17/18 17/18 17/18 17/18 Lärande 71,4 % 90,0 % 55,6 % 67 % Inflytande 92,9 % 100 % 75,0 % 86,2 % Normer och värden Resultatet redovisas med styrtal. Resultat Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Fritids 17/18 17/18 17/18 17/18 Trygghet 96,4 % 100 % 86,7 % 90,7 % Nöjda invånare god kommunal verksamhet Resultatet redovisas med styrtal. Resultat Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Fritids 17/18 17/18 17/18 17/18 Nöjdhet 89,3 % 100 % 62,5 % 86,0 % Resultatet redovisas med styrtal. Resultat Högsta resultat Lägsta resultat Kommun totalt Fritids 17/18 17/18 17/18 17/18 Övrigt (Lugn och ro) 82,1 % 100 % 50,0 % 69,1 % 23

24 Analys av måluppfyllelse Enkät fritidshem Visättra Huddinge kommun Visättra Trygghet fritids Lärande fritids Inflytande fritids Nöjdhet fritids Övrigt Fritids ,3 8,0 7,4 9, ,1 8,3 7,9 8, ,8 8,9 8,9 9, ,4 9,2 9,4 9,5 8, ,4 % 71,4 % 92,9 % 89,3 % 82,1 % ,7 % 67,0 % 86,2 % 86,0 % 69,1 % Hos oss är det elever i årskurs 3-4 som har besvarat att de går på fritids. I årskurs 4 är det 17 elever som går på skolans Öppna fritidshem, Ung Zon. Det är också årskurs 4 som har de lägsta resultaten i enkäten. Att resultatet har sjunkit inom vissa områden, särskilt nöjdheten ser vi som naturligt då denna enkät i år inte har besvarats av våra yngsta elever i årskurs 1-2. Det är de eleverna som oftast är väldigt nöjda med fritidshemmets verksamhet. Intressant är att en av klasserna i årskurs 4 har svarat 100 % positivt på samtliga frågor bortsett från lärande, där har endast 55 % angett att de Jag lär mig nya saker på mitt fritids. Vi ser att vår öppna fritidsverksamhet är ett utvecklingsområde för oss då samtliga klasser i årskurs 4 har ett lågt resultat på just frågan om lärande. Vi arbetar aktivt med vår vision där vi arbetar utifrån ledorden Kunskap, Trygghet och Trivsel. Våra ledord ska genomsyra det vi gör i det dagliga och visa oss vägen i arbetet. Vi upplever att vi har en väl förankrad vision på Visättraskolan och vi kan också se att arbetet inom dessa områden har gett resultat. Kunskap/Inflytande (Jag lär mig nya saker på mitt fritids, Det finns roliga saker att göra på mitt fritids) Vårt lägsta resultat i elevenkäten det här läsåret var just under lärande på 71,4 %. Sett till kommunen så är det högre, men i jämförelse med övriga resultat och exempelvis lärandet i skolan så är det här ett lågt resultat för fritidshemmet. 71 % av eleverna anger att de lär sig nya saker på Visättraskolans fritidshem. Det här är ett viktigt utvecklingsområde. Här handlar det främst om att i högre utsträckning synliggöra och tydliggöra lärandet. Vi behöver vara ännu tydligare och bryta ner verksamhetsmålen inför varje tema och tydliggöra detta för eleverna. Vi hade inför läsåret 2017/2018 som utvecklingsområde att i ännu högre utsträckning arbeta med teman, där samtliga aktiviteter skulle genomsyra detta tema. Vi har under läsåret haft flera teman som i utvärderingarna med eleverna har varit uppskattade. Många av våra teman har varit kopplade till de teman som skolan har arbetat med. Exempel på teman har varit Vänskap, Superhjältar, Vårt Visättra och Jorden runt. Vi kommer dock fortsätta att utveckla detta med teman, samt att arbeta för en tydligare röd tråd mellan skolans verksamhet och fritidshemmets. Vi behöver också vara tydligare och anpassa samlingarna och genomgångarna inför varje tema. 24

25 Vi behöver även lägga ett större fokus på diskussion, och avsluta varje tema med en sammanfattning och utvärdering för att knyta ihop säcken. 93 % anger att de har roliga saker att göra på fritids, vilket är väldigt positivt. Här blir en utmaning att koppla det roliga till lärandet än tydligare. Lärandet finns där i det dagliga, och vi behöver således tydliggöra det för eleverna. Under läsåret 2017/2018 omorganiserade vi oss i fritidshemmet, och startade upp en utvecklingsgrupp. Trygghet - (Jag känner mig trygg på mitt fritids) Tryggheten på fritidshemmet är den högsta siffran i hela elevenkäten, och den har förbättrats från föregående läsårs högra siffra. De tre avgörande faktorerna för den ökade tryggheten på fritidshemmet är våra lokaler, låg personalomsättning och personaltätheten. Vi hyr Ung Zons lokaler. Ung Zon är Visättras fritidsgård och ligger i direkt närhet till Visättraskolan. Det här har inneburit att eleverna i årskurs 3-6 har sin fritidsverksamhet där. Det här har skapat ett betydligt ökat lugn i verksamheten, och en ökad trygghet, framför allt för våra yngsta elever. Vi har under det senaste året (åren) haft en låg personalomsättning på Visättraskolan, och detta gäller även fritidshemmets personal. Att delar av fritidshemmets personal arbetar i klasserna under dagtid för att därefter finnas med i fritidsverksamheten är en framgångsfaktor. Personalen är väl kända hos eleverna, och personalen har en god kunskap om elevernas förutsättningar och behov. Trivsel (Jag är nöjd med mitt fritids, Jag har möjlighet att få lugn och ro på mitt fritids ) Nöjdheten gällande Visättraskolans fritidshem har sjunkit ligger nu i nivå med kommungenomsnittet. Att det i förhållande till föregående läsårs enkät har sjunkit så mycket beror på att eleverna i årskurs 1-2 inte har besvarat denna enkät, klasser som brukar vara väldigt nöjda med fritidshemmets verksamhet. Det är dock inte hela förklaringen då enkäten endast har besvarats av elever i årskurs 3-6 i hela kommunen. Vi gör många satsningar på fritidshemmets verksamhet, och vi arbetar aktivt för att eleverna ska trivas, men vi ser att vi behöver utveckla verksamheten uppe på Ung Zon där just eleverna i årskurs 3-6 (inskrivna 3-4) är. Vi ser att just resultaten i årskurs 4 spretar, och det rejält. Om man bara skulle ha siffrorna som underlag så skulle det vara ett svåranalyserat resultat. Klasserna är blandade på fritids, men ändå uppger 100 % i den ena klassen att de har möjlighet att få lugn och ro, medan det i den andra klassen i årskurs 4 är endast 50 % av eleverna som upplever att de har möjlighet till lugn och ro. 62,5 % är nöjda med fritidshemmet i den ena klassen, medan det är 100 % nöjdhet i den andra. Lika varierade siffror kan vi se när det gäller inflytande. 100 % i ena klassen anser att det finns roliga saker att göra på fritids, 75 % i den andra klassen. Vi ser att det framför allt är 25

26 en klass som är mer missnöjda än de övriga klasserna, och det här blir ett viktigt utvecklingsområde. Hur ska vi arbeta för att de här eleverna i högre utsträckning känner sig nöjda med fritidshemmets verksamhet. Sett till klassanalyserna och utvecklingsgruppens analys av verksamheten så ser vi att det här med lugn och ro har varit ett utvecklingsområde för oss. Vi har därför nu under vårterminen färdigställt ännu ett rum för fritidshemmet att vistas i, detta då vi tog bort pingisborden och använder idrottshallen under rasterna (där det inte är lektioner). Det har gjort att vi har kunnat dela av rummen i olika stationer, något som medfört en förbättrad arbetsmiljö för både elever och personal. Utvecklingsområden för oss att arbeta vidare med: Nöjdhet i samtliga klasser Likvärdighet Temaplaneringarna Synliggöra lärandet Följa upp den nya rumsorganisationen Möjlighet till lugn och ro Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen gällande fritids bedöms vara ej godtagbar, godtagbar, god, mycket god X Motvering: Måluppfyllelsen på Visättraskolan fritidhem är på många områden mycket god, men vi ser att måluppfyllelsen för några områden har sjunkit. Vi har högre förväntningar på vårt arbete än så och därför blir den sammantagna måluppfyllelsen god. Mål för nästa läsår är att ligga på minst 90 % inom Lärande, Inflytande och Övrigt. Inom Trygghet och Nöjdhet är målet 95 % 26

27 4. Analys av likabehandlingsenkät Om vi ser till trygghetsresultatet i stort, så är vi väldigt nöjda med resultatet i årets enkät. 94 % av eleverna i årskurs 3-6 uppger att de är trygga på Visättraskolan. Vi ser dock att vi har vissa områden som vi behöver arbeta mer med. 95,8 % av eleverna i årskurs 3-6 har besvarat enkäten. Det betyder att underlaget i enkätresultatet ger oss en god inblick i elevernas verklighet, och vad de tycker om saker och ting, vilket skapar utrymme för förbättring och utveckling. Att tryggheten är så hög på Visättraskolan beror på det systematiska trygghetsarbetet som pågår. Vi arbetar aktivt med trygghetsfrågor, vi har ett trygghetsteam som har goda förutsättningar, är närvarande i det dagliga arbetet och som systematiskt arbetar med planen mot diskriminering och kränkande behandling. En positiv siffra i likabehandlingsenkäten är att 96,7 % av våra elever i årskurs 3-6 svarar att de har minst en bra kompis att vara tillsammans med i skolan. Ett syfte med insatsen #roligareraster är att alla elever ska känna att de har någon att vara med under rasten. Känner man sig lite osäker på vem man ska vara med, så kan man delta i en av de vuxenledda aktiviteterna. Det ger en känsla av gemenskap, och skapar förutsättningar för att bygga upp relationer mellan eleverna. Vi har under året haft den förtroendefulla pedagogen som fokusområde, och med vår vision om 100 %, så hade vi helt klart hoppats på högre siffror än de vi kan se i den här enkäten. 89,1 % av eleverna svarar att det finns någon vuxen som arbetar i skolan eller på fritids som de har förtroende för och kan prata med om de tycker att någon är dum i skolan eller på nätet, 5,5 % svarar nej och 5,5 % svarar att de inte vet. Här hade vi sett en fördel om frågorna varit uppdelade i skolan och på nätet. Att komma åt saker som händer utanför skolan, och i sociala medier är en stor utmaning för oss. Det handlar i grunden om att förtydliga för eleverna att vi finns där oavsett om det händer i skolan, eller på nätet. Dock hade det hjälpt oss att veta vad eleverna menar här. Resultatet om elever som fått kränkande meddelanden eller blivit kränkta på nätet är högt (ca. 30 %). Trygghetsteamet har gjort en satsning i mellanstadiet kring internet och sociala medier. Något som verkligen sticker ut på ett negativt sätt är att 17 % av eleverna upplever att de någon gång blivit illa behandlade av någon vuxen. Det här är något som trygghetsteamet kommer att arbeta vidare med. Vi måste diskutera frågan vad det innebär att bli illa behandlad av någon vuxen, och se vad vi kan lära av eleverna i de här samtalen. Känslan av otrygghet på toaletterna är väldigt hög (12,6 % känner sig aldrig trygga där och 17,5 känner sig trygga där ibland). Det här har varit ett område som är väl känt hos oss. Då vi vet att en stor orsak till känslan av otrygghet är att toaletterna inte ansetts vara fräscha, så bestämde vi oss för att göra en satsning kring just detta. Bland annat så har klasserna haft en egen klasstoa och trygghetsteamet ordnade en toaletttävling. Under en period tävlade klasserna om att hålla sin klasstoa i fint skick. Den vinnande klassen fick göra ett studiebesök på Tele 2 Arena. Tävlingen var en succé, alla klasser var engagerade och toaletterna hölls väldigt rena och fina. 27

28 Den årliga elevenkäten genomfördes precis innan toalettävlingen drog igång, och därför genomförde trygghetsteamet en egen enkät för att undersöka om otryggheten i toaletterna minskat efter satsningen på toaletterna. Utifrån resultatet på trygghetsteamets enkät var det svårt att dra hundraprocentiga slutsatser då årskurs 6 inte svarade på enkäten. Överlag visar dock enkätresultatet att tryggheten på toaletterna ökat från 49,7 till 68,1 %. Trygghetsteamet fick också i den här enkäten även in ett bra underlag kring vad det är som orsakar en känsla av otrygghet i omklädningsrummen. Vi har genom den här enkäten kunnat samla in kloka förslag från eleverna om vilka åtgärder de tänker kan höja känslan av trygghet. Trots att vi är nöjda med resultatet i det stora hela, och även i jämförelse med övriga skolor i kommunen så vill vi sträva efter att utveckla och förbättra tryggheten och trivseln på Visättraskolan. Trygghetsteamet har i slutet av läsåret 2017/2018 arbetat med att läsa igenom klassernas kvalitetsdokument för att se hur eleverna har diskuterat kring just trygghet och trivsel. Utvecklingsområden för oss att arbeta vidare med: Öka trygghet, trivsel med det öka lusten till ett lärande. Ökad likvärdighet Studiero för den enskilde eleven Kost och hälsa: (näringslära, inställning vuxna och elever) Den förtroendefulla pedagogen HUR? Tillitsfull, Uppmärksam, Inlyssnande, Hjälpsam, Engagerad. 28

29 5. Analys av läsåret 2017/2018 Visättraskolans vision bygger på skolans tre ledord: Kunskap Alla elever på Visättraskolan ska lyckas nå läroplanens mål! Trygghet Alla elever ska känna sig trygga på Visättraskolan! Trivsel Alla elever ska trivas på Visättraskolan! Vi har valt dessa ledord då vi anser att de är avgörande, och beroende av varandra för att eleverna ska få en lyckad skolgång. Om man trivs och känner sig trygg på sin skola, så främjas lärandet och det blir lättare att ta till sig kunskaper. Ledorden ligger till grund för planeringsarbetet och visar riktningen. Här nedan kommer vi att redogöra och analysera de utvecklingsområden vi ställde för skolan och fritidshemmet läsåret 2017/2018. Skola: Följande områden var våra utvecklingsområden för läsåret 2017/2018. Kunskap: Göra eleverna mer medvetna om hur de ligger till- och bedöms i förhållande till kunskapskraven Föra arbetet med skolutvecklingen och kollegialt lärande närmare samtliga lärare. Likvärdig utbildning Stärka den digitala kompetensen SYV- & det entreprenöriella perspektivet ska genomsyra hela verksamheten Trygghet & Trivsel #roligare raster Den multireligiösa almanackan 100 % - För varje enskild elev Uppmärksamma möjligheter och risker med en ökande digitalisering 29

30 Analys av våra utvecklingsområden för läsåret 2017/2018 Skola: Tydliggöra syftet med undervisningen och kunskapskraven för eleverna, Tydliggöra för elever och vårdnadshavare hur undervisningen kopplas till kursplanerna. Vi har arbetat vidare med innehållet i vår Kunskapsportal. Den ligger öppen för elever och vårdnadshavare. I Kunskapsportalen synliggör vi den röda tråden och vi tydliggör vilket centralt innehåll, samt kunskapskrav vi arbetar med i respektive årskurs. Vi har under läsåret intensifierat arbetet med våra ämnesövergripande teman. Vi har ett antal fasta teman i respektive årskurs, och det är nu andra läsåret som vi arbetar med dessa. Lärarna uppger att det här arbetssättet har gett en positiv effekt på lärandet då eleverna lär sig i ett större sammanhang, och genom det ämnesövergripande arbetet får en ökad förståelse. Då eleverna arbetar med större teman under läsåret så ökar också förståelsen för syftet med undervisningen och kunskapskraven för eleverna. I respektive klassbloggar dokumenterar vi processen. Föra arbetet med skolutvecklingen och kollegialt lärande närmare samtliga lärare. På Visättraskolan ser vi att det kollegiala lärandet har haft en stor betydelse i utvecklingsarbetet, och vi har skapat goda förutsättningar för att det kollegiala lärandet ska bidra till verksamhetsutveckling. Det är Visättraskolans rektor som tillsammans med biträdande rektor planerar för det kollegiala lärandet. Kontinuerligt utvärderas och revideras strukturen och innehållet tillsammans med lärarna. För att det kollegiala lärandet ska kännas meningsfullt och för att det verkligen ska bidra till verksamhetsutveckling, är det viktigt att man kontinuerligt utvärderar och reviderar arbetssätten. Vi har under åren arbetat med det kollegiala lärandet på lite olika sätt, tidigare har det främst varit skolledningen och förstelärarna som har hållit i diverse workshops. Läsåret 2017/2018 valde vi dock att göra på ett annat sätt, ett led i att lyckas med vårt uppsatta mål, att Föra arbetet med skolutvecklingen och kollegialt lärande närmare samtliga lärare. Syftet med det här målet var att skapa en större delaktighet och ta vara på den stora kompetens som finns hos alla lärare. Vi menar att utvecklingsarbetet får ett större genomslag när samtliga lärare, aktivt är med och driver det framåt. För att uppnå målet, så har lärarna delats in i olika arbetsgrupper där varje grupp har i uppdrag att utveckla undervisningen utifrån det arbetsområde de blivit tilldelade. Arbetsområdena utgår ifrån arbetsplanen och Huddinge kommuns prioriterade områden. Exempel på grupper under det här läsåret har därför varit, matematik, ELIT dvs. entreprenöriellt lärande och IT i undervisningen och PUG pedagogisk utvecklingsgrupp. Rent praktiskt så har vi varje vecka avsatt tid för det kollegiala lärandet. Vi har två pass per vecka där vi träffas under 1,5 timme för gemensamt arbete. Det finns en i förväg känd planering och vi har ett roterande schema om en fyraveckorsperiod. 30

31 Vecka: Måndag Tisdag Kollegialt lärande Kollegialt lärande 2. APT Kollegialt lärande 3. Kollegialt lärande Kollegialt lärande 4. Arbetslag Kollegialt lärande Varje arbetsgrupp har fått en tydlig uppdragsbeskrivning som är framtagen av skolledningen. Uppdragsbeskrivningen tydliggör vad arbetsgruppen ska arbeta med samt vilka förväntningar skolledningen har på gruppens arbete. Då utbildning och undervisning ska vila på både vetenskaplig grund, och beprövad erfarenhet så har också arbetsgrupperna fått välja ut en eller flera boktitlar vars innehåll ska genomsyra arbetet i gruppen. Arbetsgrupperna har själva valt hur de ska lägga upp läsningen. Varje arbetsgrupp har under läsåret planerat och hållit i två workshops, arbetsgrupperna har skrivit minst ett blogginlägg på Pedagog Huddinge. I slutet av läsåret genomförde samtliga arbetsgrupper en redovisning under Visättraskolans Show and tell. 31

32 Vi ser att det kollegiala lärandet har haft en stor betydelse i det positiva förändringsarbetet på Visättraskolan, minskad personalomsättning, förbättrade kunskapsresultat och en ökad likvärdighet. Att lära tillsammans är viktigt för vår egen och för verksamhetens utveckling, men det är också ett sätt att komma varandra i kollegiet närmare, att ges möjlighet att utvecklas tillsammans är något som starkt bidrar till en ökad gemenskap och trivsel. Jag har aldrig varit en bättre lärare än vad jag är nu. Det här halvåret har jag utvecklats enormt. Jag har använt mig av metoder, tänk och synsätt som är nya för mig, men som ändå inte känns främmande, utan känns som jag Ida i analys HT-18 efter sin första termin på Visättraskolan Visättraskolan En helt (o)vanlig skola Avsnitt 12 - Kollegialt lärande Likvärdig utbildning Ett stort fokus har varit att utveckla en röd tråd och likvärdighet i det pedagogiska arbetet inom verksamheten. Under de senaste läsåren har vi därför satsat mycket på pedagogisk utveckling och kollegialt lärande. Vi har arbetat för att det ska finnas en samsyn och röd tråd kring vilka läromedel som används i de olika ämnena i olika årskurser. Vi har arbetat för att undervisningen ska dokumenteras i pedagogiska planeringar utifrån en gemensam mall och i klassernas olika bloggar så att det ska vara tydligt i vad och hur man arbetat i undervisningen. En viktig del av det kollegiala lärandet har varit att bygga en samsyn och en gemensam bas att stå på när det gäller pedagogik, metoder och arbetssätt, t.ex. på språk- och kunskapsutvecklande undervisning, IT i undervisningen och entreprenöriellt lärande. Genom workshops genomförda av de olika arbetsgrupperna som lärarna är indelade i har vi delat med oss metoder och arbetssätt, och lärarna har fått lära av varandra. De senaste två läsåren har vi också arbetat med att utveckla det ämnesövergripande arbetet genom att bestämma vilka fasta teman vi ska arbeta med i respektive årskurs, här har vi även möjliggjort mycket tid för samplanering. Utifrån det arbete som genomförts och det gemensamma planeringsarbetet så kan vi nu se att den röda tråden och likvärdigheten är betydligt tydligare än vad den varit tidigare. Vi ser dock utifrån elevenkäten att det här med likvärdighet är något som vi behöver arbeta vidare med. Det är viktigt att alla elever, oavsett klass känner att de får samma möjligheter. Stärka den digitala kompetensen På Visättraskolan har vi en IT-plan i vilken vi analyserar arbetet med just den digitala utvecklingen på skolan. I den planen analyserar vi utvecklingsbehoven utifrån kartläggningsstödet LIKA. Mål med fokus på elevernas lärande skrivs in i arbetsplanen. Vår förstelärare i IT har tid avsatt för handledning, klassrumsbesök och workshops. Det här har varit en viktig del i vårt utvecklingsarbete med att stärka den digitala kompetensen. Vårterminen 2018 anställde vi en förstelärare i SVA/Svenska med fokus på läsning och skolbibliotek som en pedagogisk resurs, detta för att ytterligare stärka upp den digitala kompetensen, där 32

33 skolbiblioteket får en än viktigare roll, utifrån de nya skrivningarna i LGR11 som börjar gälla den 1 juli För att stärka den digitala kompetensen och med det öka likvärdigheten på Visättraskolan så har en av våra arbetsgrupper i det kollegiala lärandet varit, ELIT Entreprenöriellt lärande och IT i undervisningen. Förstelärarna i IT och i entreprenöriellt lärande ledde arbetet i arbetsgruppen, och arbetsgruppen har under sina möten fokuserat mycket på programmering. Arbetsgruppen har bland annat arbetat med blockprogrammering, både med robotar och med program som exempelvis code.org eller A.L.E.X. ELIT-gruppen har gått igenom de ämnesövergripande temaplaneringarna för att konkret kunna ge tips för hur man ska kunna väva in programmering i undervisningen på ett naturligt sätt. De här tipsen presenterades sedan under två stycken workshops där samtliga lärare fick arbeta praktiskt med olika typer av programmering, och i olika ämnen. Vi arbetar aktivt med att stärka den digitala kompetensen och vi ser att de fasta ämnesövergripande temana har varit en framgångsfaktor. Genom att arbeta ämnesövergripande så ökar förutsättningarna för en ökad förståelse. Våra ämnesövergripande teman stärker den röda tråden genom skolans ämnen. 98 % av våra elever anger i elevenkäten som genomfördes vårterminen 2018 att de får använda digitala verktyg. 92 % säger att de lär sig nya saker när de använder digitala verktyg. Vi ser att de digitala verktygen ökar lusten till lärande för många av våra elever, och programmering med robotar är något som har varit omåttligt populärt i skolans samtliga klasser. Under höstterminen 2017 genomförde Skolinspektionen skolenkäten i Huddinge kommun och i resultatet för årskurs 5 kan vi se att eleverna på Visättraskolan i högre utsträckning än genomsnittet i andra skolor i kommunen och i Sverige finner skolarbetet intressant, och att skolarbetet är roligt, Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Vi ser de digitala verktygen som ett viktigt läromedel. Ett läromedel som ger oss möjligheter som inte tidigare var möjliga. 33

34 SYV- & det entreprenöriella perspektivet ska genomsyra hela verksamheten Syftet med det här målet har varit att synliggöra och konkretisera arbetet på skolan med SYV och det entreprenöriella perspektivet. För att vi ska kunna följa upp att vi arbetar enligt gällande riktlinjer och Huddinge kommuns strategidokument för Studie- och yrkesvägledning. SYVperspektivet samt det entreprenöriella perspektivet i de olika arbetsområdena har vi fört in detta i de pedagogiska planeringarna. Genom att lärarna behöver precisera de olika perspektiven, så ges lärarna en möjlighet att reflektera kring sin undervisning. Vi har under läsåret 2017/2018 haft en arbetsgrupp som har haft dessa perspektiv som fokusområden. Arbetsgruppen har genomfört ett antal workshops för sina kollegor. Ett viktigt uppdrag för ELIT-gruppen har varit att synliggöra det entreprenöriella arbetet som sker i de olika skolämnena. Inför ELIT-gruppens möten har arbetsgruppen läst litteratur för att få en gemensam syn på det entreprenöriella lärandet och hur digitala verktyg kan användas för att lyfta undervisningen. ELIT-gruppen har planerat för diverse workshops för det övriga kollegiet där målet har varit att inspirera kollegerna att börja arbeta entreprenöriellt i sin undervisning. Under läsåret 2017/2018 har också försteläraren i entreprenöriellt lärande hållit i flera workshops för kollegiet. Under dessa workshops har lärarna fått lära sig hur man kan arbeta entreprenöriellt, vilka kompetenser som tränas. De har fått testa på att utföra ett entreprenöriellt uppdrag samt fått tips på företag som klasserna kan samverka med för att på ett naturligt sätt koppla in omvärlden i klassrummet. Försteläraren i entreprenöriellt lärande har gjort klassrumsbesök och handlett lärarna i sin planering. Under några besök har försteläraren tittat på hur lärarna arbetar entreprenöriellt och under andra besök har lärarna velat ha tips och idéer på hur de kan utveckla sin undervisning och lyfta in SYV på ett naturligt sätt och får ett mer entreprenöriellt förhållningssätt. På samma sätt har försteläraren stöttat med handledningen. Vi kan se att allt fler lärare vågar prova och göra nytt, och att vi i högre utsträckning öppnar upp klassrummet för andra. Att arbeta entreprenöriellt är dock något vi behöver fortsätta att arbeta med. Många tycker fortfarande att det är ett svårt begrepp, och kopplar det till att det behöver vara något större projekt, eller att det ska vara något samarbete med ett företag. Vi behöver arbeta för att konkretisera det entreprenöriella arbetssättet ännu mer, så att det entreprenöriella perspektivet inte längre uppfattas som något svårt, utan utgör en naturlig del i undervisningen. Vi kommer att fortsätta genom arbetsgruppens arbete. 34

35 #roligare raster Som ett led i vårt trygghet- och trivselarbete har vi på Visättraskolan de senaste två läsåren satsat på att utveckla vår rastverksamhet. Arbetet med att utveckla rasterna för eleverna tog avstamp i vår kartläggning av elevernas trygghet- och trivsel på Visättraskolan. I såväl elevenkät som kommunens kommunövergripande likabehandlingsenkät har vi överlag haft fina siffror vad gäller trygghet och trivsel på skolan, men vi har också sett att vi har haft en del utvecklingsområden. I samtal med elever och genom Klassens kvalitetsrapport, en del av Huddinge kommuns systematiska kvalitetsarbete, framkom det våren 2017 att eleverna önskade att vi vuxna skulle vara mer engagerade, att det skulle finnas fler lekar, och en högre vuxennärvaro på rasterna. De äldre eleverna i årskurs 4 6 tyckte även att det var viktigt att skolan satsade på aktiviteter som var anpassade just för dem. Det här var en bild som skolledningen delade, och därför beslutades det att nästa steg i arbetet för en ökad trygghet och trivsel på skolan var att strukturera upp rasterna på ett bättre sätt. Under varje rast erbjuder vi minst en vuxenledd aktivitet inom ramen av #roligareraster. Eleverna är fria att välja om de deltar i aktiviteterna, och vill man inte delta så finns det många andra roliga saker att göra. Aktiviteterna som genomförs är många och olika för varje vecka, men exempel på aktiviteter under läsåret har varit Pokemonjakt, spökboll, olika hinderbanor, Zumba, tre i rad, hemliga stigen. 35

36 Visättraskolan En helt (o)vanlig skola Avsnitt 9 - #roligareraster Skolan har tre trygghetsvärdar som arbetar med genomförandet av denna insats och det är skolans trygghetsansvarig som är ansvarig för att denna trygghetsfrämjande insats planeras, genomförs och utvärderas. Insatsen utvärderas kontinuerligt av #rr teamet på planeringsmöten samt mer övergripande genom elevenkäter. Teamet har planeringstid 2 ggr i veckan, och varje vecka uppdateras aktivitetsschemat som finns tillgängligt på trygghetsbloggen. Elevernas ges möjlighet att påverka och vara delaktiga i #roligareraster genom att de kan lämna förslag i förslagslådan, framföra sina synpunkter under klassernas elevråd, och när trygghetsteamet gör klassrumsbesök, elever/klasser som hållit i aktiviteter, rastvärdar, och eleverna i årskurs 6 inom ramen för idrott och hälsa. Den höga elevdelaktigheten är direkt avgörande för att insatsen ska lyckas. #roligareraster är en trygghetsfrämjande insats som ytterligare har minskat och förebyggt konflikter på skolgården. Fler aktiviteter skapar fler valmöjligheter hos eleverna och på så sätt fångar vi upp och stimulerar fler elever än tidigare. Under vårterminen 2018 genomfördes elevenkäten vilken visade att 93 % av eleverna i årskurs 3-6 är nöjda med rastverksamheten, och som anser att rasterna är roliga. Vi kan också se en ökad delaktighet från personal som är rastvärdar där vi arbetat med delaktighet, närvaro och engagemang och med att bygga förtroendefulla relationer även utanför klassrummet. Trygghetsteamet har arbetat med jämställdhet och normkritiskt förhållningssätt för att alla elever ska känna sig välkomna och inkluderade i rastverksamheten och kunna interagera med varandra oberoende av könstillhörighet. Detta har gjorts medvetet vid klassrumsbesök när vi har presenterat rastverksamheten, när vi har samlat in förslag på vilka aktiviteter eleverna vill ha. När vi genomför aktiviteterna är vi tydliga med att vi inte accepterar någon form av exkludering. Trygghetsteamet eftersträvar också att skapa likvärdiga förutsättningar, och möjligheter för att alla elever ska kunna delta oavsett kön, ålder eller funktionsvariation, och trygghetsteamet har medvetet valt att blanda könsgrupperna där gruppindelningar har varit nödvändiga. På önskemål av eleverna i mellanstadiet har trygghetsteamet erbjudit en tjejaktivitet en gång i veckan under läsåret. För att skapa likvärdighet har vi erbjudit samma möjlighet för killarna en gång i veckan. Detta har uppskattats väldigt mycket av våra elever, men vi har valt att endast erbjuda detta en gång i veckan och istället arbeta med jämställdhets- och normkritiskt förhållningssätt under aktiviteterna där vi eftersträvar att elever ska kunna ta lika mycket plats, oavsett könstillhörighet. Vi har särskilt tillämpat detta förhållningssätt på fotbollsplanen där vi tidigt uppmärksammade att det fanns en högre risk att inte alla ska känna att de kan ta lika mycket plats. Vi har arbetat aktivt jobbat med detta genom att synliggöra detta för eleverna, och genom att ha tydliga regler. Reglerna finns skrivna i ordningsreglerna, och utvärderas och revideras tillsammans med eleverna. 36

37 Vid incidenter där kränkningar skett riktat mot en könstillhörighet har trygghetsteamet kunnat kopplas in och göra insatser där man kunnat prata om vikten av jämställdhet och allas lika värde. Insatsen #roligareraster kommer att fortlöpa då det är en viktig och främjande insats som eleverna uppskattar och som har lett till goda resultat. Vi kommer att fortsätta utveckla insatsen, framför allt genom att utveckla den röda tråden till de teman som genomförs i respektive årskurs. Vi ser också att vi behöver utveckla kopplingen till ämnet idrott och hälsa. Den multireligiösa almanackan Målet med den här insatsen har varit att öka förståelsen och respekten för att människor har olika religionstillhörigheter och att det finns olika sätt att uttrycka tro. Visättraskolans elever ska känna sig trygga i att få uttrycka sin religion, och att detta ska respekteras av såväl personal som elever. Alla klasser har fått den multireligiösa kalendern. Trygghetsteamet fick i ansvar att ge lärarna tips på hur de kunde lyfta och arbeta med den multireligiösa almanackan i undervisningen. Klasserna har under läsåret berättat i sina klassbloggar om hur de har arbetat. Vi kan dock se att vi inte har fått med oss alla klasser i det här arbetet, så det är något vi behöver utveckla inför nästa läsår. De klasser som har arbetat med den multireligiösa almanackan upplever arbetet som positivt och givande. I likabehandlingsenkäten har vi inte fått några signaler om att någon elev har känt sig retad eller kränkt på grund av sin religionstillhörighet, och inte heller har trygghetsteamet under läsåret fått någon rapport om kränkning/konflikt som på något sätt har haft grund i religion. Vi kommer fortsätt att arbeta med den multireligiösa almanackan. Trygghetsteamet kommer stötta lärarna i hur de kan lyfta och uppmärksamma de stora världsreligionernas högtider. 37

38 100 % För varje enskild elev Visättraskolans vision är att varje enskild elev ska trivas och känna sig trygg. Vi har de senaste åren haft mycket goda resultat i elevenkäten gällande både nöjdhet och trygghet, men vår vision är att nå varje enskild elev. En viktig del i detta arbete är att alla elever på skolan ska känna att de har en förtroendefull relation till minst en vuxen på skolan. Under många år har vi arbetat med begreppet förtroendefull, men vi har inte tidigare definierat vad begreppet egentligen står för, för oss vuxna och för våra elever. I början av läsåret 2017/2018 genomfördes därför ett antal workshops med både pedagoger och elever. Syftet var att tillsammans definiera den förtroendefulla pedagogen, dvs. hur vuxna på skolan ska vara för att våra elever ska känna förtroende för oss. Resultatet analyserades av trygghetsteamet. En gemensamma definition sammanställdes, och vi gjorde en film för att enkelt kunna sprida definitionen till elever och vuxna på skolan. (Filmen har också använts i samband med att eleverna analyserade elevenkätsresultaten vårterminen 2018.) Den förtroendefulla pedagogen ska enligt Visättraskolans elever och personal vara: Tillitsfull, Uppmärksam, Inlyssnande, Hjälpsam, Engagerad. Då vår vision är 100 %, så hade vi helt klart hoppats på högre siffror än de vi kan se i elevenkäten. 89,1 % av eleverna svarar att det finns någon vuxen som arbetar i skolan eller på fritids som de har förtroende för och kan prata med om de tycker att någon är dum i skolan eller på nätet, 5,5 % svarar nej och 5,5 % svarar att de inte vet. Vi önskar att man kan dela upp denna fråga i nästa läsårs enkät. Viktigt för oss att veta vart saker händer, även om vi så klart ska arbeta för att alla elever ska känna att de kan vända sig till oss på skolan oavsett om det händer saker utanför skolan, men för att kunna komma åt saker och ting behöver frågorna vara mer precisa. 95 % av våra elever anger att de är trygga på skolan, för oss ger det en signal om att siffran gällande förtroendefulla relationer är högre. Vi har beslutat att starta upp varje läsår tillsammans med eleverna utifrån förtroendefulla relationer. Trygghetsteamet kommer genomföra en workshop under höstens uppstartsdagar för att ge lärarna material och stöd i hur de ska fortsätta arbetet med den förtroendefulla relationen. Under läsåret 2018/2019, vecka 37, så kommer också trygghetsteamet inom ramen för det kollegiala lärandet hålla i två workshops där de ska lyfta in lågaffektivt bemötande som förhållningssätt i det förtroendefulla relationsbyggandet. Uppmärksamma möjligheter och risker med en ökande digitalisering Syftet med det här målet har varit att öka elevernas medvetenhet om vilka rättigheter och skyldigheter som medföljer internetanvändande, och att detta ska medföra att eleverna inte kränker varandra på nätet. Mobila teamet besökte skolan under höstterminen och gjorde en insats kring detta. Trygghetsteamet har under vårterminen besökt samtliga klasser på mellanstadiet och gjorde ett värdegrundsarbete om vilka rättigheter och skyldigheter som finns på internet och på sociala medier. 38

39 Syftet med insatsen var att minska risken för kränkningar på internet och att lära eleverna hur de ska förhålla sig till varandra på sociala medier. Möjligheter, och risker kring internetanvändning lyfts vidare genom det dagliga arbetet med IT i undervisningen. Det är svårt att mäta några konkreta resultat, men vi ser att konflikterna och incidenterna på internet och sociala medier där våra elever kränker varandra har minskat efter att trygghetsteamet besökt samtliga klasser på mellanstadiet. Vi vet dock att det här är ett område som vi hela tiden behöver arbeta med, så målet kommer stå kvar inför nästa läsår och trygghetsteamet kommer att göra fortsatta insatser med klassrumsbesök/värdegrundsarbete. 39

40 Fritidshem: Följande områden var våra utvecklingsområden för läsåret 2017/2018. Kunskap: Utveckla det tematiska arbetssättet Studiero för den enskilde eleven Utveckla lovverksamheten Trygghet & Trivsel: Möjlighet att få lugn och ro Trygghet Alla elever ska känna sig trygga på fritidshemmet Trivsel Alla barn ska trivas på fritidshemmet Analys av våra utvecklingsområden för läsåret 2017/2018 Fritidshem: Utveckla det tematiska arbetssättet. Genom att ha färre teman under läsåret så har temaarbetet blivit mer organiserat än tidigare. Vi har gjort en årsplanering för temaarbetet, och utvecklingsgruppen för fritidshemmet har skrivit pedagogiska planeringar för varje enskilt tema. Genom utvärderingarna kan vi se att vi nu har en mer strukturerad verksamhet. Vi arbetar aktivt med att dela med oss av verksamheten och våra teman i fritidsbloggen. I slutet av temat Jorden runt så bjöds föräldrarna in på avslutningen där vi hade fika med smaker från världens alla hörn, vilket var uppskattat av våra föräldrar. Vi är på rätt väg när det gäller det tematiska arbetet, vi ser också att tillsättningen av en utvecklingsgrupp i fritidshemmet har varit en framgångsfaktor. Vi ser dock att vi i vårt fortsatta arbete behöver arbeta för att eleverna i ännu högre utsträckning ska känna att de lär sig nya saker. I elevenkäten kan vi se att det är 71 % av eleverna i årskurs 3-6 som svarat att de lär sig nya saker. Först behöver vi diskutera med eleverna vad nya saker är, frågan är komplicerad och vi behöver förstå vad eleverna tänker när de läser denna fråga i enkäten. Vi måste även se över likvärdigheten i detta, för om man ser till klassernas resultat, så skiljer det sig väldigt mycket mellan de olika klasserna. Studiero för den enskilde eleven, och möjlighet att få lugn och ro. Detta har varit ett viktigt utvecklingsområde för fritidshemmet. Med Visättraskolans kraftiga ökning till elevantalet, så har elevgruppen på fritidshemmet ökat. Det här har medfört att det har blivit trångt i fritidshemmets lokaler. För att skapa ökad trygghet och trivsel, så har Visättraskolan fått möjlighet att hyra fritidsgårdens, Ung Zon, lokaler. Det här gjorde att vi kunde ha verksamheten för eleverna i årskurs 3-6 där. Genom elevenkäten kan vi dock se att det finns ett fortsatt behov av att se till andra lösningar för att öka tryggheten och trivseln för den enskilde eleven. Under vårterminen, efter det att 40

41 elevenkäten genomfördes, så har vi flyttat pingisverksamheten till idrottshallen. Därmed har vi kunnat iordningsställa ännu ett fritidsrum, ett rum som också kan användas som grupprum under skoltid. Vi har inrett fritidsrummen på samma sätt som klassrummen. Vi har skapat rum i rummet, där de två rummen har delats in i totalt fyra avdelningar. Genom en tydlig avdelning och materialskåp som avdelare så möjliggör vi en bättre arbetsmiljö för både elever och personal. Inför läsårsstart 2018/2019 så kommer vi att dela upp fritidshemmet i tre avdelningar, förskoleklasserna kommer vara kvar i befintliga lokaler, årskurs 1-2 kommer vara på den nedre avdelningen och eleverna i årskurs 3-6 (där majoriteten av eleverna går i årskurs 3) kommer vara i Ung Zons lokaler. Till hösten 2018 kommer vi att ha avdelningsansvariga som kommer följa upp arbetet och se till att de dagliga rutinerna följs. För att fånga upp elevernas synpunkter och tankar om fritidsverksamheten, så kommer vi att ha regelbundna samlingar. Lovverksamhet Vi hade lovverksamheten som ett utvecklingsområde då vi själva har sett att vi kan utveckla denna verksamhet. Vi har tidigare inte utnyttjat närområdet i så hög utsträckning, utan allt för ofta varit kvar på skolan. Nu under läsåret 2017/2018 så har vi styrt upp lovverksamheten mer, och vi har kunnat erbjuda aktiviteter och utflykter som vi inte har haft möjlighet att genomföra under ordinarie verksamhet. Under lovverksamheten har vi haft veckoansvariga som har planerat och följt upp lovverksamheten. Vi utvärderar alla lov i efterhand med både elever och personal. Eleverna får genom dessa utvärderingar möjlighet att påverka de aktiviteter vi genomför under loven. Lovverksamheten är en stor del utav fritidshemmets läsår. Vi har många elever som spenderar stora delar av loven i fritidshemmets verksamhet, och för oss är det därför viktigt att göra det lilla extra. Trygghet Alla elever ska känna sig trygga på fritidshemmet 96 % av eleverna uppger i elevenkäten att de känner sig trygga på fritidshemmet. Det är en ökning från föregående läsårs resultat på 94 %. Det är väldigt höga siffror, och resultatet är högre än kommungenomsnittet, 91 %, som också är en mycket god siffra. Vi ser dock att vi behöver arbeta med att öka likvärdigheten i samtliga årskurser/klasser. Det är fyra klasser som har svarat på fritidsenkäten, tre av de fyra klasserna har uppgett att de till 100 % anser sig vara trygga på fritids. I en av klasserna är resultatet 87 %, detta trots att de klasser som besvarat enkäten är i blandade grupper. Här måste vi således arbeta för att alla elever på Visättraskolans fritidshem ska känna sig trygga. Vi har även under läsåret genomfört en föräldraenkät där vi har fått goda resultat när det gäller fritidshemmets trygghet. Vi har också sett att incidentrapporterna har minskat under fritidstiden, vilket vi menar beror på det strukturerade aktivitetsschemat och den höga personaltätheten, men det beror också på att vi har delat upp eleverna i olika grupper och på olika platser. 41

42 Vi ser att en av framgångsfaktorerna för de höga trygghetssiffrorna är att klassresurserna som arbetar i klasserna under skoltid följer med eleverna till fritidshemmet. Vår höga personaltäthet gör också att vi kan erbjuda barnen en trygg fritidsmiljö. Personalen från trygghetsteamet är med även under fritidsverksamheten, vilket ger en tryggare miljö samt att eleverna alltid får tillgång och möjlighet till att prata med trygghetsteamets personal. Vi har också de senaste åren haft en låg personalomsättning bland fritidspersonalen, vilket gör att personalen är väl känd. Skolans ordningsregler genomsyrar hela verksamheten, vilket gör att vi har kända och väl implementerade ordningsregler. Ordningsreglerna utgör en struktur och rutiner som elever och personal kan luta sig emot. Trygghet är något som vi värderar och prioriterar högt på Visättraskolan. Fritidshemspersonalen ska fortsätta arbeta för att erbjuda eleverna en trygg fritidsmiljö. Trivsel Alla elever ska trivas på fritidshemmet Vi ser att nöjdheten för fritidshemmets verksamhet har sjunkit i årets elevenkät. Föregående läsår var resultatet 9,2 och i år var resultatet 89,4 %. Här igen ser vi en stor skillnad mellan de fyra klasser som har besvarat enkäten. Vi ser att svaren gällande nöjdheten skiftar från 100 %, 95 %, 93 % och 63 %, vilket är en stor skillnad mellan det lägsta och det högsta resultatet. Här är klassernas analys av enkätresultatet jätteviktigt. I den klass där resultatet gällande nöjdheten var lägre kan man se följande önskemål för en ökad nöjdhet: Vara ute mer under vintern för de som vill. Ha mer pysselgrupper. Vara på övre skolgården mycket mer, det finns mer saker att göra där. Ungzon måste anpassas så det passar alla. Viktiga synpunkter från eleverna att ta tillvara på när vi fortsätter att planera vår dagliga verksamhet. Givetvis kommer vi att fortsätta arbetet med en ökad trivsel på Visättraskolans fritidshem, här är det viktigt med elevdelaktighet i det fortsatta arbetet. 42

43 Analys av kunskapsresultaten läsåret 2017/2018 Vi har under det här läsåret haft en fortsatt stor inflyttning av nya elever. Det har flyttat in många nya familjer i nyproduktionerna, men vi har också några elever som åker en bra bit för att gå i vår skola. I år har vi inte haft samma tryck på våra två förberedelseklasser, men det har kontinuerligt under året tillkommit ett antal nyanlända elever. Vi har stora klasser och i de flesta av årskurserna är det nu fullt, vilket innebär att vi inte längre kommer kunna ta emot några fler nyanlända elever då det inte finns plats i den reguljära klassen. Vi har också inför läsåret 2018/2019 fått organisera om rasterna och mattiderna för att vi ska kunna få plats. Då förutsättningarna ser så olika ut, så fokuserar vi i analysen på att titta på årskursens enskilda resultat. Vi jämför således inte årskurs 1 resultat med föregående läsårs 1 resultat. Vi tittar på de enskilda årskurserna, där främsta fokus är att synliggöra sådant som vi behöver arbeta med framöver för att just dessa elever ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Förskoleklass På Visättraskolan har vi två förskoleklasser. I varje klass finns det två förskollärare och minst en klassresurs som är med under hela skoldagen. Dagligen erbjuds barnen en varierad verksamhet som utgår ifrån olika teman där Huddinge kommuns prioriterade områden, språkutveckling, matematik och IT står i fokus. Förskoleklasserna arbetar precis som övriga årskurser utifrån fasta, ämnesövergripande teman. Teman som utgår ifrån det centrala innehållet i läroplanen för förskoleklassen. Teman som genomförs i förskoleklasserna är; Gyllene regeln Vänskapstema, En resa genom naturen (ett tema som pågår kontinuerligt under hela läsåret), Mitt Visättra Ett tema om närsamhället och Läs- & skrivutveckling (ett tema som pågår under hela läsåret). I Huddinge kommun, och då också hos oss på Visättraskolan arbetar vi, och kartlägger barnens språkliga, och fonologiska medvetenhet utifrån Bornholmsmodellen. På det här sättet uppmärksammar vi i ett tidigt skede de barn som behöver stöd i sin språkutveckling, men också de barn som ligger långt fram i sin språkliga och fonologiska medvetenhet, och som behöver extra stimulans. Vi genomför också kartläggningen Att förstå och använda tal. Bornholmskartläggningen har genomförts av en av skolans pensionerade speciallärare. Hon genomförde kartläggningen i början på läsåret, följde upp några elever i december och kartlade samtliga elever i slutet av vårterminen. Vi ser utvecklingen kring den språkliga och fonologiska medvetenheten har ökat, både för de elever som låg lågt i början på läsåret, men även för de elever som låg väldigt högt. Den här kartläggningen ger oss ett bra underlag för det fortsatta arbetet i årskurs 1 då vi har fått en god överblick över hur eleverna ligger till. 43

44 ht vt ht vt

45 Årskurs 1 Antal elever totalt: 62 st (flickor 23, pojkar 39) Antal elever i klassen som definieras som nyanlända: 5 (8 %) Antal elever i klassen som går i förberedelseklass: 4 st Vi hade i slutet av läsåret 2017/ elever i årskurs 1. Under läsåret har vi dock haft en del in- och utflyttning till denna årskurs. Det är totalt 5 stycken nyanlända elever, där fyra stycken av eleverna går i skolans förberedelseklass. Klasslärarna till båda klasserna var föräldralediga under höstterminen, men vi hade två legitimerade lärare som bedrev undervisningen under höstterminen. Det är våra nyanlända elever i FBK-klassen som ännu inte uppnår kunskapskraven för årskurs 1 i svenska som andraspråk. Vi ser en progression, och eleverna uppnår målen i många av skolans övriga ämnen, och vi känner därför ingen oro inför deras fortsatta skolgång. Vi ser att det ämne där vi i årskurs 1 uppvisar det lägsta resultatet är i matematik. Vi kan se att utvecklingsområden inom matematiken är hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer. De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer. Det här blir områden som vi behöver arbeta vidare med. Det finns ingen större skillnad i resultaten mellan flickorna och pojkarna i klassen, där det sticker ut är i svenska som andraspråk, dock är samtliga elever som går i FBK-klassen pojkar. Ämne: Andel som uppnått målen: VT-18 Andel som ej uppnått målen: VT-18 Antal flickor som inte har uppnått målen: Matematik 87 % 13 % 3 4 NO 96 % 4 % 0 0 SO 93 % 7 % 0 1 Svenska 94 % 6 % 2 1 Svenska som andraspråk 0 % 100 % 0 4 Antal pojkar som inte uppnått målen: Ev. kommentar: 45

46 Årskurs 2 Antal elever totalt: 69 st (40 flickor, 29 pojkar) Antal elever i klassen som definieras som nyanlända: 19 (28 %) Antal elever i klassen som går i förberedelseklass: 5 st Antal LSU-X:2 st Vi hade i slutet av läsåret 2017/ elever i årskurs 2. Det här är en av de årskurser som under läsåret har haft den största omsättningen av elever, vilket beror på att det här är den enda årskurs i vilken vi har tre klasser. Det är också en årskurs med många elever som definieras som nyanlända, 19 stycken, vilket utgör 28 % av årskursen. Fem av eleverna är helt nyanlända och läser de flesta ämnen i skolans ena förberedelseklass. Fyra av dessa fem är pojkar. Vi ser en god progression i årskurs 2, men vi ser också att vi har ämnen som vi behöver se över. Framför allt ser vi att vi behöver se över om ett antal av eleverna i årskurs 2 som inte uppnår målen i svenska skulle ha behov av att istället läsa enligt kursplanen i svenska som andraspråk. Inför läsårsstarten kommer klasskonferens med årskurs 2 att genomföras för att diskutera detta med undervisande lärare. Visättraskolans förstelärare i språkutvecklande arbetssätt kommer att få följa klassens utveckling i samtliga ämnen, samt stötta undervisande lärare i hur vi ska arbeta för att ge de bästa förutsättningarna för att eleverna ska kunna utvecklas maximalt, oavsett nivå. Ämne: Andel som uppnått målen: VT-18 Andel som ej uppnått målen: VT-18 Antal flickor som inte har uppnått målen: Antal pojkar som inte uppnått målen: Matematik 94 % 6 % 3 1 NO 97 % 3 % 0 2 SO 83 % 17 % 4 4 Svenska 85 % 15 % 3 5 Svenska som andraspråk 61 % 39 % 1 7 Ev. kommentar: 3 elever FBK underlag saknas 46

47 Årskurs 3 Antal elever totalt: 58 st (31 flickor, 27 pojkar) Antal elever i klassen som definieras som nyanlända: 9 (16 %) Antal elever i klassen som går i förberedelseklass: 3 st Antal LSU-X:1 st Vi hade i slutet av läsåret 2017/ elever i årskurs 3. Det har varit samma lärare som har undervisat klasserna sedan årskurs 1, och det har varit en mycket god progression i kunskapsutvecklingen. Inför vårterminen 2018 anställde vi en förstelärare med fokus på läsning och skolbiblioteket som pedagogisk resurs. Hon har varit inne och arbetat riktat mot en av klasserna, ett arbete som har gett goda resultat och hon kommer även att arbeta med klassen på olika sätt i årskurs 4. De nationella proven ger oss ett mycket bra underlag för hur vi ska arbeta vidare i årskurs 4. Vi kan se att vi behöver arbeta mer med berättande texter i svenska/svenska som andraspråk. Intressant är att se att de som läser enligt kursplanen svenska som andraspråk i högre utsträckning klarade delprovet i att läsa faktatext, än en berättande text. Vi har tidigare haft lägre resultat i just att läsa och skriva faktatexter och därför har det varit ett utvecklingsområde. Viktigt är att hitta en balans så att eleverna får träna på samtliga områden. När det gäller delproven i matematik, så kan vi se att styrkorna låg inom Mönster och talföljder, Lösa enkla problem, Positionssystemet, men vi kan se att Muntlig uppgift, Problemlösning, Omkrets, area, Skriftliga räknemetoder och framför allt Huvudräkning är områden vi behöver arbeta mer med under nästa läsår. Här är det viktigt att vi nu intensifierar arbetat med dessa områden utan att tappa de övriga områdena. Vi kommer här använda en av våra matematiklärare som har tid avsatt för att stötta upp lärarna i matematikundervisningen, eller finnas med i de klasser där det finns elever som behöver extra anpassningar eller särskilt stöd. I årskurs 3 har vi ingen större skillnad mellan pojkar och flickor. De tre eleverna, flickor, som går i vår förberedelseklass och som är nya i Sverige har inte uppnått målen i matematik eller svenska som andraspråk. Ämne: Andel som uppnått målen: VT-18 Andel som ej uppnått målen: VT-18 Antal flickor som inte har uppnått målen: Matematik 84 % 16 % 6 2 NO 98 % 2 % 0 1 SO 94 % 6 % 0 1 Svenska 95 % 5 % 0 1 Svenska som andraspråk 50 % 50 % 4 2 Antal pojkar som inte uppnått målen: Ev. kommentar: 2 elever FBK underlag saknas 1 elev underlag saknas 47

48 MATEMATIK Antal elever som genomfört provet Uppnått Antal Uppnått procent A Muntlig uppgift % B Mönster och talföljder % C Lösa enkla problem % D Positionssystemet % E Problemlösning % F1 Omkrets, area % F2 Skriftliga räknemetoder % G1 Positionssystemet % G2 Huvudräkning % SVENSKA Antal elever som genomfört provet Uppnått Antal Uppnått procent A Muntlig uppgift % B Läsa, berättande text % C Läsa, faktatext % D Enskild högläsning % E Enskilt textsamtal % F Skriva, berättande text % G Skriva, stavning och interpunktion % H Skriva, faktatext % SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Antal elever som genomfört provet Uppnått Antal Uppnått procent A Muntlig uppgift % B Läsa, berättande text % C Läsa, faktatext % D Enskild högläsning % E Enskilt textsamtal % F Skriva, berättande text % G Skriva, stavning och interpunktion % H Skriva, faktatext % 13 7 av eleverna definieras som nyanlända, 1 av eleverna går i förberedelseklass 14 5 av eleverna definieras som nyanlända, 1 av eleverna går i förberedelseklass 48

49 Årskurs 4 Antal elever totalt: 59 st (23 flickor, 32 pojkar) Antal elever i klassen som definieras som nyanlända: 12 (20 %) Antal elever i klassen som går i förberedelseklass: 8 st Antal LSU-X:2 st elever gick detta läsår på Tal- och språkskolan, Rosenhill. I årskurs 4 har vi under det här läsåret tagit emot många nya elever från andra skolor, både från skolor i Huddinge kommun, men också från andra kommuner. I årskurs 1 hade denna klass 40 elever, i årskurs 3 var de 48 elever och idag är det 59 elever i klassen. Vi har två elever som just nu är placerade i en särskild undervisningsgrupp på Tal- och språkskolan Rosenhill, en av eleverna börjar igen i reguljär klass till nästa läsår. 20 % av eleverna definieras som nyanlända och 8 stycken läser de flesta teoretiska ämnena i skolans förberedelseklass. I årskurs 4 så finns det ingen större skillnad mellan flickornas och pojkarnas resultat. Engelska är ett ämne där det är en skillnad i hur många elever som bedömts att uppnå målen eller inte. 3 av eleverna definieras som nyanlända, 2 av eleverna går i FBK-klassen och har inte läst engelska före det att de började i svensk skola, två av eleverna är nya på skolan det här läsåret. Vi ser en mycket god progression i årskurs 4, och vi ser att vi inför årskurs 5 har stärkt upp för de behov som finns och ser med stor tillförsikt till elevernas fortsatta kunskapsutveckling. Ämne: Andel som Andel som Antal Antal Ev. kommentar: uppnått målen: VT-18 ej uppnått målen: VT-18 flickor som inte har uppnått målen: pojkar som inte uppnått målen: Bild 92 % 8 % elever FBK underlag saknas 2 elever FBK underlag saknas Biologi 89 % 11 % elever går i SU, Tal- & språk Engelska 90 % 10 % elever går i SU, Tal- & språk 4 elever FBK underlag saknas Fysik 92 % 8 % elever går i SU, Tal- & språk Geografi 92 % 8 % elev FBK underlag saknas Historia 89 % 11 % 3 2 Idrott & Hälsa 2 elever går i SU, Tal- & språk 5 elever FBK underlag saknas 2 elever går i SU, Tal- & språk 98 % 2 % elev FBK underlag saknas Kemi 90 % 10 % elever FBK underlag saknas, 2 elever går i SU Matematik 90 % 10 % elever går i SU, Tal- & språk Musik 94 % 6 % elever FBK underlag saknas Religionskunskap 2 elever går i SU, Tal- & 1 elev FBK underlag saknas 94 % 6 % 1 2 språk Samhällskunskap 1 elev går i SU, Tal- & språk 1 elev FBK underlag saknas 96 % 4 % 1 1 Slöjd 98 % 2 % elev FBK underlag saknas Svenska 94 % 6 % elever går i SU, Tal- & språk Svenska som andraspråk 47 % 53 % 5 5 Teknik 94 % 6 % elev FBK underlag saknas 2 elever går i SU, Tal- & språk 49

50 Årskurs 5 Antal elever totalt: 38 st (25 flickor, 13 pojkar) Antal elever i klassen som definieras som nyanlända: 8 (21 %) Antal elever i klassen som går i förberedelseklass: 2 st I årskurs 5 är det 38 elever, det går i de två klasserna 25 flickor och 13 pojkar. Det här är två klasser som vi under det senaste läsåret har haft stora utmaningar med i form att få ihop gruppen, och skapa den nöjdhet och trivsel som finns i majoriteten av skolans övriga klasser. Elever i klassen och mellan de två klasserna har haft konflikter utanför skolan som har tagits med till skolan. Det var dessa två klasser som genomförde Skolinspektionens skolenkät i höstas, och de genomförde Huddinge kommuns elevenkät i början på vårterminen I skolenkäten kan vi se att vi nådde lägre än genomsnittet på några områden: Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer, I min skola finns det extrauppgifter när man är klar, I min skola respekterar vi varandra, Mina lärare är rättvisa mot oss elever, De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon har varit elak mot en elev. Dock är nöjdheten med skolan betydligt högre än genomsnittet, och vi kan också se att eleverna i högre utsträckning upplever att de vet vem de kan vända sig till om någon har varit elak mot någon elev. Det här är ett resultat som stämmer väl överens med vår bild över hur klimatet har sett ut i årskurs 5. Trygghetsteamet och elevhälsan har på olika sätt arbetat med klasserna redan från läsårets start. Skolans rektor och biträdande rektor med ansvar för elevhälsan har varit inne och fört samtal kring hur vi ska vara mot och med varandra, trygghetsteamet har arbetat med olika workshops utifrån den förtroendefulla pedagogen. Trygghetsteamet har också stärkt upp under vissa lektioner där vi har sett att det finns behov, och vi har också tillsatt en klassresurs i den ena klassen. Vi kan nu under vårterminen se att arbetet och insatserna har börjat ge resultat. Då klasserna är så pass små, och det är några elever som börjar på Engelska skolan till hösten, så kommer vi att slå ihop de två klasserna. Vi tänker att det här kommer ge en positiv effekt då rollfördelningen i klasserna kan förändras. De två klasserna blir en, och de får en ny mentor. De kommer ha tillgång till två klassrum, där vi i det ena klassrummet kommer ha en mer traditionell möblering för genomgångar och annat, medan det i det andra klassrummet ska finnas möjlighet för en mer fri sittning med höj- och sänkbara elevbord, en matta för samlingar och plats för grupparbeten och annat. Det blir en nystart för alla och klassen kommer att ha en erfaren mentor som är mycket skicklig på att arbeta med klassrumsklimatet och relationerna mellan elev/vuxen och elev/elev. Vi har sett en positiv tendens under vårterminen, klasserna har landat, det har varit färre konflikter, och ett allt större fokus har lagts på lärandet. Något vi också kan se i resultaten gällande måluppfyllelsen för årskurs 5. 50

51 Ämne: Andel som uppnått målen: VT-18 Andel som ej uppnått målen: VT-18 Antal flickor som inte har uppnått målen: Antal pojkar som inte uppnått målen: Ev. kommentar: Bild 94 % 6 % elever FBK underlag saknas Biologi 97 % 3 % 1 0 Engelska 89 % 11 % 1 3 Fysik 97 % 3 % 1 0 Geografi 97 % 3 % elev FBK underlag saknas Historia 94 % 6 % 1 1 Idrott & Hälsa 100 % 0 % 0 0 Kemi 97 % 3 % 1 0 Matematik 97 % 3 % 1 0 Musik 100 % 0 % 0 0 Religionskunskap 97 % 3 % 1 0 Samhällskunskap 97 % 3 % 1 0 Slöjd 97 % 3 % 0 0 Svenska 96 % 4 % 0 2 Svenska som andraspråk 60 % 40 % 1 4 Teknik 97 % 3 % elev FBK underlag saknas 51

52 Årskurs 6 Antal elever totalt: 43 st (26 flickor, 17 pojkar) Antal elever i klassen som definieras som nyanlända: 6 (14 %) Antal elever i klassen som går i förberedelseklass: 1 st Det är intressant att titta på utvecklingen från årskurs 5 till årskurs 6. I årskurs 5 var det 51 elever. Inför årskurs 6 var det några av eleverna som valde att byta till Engelska skolan, några andra elever bytte skola då de fått boende på annan ort. Under årskurs 6 fick vi också ett antal nya elever, en nyanländ elev som började i årskurs 6 nu under vårterminen. I årskurs 5 var det 10 elever, 19,6 %, som definierades som nyanlända. Det var 6 elever som gick i vår förberedelseklass. Vi kan se en mycket positiv progression när det gäller måluppfyllelsen från årskurs 5 till årskurs 6. Ämnen som sticker ut positivt är engelska, matematik, svenska som andraspråk. Ett annat ämne som sticker ut positivt är idrott och hälsa. Där var det endast 75 % av eleverna som nådde lägst betyget E i slutet av höstterminen Här var det främst kunskapskravet i simning som inte uppnåddes. Många som kommer som nyanlända har inga simkunskaper, och det förekommer också att många är rädda för vatten. Vårterminen 2018 så var det dock 88,4 % av eleverna som nådde lägst betyget E i idrott och hälsa. Under vårterminen har det skett en stor ökning i både meritvärde och andelen elever som nått minst E i lästa ämnen. Meritvärdet ökade från höstterminens 148,0 till 217,3. Det här är ett resultat som står sig väl i jämförelse med kommungenomsnittet. Om vi inte räknar med de nyanlända eleverna så är meritvärdet 227,1. Om vi jämför meritvärdet mellan flickorna och pojkarna så kan vi se att flickorna fick ett meritvärde på 237,9 och pojkarna 210,0. Det är en skillnad, men det är färre pojkar i klassen vilket gör att resultaten slår på ett helt annat sätt. Höstterminens meritvärde var mer likvärdigt, då hade flickorna 150,6 och pojkarna 143,8. Det här betyder att meritvärdet har ökat rejält för både pojkar och flickor. Inför betygskonferensen så registrerar lärarna resultaten och betyget på de nationella proven, därefter anger lärarna ett sannolikt slutbetyg. Efter det görs en genomlysning av rektor och eventuella frågetecken om höjningar/sänkningar diskuteras, likaså kan insatser planeras i form av riktad undervisning i ett eller flera specifika ämnen. Både för elever som ligger på gränsen till F, men även till elever som kan nå de högre betygen. Det går inte att jämföra årets årskurs 6 med föregående läsårs, förutsättningarna för de två årskurserna är så olika. I förra årets årskurs 6 var det 39 % av eleverna som definierades som nyanlända, i årets årskurs 6 var det 14 %. Det här gör det svårt att jämföra klassernas resultat. Det vi kan se utifrån de nationella proven är att resultatet var högre på provet i engelska, matematik, och svenska. I svenska som andraspråk är resultatet högre. Vi kan också se att det var fler pojkar som klarade de nationella proven. 52

53 Meritvärde Alla: Nyanländ: Ja Nyanländ: Nej Flickor Alla: Pojkar Alla: HT ,0 85,0 156,6 238,8 202,1 VT , ,5 227,1 237, ,9 17 Minst E i lästa ämnen: Alla Nyanländ: Ja Nyanländ: Nej Flickor: Pojkar: HT-17 59,1 16,7 65,8 55,0 76,0 VT-18 81, ,3 89,2 73, ,1 20 Ämne: Andel elever som uppnått lägst betyget E VT-18: Andel elever som ej uppnått lägst betyget E VT-18: Antal flickor som inte har uppnått lägst betyget E VT-18: Bild 95 % 5 % 1 1 Biologi 95 % 5 % 1 1 Engelska 88 % 12 % 4 1 Fysik 93 % 7 % 2 1 Geografi 93 % 7 % % 5 % % 7 % 2 1 Hem- & Konsumentkunskap Historia 93 % 7 % 2 1 Idrott & Hälsa 88 % 12 % 4 1 Kemi 93 % 7 % 2 1 Matematik 88 % 12 % 4 1 Musik 95 % 5 % 0 1 Religionskunskap Samhällskunskap 93 % 7 % 2 1 Slöjd 95 % 5 % 1 1 Svenska 96 % 4 % 2 0 Svenska som andraspråk 77 % 23 % 3 1 Antal pojkar som inte uppnått lägst betyget E VT-18: Ev. kommentar: Teknik 98 % 2 % Huddinge kommun 210,9 (alla) 16 Huddinge kommun 223,7 (flickor) 17 Huddinge kommun 198,7 (pojkar) 18 Huddinge kommun 78,3 (alla) 19 Huddinge kommun 82,0 (flickor) 20 Huddinge kommun 74,1 (pojkar) 53

54 Utvecklingsområden och planering för läsåret 2018/2019 Kunskap, Trygghet & Trivsel Inför läsåret 2017/2018 hade vi som mål att föra arbetet med skolutvecklingen och kollegialt lärande närmare samtliga lärare. Vi ser att det här har varit ett arbetssätt som fungerat väl. Trots att det var första året vi hade det här arbetsupplägget, så gav utvärderingen efter vårt Show and Tell goda resultat. Det här är därför ett arbetssätt som vi kommer lyfta in i det fortsatta utvecklingsarbetet läsåret 2018/2019. Vi har valt att göra några justeringar i arbetsgrupperna inför nästa läsår, och har planerat för att respektive arbetsgrupp ska få arbeta med något av de utvecklingsområden som synliggjorts i det systematiska kvalitetsarbetet. Det här innebär att vi här nedan kommer presentera fler mål, mer detaljerade mål än de som återges i huvudmålen under rubriken Utvecklingsområden och planering för läsåret 2018/2019. I varje grupp ingår 5-8 lärare, och i gruppen Normer och värden ingår biträdande rektor med ansvar för elevhälsan, samt trygghetsansvarig. 54

55 Arbetsgrupper läsåret 2018/2019: Inför läsåret 2018/19 har vi valt att arbeta med nedanstående arbetsgrupper inom ramen för vårt kollegiala lärande. Grupperna har fått olika arbetsområden att arbeta utifrån. Dessa områden är sådana som vi ser som utvecklingsområden för att verksamheten ska utvecklas vidare. Många av dessa arbetsområden går i varandra men för att strukturera upp arbetet har vi ändå valt att dela upp dem mellan grupperna. Arbetsgruppernas mål och förväntningar kommer redogöras i en mer detaljerad uppdragsbeskrivning. ELIT: Utifrån samtliga ämnesövergripande teman ge förslag på hur vi kan få in det entreprenöriella lärandet och SYV som en naturlig del i undervisningen. Utifrån samtliga ämnesövergripande teman ge förslag på hur våra teman kan utvecklas genom att använda digitala verktyg. Vad innebär det att lära sig nya saker vad är det för nya saker våra elever vill lära sig? Likvärdighet Inflytande I elevenkäten kan vi se att likvärdigheten behöver öka mellan årskurserna, mellan klasserna. Jag får tycka till om det som är viktigt för mig i skolan. PUG: Likvärdighet Lärande I elevenkäten kan vi se att likvärdigheten behöver öka mellan årskurserna, mellan klasserna. Jag vet vad jag ska kunna i de olika ämnena. Jag får den hjälp i skolan som jag behöver för att klara mitt skolarbete. Lektionerna i skolan gör att jag vill lära mig mer. Jag får tillräckligt med tid för att göra mina uppgifter i skolan. På lektionerna kan jag arbeta utan att bli störd. (Se nedan) Studiero är ett viktigt utvecklingsområde, vad är studiero och hur får vi eleverna att känna studiero? Likvärdig bedömning Sambedömning MATEMATIK/TEKNIK: Utifrån resultaten för de nationella proven i åk 3 kan vi se att Muntlig uppgift, Problemlösning, Omkrets, area, Skriftliga räknemetoder och framför allt Huvudräkning är områden vi behöver arbeta mer med under nästa läsår. Utifrån samtliga ämnesövergripande teman ge konkreta förslag på hur vi i högre utsträckning kan koppla in matematiken Både teoretiskt och praktiskt. 55

56 Programmering Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner. (Matematik/Algebra,1-3) Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer. (Matematik/Algebra, åk 4-6) Att styra föremål med programmering. (Teknik, åk 1-3) Vad datorer används till och några av datorns grundläggande delar för inmatning, utmatning och lagring av information, till exempel tangenter, skärm och hårddisk. Några vanliga föremål som styrs av datorer. (Teknik, åk 1-3) Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processor och arbetsminne. Hur datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk. (Teknik, åk 4-6) Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering. (Teknik, åk 4-6) SPRÅKUTVECKLING/LÄSNING: Svenska/Svenska som andraspråk, individanpassning utifrån respektive kursplan Berättande texter i svenska/svenska som andraspråk. Nyanlända elever, inkludering och anpassning av undervisningen i reguljär klass. Extra anpassningar planera, genomföra och utvärdera Hur? Väcka läslust hos våra elever. Skolbiblioteket som en pedagogisk resurs Hur? NORMER & VÄRDEN: I högre utsträckning arbeta utifrån Läroplanens del 1 och 2 i undervisningen Hur? 100 % För varje enskild elev Den förtroendefulla pedagogen Tillitsfull, Uppmärksam, Inlyssnande, Hjälpsam, Engagerad Hur? Den multireligiösa almanackan Uppmärksamma möjligheter och risker med en ökande digitalisering 56

57 Utvecklingsområden och planering för läsåret 2018/ Kunskap Följande områden ska vi arbeta med under läsåret 2018/2019 Syftet med att arbeta med dessa områden är: Så här ska vi arbeta med dessa områden: Så här ska arbetet utvärderas: Så här ska vi dokumentera processen: Ansvariga: Ytterst ansvarig är alltid skolans rektor, här redogörs för vilka som är ansvariga under processen: Entreprenöriellt lärande och SYV som en naturlig del av undervisningen. Likvärdighet Lärande Likvärdighet Bedömning För att öka möjligheten till ett lustfyllt lärande för eleverna och för att eleverna ska få möjlighet att koppla lärandet till ett sammanhang. Eleverna ska få möjlighet att utveckla förmågor så som nyfikenhet, initiativtagande, problemlösning och samarbete. Stärka elevernas tro på sig själva och lära dem att våga ta plats och omsätta idéer till handling. Eleverna ska känna till sina möjligheter och rättigheter och få verktyg till att ta del av vad samhället har att erbjuda. Vi ser i elevenkäten att följande frågor under lärande har ett lägre resultat jämfört med övriga frågor: Lektionerna i skolan gör att jag vill lära mig mer. Jag vet vad jag ska kunna i de olika ämnena. På lektionerna kan jag arbeta utan att bli störd. Det är viktigt att arbeta med följande områden för att alla elever ska få möjlighet att nå så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. (Studiero beskrivs under trygghet och trivsel.) För att säkerställa en rättsäkerbedömning i samtliga ämnen. Arbetsgruppen ELIT (entreprenöriellt lärande och IT) kommer att träffas ca 20 tillfällen under läsåret 2018/19 och arbeta utifrån en arbetsbeskrivning som tas fram av skolledningen. Arbetsgruppen PUG (pedagogisk utvecklingsgrupp) kommer att träffas ca 20 tillfällen under läsåret 2018/19 och arbeta utifrån en arbetsbeskrivning som tas fram av skolledningen. Vi ser att vi behöver tydliggöra hur vi måste använda den schemalagda samplaneringstiden så att vi där utvecklar formerna för sambedömning och betygssättning. Arbetsgruppen PUG (pedagogisk utvecklingsgrupp) kommer att träffas ca 20 tillfällen under läsåret 2018/19 och arbeta utifrån en arbetsbeskrivning som tas fram av skolledningen. I det systematiska kvalitetsarbetet (SKdokumentet) I det systematiska kvalitetsarbetet (SKdokumentet) I det systematiska kvalitetsarbetet (SKdokumentet) I Teamdrive av arbetsgruppen, ELIT. I Teamdrive av arbetsgruppen, PUG. I Teamdrive av arbetsgruppen, PUG. Förstelärare IT/ Biträdande rektor ped. Förstelärare pedagogisk utveckling/ Biträdande rektor ped. Förstelärare pedagogisk utveckling/ Biträdande rektor ped.

58 Matematik och teknik programmering, tekniska lösningar Vi behöver arbeta med det här området för att säkerställa att vi lever upp till de nya tilläggen i läroplanen i dessa ämnen. Arbetsgruppen Matematik kommer att träffas ca 20 tillfällen under läsåret 2018/19 och arbeta utifrån en arbetsbeskrivning som tas fram av skolledningen. I det systematiska kvalitetsarbetet (SKdokumentet) I Teamdrive av arbetsgruppen, Matematik. Biträdande rektor ped. Extra anpassningar Individanpassning Vi behöver utveckla arbetet med extra anpassningar och individanpassad undervisning för att säkerställa att alla elever får undervisning som möjliggör att de utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Lärarna ska känna trygghet i att bemöta olika barns behov inom ramen av den ordinarie undervisningen och undervisningsgruppen. Arbetsgruppen Språkutvecklande arbetssätt/läsning kommer att träffas ca 20 tillfällen under läsåret 2018/19 och arbeta utifrån en arbetsbeskrivning som tas fram av skolledningen. I det systematiska kvalitetsarbetet (SKdokumentet) I Teamdrive av arbetsgruppen, PUG. Förstelärare pedagogisk utveckling/ Biträdande rektor ped. 58

59 Utvecklingsområden och planering för läsåret 2017/2018 Trygghet & Trivsel Följande områden ska vi arbeta med under läsåret 2017/2018 Syftet med att arbeta med dessa områden är: Så här ska vi arbeta med dessa områden: Så här ska arbetet utvärderas: Så här ska vi dokumentera processen: Ansvariga: Ytterst ansvarig är alltid skolans rektor, här redogörs för vilka som är ansvariga under processen: Ökad likvärdighet, Studiero för den enskilde eleven Att alla elever ska ha bra förutsättningar för att lära sig, och nå så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven. Klassrummet ska vara en plats där det råder trygghet och trivsel. Trygghetsteamet har i uppgift att under höstterminen 2018 arbeta med studiero. Vad innebär studiero? Hur tar vi alla ett ansvar för att skapa studiero? Vi ska ta fram en film där vi exemplifierar olika undervisningssituationer. Utifrån denna film kommer klasserna att diskutera. Syftet är att skapa en samsyn, samt ett gemensamt förhållningssätt gällande studiero. Arbetet följs upp och utvärderas under trygghetsteamets möten. SK-dokumentet och i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsansvarig/ Biträdande rektor elevhälsa. Läroplanens del 1 och 2 i undervisningen Vi vill än mer utveckla arbetet med att mer uttalat lyfta och synliggöra värdegrundsarbetet på skolan inom ramen av ordinarie undervisning. Arbetsgruppen Normer och Värden kommer att träffas ca 20 tillfällen under läsåret 2018/19 och arbeta utifrån en arbetsbeskrivning som tas fram av skolledningen. I Teamdrive av arbetsgruppen, Normer och Värden. I det systematiska kvalitetsarbetet (SKdokumentet) Trygghetsansvarig/ Biträdande rektor elevhälsa. Ökad digitalisering möjligheter och risker Många av våra elever spenderar mycket tid på nätet och på olika sociala medier. En hög andel av våra elever anger i likabehandlingsenkäten att de blivit retade eller på annat sätt il la behandlade när de har varit ute p å nätet. Arbetsgruppen Normer och Värden kommer att träffas ca 20 tillfällen under läsåret 2018/19 och arbeta utifrån en arbetsbeskrivning som tas fram av skolledningen. I Teamdrive av arbetsgruppen, Normer och Värden. I det systematiska kvalitetsarbetet (SKdokumentet) Trygghetsansvarig/ Biträdande rektor elevhälsa. 59

60 6. Redogörelse studie- och yrkesvägledning läsåret 2017/2018 SYV- & det entreprenöriella perspektivet ska genomsyra hela verksamheten, har varit ett av våra utvecklingsområden under läsåret 2017/2018. Syftet med målet har varit att synliggöra och konkretisera arbetet på skolan med SYV och det entreprenöriella perspektivet. För att vi ska kunna följa upp att vi arbetar enligt gällande riktlinjer och Huddinge kommuns strategidokument för Studie- och yrkesvägledning. Kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden Årskurs 1-3 Få kännedom om sig själv och sina klasskamrater genom arbetet med Plan mot diskriminering och kränkande behandling Inte ge svaret till eleven utan låta eleven pröva sin idé/tanke/lösning Efter genomfört arbete prata om resultatet och varför det blev som det blev Kontinuerliga samtal med eleven om elevens utveckling, både socialt och pedagogiskt Träna kreativiteten i flera ämnen med hjälp av ex. ELIT Få kännedom om den demokratiska beslutsprocessen, och acceptera genomförda val ex klassråd/elevråd/skolråd Årskurs 4-6 Få kännedom om sig själv och sina klasskamrater genom arbetet med Plan mot diskriminering och kränkande behandling Få kännedom om funktionsnedsättningar och hur en tillgänglig miljö kan minska betydelsen av dessa Synliggöra för eleven vilka val man gör varje dag, utan att tänka på det. Att inte göra ett val, är också ett val Diskutera traditionella genus mönster och varför det ser ut så, vem bestämmer det? Inte ge svaret till eleven utan låta eleven pröva sin idé/tanke/lösning och sedan ha ett reflekterande samtal utifrån resultatet Kontinuerliga samtal med eleven om elevens utveckling, både socialt och pedagogiskt Träna kreativiteten hos eleven, i flera ämnen, med hjälp av ex ELIT Skriva en berättelse utifrån tankar om sig själv i framtida yrken/ arbetsmarknad Få kännedom om den demokratiska beslutsprocessen, och acceptera genomförda val ex klassråd/elevråd/skolråd

61 Har inblick i närsamhället och dess arbete, förenings, - och kulturliv Årskurs 1-3 Göra studiebesök i närmiljön ex brandstation, bondgård, föreningslivet. Bjuda in föreläsare/föräldrar som berättar om sitt yrke/intresse Prata om förmågor och kunskaper man behöver ha för att kunna utföra olika yrken, sporter etc. Årskurs 4-6 Göra studiebesök på arbetsplatser (kan vara på den egna skolan) och i föreningslivet Vid studiebesök diskutera vilka som arbetar på platsen, vilka olika arbetsuppgifter som finns på arbetsplatsen och hur man utbildar sig till yrket Bjuda in föreläsare, göra intervju med föräldrar, närstående, skolpersonal som berättar om sitt yrke/ utbildningsbakgrund Prata om förmågor och kunskaper man behöver ha för att kunna utföra olika yrken, sporter Har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder Årskurs 1-3 Skriva/ rita ett brev till sig själv som öppnas i framtiden ex om 3-6 år. Tankar om framtiden, hur ser samhället ut, hur lever jag, vad jobbar jag med etc.? Årskurs 4-6 Skriva ett brev till sig själv som öppnas i framtiden ex om 3-6 år. Tankar om framtiden, hur ser samhället ut, vilka yrken finns, vad vill jag själv bli? SYV/lärare ger en grundläggande information om det svenska utbildningssystemet, betygskriterier, meritvärde och antagningsvillkor inför gymnasiet SYV/lärare informerar elever och föräldrar om vikten av kunskaper i språk inför framtida studier, språkval och konsekvenser med avhopp I strategidokumentet så finns det konkreta moment/aktiviteter som ska arbetas med i respektive stadie. Målen och aktiviteterna ska vara en naturlig del i undervisningen och sett till de ämnesövergripande teman som finns på skolan, så arbetar vi aktivt med innehållet i detta strategidokument. Planen mot diskriminering och kränkande behandling genomsyrar det dagliga arbetet och vi arbetar på olika sätt för att implementera planens innehåll i det dagliga arbetet. Likaså arbetar vi på olika sätt för att eleverna ska ha kännedom om den demokratiska beslutsprocessen. Våra ordningsregler är exempelvis framtagna i samråd med eleverna. Årligen revideras ordningsreglerna utifrån en beslutsprocess i skolans olika klassråd, och sen slutligen i skolans elevråd. 61

62 SYV-perspektivet samt det entreprenöriella perspektivet i de olika arbetsområdena har vi fört in detta i de pedagogiska planeringarna. Genom att lärarna behöver precisera de olika perspektiven, så ges lärarna en möjlighet att reflektera kring sin undervisning. Vi har under läsåret 2017/2018 haft en arbetsgrupp som har haft dessa perspektiv som fokusområden. Arbetsgruppen har genomfört ett antal workshops för sina kollegor. Ett viktigt uppdrag för ELIT-gruppen har varit att synliggöra det entreprenöriella arbetet som sker i de olika skolämnena. Inför ELIT-gruppens möten har arbetsgruppen läst litteratur för att få en gemensam syn på det entreprenöriella lärandet och hur digitala verktyg kan användas för att lyfta undervisningen. ELIT-gruppen har planerat för diverse workshops för det övriga kollegiet där målet har varit att inspirera kollegerna att börja arbeta entreprenöriellt i sin undervisning. Under både läsåret 2017/2018 har försteläraren i entreprenöriellt lärande hållit i flera workshops för kollegiet. Under dessa workshops har lärarna fått lära sig hur man kan arbeta entreprenöriellt, vilka kompetenser som tränas. De har fått testa på att utföra ett entreprenöriellt uppdrag samt fått tips på företag som klasserna kan samverka med för att på ett naturligt sätt koppla in omvärlden i klassrummet. Försteläraren i entreprenöriellt lärande har gjort klassrumsbesök och handlett lärarna i sin planering. Under några besök har försteläraren tittat på hur lärarna arbetar entreprenöriellt och under andra besök har lärarna velat ha tips och idéer på hur de kan utveckla sin undervisning och lyfta in SYV på ett naturligt sätt och får ett mer entreprenöriellt förhållningssätt. På samma sätt har försteläraren stöttat med handledningen. Vi har under läsåret arbetat med jämställdhet och normkritik på flera sätt, jätteviktigt med tanke framtida val. Vi började läsåret med att trygghetsteamet presenterade sig själva för skolans elever med en tipsrunda. I tipsrundan fanns normkritiska frågor om samtliga representanter från Trygghetsteamet. Trygghetsteamet hade också i uppdrag genom skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling att uppmärksamma internationella kvinnodagen den 8:e mars. Trygghetsteamet skapade då ett underlag för lågstadiet och ett för mellanstadiet att använda sig utan för att jobba med temat jämställdhet i klasserna. Lågstadiet fick läsa en barnbok som belyser orättvisor mellan könen i en hönsgård och fick frågor kopplade till att analysera boken utifrån temat jämställdhet. Mellanstadiet fick se en informativ kortfilm om 62