Verksamhetsuppföljning 1 januari till 31 december 2016

Transkript

1 Verksamhetsuppföljning 1 januari till 31 december Eva-Marie Wiik Hultén Verksamhetsplanerare Förbundsstaben Dnr 0707/16 Bilaga 2

2 2

3 Innehåll INLEDNING VERKSAMHET TILL MEDBORGAREN Förebyggande brandskydd Förbereda Genomföra och följa upp Sociala risker och anlagda bränder Brandskydd i bostad RSG:s roll i samhällets krishantering STRATEGISK UTVECKLING OCH PROJEKT Organisationens ledning och styrning Kommunikation Utveckling av RSG:s operativa verksamhet Extern samverkan Värdegrund och likabehandling Miljö och hållbarhet IT Hantering av farlig verksamhet enl LSO 2: Forsknings- och utvecklingsråd (FoU-råd) RSG:s INTERNKONTROLLER Förbundets hantering av försäkringar och försäkringsärenden Hanteringen av avtal avseende nationella åtaganden Organisering av de avtal som reglerar RSG:s nationella åtaganden Kontroll om framtagande av medarbetarbekräftelse har genomförts MEDARBETARE Ledarskap Samverkan Arbetsmiljö Lönepolitik Kompetensförsörjningsprocess och rekryteringsprocessen

4 INLEDNING Räddningstjänstförbundet Storgöteborg (RSG) har ett uppdrag som bygger på att förhindra och begränsa olyckor, förbereda och genomföra räddningsinsatser, vidta åtgärder efter olyckor samt medverka i samhällets krishantering. RSG:s uppgifter och skyldigheter regleras genom lagstiftning, styrande dokument och avtal. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) är den övergripande lagen för räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Lagen syftar till att bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn taget till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) beskriver räddningstjänstens ansvar för tillståndsgivning och tillsyn för brandfarliga och explosiva varor. Enligt Plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) bistår RSG med granskning och sakkunskap vid bland annat samhällsplanering, bygglov och under en byggprocess. Under varje mandatperiod antar förbundsfullmäktige RSG:s handlingsprogram och det nuvarande gäller för Handlingsprogrammet pekar ut fyra lokalt prioriterade mål: Bränder i bostäder ska minska, antalet anlagda bränder ska minska, förmåga att förebygga och hantera stora och komplexa olyckor ska anpassas enligt den förändrade riskbilden samt effektiviteten vid räddningsinsatser ska öka. Handlingsprogrammets mål är nedbrutna i nedan redovisade åtgärder som tillsammans bidrar till måluppfyllelse. Genom avtal med till exempel andra räddningstjänster, sjukvård, Göteborgs Hamn, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sjöfartsverket och RVR AB har RSG särskilda åtaganden. RSG:s uppdrag påverkas också av olika typer av analyser, till exempel omvärldsanalys samt risk- och olycksanalys. RSG:s värdegrundsord är trygghet, säkerhet och omtanke. 4

5 1 VERKSAMHET TILL MEDBORGAREN 1.1 Förebyggande brandskydd Det förebyggande arbetet sker på bred front och RSG anpassar och förbättrar ständigt formerna. Samverkan över organisatoriska gränser och uppdrag är ofta nyckeln till de mest lyckade förebyggande insatserna. Det är angeläget att fortsätta arbetet med att få aktiviteterna kring de riktade förebyggande insatserna att hänga ihop, hela vägen från RSG:s tidiga roll i samhällsbyggnadsprocessen till engagemanget i den dagliga verksamheten eller vid en olycka Information och utbildning En viktig faktor för att höja skyddet mot olyckor är att öka den enskildes kunskaper, beteende och medvetenhet om olyckor och olycksrisker. RSG har därför fortsatt att prioritera utveckling och förbättring av information och utbildning till enskilda och särskilt utsatta riskgrupper. Utbildning och information sker både allmänt och målgruppsanpassat. En stor del av utbildning sker dels via Utbildnings- och övningsenheten och dels genom förbundets brandmän, som bland annat utbildar skolungdomar på plats vid förbundets brandstationer. För att stärka den enskildes förmåga att hantera och förebygga risker, främst i hemmet, arbetar RSG med riktad information. Information ges av såväl de förebyggande enheterna och kommunikationsenheten, som av personal vid brandstationerna. Under 2016 var det totala antalet nådda medborgare cirka stycken, vilket innebär att målet på överträffades med personer. Styrkornas arbete för information och utbildning Styrkorna har nått cirka personer via riktad information. Större delen av tillfällena genomförs förebyggande, men vissa uppföljande aktiviteter sker också som en följd av en händelse som inträffat. Det kan vara efter en brand eller när det finns ett behov, som till exempel vid oroligheter i skolor. I övrigt för styrkorna ut brandskyddsinformationen vid så kallade bokade bostadsmöten eller vid spontana möten med allmänheten. Förutsättningarna ser olika ut inom förbundets geografiska område och den utryckande personalen strävar efter att de förbyggande insatserna görs i de områden där de bedöms ha största effekt. Diagram 1 visar fördelningen av de möten som styrkorna haft med medborgare med avsikt att stärka dem i att skapa ett bättre eget brandskydd. De lokala projekt med riktade aktiviteter som döljs bakom rubrikerna Info/utbildning skola och Info/utb Du behövs behandlas under punkten 1.4 Sociala risker och anlagda bränder. Info/utb bostad beskrivs i punkten 1.5 Brandskydd i bostad. Info/utb annat innebär andra aktiviteter till exempel evenemang, se avsnitt 2.2 Kommunikation. 5

6 Styrkornas information och utbildning Info/utbildning Du behövs Info/utb bostad Konsekvenslektioner/samtal Info/utb skola Info/utb annat Återkoppling efter brand 2% 3% 12% 14% 49% 20% Diagram 1 Fördelningen av styrkornas förebyggande arbete med information och utbildning Extern utbildning vid förbundets utbildnings- och övningsenhet RSG:s utbildnings- och övningsenhet utbildar årligen tusentals människor inom brandskyddsområdet. I år deltog cirka personer i olika utbildningar. Cirka av dessa har utbildats på övningsanläggningen, Karholmen. Utbildningen Heta Arbeten har genomförts av RSG:s externa utbildningsenhet på uppdrag av Brandskyddsföreningen. Samtliga utbildningar som beställts av externa kunder har genomförts under året. De kurser och utbildningar som Utbildnings- och övningsenheten bedrivit under 2016 visas i diagram 2. Personer som utbildats externt Heta arbeten SBA HLR och L-ABC Karholmen extern utb 10% Brandutb Utrymningsövn Färjenäs extern utb 5% 8% 18% 9% 4% 46% Diagram 2 Fördelning av deltagare i Utbildnings- och övningsenhetens kurser och utbildningar Utbildnings- och övningsenheten har också genomfört utbildningar för RSG:s egen personal. Antalet som deltagit vid dessa utbildningar är cirka 200 personer. Dessa utbildningar är bland annat hjärt- och lungräddning och systematiskt brandskyddsarbete (SBA) och i väntan på ambulans (IVPA). 6

7 Riktad information till personer med utländsk bakgrund RSG har sedan några år tillbaka satsat på att informera elever som läser svenska för invandrare (SFI) i grundläggande brandkunskap. Under 2016 har RSG informerat cirka 300 SFI-studerande. Samma utbildning ges även till nyanlända flyktingar som en del av deras samhällsutbildning. Vid 16 utbildningstillfällen har förbundet nått drygt 500 personer. RSG har därtill träffat cirka 300 ensamkommande flyktingbarn. Informationen har varit mycket uppskattad från kommunerna och kommer att fortlöpa under 2017 med en planering av ungefär samma deltagarantal Rådgivning, vägledning och stöd RSG erbjuder både myndigheter, företag och enskilda personer information, råd och stöd i frågor om brandskydd och riskhänsyn samt svarar på allmänhetens frågor som rör RSG:s kompetensområde. I den tidiga samhällsbyggnadsprocessen medverkar RSG till ett stabilt och robust samhälle genom att bevaka och svara på frågor gällande bland annat översiktsplaner, detaljplaner, bygglov, miljökonsekvensbeskrivningar och släckvattenutredningar. RSG är också i samverkan med andra myndigheter en aktör i evenemangsplanering, både före och under evenemanget. RSG:s handläggare är sakkunniga inom sina respektive expertområden. Några ämnesområden har en utvald grupp eller handläggare, som ansvarar för fördjupad kunskapsinhämtning samt kvalitetssäkring inom dessa områden Skriftliga brandskyddsredogörelser (BSR) Sedan 2004, då lagkravet om BSR i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor trädde i kraft, har över redogörelser inklusive revideringar kommit in. Under 2016 inkom cirka 450 redogörelser. Omfattningen av inkomna redogörelser styrs av om verksamheten omfattas av skriftlig redogörelse eller inte. De senaste fem åren har kvaliteten, det vill säga de skriftliga brandskyddsredogörelser som ligger i betygsintervallet 3 5, ökat med fem procent och ligger nu på 79 procent. Förbundet saknar i nuläget redogörelse från 220 fastighetsägare, som ska lämna sådana. Accepterat värde för saknade redogörelser är 10 procent. Det är en rimlig uppskattning eftersom verksamheter förändras, avslutas eller tillkommer. Sedan 2011 har RSG legat under denna gräns och är nu nere på 6,5 procent. Denna minskning beror bland annat på ökade tillsynsinsatser mot de verksamheter som inte har inkommit med sin redogörelse Tillsyn Tillsynsprocessen omfattar både normativt arbete och arbete med konkret urval av verksamheter, planering, genomförande, dokumentation och uppföljning. 7

8 RSG utövar tillsyn enligt LSO samt LBE, det vill säga kontroll av att dessa lagar och deras förordningar efterlevs. Utgångspunkten i tillsynsverksamheten är att genom tillsynsbesök, kontroller och vägledning höja nivån på brandskyddet där brister i brandskyddsnivån påvisas. Tillsyn LSO är i första hand en kontroll av det systematiska brandskyddsarbete som ägare och nyttjanderättshavare bedriver, men också en kontroll av efterlevnad av andra krav som följer av LSO för att uppnå skäligt brandskydd. Tillsyn LBE är i första hand en kontroll av att hanteringen av brandfarliga och explosiva varor sker enligt utfärdade föreskrifter. Inom dessa föreskrivs om bland annat aktsamhetskrav, kompetenskrav, föreståndarkrav, anläggningssäkerhet och utredningsskyldighet. Under året har projektet Rättssäker tillsynsprocess implementerats fullt ut i verksamheten. Beslutsmallar och textstöd som stöder en rättssäker tillsynsprocess har skapats och ett uppdaterat IT-system som är anpassat till det nya arbetssättet är infört. Tillsynsplanen Tillsynsplanen bygger på en riskbaserad grund och speglar förbundets risktopografi. RSG som myndighet arbetar för att rikta tillsynen mot de verksamheter som bäst behöver kontrolleras, det vill säga där förbundet bedömer att brister kan finnas och att just tillsynsverktyget har bäst effekt. Plan för tillsyn 2016 omfattade ett genomförande av 650 stycken tillsynsärenden. Totalt genomfördes 394 stycken. Det lägre antalet genomförda ärenden jämfört med plan förklaras av ett pågående omställningsarbete mot en än mer rättssäker tillsyn. Område Mål 2016 Utfall 2016 Genomförandegrad av tillsyn 100 % 61 % Tillsyner riktade mot bostadssektorn >10 % 20 % Tillsyner efter räddningsinsats eller >11 % 26 % uppmärksammat förhållande Verksamheter som omfattas av krav på skriftlig redogörelse, men ej inlämnat denna <10 % 6,5% Tabell 1 Procentuellt utfall i förhållande till mål för RSG:s tillsynsverksamhet Tillsyner riktade mot bostadssektorn Bostaden är den miljö där bränder med dödlig utgång oftast inträffar. 90 procent av tillsynerna inom bostadssektorn resulterade i anmärkningar på brandskyddet. RSG har under 2016 totalt utfört 220 stycken tillsynsärenden riktade mot bostadssektorn. 77 stycken av dessa var planerade tillsynsärenden gentemot flerbostadshus. Resterande tillsynsärenden skedde till följd av uppmärksammat förhållande från allmänheten eller från de utryckande styrkorna. 8

9 Förelägganden Under 2016 beslutades om 107 förelägganden och nio förbud varav ett med vite. Inom förbundet pågår en utvecklingsprocess avseende både bedömningsarbetet för att uppnå skälig brandskyddsnivå och de juridiska formkraven på RSG:s beslut. Arbetet med att säkerställa den rättssäkra tillsynsprocessen enligt förvaltningslagen har under 2016 bidragit till ett ökat antal beslut om förelägganden mot tidigare år. Detta är nu etablerat för tillsynsverksamheten och leder till mer rättssäkra tillsynsärenden både för RSG:s myndighetsutövning samt för motparten. Reaktiva tillsyner Förbundets inriktning att arbeta utifrån de lokala riskerna innebär också att organisationen ska ha förmåga att besluta om tillsyn med relativt kort varsel. Dessa tillsyner benämns reaktiva. De kan exempelvis ske i direkt anslutning till en räddningsinsats, olycksutredning eller vid uppmärksammanden från allmänheten. Denna tillsynskategori bestod 2015 av drygt 42 procent av tillsynerna, vilket är högre än vad som planerades i tillsynsplanen för Under 2016 har drygt 26 procent utgjorts av reaktiva tillsynsärenden. Anledningen till en minskning under 2016 är att RSG i större utsträckning än tidigare år använder sig av information och vägledning till berörda fastighetsoch nyttjanderättshavare Tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva varor RSG har ansvaret för de uppgifter som åligger medlemskommunerna enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). RSG är såväl tillståndsmyndighet som tillsynsmyndighet enligt LBE. Under 2016 var antalet inkomna tillståndsansökningar 264 (282) stycken, antalet avslutade tillståndsärenden 205 (220) stycken och antalet utfärdade tillståndsbevis 246 (251) stycken. Värden inom parentes avser år Antalet aktiva tillstånd är stycken Remisshantering De remisser som RSG utifrån sakkunskap har besvarat under 2016 kommer dels från Polismyndigheten och dels enligt Ordningslagen. Dessa gäller exempelvis tillstånd för offentlig tillställning, allmän sammankomst samt pyroteknik. Övriga remisser kommer från kommunerna avseende serveringstillstånd för alkohol och alkohollagstiftningen. Under 2016 har totalt 566 remisser hanterats utifrån ovanstående lagstiftningar. Därutöver hanterar RSG planärenden och bygglov enligt Plan- och bygglag. Remisser kopplade till samhällsplanering RSG medverkar i medlemskommunernas samhällsplanering. Samverkan sker med byggnadsnämnder, brandkonsulter, byggherrar och andra aktörer i frågor och beslut kring brand och risk. RSG svarar som egen myndighet på remisser i planprocessen och kan vara byggnadsnämndernas sakkunnig i byggprocessen när det gäller byggregler. 9

10 Antalet remisser som besvarats under de senaste åren har mer än fördubblats jämfört med Under perioden 1 januari till 31 december har det inkommit 785 remisser som gäller PBL. Ökningen av antal remisser inom PBL gentemot föregående år var 13 % (90 remisser). 85 % besvarades inom målsatt svarstid på 14 dagar. Anledningen till att inte samtliga besvarades inom 14 dagar berodde på begäran om komplettering av bristfälliga handlingar samt att personalstyrkan på Enheten för samhällsplanering har varit underbemannad till följd av föräldraledighet och vakanta tjänster. Trenden under denna period har varit ett ökat antal remisser med koppling till rådande flyktingsituation. Denna ärendetyp har varit prioriterad. Utöver detta pågår flera komplexa byggnationer inom Göteborgs stad. Västlänken, Linbanan samt Karlatornet är några exempel som krävt stor arbetsinsats. Andelen höga hus som planeras i förbundet ökar kraftigt och planeringsarbetet tar allt mer tid. Under året har det inkommit 64 miljöremisser. Dessa är framför allt kopplade till släckvattenutredningar och säkerhetsrapporter för farlig verksamhet. Räddningstjänsten svarar även på remisser gällande andra myndigheters tillsynsområden, förändringar i lagstiftning och regelverk samt olika specialistförfrågningar. Remitterande instanser för dessa frågor har varit Boverket, MSB, Länsstyrelsen, Brandskyddsföreningen med flera. Under året har det inkommit tre remisser kring förändringar i lagstiftning. Arbetet gentemot medlemskommunerna har ökat under Framför allt har RSG:s närvaro hos byggnadsnämnderna ökat genom platsbesök. Detta arbete intensifieras under 2017, då besök ger ett effektivare arbete och ett ökat mervärde för medlemskommunerna Sotning och brandskyddskontroll Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap 4 ansvarar kommunen för att sotning, rengöring av eldstäder, rökkanaler och vissa imkanaler genomförs. Denna uppgift fullgör RSG åt medlemskommunerna. Kommunen ansvarar också för brandskyddskontroll med frister och omfattning enligt SRVFS 2005:9. Från och med 2016 genomför RSG brandskyddskontrollerna i egen regi och fyra nya avtal om sotningstjänster gäller. RSG:s nya enhet för brandskyddskontroll och sotningstjänster är i full drift, men flera utmaningar för att nå en tillfredställande effektivitet kvarstår. Under 2016 uppfyller inte RSG fristerna enligt MSBFS 2014:6. De största orsakerna är en omfattande utveckling av rättssäkerheten i ärendeprocessen, bristande personalresurser, omfattande kvalitetsbrister i de objektsregister som sotarleverantörerna efterlämnade samt leveransproblem av IT-system för administration av brandskyddskontroller. Inom RSG:s område finns cirka rensningspliktiga objekt med olika sotningsintervall. Under 2016 utfördes brandskyddskontroller varav 202 kontroller medförde beslut om föreläggande/förbud. 10

11 Kommunen får medge en fastighetsägare att själv sota eller låta annan utföra sotning på den egna fastigheten. Inom RSG:s geografiska område finns närmare 750 egensotare. Under 2016 inkom 97 ansökningar om att få sota själv varav 45 var ansökan om annan utförare. Av dessa beviljades 63 ansökningar varav 23 avsåg ansökan om annan utförare. Under 2016 har det genomförts 44 räddningsinsatser där eldstad eller rökkanal varit inblandad på något sätt Förmågebeskrivning för förebyggande arbete Första delen i projektet som beskriver Myndighetsavdelningens åtaganden och roller med grund i lagstiftningen slutfördes under Arbetet fortsätter under Förbereda Intern övning och utbildning under 2016 Under året har Utbildnings- och övningsenheten genomfört interna övningar och utbildningar enligt fastslagen plan. Dessa övningar planerades med utgångspunkt från de beslutade förmågebeskrivningarna i Enheternas förmåga. Styrdokumenten Enheternas förmåga är en standardisering för den förmåga en utryckande enhet ska ha inom RSG startades RSG:s utbildningsråd med tillhörande beredningsgrupp och planeringsgrupp. Rådet infördes för att få en mer långsiktig planering och prioritering av övnings- och utbildningsverksamheten. Utbildningsplanen innefattade bland annat årets enhetsövningar för samtlig heltids- och RiB-personal, så kallad deltidspersonal. Enhetsövningar för heltiden genomfördes under våren 2016, medan RiB har haft enhetsövningar under hela perioden. Under hösten har heltidsstyrkorna istället för enhetsövningar genomfört så kallade konceptövningar. Dessa övningar tas fram av förmågegrupperna (se 1.2.4) och fokuserar på ett aktuellt behov. Konceptövningarna innebär ett snabbare genomförande för samtlig personal och därmed snabbare effekt och kvalitetssäkring. Enheterna har innan övningen fått material till utbildning och sedan sker övning och testning under konceptövningen. Under året genomfördes tre större utvecklingsarbeten för att få en förbättrad och effektivare övningsverksamhet. Vissa objekt på Karholmen renoverades, övervakningskameror installerades i rökövningshuset på Färjenäs samt en fortsatt utveckling av Firestudio genomfördes. Firestudio är en programvara som ger RSG verktyg att ledningsträna och kvalitetssäkra räddningsledare. Arbetssättet är simulerade spel i studio där den som tränas bedöms av spelledare. Firestudio har använts för att utbilda både internt och externt. Internt har närmare 50 medarbetare deltagit i utbildning i ledningsförmåga. Cirka elevdagar genomfördes vid Utbildnings- och övningsenheten. Enhetsövningarna omfattade cirka 300 elevdagar, vilket är en minskning av antal dagar från föregående år. Detta berodde bland annat på att introduktionen 11

12 för heltidsanställd brandpersonal ersattes med validering samt att antalet sommarvikarier var lägre än förväntat. Under renoveringsarbetet av Karholmen tvingades de interna övningarna ställas in. Intern utbildning och övning Enhetsövningar Rökdykning Enhetsövning RiB Rökdykning RiB Tårgas Sommarvik Konceptövning Trafik Övrigt Intro, LIA, Prao 6% 13% 7% 11% 2% 4% 1% 1% 10% 22% 20% 3% Diagram 3 Fördelning av antal personer i intern utbildning och övning Utöver centralt arrangerade övningar pågår ständigt aktiviteter och övningar hos styrkorna. De största områdena är räddning, brand, objektsorientering och fordonsutbildningar. I Räddning ingår bland annat höjdräddning, arbete på höjd, standardrutiner vid trafikolyckor, spårvagns- och busslyft, MIRG och arbetsjordning. Området Brand innefattar rökdykning, standardrutiner, motorsågning samt hantering av olika typer av brandmateriel. Det finns en röd tråd i styrkornas dagliga övningsarbete som ska leda till att arbetslagens förmåga på en skadeplats motsvarar förmågebeskrivningarna. Vissa av övningsavsnitten är dessutom kopplade mot krav som ställs i arbetsmiljölagstiftningen och lokala instruktioner inom RSG. Exempel på dessa styrande moment är bland annat läkarundersökningar, fysisk förmåga, genomförda rökdykarövningar, arbete på hög höjd och arbete med motorkedjesåg. Under 2015 kartlades behov och struktur för utbildningsinsats gällande suicidprevention. Sex instruktörer utbildades och genomförde under 2016 utbildningar av all operativ heltidspersonal i konceptet Akut omhändertagande av självmordsbenägen person (AOSP). Utbildningsinsatsen kommer att fortgå under 2017, då utbildningarna kommer att vända sig till beredskapspersonalen (RiB). 12

13 1.2.2 Utbildning för ledningsnivåerna Förbundets befäl fortbildas kontinuerligt i operativ ledning, både i gemensamma forum och individuellt. Under året har tre omgångar styrkeledarträffar genomförts där förbundets styrkeledare möter insatsledare (IL), insatschefer (IC), stabschefer (SC) och personal från Larm- och ledningscentralen (LC) för gemensam utbildning och dialog. För de högre ledningsfunktionerna (LC-ledare, IL, IC, SC och RCB) har sju så kallade Mötesplats Ledning genomförts. Det är samlande forum för att sprida information, utbildning och lärande efter insatser. Forumet kompletteras av funktionsvisa träffar samt några ledningsutvecklingsdagar under året med RCB-SC-IC-funktionerna. Individuell utbildning och övning för befattningshavare i ledningsfunktionerna har skett via deltagande i olika övningar både internt och i samverkan med andra aktörer. Extern utbildning har genomförts bland annat genom att personal har medverkat vid Regional samverkanskurs (RSK) i Västra Götalands län och Hallands län. Extern samverkan med polis och sjukvård har även under året skett inom utbildningarna First responder för brandmän, Samverkan vid CBRNE (RSG:s målgrupp för styrkeledare och insatsledare) samt nätverket Operativt ledningsforum för insatschefer. Exempel på övningar under året är kommunövningen 2016 baserad på scenario med extraordinärt höga vattenflöden, översvämningar och annalkande storm samt övningar ute på farlig verksamhet. Under 2016 startades ett traineeprogram som syftar till att utveckla uttagna medarbetares förmåga för att på sikt ha större möjlighet att anta en högre ledningsfunktion inom operativ ledning. Målen med traineeprogrammet är att: attrahera nya medarbetare till tjänster inom högre operativ ledning, skapa karriärvägar och utbildningssystem för högre operativ ledning, starta upp utveckling hos individer för en kommande roll inom operativ ledning, minska introduktionstider i framtida uttagningar, främst till insatsledare och avlösande insatsledare, erbjuda möjlighet för medarbetare att prova om en roll inom operativ ledning kan vara intressant och en lämplig karriärväg, erbjuda möjlighet för medarbetaren att bredda sin kompetens och få en ökad helhetssyn om RSG:s verksamhet samt genom programmets innehåll, personlig återkoppling och urvalsprocess slå fast vikten av förbundets gemensamma värdegrund och befälets ställning som arbetsgivarföreträdare. Målgruppen för traineeprogrammet är brandingenjörer, LC-ledare och styrkeledare som ser en karriär inom operativ ledning. Programmet startades upp efter sommaren och slutförs under

14 1.2.3 Räddningsplanering Styrkorna genomför kontinuerligt objektsorienteringar. Detta innebär förberedelse för insats genom att öka sin kännedom och vara väl förtrogen med objekten på det egna distriktet. Det handlar framförallt om adresskännedom, framkomlighet och kontroll av byggnader. Lokalt på brandstationerna tar arbetslagen fram och/eller uppdatera så kallade insatskort. Denna dokumentation ger värdefull information om objekten vid en eventuell händelse. Personalen på stationerna har under året sammanlagt uppdaterat och/eller skapat 60 insatskort. Under 2016 har ett stort antal insatsplaner nyskapats och reviderats samt kopplats till det mobila beslutstödet. Det gäller bland annat information kring nya verksamheter för flyktingboende. Det har utarbetats nya arbetssätt för hur uppdaterad information från kommuner och Migrationsverket tas emot och värderas samt omsätts i insatsplanering och insatsförberedelser. Totalt är cirka 926 insatskort kopplade till Daedalos Mobil. Under 2016 skapades eller reviderades 156 stycken varav åtta är relaterade till flyktingboende och cirka 110 till övernattningsskolor vid cuper eller liknande. Det har även skapats närmare 50 räddningsplatser som är kopplade till entreprenader inom förbundsområdet Utveckling och förbättring i teknik, metod och taktik Utvecklingen av Enheternas förmåga och tillhörande kompetensutveckling har bedrivits av åtta förmågegrupperna, som är kopplade till respektive förmåga. Resultatet har återförts till linjeorganisationen för beslut och verkställande. Produktionen har varierat delvis på grund av att grupperna har haft olika mycket uppdrag, men även på grund av begränsad kapacitet under Flera tyngre och mer omfattande förändringar har införts eller är under införande, till exempel säker väg, brand i brandfarlig vätska vid tankbil, järnvägsvagn eller bensinstation, utbildning i suicidalt omhändertagande samt arbete på hög höjd. En planerad förmågegrupp avseende operativ hantering för konsekvenser till följd av social oro har ännu inte tillsatts. Dock har en intern arbetsgrupp med ett särskilt uppdrag att förbereda operativ hantering av avsiktliga händelser varit verksam under Parallellt har ett såväl nationellt som lokalt utvecklingsarbete för nationella gemensamma strategier och strukturer startats upp. Den totala processen för investering innefattar ett flertal olika delar, såsom metodutvecklingsfas, men även upphandlingsarbetet. Under 2016 har arbetet fortgått mot att förbättra samordning och helhetssyn kring investeringsprocessen. 1.3 Genomföra och följa upp Olycksutredning och analys 2016 genomförde RSG totalt räddningsuppdrag, vilket är omkring 140- talet fler än medelvärdet för de senaste fem åren (8 561 stycken). I år har till 14

15 exempel brand i byggnad och trafikolyckor ökat, medan antalet sjukvårdsuppdrag och väderrelaterade händelser minskat. Under 2016 konstateras en ökning, cirka 40 procent, av antalet bränder i och omkring utbildningslokaler jämfört med En orsak till ökningen är att några av förbundets skolor varit utsatta för upprepade händelser under året. Det rör sig framför allt om brand i papper och skräp samt fyrverkerier. Fortsatt analysarbete inom området pågår. I år har sex personer omkommit vid sex olika bränder inom förbundet. Detta är en något högre siffra än genomsnittet för de senaste fem åren. På nationell nivå visar preliminära siffror att 110 personer har dött i 106 bränder under Under många år har antalet omkomna i bränder minskat nationellt, men från 2015 har den positiva utvecklingen vänt. När det gäller bostadsbränder visar statistiken från 2016 en ökning med cirka 20 procent till 559 stycken. Förklaringen finns troligen att hämta både i en faktisk ökning av antalet händelser samt konsekvenser kopplade till det statistikbrott som uppstod vid årsskiftet 2015/2016 när en ny version av rapporteringssystem infördes. Några händelser under 2016 kan nämnas särskilt. I början av februari inträffade en källarbrand på Nebulosagatan i Kortedala, där cirka 50 personer fick lämna sina lägenheter på grund av kraftig rökspridning i fastigheten. Nästan ett 40-tal av dessa evakuerades via balkonger eller fönster med hjälp av höjdfordon. Skadorna kunde dock begränsas och flertalet av de boende kunde återgå till sina lägenheter inom ett dygn. En tidig morgon i början av juni månad inträffade inom loppet av cirka en och en halv timme sju bränder i sex olika bostäder samt ett kontor. Samtliga skedde i södra delarna av Göteborg och visade sig vara anlagda av samma person. Detta skapade en stor belastning på RSG:s ledningscentral samt de operativa enheter som hanterade händelserna. En större skogsbrand inträffade i början av sommaren vid Lexby, Partille. Den svårframkomliga terrängen gjorde att insatsen pågick i över fem dygn. Vid denna händelse använde RSG för första gången en drönare som hjälpmedel vid släckningsarbetet. Den var inlånad från räddningstjänsten i Stenungsund. Under sommaren inträffade även en brand i en gasbuss vid Gnistängstunneln. Vid händelsen exploderade gastankar på bussens tak, vilket bland annat fick till konsekvens att två brandmän fick föras till sjukhus med lindrigare skador. Under 2016 har tre av landets räddningstjänster, i samband med trafikolyckor, drabbats av dödsfall hos egen personal. Dessa händelser, tillsammans med att RSG:s personal vid några tillfällen skadats i samband med räddningsinsatser, har gett ett särskilt fokus på arbetsmiljöfrågor hos RSG under året. Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2016 återfinns i bilaga 3. 15

16 1.3.2 Automatiska brandlarm Under året har det inkommit totalt automatiska brand- eller sprinklerlarm till RSG. Målet är att andelen obefogade larm inte ska överstiga 90 procent av automatlarmen. Av det totala antalet larm har 268 stycken (9 %) varit befogade vilket är en liten minskning jämfört med föregående år. De vanligaste kända orsakerna till obefogade larm är matlagning och hantverkare. Totalt finns det nu drygt brand- och sprinkleranläggningar anslutna till RSG Insatstider och larmhantering Larmbehandlingstiden ska enligt RSG:s målsättning understiga 60 sekunder vid brand i byggnad. Larmbehandlingstid är den tid det tar från mottagandet av 112-samtal från SOS Alarm via medlyssning till dess att larm aktiveras låg larmbehandlingstiden på cirka 53 sekunder. Förklaringen till det positiva resultatet är till stor del att larm aktiveras under samtalet med inringaren, ett så kallat förlarm, trots att det ännu inte står klart att utryckning blir aktuellt. I syfte att säkerställa mer exakt mätning av bland annat insatstider samt att minska onödigt tal över radionätet har RSG börjat använda teknik för statussignalering. Under året har implementering av fas 1 slutförts och förberedelser för fas 2 såsom upphandling av utrustning och framtagande av utbildningsmaterial genomförts. Fas 2 beräknas genomföras under 2017 kvartal 1. RSG eftersträvar att en räddningsinsats ska påbörjas inom 10 minuter från larmslagning för 90 % av alla bostäder samt inom 20 minuter för 99 % av alla bostäder. Enligt tidsangivelserna i händelserapporterna har räddningsinsats påbörjats inom 10 min från larmslagning, det vill säga vid huvudlarm på station, vid 69 % av bostadsbränderna. Räddningsinsats har påbörjats inom 20 minuter från larmslagning vid 98 % av bostadsbränderna. Under året anlitades företaget Operational Research in Heath Limited (ORH), som utför simuleringar av händelser och körtider. Simuleringarna åskådliggjorde och beskrev räddningsinsatser vid olyckor/händelser, där RSG har agerat. Bland annat ingick analyser för optimering av brandstationsplacering, inkommande larm över tid och tillgängliga resurser vid givna tidpunkter, resursplacering vid hög belastning samt körtidsanalyser. Även detta resultat visade att RSG inte följer sin ambition när det gäller insatstider. Det finns möjlighet till förbättringar både när det gäller larmbehandlingstider, anspänningstider och geografisk placering. Resultatet visade även att RSG:s mest belastade tillfällen under de senaste fem åren var väderrelaterade. En fördjupad analys av resultaten pågår och fortsätter under Återkoppling vid räddningsinsats Att vara nära en dramatisk räddningsinsats kan vara en traumatisk händelse för den enskilde. Det är viktigt att man i ett så tidigt skede som möjligt försöker att återskapa tryggheten för de inblandade. Efter räddningsinsats gör därför styrkorna återkopplingar till medborgarna. Åtgärden riktas inte bara till de 16

17 direkt drabbade, utan även till andra som kan vara indirekt påverkade av händelsen. Behoven och andra omständigheter kan variera vid olika typer av insatser, men målsättningen från styrkorna är att göra återkopplingen i direkt anslutning till händelsen Beredskap Teknisk support finns dygnet runt. De tre olika beredskaperna, fordon, IT samt tele, som aktiveras under icke ordinarie arbetstid, har fungerat väl under året. Tekniska avdelningen har påbörjat en genomlysning av beredskapernas uppdrag Ledningssystem för räddningsinsatser och beredskap En kartläggning av utvecklingsbehoven gällande tillämpning av RSG:s uppdrag är genomförd. Arbetet har resulterat i en utvecklingsplan med en prioriteringsordning för arbetet. Det kommer att omfatta styrningsförutsättningar för den operativa ledningsorganisationen, den operativa verksamhetens myndighetsutövning samt tolkning och tillämpningsförutsättningar för RSG:s operativa uppdrag. Under 2017 kommer berörda avdelningar att inkluderas i det fortsatta arbetet. En arbetsgrupp har utformat en funktionsindelning för stabsarbetet i RCB:s stabsorganisation. Avsikten med detta kvalitetsförbättrande arbete är att möjliggöra kommande regionalisering av operativ ledning och utveckling av aktörsgemensamt agerande vid samhällsstörningar, vilket förutsätter ett anpassningsbart stabsarbete. Syftet är också att metodutveckla förmåga till lägesuppföljning, informationsutbyte/underrättelser och bedömningsarbete för bättre framförhållning och att möta alternativa händelseutvecklingar. Under 2017 fortsätter utvecklingen av den konkreta stabsarbetsmetodiken och dess knytning till teknikanvändningen. Under 2016 påbörjades utvecklingen av arbetsstrukturen vid en utökad bemanning i fältstab och arbetet kommer färdigställas under Utökning av RCB stab Utökning av RCB:s stab har under 2016 skett vid fem tillfällen. Det ena var vid bortfallet av RAKEL som skedde under april månad och övriga fyra gällde väderrelaterade händelser och brand i byggnad Myndighets- och stabsresurs (MSR) Beredskapsfunktionen Myndighets- och stabsresurs (MSR) ger med sin förebyggande sakkunskap snabbare åtgärder avseende händelsebaserat förebyggande arbete. MSR är dessutom beslutsstöd för RCB-stab och räddningsledaren på skadeplats. Därutöver är MSR-funktionen en resurs för generellt stabsarbete när situationen så kräver. Under 2016 skedde 80 aktiveringar motsvarande närmare 90 timmar. Motsvarande siffror för 2015 var 82 aktiveringar respektive 214 timmar. Den 17

18 minskade tidsåtgången 2016 jämfört med 2015 beror bland annat på att MSRfunktionen då aktiverades vid ett flertal komplexa ärenden under semesterperioden. Antalet aktiveringstillfällen är emellertid ungefär det samma jämfört mellan åren Insatsrapportering, utredning och forum för lärande Rapportering sker vid varje insats. Rapporterna läses och följs upp på lämpligt sätt. Vid olyckor som kan förväntas ge organisationen speciella kunskaper och erfarenheter genomförs en olycksutredning. Åtta utredningar har genomförts under året. Dessa specificeras i bilagan 3, Statistik över genomförda räddningsuppdrag Utredningarna har redovisats internt via bland annat e-post och interna hemsidan samt har presenterats för berörda i olika mötesforum. Utredningar skickas även till externa myndigheter, organisationer och andra intressenter, såsom MSB, Polisen, Trafikverket och fastighetsrepresentanter. 1.4 Sociala risker och anlagda bränder Riskbilden för RSG förändras i takt med samhället och speciellt i stadsmiljöer, där social obalans visar på nya former av samhällsproblem. Detta kan bland annat visa sig i bostadsbränder och anlagda skolbränder. Sociala risker har en hög potential att övergå i akuta sociala oroligheter som kan påverka räddningsinsatser. Genom att aktivt arbeta utåtriktat med det sociala brandförebyggande arbetet strävar RSG efter att bidra till både ett brandsäkrare och ett socialt hållbart, tryggt och säkert samhälle. Den strategiska styrningen sker i samarbete med Göteborgs stads stadsledning, Försäkrings AB Göta Lejon, Lokalförvaltningen och Framtiden AB har tillkommit under Under 2016 har RSG arbetat mot anlagda bränder på olika nivåer. Insatser mot anlagda bränder i skolor och i bostadsområden kräver ofta att förebyggande och åtgärdande insatser vidtas på organisatorisk och strukturell nivå. Detta sker i samverkan med andra samhällsaktörer och behöver ofta kombineras med andra mer individuella och gruppstärkande sociala brandförebyggande insatser. Omvärldsbevakning inom området sociala risker sker via samverkan, föreläsningar och samarbete med forskare och statliga institutioner, som har ett trygghets- och säkerhetsuppdrag. RSG är delaktiga i internationella och nationella nätverk varav det senast nämnda drivs av RSG i samverkan med Räddningstjänsten Skåne Nordväst Socialt brandförebyggande arbete för minskning av anlagda bränder i skola Under året har det skett en ökning av bränder i skolmiljö från 66 stycken 2015 till 108 stycken under Exempelvis har det förekommit brand i papper och skräp samt fyrverkerier. Den markanta ökningen beror på att några skolor har varit upprepat brandutsatta. Det har skett en liten generell ökning i hela förbundet, men det är problematiken på några enskilda skolor som utgör den stora skillnaden från tidigare år. Skolorna är belägna i områden som kan beskrivas som socialt utsatta. RSG har i samverkan med staden och polisen upprättat handlingsplaner med aktiviteter som har stärkt skolans förmåga att 18

19 förebygga och hantera sin brandproblematik. Insatserna har genomförts på organisatorisk och säkerhetsteknisk nivå i kombination med grupp- och/eller individinsatser i form av konsekvenslektioner/samtal. Samtidigt har deltagandet i RSG:s utbildning Du behövs! minskat från 86 procent av klasserna under 2015 till 79 procent under Du behövs! är en omfattande satsning på elever i skolår 5, där alla elever i klass 5 i förbundets grundskolor bjuds in till närmsta brandstation. Målet med Du Behövs! är att förhindra och begränsa antalet anlagda bränder och olyckor i och runt skolor samt att öka elevernas kunskaper om att agera på rätt sätt vid brand eller olycka. Eleverna får lära sig hur man förebygger brand och hur de ska bete sig i en olyckssituation. Det ger också möjlighet att lära känna de brandmän som arbetar på deras närmsta brandstation. Under 2016 togs det fram ett nytt utbildningsmaterial för utbildningen Du behövs. Konsekvenslektion innebär att RSG, efter ett brandtillbud på en skola, erbjuder en eller flera lektioner för att diskutera konsekvenserna av en brand. Lektionen syftar till att bryta negativa beteenden och stärka majoritetens röster mot att det brinner på deras skola. Räddningstjänsten strävar efter att besöka skolan och berörda klasser så fort som möjligt efter händelsen. I samråd med skolans rektor bestämmer brandmännen omfattning och målgrupp. Under 2016 har 27 konsekvenslektioner genomförts och RSG har träffat drygt 900 elever. Konsekvenssamtal betyder att speciellt utbildade medarbetare i samverkan med andra genomför stödjande och reflekterande samtal med barn eller ungdomar, som anlagt brand. Han eller hon får själv sätta ord på händelsen och eventuella motiv och får förstå riskerna med att anlägga bränder. 10 konsekvenssamtal genomfördes under Diagram 8 Statistik för bränder i och omkring utbildningslokaler, I begreppet utbildningslokaler ingår objektstyperna skola, förskola och fritidsgård. 19

20 1.4.2 Samverkansprojekt för trygghet och tillitsskapande aktiviteter RSG samarbetar med medlemskommunerna på en strategisk nivå för att främja lokal samverkan med andra stödjande samhällsfunktioner. Detta sker i syfte att förebygga social oro och anlagda bränder, men även för att förbereda personalen för trygga räddningsinsatser. Alla brandstationer samverkar med andra samhällsfunktioner och i det lokala trygghets- och säkerhetsarbetet möts man minst en gång i kvartalet per distrikt. Ett antal samverkansmöten med fokus på social oro har genomförts. Varje vecka hålls även en telefonkonferens tillsammans med företrädare från alla stadsdelar inom Göteborgs stad, försäkringsbolag och polisen startade projektet Kommunikativt förhållningssätt, en heldagsutbildning till chefer och arbetslag. Syftet är att mentalt förbereda personalen på hur man genom att använda enkla medel undviker att få en provokativ situation att eskalera. I samverkan med lokal polis genomfördes under 2016 ett uppsamlingsheat för den delen av den operativa personalen som ännu inte genomgått utbildningen. Organisationen har nu en bra grund att stå på, men som på sikt har ett behov av att utvecklas vidare. Människan bakom uniformen (MBU) syftar till att skapa bättre relationer mellan ungdomar och uniformsbärande yrken. Varje MBU-kurs innefattar 10 tillfällen varav sex av dem involverar RSG. Ungdomarna får bland annat lära sig om förebyggande brandkunskap samt hantering av släckutrustning och HLR (hjärtlungräddning) samt delta vid en samverkansövning mellan ambulans, polis och räddningstjänst. Fem brandstationer har under 2016 medverkat som en del i denna kommunalt drivna verksamhet och cirka 110 ungdomar gick utbildningen. Ett utbildningstillfälle per MBU-kurs är förlagt till minneslokalen efter diskoteksbranden, där de träffar RSG-personal och överlevande från branden. Tänk efter före är ett samverkansprojekt mellan Torslanda brandstation, polis och socialtjänstens fältenhet Västra Hisingen. Projektet vänder sig till elever i skolår 9. Tjugofem klasser har under vårterminen fått en två timmar lång lektion med samtal om socialt risktagande, till exempel alkohol, droger och i trafik och konsekvenser av dessa risker. Elever som går i sjunde klass på distriktet får erbjudande om att besöka Torslanda brandstation för att få kunskap om brandskydd och brandmannens yrkesroll. Utbildningen innehåller även samarbetsövningar på brandstationen. Torslanda har träffat sex klasser och 150 elever har genomgått utbildningen. Tidigare har även Angereds brandstation deltagit i samma samarbetsprojekt med niondeklassarna inom deras område. Under 2016 fokuserades istället på en utvald skola, Lövgärdesskolan, för att träffa en bredare mängd elever. Personal från Lundby brandstation har tillsammans med stadsdelen deltagit i ett uppstartsläger för blivande sjundeklassare i Biskopsgårdens skolor. Vid åtta tillfällen under en 4-veckorsperiod har eleverna fått delta i konsekvenslektioner ledda av brandpersonal och fått interagera med uniformspersonal. 20

21 RSG har under 2016 startat ett utvecklingsprojekt vid namn RSG Ungdom (RSG-U). I samverkan med två stadsdelar inom Göteborgs Stad erbjuds ungdomar i riskzon en möjlighet att under en period på maximalt ett och ett halvt år vara en del av räddningstjänstens uppdrag. Genom att erbjuda ungdomar i utanförskap och arbetslöshet en särskild anställning vill RSG bidra till en långsiktig social investering för trygghet och positiv förändring i samhället. Förutom de vinster som individerna får genom att inkluderas på en arbetsplats och därigenom stärka de egna framtidsutsikterna finns också stora vinster för samhället och även RSG:s egen organisation Strategi för sociala risker RSG:s verksamhetsområde Sociala risker har sin utgångspunkt i människors livsvillkor och levnadsförhållanden och utgör en förhöjd risk att övergå i social oro. Verksamhetsområdet sociala risker består av fyra kategorier: Tillitsskapande aktiviteter, anlagd brand, hot- och våld mot räddningstjänstpersonal samt samverkan med andra samhällsaktörer. Detta arbete har pågått löpande sedan En strategi för att öka den organisatoriska förmågan att förebygga och hantera sociala risker är under utarbetande. RSG är representerat och drivande i det uppdrag som MSB har att ta fram nationella riktlinjer för hot- och våld mot blåljuspersonal samt pågående dödligt våld och antagonistiska hot och terror. Under 2016 har RSG genomfört två studier om riskidentifiering, omvärldsanalys och underrättelse kopplat till social oro, terror samt avsiktliga händelser. RSG samverkar med medlemskommunerna på en strategisk nivå för att främja lokal samverkan med andra stödjande samhällsfunktioner. Detta sker i syfte att förebygga social oro och anlagda bränder. Samtliga brandstationer samverkar minst en gång i kvartalet per distrikt. Varje vecka hålls även en telefonkonferens med företrädare från bland annat alla stadsdelar inom Göteborgs stad, försäkringsbolag, polisen och Västtrafik. 1.5 Brandskydd i bostad Strategi för brandskydd i bostad RSG har under 2016 drivit ett projekt med syfte att ta fram en strategi för RSG:s arbete med att minska antalet bostadsbränder och konsekvenserna av bostadsbränder genom stöd till enskilda. Slutsatserna från projektet visar att det i förbundet genomförs många aktiviteter i RSG för att förebygga bostadsbränder. Arbetet riktat mot bostadsbränder behöver dock bättre samordnas och kvalitetssäkras samt vidareutvecklas. För att minska antalet bostadsbränder behöver åtgärder särskilt riktas mot målgrupper och geografiska områden som mest frekvent drabbas av bostadsbränder. Åtgärder behöver även riktas mot särskilt riskutsatta målgrupper, för att minska konsekvenserna av bostadsbränder. Kunskapen om bostadsbränder inom RSG:s område behöver öka genom utökad datainsamling 21

22 via det nationella projektet Lärande från bostadsbränder. På så sätt kan målgrupper identifieras och åtgärder inom området utvecklas. Registreringen av aktiviteter behöver vidareutvecklas för att möjliggöra en jämförelse mot data från bostadsbränder samt uppföljning gentemot mål. Första steget i införandet av RSG:s strategi för brandskydd i bostad är att strukturera och utveckla befintliga aktiviteter riktade mot bostadsbränder. En organisation för samordning, kvalitetssäkring och utveckling av strategiarbetet behöver också fastställas. Med utgångspunkt i den ökade kunskapen från bostadsbränder, genom slutsatser från projektet Lärande från bostadsbränder samt förbättrad uppföljningen av aktiviteter kan sedan strategiarbetet utvecklas med nya aktiviteter. Under 2017 är avsikten att införa den nya strategin inom RSG. Detta innebär att organisation för det strategiska arbetet inom bostadsbränder fastställs, innehållet i strategin implementeras och utvecklas samt att arbetssättet Lärande från bostadsbränder införs. Bokat bostadsmöte De bokade bostadsmötena syftar till att öka fastighetsägarnas/förvaltarnas kunskap kring den egna fastighetens byggnadstekniska brandskydd och skapa goda förutsättningar för dem att arbeta med sitt systematiska brandskyddsarbete. Samtidigt förbättras även insatspersonalens kunskap om fastigheterna. Under 2016 genomförde RSG 58 bokade bostadsmöten och mötte då drygt 700 personer. Information och utbildning Informationsträffar sker antingen på brandstationer, hos de boende eller som ett spontant möte med allmänheten. Träffarna syftar till att öka kunskapen och medvetenheten om brandskydd i bostad hos de boende. RSG har arrangerat och deltagit i cirka 100 aktiviteter och mött närmare personer. Återkoppling efter brand i bostad En aktivitet som uppskattas är då de drabbade får en återkoppling i närtid efter branden. Både insatsen och konsekvenserna av händelsen diskuteras. Även information om brandskydd lämnas vid dessa träffar. Under 2016 genomfördes cirka 80 återkopplingar och cirka drygt 900 personer deltog. Under 2017 intensifieras arbetet med att modernisera dokumentationen av styrkornas förebyggande insatser, vilket kommer att leda till ytterligare förbättrat underlag för kommande verksamhetsplaneringar. Även de förebyggande enheterna bidrar i det riktade arbetet med brandskydd i bostad i såväl utbildning som rådgivning. Uppgifter om tillsyner kopplade till bostäder finns i avsnitt

23 1.6 RSG:s roll i samhällets krishantering Vid allvarliga samhällsstörningar finns behov av att RSG:s och medlemskommunernas agerande blir koordinerat, det vill säga att gemensam inriktning och samordning i hanteringen skapas. Tillsammans med medlemskommunerna utvecklas tillämpningen av det geografiska områdesansvaret och RSG:s roll. RSG deltar även i den regionala utvecklingen inom området. RSG:s ledning deltar i Hallands respektive Västra Götalands läns regionala råd för samhällsskydd och beredskap. RSG medverkar i beredningsgruppen för regionala rådet i Västra Götaland samt i Länsstyrelsens beredning för fortsatt utveckling av den regionala samverkansstrategin. Beredningsarbetet resulterade i en projektidé för som syftade till att skapa arbetssätt för hantering av samhällsstörningar. Vidare genomfördes kommunchefsmöten. En inriktning för är att tillsammans med andra aktörer inom GR-området utforma ett delregionalt krishanteringsråd för området samhällsskydd och beredskap. Under 2016 deltog RSG i Länsstyrelsen i Västra Götalands implementeringsaktiviteter av MSB:s Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (MSB 2014). RSG:s stabschefer och insatschefer samt föreläsare från RSG har deltagit i aktiviteter med regionala aktörer, såsom Polismyndigheten, Trafikverket, Kustbevakningen och JRCC. Inom RSG genomfördes också en aktivitet för implementeringen. Målgruppen för denna aktivitet var räddningschef i beredskap, stabschefer, insatschefer och insatsledare samt arbetsledare på ledningscentralen. Representanter från sjukvården, polisen och kommunernas säkerhetsanordnare var inbjudna till denna aktivitet. Utbildningen genomfördes med hjälp av såväl interna föreläsare som representanter från Länsstyrelsen i Västra Götaland som Chalmers/Göteborgs Universitet. Under året genomfördes möten med kommunchefer och säkerhetssamordnare i RSG:s medlemskommuner både för erfarenhetsuppföljning av inträffade händelser och för dialog kring utvecklingsbehov. Den stora utvecklingssatsningen som var planerad till 2016, övningen SAMÖ 2016, ställdes in efter beslut av MSB och Länsstyrelsen. Under 2016 genomfördes istället en kommungemensam övning. De kommuner som övade tillsammans med RSG var Mölndal, Härryda, Kungsbacka och Lerum. Göteborgs stad och Länsstyrelsen deltog i motspelet. Övningsplaneringen genomfördes med resurser från samtliga övade aktörer och med hjälp av en konsult som upphandlats av Länsstyrelsen. Detta var en delaktivitet i den pågående utvecklingen av att knyta samman lokalt geografiskt områdesansvar med RSG:s uppdrag vid samhällsstörningar. Syftet med övningen var att identifiera utvecklingsområden för förmågan vid samhällsstörningar och utveckla förmågan till samverkan med berörda aktörer över kommungränsen. Detta gällde bland annat informationsdelning, samlade 23