Verksamhetsuppföljning 1 januari till 31 augusti 2016

Transkript

1 Verksamhetsuppföljning 1 januari till 31 augusti 2016 Eva-Marie Wiik Hultén Verksamhetsplanerare Förbundsstaben Dnr 0457/16 Bilaga 2

2 Inledning I årets delårsbokslut från 1 januari till 31 augusti 2016 lämnar Räddningstjänsten Storgöteborg rapport från den löpande kärnverksamheten samt från några valda punkter ur utvecklingsarbetet inom förbundet. Tillsyn Uppföljningen avser genomförda tillsyner från den 1 januari till och med 31 augusti Områdena i tabell 1 visar de prioriterade tillsynsmålen för Område Mål 2016 Resultat Jan-aug Prognos Tillsynsgenomförandegrad 100 % 28 % 62 % Tillsyner riktade mot bostadssektorn > 10 % 25 % > 10 % Tillsyner efter räddningsinsats eller uppmärksammat förhållande Verksamheter som omfattas av krav på skriftlig redogörelse men ännu inte lämnat in denna > 11 % 30 % > 11 % < 10 % 6 % < 10 % Tabell 1 Årets tillsynsplan omfattar ett genomförande av 650 tillsynsärenden, vilket motsvarar cirka arbetstimmar. Under perioden 1 januari till och med 31 augusti har det genomförts 182 tillsynsärenden. Enligt tillsynsplanen motsvarar det cirka 28 % av planerad årsvolym på 650 tillsynsärenden och cirka 31 % av planerad tidsåtgång på timmar. Statistik från tidigare år visar att genomförandet varierar över tid under året. Antalet reaktiva tillsyner har hittills varit fler än vad som beräknats i årets tillsynsplan. Framför allt gäller detta olovliga boendeformer, till exempel boende i industrilokaler. Till följd av ett ökat antal bostadsbränder hittills i år har andelen tillsynsärenden riktade mot bostadsbränder också varit större än planerat. Anpassningen och flexibiliteten i förhållande till rådande risker medför att antalet tillsynsärenden i de fast planerade tillsynsområdena proportionerligt minskar. RSG har sedan hösten 2015 en pågående process i att lägga stort fokus och särskild tid på att utveckla kvalitet och rättsäkerhet i tillsynsarbetet. Detta sammantaget gör att prognosen för årets resultat pekar på cirka 406 tillsynsärenden, det vill säga en måluppfyllelse av cirka 62 %. RSG kommer framgent att arbeta med tätare uppföljningar samt utveckla och stärka arbetsformerna och produktiviteten i den nya ärendeprocessen. 2

3 Utvecklingen för antalet inkomna skriftliga redogörelser är i linje med uppsatt mål. 94 % av de verksamheter som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse har lämnat in en sådan. Remisser RSG svarar som egen myndighet på remisser enligt Plan- och bygglag (PBL) och är sakkunnig i medlemskommunernas byggprocesser. Vidare besvaras också andra inkomna remisser som kan handla om miljöprövning, vägutredning, serveringstillstånd och evenemang. Under perioden 1 januari till 31 augusti har det inkommit 511 remisser som gäller PBL. Övriga remisser uppgick till 428 stycken. Trenden under denna period har varit ett ökat antal remisser med koppling till rådande flyktingsituation. Denna typ av ärenden har varit prioriterade att handlägga. Utöver detta finns ett flertal komplexa byggnationer som pågår inom förbundet. Västlänken, Linbanan samt Karlatornet är några exempel på komplexa byggnationer som varit tidskrävande. RSG har som mål att besvara remisser inom 14 dagar. I 80 % av fallen svarar RSG inom denna tidsram. Prognos för helåret är 80 %. Anledningen till att måluppfyllelse inte nås är att inkomna handlingar är bristfälliga och nya måste begäras in. För att förbättra måluppfyllelsen arbetar RSG med att utveckla rutiner och stärka samarbetet med kommunerna. Tillstånd enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) innehåller en mängd aktsamhetsoch kompetenskrav för den som hanterar varorna samt säkerhetskrav på byggnader och anläggningar. Detta säkerställs genom att hantering av varor över vissa volymer är tillståndspliktig. Den tillståndspliktiga hanteringen spänner över ett stort antal olika verksamhetsområden såsom gasolhantering i skolors slöjdsalar, restaurangkök, bensinstationer, processindustrier samt verksamheter inom Energihamnen. Försäljning av pyrotekniska varor är ett annat exempel på tillståndspliktig hantering. Antalet inkomna ärenden under 2016 fram till 31 augusti var 134 stycken. 104 beslut om tillstånd fattades. Övriga ärenden är under handläggning och några ansökningar har återtagits av sökanden. Inget beslut om avslag har fattats. Ärendevolymen varierar från år till år beroende på när verksamheter behöver söka eller förnya tillstånd. RSG följer planen för

4 Förebyggande arbete mot sociala risker Riskbilden för räddningstjänsten förändras i takt med samhället och speciellt i urbana miljöer, där social obalans visar på nya former av samhällsproblem. Sociala risker har sin utgångspunkt i människors livsvillkor och levnadsförhållanden och utgör en förhöjd risk i att övergå i social oro. Segregation, ojämlika livsvillkor, kriminalitet och socialt utanförskap visar sig i bostadsbränder och anlagda bränder. Sociala risker har en hög potential att övergå i akuta sociala oroligheter, som också kan påverka räddningsinsatser. Området Sociala risker innefattar hos RSG fyra delar med tillhörande aktiviteter och metoder, se bild 1. Dessa är Tillitsskapande aktiviteter, Anlagd brand, Hot&våld samt Samverkan. Tillsammans bildar de RSG:s strategi mot sociala risker. Gemensamt för dessa verksamhetsområden är att de syftar till att skapa goda möten mellan medborgarna och räddningstjänstens personal. En viktig komponent i arbetet mot social oro är att aktivt skapa tillit och förståelse mellan medborgare och medarbetare. Genom att aktivt arbeta utåtriktat med det sociala brandförebyggande arbetet och med medborgarens behov i centrum strävar RSG efter att bidra till både ett brandsäkrare och socialt tryggare samhälle. Bild 1: Delområden för RSG:s strategi mot sociala risker med tillhörande aktiviteter och metoder Stationernas insatser har främst riktats mot problematiken kring anlagda skolbränder, ökat brandskydd i bostad och aktiviteter som skapats i samverkan med andra aktörer utifrån de lokala risker som finns. Insatserna avser bidra till såväl bättre brandskydd, som breddad rekryteringsgrund, bättre kunskap för medborgaren om samhällets räddningstjänst och en förbättrad arbetsmiljö för den operativa personalen. Personal från fem brandstationer har under våren 2016 genomfört den tio veckor långa utbildningen Människan bakom uniformen (MBU). Utbildningen vänder sig till åringar där RSG ansvarar för 60 % av utbildningen. Brandmännen tar emot och utbildar ungdomarna. De får lära sig om räddningstjänstens uppdrag och förebyggande brandkunskap samt delta vid en 4

5 samverkansövning mellan ambulans, polis och räddningstjänst. Ansvarig brandman på station deltar i en arbetsgrupp med övriga samverkansparter. 61 ungdomar har hittills under året genomgått MBU-utbildning. Efter avslutad MBU-utbildning erbjuds ungdomarna att bli så kallade MBUambassadörer. I dagsläget finns det cirka 75 aktiva ungdomar i gruppen. Under våren 2016 har RSG deltagit på ambassadörsträffar sex gånger. Lektionen Tänk efter före är ett samverkansprojekt mellan Torslanda brandstation, polis och socialtjänstens fältenhet på Västra Hisingen och vänder sig till elever i skolår 9. Tjugofem klasser med 625 elever har under vårterminen fått en två timmar lång dialogbaserad lektion. Den innehåller samtal om socialt risktagande, till exempel alkohol, droger och trafikvett samt konsekvenser av dessa risker. Varje år får alla elever som går i sjunde klass på distriktet för Torslanda brandstationen utbildning om brandskydd och brandmannens yrkesroll. Utbildningen syftar även till att främja gruppklimatet i klassen genom att de får göra samarbetsövningar på brandstationen. Torslanda och Angered har vardera träffat sex klasser. 150 elever har genomgått utbildningen. RSG samverkar också med övriga samhällsaktörer såsom polis, stadsdelsförvaltningar och fastighetsägare genom deltagande i diverse aktiviteter som riktar sig till medborgare. RSG ingår också i olika samverkansgrupper för omvärldsbevakning och riskidentifiering. Under perioden januari till och med augusti har cirka 55 samverkansmöten med fokus på social oro genomförts. Telefonkonferens med företrädare från RSG, alla stadsdelar inom Göteborgs stad, försäkringsbolag och polisen hålls varje vecka. Socialt brandförebyggande arbete för minskning av anlagd brand i skola RSG:s strategi för att minska anlagda bränder i skolan innefattar flera delar. Konceptet Du behövs är en utbildning som erbjuds till samtliga skolor inom förbundet. Målet är att förhindra och begränsa antalet anlagda bränder och olyckor i och runt skolor och att öka elevernas kunskaper om att agera på rätt sätt vid brand eller olycka. En konsekvenslektion innebär att räddningstjänsten, efter ett brandtillbud på en skola, erbjuder en eller flera lektioner för att diskutera konsekvenserna av en brand. RSG erbjuder även konsekvenssamtal vid tillfällen, då barn eller ungdomar individuellt eller i grupp anlagt en brand. RSG har under 2016 års första halvår nått 174 av 206 klasser, det vill säga 84 %, av halvårsmålet för alla femteklassers deltagande i konceptet Du behövs. Vissa klasser har av olika orsaker svårt att delta. RSG erbjuder i dessa fall andra möjligheter, till exempel att komma till skolan och träffa eleverna på plats. 5

6 Under perioden januari till augusti 2016 har femton konsekvenslektioner genomförts. Det innebär att brandmän har träffat 375 elever. Sju konsekvenssamtal har genomförts. Information och utbildning RSG utbildar både målgruppsanpassat och generellt, bland annat genom utbildning i skolor, evenemang och aktiviteter i samhället, återkopplingar efter brand och riktade insatser till boende i ett visst område. Hittills i år har RSG träffat cirka medborgare. Detta innefattar både brandmännens utåtriktade förebyggande arbete och Utbildnings- och övningsenhetens verksamhet. Målet är att RSG under 2016 ska nå medborgare med information. Verksamheten väntas uppnå måluppfyllelse i slutet av året. Utbildning och övning Målet för 2016 är att Utbildnings- och övningsenheten ska ha nått cirka medborgare. Enheten har under perioden 1 januari till 31 augusti utbildat och/eller övat personer. Detta motsvarar 71 % av årets mål för externa utbildningar och övningar. Detta beror i huvudsak på att Karholmens övningsfält har haft fler bokningar än väntat och tagit emot flera nya kunder. Kapaciteten att ta emot externa kunder har ökat genom det upprustningsarbete som pågått på Karholmens övningsfält det senaste året Utbildning Deltagarantal per 31 augusti Brandutbildning Utrymningsövning SBA 188 HLR & L-ABC 445 Heta arbeten 485 Karholmen Genomfört jan-aug 0 Brandutbildning Utrymningsövning SBA 300 HLR & L-ABC 700 Heta arbeten 700 Karholmen 800 Återstår enl prognos 2016 Diagram 1 Externt utbildade personer per 31 augusti 2016 planerad och genomförd verksamhet 6

7 Diagram 1 visar hur många personer som Utbildnings- och övningsenheten beräknar utbilda under året samt hur många som har utbildats från 1 januari till 31 augusti Beräknat antal personer som kommer att nås med utbildning/övning under 2016 anges per kategori under diagrammet. Diagram 2 visar hur många elevdagar som Utbildnings- och övningsenheten beräknar genomföra under året samt hur många elevdagar som genomförts från 1 januari till 31 augusti Planerat antal elevdagar anges per respektive grupp under diagrammet. Antalet elevdagar för sommarvikarier är färre än beräknat på grund av mindre behov av vikarieintroduktion. Vidare har det genomförts delegationer till personal på stationer med IVPA-uppdrag (I väntan på ambulans). Cirka 210 personer har utbildats och fått ny eller förnyad delegation. Under hösten förändras övningsverksamheten då konceptövningar kompletterar enhetsövningarna. En konceptövning är specifikt riktad gentemot beskrivningarna i de fastställda förmågorna som en enhet förväntas ha. Styrkorna kommer ändå att behålla möjligheten att beställa övningar likt enhetsövningarna under förmiddagar på Färjenäs, dock utan lärare som övningsledare. De kommer att få täckning av täckstyrkan på stationen dessa dagar. 60 personer har provat ut andningsskydd mot tårgas varav 48 stycken var sommarvikarier. Andningsskyddet är därmed säkerställt för samtlig personal Yrkesgrupper Genomförda elevdagar Sommarvikarier 628 Intro RiB 0 Enhetsövning 308 RiB enhetsövning 119 Trafikutbildning 53 Övrig intern utbildning 668 Övrig extern utbildning 73 Konceptövning Sommarvik 750 Intro RIB 150 Enhetsövning 300 RIB enhetsövning 240 Övrig intern utb 800 Övrig extern utb 100 Trafikutbildning 80 Konceptövning 200 Genomfört jan-aug Återstår enl prognos 2016 Diagram 2 Planerade och genomförda elevdagar på internutbildning/övning fördelat på respektive utbildningsgrupp från 1 januari till 31 augusti

8 Styrkornas arbete med brandskydd i bostad Styrkornas förebyggande arbete med brandskydd i bostad delas in i tre kategorier: Bokat bostadsmöte, återkoppling och uppföljning efter larm samt information och utbildning, både bokad och spontan. Här redovisas även riktade insatser för trygga övernattningar på skolor samt brandinformation till nyanlända. Efter uppmärksammat behov genomför brandmän ett så kallat bokat bostadsmöte med en eller flera representanter för ett flerbostadshus. Detta genomförs för att öka kunskapen och medvetenheten om brandskydd i bostad. Under perioden har 33 bostadsmöten genomförts av brandmännen på stationerna runt om i förbundet. Efter räddningsinsats i en bostad erbjuds de boende ett informationstillfälle med återkoppling och uppföljning. Detta genomförs för att ge de boende möjlighet att ställa frågor om insatsen och tala om brandskydd i bostad. 98 aktiviteter av detta slag har genomförts. Brandmännen erbjuder en timmes bokad information och utbildning i förebyggande brandskydd. 61 sådana aktiviteter har genomförts. Dokumentationen för 2016 skiljer på bokad utbildning och spontan information. I den senare kategorin har 191 tillfällen registrerats. Brandmännen besöker skolor, där övernattning ska ske och dokumenterar enligt en framtagen checklista. Detta ska öka säkerheten för de övernattande besökarna. 85 aktiviteter av detta slag har genomförts. RSG genomför sedan några år tillbaka en insats som riktar sig till SFI-utbildningar och under året har 27 sådana brandinformationer genomförts. Enheternas förmåga Styrdokumenten Enheternas förmåga är en standardisering för den förmåga en utryckande enhet förväntas ha. Till respektive förmåga är förmågegrupper kopplade. Uppgifterna är främst översyn och framtagande av arbetsmetodik och utbildning för den operativa verksamheten samt att utgöra referensgrupp för utrustning. I vissa fall utförs praktiska prov av materiel. Några grupper har under året också tagit fram revideringsförslag av instruktioner. I övrigt fungerar grupperna som referensgrupper för löpande frågor inom respektive sakområde. RSG:s förmågegrupper arbetar med operativa frågor som berör flera avdelningar såsom Insatsavdelningen, Avdelningen för operativ ledning, Operativ chef, Verksamhets- och chefsstöd (Utbildnings- och övningsenheten) samt Tekniska avdelningen. I samband med övergången till en ny organisation 2015 förändrades delvis förutsättningarna. En förändring av samordningen inom respektive grupp skedde och insatsledare tillsattes för denna funktion. 8

9 Sotning och brandskyddskontroll Enligt LSO 3 kap. 4 är kommunen ansvarig för att rengöring och sotning av fasta förbränningsanordningar och restaurangkökens imkanaler sker samt att brandskyddskontroller utförs. Från 1 januari 2016 sker brandskyddskontrollen i RSG:s regi. RSG slöt också nya avtal med fyra sotarleverantörer från samma datum. Dessa två förändringar syftade till att säkerställa rättssäkerheten och att få bättre kontroll på den verksamhet som RSG är ansvarig för. Enheten för brandskyddskontroll och sotningstjänster utvecklas och all personal, fordon och materiel är på plats och i drift. Uppbyggnaden av Enheten för brandskyddskontroll och sotningstjänster (EBS) har kantats av utmaningar. Den 22 juli 2016 gick en av leverantörerna i konkurs. En upphandling genomfördes och avtal har tecknats med ett nytt företag. Ytterligare en utmaning är att öka den administrativa effektiviteten på brandskyddskontrollerna. För att effektivisera behöver RSG bland annat uppdatera IT-mjukvaror och optimera de rättssäkra ärendeprocesserna. Vid övertagandet av brandskyddskontrollerna uppdagades också stora kvalitetsbrister i kontrollböckerna samt att cirka objekt ligger efter med brandskyddskontroller. RSG har informerat Länsstyrelsen Västra Götalands län angående detta. På grund av omorganiseringen och den eftersatta fristuppfyllnaden som RSG har tagit över från sotarleverantörerna, kommer det att ta tid innan de lagstadgade fristerna är uppfyllda. Brandskydd i bostad RSG har under 1 januari till och med 31 augusti drivit ett projekt med syfte att ta fram en strategi för RSG:s arbete med att minska antalet bostadsbränder samt minska konsekvenserna av bostadsbränder genom stöd till enskilda. Rapporten är färdig och beslut om fortsatt strategi för brandskydd i bostad kommer att fattas under hösten. Slutsatserna från projektet visar på att det förbundsövergripande genomförs många aktiviteter i RSG för att förebygga bostadsbränder. Arbetet riktat mot bostadsbränder behöver dock bättre samordnas och kvalitetssäkras samt vidareutvecklas. För att minska antalet bostadsbränder behöver åtgärder särskilt riktas mot målgrupper och geografiska områden som mest frekvent drabbas av bostadsbränder. Åtgärder behöver även riktas mot särskilt riskutsatta målgrupper, för att minska konsekvenserna av bostadsbränder. Kunskapen om bostadsbränder inom RSG:s område behöver öka genom utökad datainsamling via det nationella projektet Lärande från bostadsbränder. På så sätt kan målgrupper identifieras och åtgärder inom området utvecklas. Registreringen av aktiviteter behöver vidareutvecklas för att möjliggöra en jämförelse mot data från bostadsbränder samt uppföljning gentemot mål. 9

10 Första steget i införandet av RSG:s strategi för brandskydd i bostad bör vara att strukturera och utveckla befintliga aktiviteter riktade mot bostadsbränder. En organisation för samordning, kvalitetssäkring och utveckling av strategiarbetet behöver också fastställas. Med utgångspunkt i den ökade kunskapen från bostadsbränder, genom slutsatser från projektet Lärande från bostadsbränder samt förbättrad uppföljningen av aktiviteter kan sedan strategiarbetet utvecklas med nya aktiviteter. RSG:s roll inom krisberedskapsområdet Inriktningen för utvecklingen med medlemskommunerna är att utveckla samverkan och ledning för en förbättrad aktörsgemensam förmåga. Övningen SAMÖ var en omfattande utvecklingssatsning som planerades till Övningen ställdes in efter beslut av MSB och Länsstyrelsen, men under 2016 kommer istället en delregional övning att utformas, där nya aktörsgemensamma arbetsformer kommer att provas. Ett antal möten med kommunchefer som styrgrupp har genomförts för denna övning. Övningen är en delaktivitet i den pågående utvecklingen, där avsikten är att få en nulägesbild av den aktörsgemensamma förmågan. Med utgångspunkt i erfarenheterna från övningen kommer fortsatta förbättringsbehov att identifieras för att säkerställa förmågan vid samhällsstörningar och att samverka med berörda aktörer över kommungränser. Där ingår bland annat informationsdelning, att skapa samlade lägesbilder och förmåga till gemensamt beslutsfattande. Avsikten är också att uppnå gemensam inriktning och samordning samt att utveckla kriskommunikation. Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) har utformat riktlinjer för samverkan och ledning vid hantering av samhällsstörningar. Implementering av Gemensamma grunder (MSB 2014) har startats för RSG:s övergripande operativa ledningsfunktioner samt för kommunernas säkerhetssamordnare i RSG:s regi. Under våren 2016 har RSG deltagit i Länsstyrelsen i Västra Götalands implementeringsaktiviteter och RSG har även bidragit med föreläsare. Larmbehandlingstid Larmbehandlingstiden ska enligt RSG:s målsättning understiga 60 sekunder vid brand i byggnad. Larmbehandlingstid är den tid det tar från mottagandet av ett 112-samtal från SOS Alarm via medlyssning till dess att larm aktiveras. Under de första åtta månaderna av 2016 låg larmbehandlingstiden på cirka 46 sekunder. Prognos för helåret är 46 sekunder. 10

11 Statistikuppföljning av räddningsuppdrag Vid årsskiftet 2015/2016 infördes en uppdaterad version av insatsrapporten, som då samtidigt bytte namn till händelserapport. Syfte, innehåll och logik har setts över av en arbetsgrupp, bestående av representanter från MSB och kommunal räddningstjänst. Därefter skapade leverantören av Daedalos (LPA) en ny programversion baserad på arbetsgruppens specifikation. Händelserapporten skiljer sig på flera punkter från den gamla insatsrapporten, varför övergången innebär ett statistikbrott att ta hänsyn till vid analyser. En del variabler tillkommer, andra försvinner. MSB har tillhandahållit ett dokument för tidsseriekonvertering som RSG följer med några undantag (Tabell 2A). Det kan dock finnas områden där skillnader i statistiken (före respektive efter 2015) delvis kan förklaras med statistikbrottet. Ett exempel på ett sådant område är Brand i bostad. Sedan 2016 är även äldreboenden, övriga vårdboenden och elev-/studenthem helt eller delvis inkluderade i verksamhetskategorin Bostad. Tidigare ingick Åldringsvård (äldreboenden) och Övrig vårdbyggnad istället i verksamhetskategorin Vård medan Elev-/Studenthem ingick i verksamhetskategorin Allmän byggnad. Tabell 2A. Tidsseriekonverteringar som används i denna rapport Område Brand/brandtillbud i byggnad Brand i byggnad Brand eller brandtillbud i byggnad Brand/brandtillbud utomhus Brand, ej i byggnad Brand eller brandtillbud i Fordon eller fartyg utomhus, Skog eller mark, Avfall eller återvinning utomhus eller Annan brand Brand i bostad* Händelse = Brand i byggnad Objektstyp = Flerbostadshus, Rad-/par- /kedjehus, Villa, Fritidshus + Åldringsvård och Övrig vårdbyggnad + Elevhem/studenthem Utlösande händelse = Brand eller brandtillbud i byggnad och Bostadstyp = Flerbostadshus, Rad-, pareller kedjehus, Villa, Fritidshus, Annan typ * de tidigare kategorierna Åldringsvård, Övrig vårdbyggnad och Elev- /studenthem är numera delvis inkluderade här Automatlarm utan brandtillbud Automatlarm, ej brand Automatlarm utan brandtillbud I väntan på ambulans (IVPA) I väntan på ambulans, IVPA Hjärtstoppslarm, Annat sjukvårdslarm* Annan händelse utan risk för skada Falsklarm brand, Falsklarm räddning, Förmodad brand, Förmodad räddning Annan händelse utan risk för skada Annan vattenskada Annan vattenskada Annan vattenskada, Läckage från vattenledning* Avsiktlig brand Brandorsak = Anlagd med uppsåt Orsak = Mänsklig handling och avsiktsbedömning = Avsiktlig 11

12 Område Brand i fordon Händelse = Brand, ej i byggnad Startplats = Personbil, Buss, Lastbil, MC Utlösande händelse = Brand/brandtillbud utomhus Trafikelement = Personbil, Buss, Lastbil, Olycka/tillbud (LSOuppdrag) Olycka/tillbud Brand eller brandtillbud, Trafikolycka, Utsläpp, Drunkning eller drunkningstillbud, Nödställd person i andra fall, Naturolycka, Övrig olycka Händelse utan risk för skada Larm utan tillbud Händelse utan risk för skada Sjukvårdsuppdrag eller annat uppdrag Annat uppdrag Sjukvårdsuppdrag eller annat uppdrag * ej enligt MSB:s dokument för tidsseriekonvertering Räddningsuppdrag Totala antalet räddningsuppdrag som genomförts av RSG under årets första åtta månader (5 837 st) är ungefär lika många som motsvarande period 2015 (5 839 st). Vid en jämförelse månad för månad är det framförallt två månader som sticker ut. Juni, med fler uppdrag jämfört med både 2015 och medelvärdet för samt mars med betydligt färre uppdrag än senaste åren. (Bild 1) Det större antalet uppdrag i juni beror främst på fler bränder i skog och mark på grund av en torrare väderperiod, men även bränderna i byggnader var fler än juni I mars är det framförallt färre automatlarm utan brandtillbud samt bränder utomhus (till exempel gräsbränder) som ger upphov till det lägre antalet uppdrag. Bild 1. Antal räddningsuppdrag, januari-augusti, 2016 jämfört med Orange linje visar medelvärdet för

13 I siffrorna över fördelningen på olika händelsetyper (Bild 2) syns en ökning av antalet räddningsuppdrag vid olyckor och tillbud, bland annat händelsetyperna Brand/brandtillbud och Trafikolycka, jämfört med Däremot syns ett betydligt lägre antal uppdrag inom kategorin Sjukvårdsuppdrag eller Annat uppdrag. Detta beror framförallt på färre IVPA-uppdrag, sedan värnpersonal inte längre utför IVPA-uppdrag i Södra skärgården (från och med 1 februari 2016). Bild 2. Antal räddningsuppdrag fördelade per händelsetyp, januari-augusti, 2016 jämfört med 2015 Bränder Antalet bränder januari-augusti 2016 var stycken, vilket är fler än 2015 (1 487 stycken). Av dessa bränder inträffade 560 stycken i en byggnad, jämfört med 496 stycken Antalet Bränder utomhus är till stor del relaterat till vädret, vilket gör att antalet uppdrag inom denna kategori varierar från år till år. Under 2016 har det inträffat något fler bränder utomhus än motsvarande period Nationellt har det inträffat ett stort antal fordonsbränder under sommaren, vilket även har uppmärksammats i media. RSG har under juni-augusti haft 78 fordonsbränder, varav 57 stycken bedömts vara anlagda eller har okänd orsak. Motsvarande siffra för juni-augusti 2015 är 88 fordonsbränder, varav 69 stycken anlagd/okänd. 13

14 Januari-augusti 2016 har det inträffat 221 fordonsbränder (varav 167 anlagd/okänd), att jämföra med 259 stycken (varav 212 anlagd/okänd) samma period Medelvärdet för de senaste fem åren (januari-augusti ) ligger på 210 fordonsbränder (varav 164 anlagd/okänd). Bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar Antalet bränder i och omkring skolor, förskolor och fritidsgårdar har minskat eller varit relativt konstant i förbundet de senaste åren. I år syns dock en markant ökning under perioden januari till augusti (Bild 3). Cirka 58 % av bränderna är förmodat anlagda enligt händelserapporterna (medelvärdet för är 59 %). Utvecklingen följs upp mer detaljerat i årsredovisningen. Bild 3. Bränder i och omkring skola, förskola och fritidsgård, Prognosen för 2016 är baserad på 2015 års siffror. Bostadsbränder Som nämnts tidigare är Brand i bostad en kategori som har förändrats en del sedan övergången till den nya händelserapporten. Det kan därför finnas skillnader mellan åren som beror på statistikbrottet, snarare än på faktisk ökning eller minskning. För att skapa så jämförbara siffror som möjligt, har verksamhetstyperna Åldringsvård, Övrig vårdbyggnad och Elev-/studenthem inkluderats i staplarna för Dessa verksamhetstyper är numera helt eller delvis inkluderade i kategorin Bostad (från 2016). I år syns återigen en ökning när det gäller antalet bostadsbränder, 368 stycken 2016 jämfört med 320 stycken 2015 (Bild 4). Under 2016 har ett projekt inom RSG arbetat fram en ny strategi för arbetet med att minska antalet bostadsbränder. En mer detaljerad analys av bostadsbränderna görs i samband med årsredovisningen och blir då underlag till den nya strategin. 14

15 Hittills i år har fem personer omkommit till följd av brand. Det är fler än under hela förra året, då fyra personer omkom. Samtliga bränder har inträffat i flerbostadshus och alla omkomna är kvinnor i 60-årsåldern eller äldre, som befunnit sig i sin egen bostad. Bild 4. Bostadsbränder, För att skapa så jämförbara siffror som möjligt, har verksamhetstyperna Åldringsvård, Övrig vårdbyggnad och Elev-/studenthem inkluderats i staplarna för Dessa verksamhetstyper är numera helt eller delvis inkluderade i kategorin Bostad (från 2016). Prognosen för 2016 är baserad på 2015 års siffror. Brand i matolja/matfett på spis är en händelsetyp som ser ut att ha ökat de senaste två åren. Enligt händelserapporterna har det under januari-augusti 2016 inträffat 32 bränder, det vill säga omkring en brand i veckan, orsakade av matolja/matfett på spis. Under samma period 2015 noteras cirka 20 stycken och mellan stycken. Frågan är uppmärksammad inom förbundet och analyseras vidare i syfte att identifiera rätt förebyggande åtgärder. Insatstider 1 vid bostadsbränder Enligt tidsangivelserna i händelserapporterna (januari till augusti 2016) har räddningsinsats påbörjats inom 10 min från larmslagning (huvudlarm på station) vid 73 % av bostadsbränderna. Räddningsinsats har påbörjats inom 20 minuter från larmslagning vid 98 % av bostadsbränderna. Prognos för helåret är 73 % respektive 98 %. 1 Insatstid = Anspänningstid + körtid + angreppstid (teoretiskt satt till 1 minut) 15

16 Automatiska brandlarm Under januari till augusti 2016 har RSG larmats till automatiska brandlarm, varav 163 har bedömts vara befogade. Andelen obefogade automatlarm ligger hittills i år på 91 %. (Bild 5) Prognos för helåret är 91 %. Bild 5. Befogade och obefogade automatlarm, januari-augusti Källa: Larmutredare, Räddningstjänsten Storgöteborg Trafikolyckor Antalet räddningsuppdrag till följd av trafikolyckor har ökat stadigt under de senaste åren och denna ökning ser ut att fortsätta även 2016 (Bild 6). Hittills i år har RSG haft 882 räddningsuppdrag kopplade till trafikolyckor. Detta kan jämföras med 854 stycken från januari till augusti I januari och augusti inträffade betydligt fler trafikolyckor jämfört med 2015, medan det i juli var färre. Bild 6. Antal räddningsuppdrag vid trafikolyckor, Prognosen för 2016 är baserad på 2015 års siffror. 16

17 Drunkning och drunkningstillbud Under perioden januari till augusti 2016 har RSG genomfört 39 räddningsuppdrag i samband med drunkning och drunkningstillbud. Enligt händelserapporterna har fem personer omkommit i samband med dessa räddningsuppdrag. Motsvarande siffror för 2015 är 27 stycken räddningsuppdrag i samband med drunkning/drunkningstillbud och fyra stycken omkomna. Svenska Livräddningssällskapets nationella statistik visar att 101 personer har omkommit i drunkningsolyckor hittills i år, vilket är omkring 20 fler än 2015, men runt medelvärdet för de senaste fem åren. I väntan på ambulans (IVPA) Från och med 1 februari 2016 bistår RSG inte längre med värnanslutna för IVPAuppdrag i Södra skärgården, vilket syns tydligt i statistiken. Antalet IVPAuppdrag har nästan halverats jämfört med samma period förra året (Bild 7). Bild 7. IVPA-uppdrag (I väntan på ambulans), Prognosen för 2016 är baserad på månadssnittet för