Chef förebyggandeavdelningen

Transkript

1 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Datum: Micael Lundmark Direktionen för Jämtlands räddningstjänstförbund Risk- och sårbarhetsanalys Förslag till beslut Förbundets risk- och sårbarhetsanalys godkänns. Underlag för beslut Bifogad bilaga innehållande förslag till risk- och sårbarhetsanalys. Bakgrund Som ett underlag för framtagande av handlingsprogram har en risk- och sårbarhetsanalys gjorts under perioden hösten 2014 till våren Förutom att användas som underlag för handlingsprogrammet kommer analysen även att användas vid dagligt arbete inom såväl förebyggande som operativ verksamhet. Micael Lundmark Micael Lundmark Förbundschef Håkan Olsen Håkan Olsen Chef förebyggandeavdelningen Räddningstjänsten Jämtland Postadress: Besöksadress: Box 71 Fyrvallavägen raddningstjanst@ostersund.se Östersund Östersund Fax sid 1 (1)

2 Risk- och sårbarhetsanalys (43)

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Arbetssätt Identifiering och inventering Identifiering och inventering av risker Risk- och skyddsobjekt Bostäder Farligt gods Naturolyckor Identifiering och inventering av genomförda insatser Kategorisering och värdering Risk- och skyddsobjekt Bostäder Farligt gods Naturolyckor Insatser Brand i byggnad Trafikolyckor Drunkning-/tillbud Analys Risker Bostäder Insatser Brand i byggnad Trafikolycka Drunkning-/tillbud Olyckor med dödlig utgång Bränder Trafikolyckor Drunkning Osäkerheter Slutsats Bilagor Bilaga 1-31 Risk och sårbarhetsanalyser för förbundets RiB-stationers släckområden (skickas inte ut finns tillgängliga hos Jämtlands räddningstjänstförbund). 2 (43)

4 1 Inledning Följande risk- och sårbarhetsanalys har gjorts under 2014 och berör Jämtlands räddningstjänstförbund inklusive Härjedalens kommun. Analysen ska vara ett underlag till förbundets handlingsprogram enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor samt med det kontinuerliga arbete som pågår med att planera arbetet inom räddningstjänsten, såväl operativt som förebyggande. Enligt förbundsordningen ska Jämtlands räddningstjänstförbund endast svara för medlemskommunernas räddningstjänstverksamhet samt därtill anknutna verksamheter. Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor har kommunen sex huvuduppdrag som särskilt ålägger förbundet att: Aktivt verka för och samordna förebyggande verksamhet inom förbundets ansvarsområde samt samarbeta med medlemskommunerna och därvid ingå i kommunernas säkerhetssamordnargrupper, ansvara för åtgärder som underlättar för enskilda att ta sitt ansvar, ansvara för sotning och brandskyddskontroll, ansvara för tillsyn av enskilda att de uppfyller sina skyldigheter enligt lagen om skydd mot olyckor, ansvara för kommunal räddningstjänst samt ansvara för undersökning av olycksorsak, förlopp och insats. Räddningstjänstförbundet har också till uppgift att svara för medlemskommunernas åliggande om ansvar enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Utifrån uppdraget förbundet har är därmed risk- och sårbarhetsanalysen avgränsad till att analysera de faktorer som rör räddningstjänstverksamheten inom segmentet skydd mot olyckor. Denna rapport är en sammanställning över arbetet och visar risk- och sårbarhetsanalysen på en översiktlig nivå, de underlag som tas fram för att arbeta med räddningstjänstens planering kan göras mer detaljerade och avgränsade utifrån det behov som finns och utifrån vilken fråga som är aktuell att arbeta med. Påpekas bör redan här att det som presenteras i rapporten till viss del är behäftat med relativt stora osäkerheter och att vissa faktorer varierar över tid. 3 (43)

5 2 Arbetssätt Arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen har bedrivits under Arbetssättet kan översiktligt sägas bestå av fyra steg: identifiering och inventering, kategorisering och värdering, analys och slutsats. Motsvarande steg beskrivs i skriften Risk- och sårbarhetsanalyser Introduktion för kommuner utgiven av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) En röd tråd i arbetet har varit att det som identifieras i största möjliga mån ska kunna presenteras på kartbilder. I rapporten har vi aktivt valt att inte använda oss av kartbilder i många fall. Detta beror på att de statistiska underlagen i många fall är små och att t.ex. olyckor plottade på en kartbild med lätthet skulle kunna kopplas samman med inträffade händelser. Ett faktum som skulle kunna upplevas som olustigt eller t.o.m. kränkande för de som varit inblandade i olyckan. En arbetsgrupp bestående av personal från förebyggande, metod och taktik samt teknikavdelningen har arbetat med uppdraget inom sina respektive kompetensområden. Arbetsgruppen har haft ett antal möten där övergripande frågor diskuterats men huvuddelen av arbetet har skett individuellt. 3 Identifiering och inventering För att hitta och kartlägga riskerna i förbundet har en identifiering och inventering av risker samt räddningsinsatser gjorts. Underlaget kommer från såväl räddningstjänstens egna verksamhetssystem som nationell statistik och andra myndigheters arbeten. 3.1 Identifiering och inventering av risker För att identifiera riskerna har vi främst utgått från det exempel på klassificering som anges i Räddningsverkets skrift Riskhantering i ett samhällsperspektiv riskinventeringen (Statens Räddningsverk, 1997). I denna identifiering finns även klassificering av skyddsbehov med och vi har valt att även inkludera dem i vårt arbete. Detta eftersom det delvis är vår uppgift att hjälpa till att skydda dessa objekt och på så vis blir en risk ur vårt perspektiv. 4 (43)

6 Utifrån klassificeringen har vissa klasser ansetts vara mindre intressanta utifrån de huvuduppdrag som förbundets medlemskommuner har ålagt oss att verka inom. Dessa klasser tas därför inte med i det aktuella arbetet. I Tabell 1 redovisas hur inventeringen genomförts. Tabell 1 Klassificering av risker samt beskrivning om klassen är intressant eller ej och hur de har inventerats. Klassificering av risker Beskrivning om klassen är intressant eller ej och hur de intressanta objekten i klassen har inventerats. 1. Naturrisker 1.1 Högradonmark Ej intressant i det aktuella arbetet. 1.2 Översvämningsrisker, dammar 1.3 Ras-, skrederosionsrisker 2. Industri, lager etc 2.1 Industriella verksamheter och anläggningar De intressanta objekten inventerade via översvämningskarteringar från MSB samt via tillsynsgruppen: LSO 2:4: Damm De intressanta objekten inventerade via stabiliseringskarteringar från MSB De intressanta objekten inventerade via tillsynsgrupperna: LSO 2:2 Planerad: Industri minst 20 personer sysselsatta LSO 2:2 Planerad: Industri över 2500m 2 LSO 2:2 Planerad: Industri tillstånd enligt LBE LSO 2:2 Planerad: Industri omfattas av Sevesodirektivet LSO 2:4: Industri 2.2 Lager De intressanta objekten inventerade via tillsynsgrupperna: LSO 2:2 Planerad: Industri minst 20 personer sysselsatta LSO 2:2 Planerad: Industri över 2500m 2 LSO 2:2 Planerad: Industri tillstånd enligt LBE LSO 2:2 Planerad: Industri omfattas av Sevesodirektivet LSO 2:4: Industri 2.3 Varuhus, järn- och färghandel 2.4 Deponeringsplatser, förgiftad mark 2.5 Bensinstationer, bilverkstäder 2.6 Underjordiska anläggningar De intressanta objekten inventerade via tillsynsgrupperna: LBE Planerad: Tillståndspliktig hantering brandfarlig vara LBE Planerad: Tillståndspliktig hantering explosiv vara Ej intressant i det aktuella arbetet. De intressanta objekten inventerade via tillsynsgruppen: LBE Planerad: Tillståndspliktig hantering brandfarlig vara Ej intressant i det aktuella arbetet. 5 (43)

7 2.7 Jordbruk De intressanta objekten inventerade via tillsynsgrupperna: LBE Planerad: Tillståndspliktig hantering brandfarlig vara LBE Planerad: Tillståndspliktig hantering explosiv vara 2.8 Skjutbanor De intressanta objekten inventerade via tillsynsgruppen: LBE Planerad: Tillståndspliktig hantering explosiv vara 3. Hamnar, flygplatser, terminaler 3.1 Hamnar De intressanta objekten inventerade via kontakt med Transportstyrelsen. 3.2 Flygplatser De intressanta objekten inventerade med hjälp av flyginstruktör Sven-Åke Roos samt via tillsynsgruppen: LSO 2:4: Flygplats 3.3 Terminaler De intressanta objekten inventerade via kartläggning av farligt gods transporter gjord av Länsstyrelsen i Jämtland samt via tillsynsgrupperna: LBE Planerad: Tillståndspliktig hantering brandfarlig vara LBE Planerad: Tillståndspliktig hantering explosiv vara 3.4 Rangerbangårdar De intressanta objekten inventerade via kontakt med Transportstyrelsen. 4. Kommunikationer, transporter 4.1 Transport av farligt gods De intressanta delarna inventerade via kartläggning av farligt gods transporter gjord av Länsstyrelsen i Jämtland 4.2 Vägar Ej intressant i det aktuella arbetet. 4.3 Järnvägar Ej intressant i det aktuella arbetet. 4.4 Sjöfart Ej intressant i det aktuella arbetet. 4.5 Kraftledningar, transformatorstationer 4.6 Rörledningar (gas, olja, VA) Ej intressant i det aktuella arbetet. Ej intressant i det aktuella arbetet. 5. Risker under beredskap och krig 5.1 Bombmål Ej intressant i det aktuella arbetet. 5.2 Militära anläggningar Ej intressant i det aktuella arbetet. Klassificering av skyddsbehov Beskrivning om klassen är intressant eller ej och om den är intressant hur de intressanta objekten i klassen inventerats. 1. Bostäder 1.1 Bostäder De intressanta objekten inventerade via de tätorter som finns i förbundet samt via tillsynsgruppen: LSO 2:2 Planerad: Elevhem el. dyl. fler än 50 personer el. 25 rum 6 (43)

8 1.2 Särskilt boende (äldreoch handikappboende) De intressanta objekten inventerade via tillsynsgruppen: LSO 2:2 Planerad: Vård el. omsorg fler än 3 personer med hjälpbehov 2. Vård och omsorg 2.1 Sjukhus, vårdcentraler De intressanta objekten inventerade via Jämtlands Läns Landstings hemsida samt via tillsynsgruppen: LSO 2:2 Planerad: Vård el. omsorg fler än 3 personer med hjälpbehov 2.2 Övriga vårdinrättningar De intressanta objekten inventerade via tillsynsgrupperna: LSO 2:2 Planerad: Vård el. omsorg fler än 3 personer med hjälpbehov LSO 2:2 Planerad: Låst institution eller anstalt 2.3 Barnomsorg De intressanta objekten inventerade via tillsynsgrupperna: LSO 2:2 Planerad: Skola el. dyl. ej markplan o. fler än 15 barn LSO 2:2 Planerad: Skola el. dyl. markplan o. fler än 90 barn LSO 2:2 Planerad: Skola el. dyl. fler än 5 barn m. hjälpbehov LSO 2.2 Tema: Skola el. dyl. markplan o. mindre än 90 barn 3. Platser med många människor samt utbildningsanstalter 3.1 Samlingslokaler De intressanta objekten inventerade via tillsynsgrupperna: LSO 2:2 Planerad: Samlingslokal fler än 150 personer LSO 2:2 Tema: Samlingslokal mindre än 150 personer LSO 2:2 Planerad: Restaurang el. dyl. alkohol och fler än 50 gäster LSO 2:2 Planerad: Fritidsanläggning fler än 1000 personer 3.2 Varuhus De intressanta objekten inventerade via tillsynsgrupperna: LSO 2:2 Planerad: Samlingslokal fler än 150 personer LSO 2:2 Tema: Samlingslokal mindre än 150 personer 3.3 Resecentra De intressanta objekten inventerade via tillsynsgrupperna: LSO 2:2 Planerad: Samlingslokal fler än 150 personer LSO 2:2 Tema: Samlingslokal mindre än 150 personer 3.4 Hotell, konferenslokaler, kontor De intressanta objekten inventerade via tillsynsgrupperna: LSO 2:2 Planerad: Samlingslokal fler än 150 personer 7 (43)

9 LSO 2:2 Tema: Samlingslokal mindre än 150 personer LSO 2:2 Planerad: Restaurang el. dyl alkohol och fler än 50 gäster LSO 2:2 Planerad: Hotell el. dyl. minst 9 gäster el. 5 gästrum LSO 2:2 Tema: Hotell el. dyl. max 9 gäster el. 5 gästrum 3.5 Skolor De intressanta objekten inventerade via tillsynsgrupperna: LSO 2:2 Planerad: Skola el. dyl. ej markplan o. fler än 15 barn LSO 2:2 Planerad: Skola el. dyl. markplan o. fler än 90 barn LSO 2:2 Planerad: Skola el. dyl. fler än 5 barn m. hjälpbehov LSO 2.2 Tema: Skola el. dyl. markplan o. mindre än 90 barn 4. Samhällsviktiga funktioner 4.1 VA-försörjning Ej intressant i det aktuella arbetet. 4.2 Energiförsörjning Ej intressant i det aktuella arbetet. 4.3 Kommunikationssystem Ej intressant i det aktuella arbetet. 4.4 Militära anläggningar Ej intressant i det aktuella arbetet. 5. Natur- och kulturmiljöer 5.1 Värdefulla naturområden Ej intressant i det aktuella arbetet. 5.2 Kulturmiljöer De intressanta objekten inventerade via tillsynsgrupperna: LSO 2:2 Planerad: Byggnad byggnadsminne el. kyrkligt kulturminne LSO 2:2 Planerad: Byggnad statligt kulturminne LSO 2:2 Planerad: Statligt museum el. museum berättigat till bidrag Utöver de risker som redovisas i tabell 1 har vi, utifrån erfarenheter och diskussioner, identifierat tre ytterligare risker. Dessa risker är: skogsbränder, stormar och strålkällor Risk- och skyddsobjekt Med riskobjekt, avses här de byggnader och anläggningar som innehåller någon form av inneboende fara, inte bara för den egna verksamheten men också potentiellt för omgivande objekt och människor, t.ex. en bensinstation som hanterar brandfarlig vara. 8 (43)

10 Skyddsobjekten definieras här som objekt som inte innehåller någon inneboende fara, utan istället innehåller något som för samhället kan anses extra skyddsvärt; byggnader där stora mängder människor vistas, viktiga infrastrukturella nav eller skyddsvärd miljö etc. Ett exempel kan vara en restaurang där många människor samlas. Då huvuddelen av objekten är såväl risk- som skyddsobjekt (t.ex. en skola som både kan hantera brandfarliga vara och vara en lokal där många personer vistas) har vi valt att inte inventera riskobjekt för sig och skyddsobjekt för sig utan för att se risk- och skyddsobjekt som en gemensam kategori i inventeringen. Majoriteten av de klasser som anses vara intressanta omfattas av de objekt som räddningstjänsten gör tillsyner på enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor samt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Därför har vi valt att som risk- och skyddsobjekt använda den gruppering som redan används för att planera räddningstjänstens tillsyner de s.k. tillsynsgrupperna. Detta kompletteras sedan med de särskilda inventeringar som gjorts. I Tabell 2 redovisas risk- och skyddsobjekten utifrån uppdelning enligt tillsynsgrupperna samt antalet objekt av varje typ. Observera att ett objekt kan höra till flera tillsynsgrupper och det totala antalet objekt i denna sammanställning är därmed inte lika som antalet tillsynsobjekt hos räddningstjänsten. Tabell 2 Redovisning av risk- och skyddsobjekt och antal av varje i förbundet. Tillsynsgrupper Antal objekt LSO 2:2 Planerad Vård el. omsorg fler än 3 personer med hjälpbehov 141 Låst institution eller anstalt 4 Skola el. dyl. ej markplan o. fler än 15 barn 97 Skola el. dyl. markplan o. fler än 90 barn 27 Skola el. dyl. fler än 5 barn m. hjälpbehov 0 Hotell el. dyl. minst 9 gäster el. 5 gästrum 228 Elevhem el. dyl. fler än 50 personer el. 25 rum 0 Samlingslokal fler än 150 personer 258 Restaurang el. dyl. alkohol och fler än 50 gäster 215 Fritidsanläggning fler än 1000 personer 2 Industri minst 20 personer sysselsatta 45 Industri över 2500m 2 71 Industri tillstånd enligt LBE 113 Industri omfattas av Sevesodirektivet 1 Byggnad byggnadsminne el. kyrkligt kulturminne 147 Byggnad statligt kulturminne 0 Statligt museum el. museum berättigat till bidrag 0 Byggnad fler än 16 våningar ovan mark 0 Garage minst 2 plan under mark o. över 2000m 2 0 Tunnel längre än 500 m. o. allmän väg el. mots. 0 LSO 2.2 Tema Skola el. dyl. markplan o. mindre än 90 barn 117 Hotell el. dyl. max 9 gäster el. 5 gästrum 97 Samlingslokal mindre än 150 personer 345 LSO 2:4 Damm 10 Industri 1 9 (43)

11 Flygplats 2 LBE Planerad Tillståndspliktig hantering brandfarlig vara 454 Tillståndspliktig hantering explosiv vara 99 Separata inventeringar Antal Strålkällor 6 Hamnar 0 Flygplatser 11 Sjukhus, vårdcentraler 28 Rangerbangårdar 1 I Figur 1 till Figur 3 visas risk- och skyddsobjekten plottade på karta. Figur 1 Karta över risk- och skyddsobjekteten i förbundets norra delar. 10 (43)

12 Figur 2 Karta över risk- och skyddsobjekteten i förbundets mellersta delar. Figur 3 Karta över risk- och skyddsobjekteten i förbundets södra delar Bostäder Antalet invånare i Jämtlands län är drygt varav det inom förbundets gränser bor ca personer. De flesta av dessa bor i en så kallad tätort och de allra flesta bor i Östersund, som är den enda orten i länet som kan räknas som en stad. Östersund har ca invånare. Övriga orter som är värda att nämna är de centralorter som finns i förbundet; Strömsund, Krokom, Bräcke, Hammarstrand, Svenstavik och Sveg. Dessa orter har ett invånarantal som 11 (43)

13 varierar mellan till personer. Även Brunflo är en betydande tätort med sina nästan invånare. Utöver de permanent bosatta inom förbundet har vi även under vissa perioder väldigt många turister inom vissa områden, framförallt i fjällvärlden. Det är svårt att definiera antalet invånare i ett område under en begränsad period, men vi ser att orter som Vemdalen, Klövsjö, Funäsdalen m.fl. har ett mycket högt tryck när det kommer till nybyggnationer av framförallt fritidshus. En separat analys är genomförd 2015 för varje släckområde utanför Östersund, här framgår bland annat befolkningsutvecklingen för varje släckområde, bilaga Farligt gods En kartläggning av farligt gods transporter gjordes 2005 av Länsstyrelsen i Jämtland. Den kartläggningen visade på att flödet av landtransporter med petroleumprodukter klass 3 (brandfarliga vätskor) och klass 9 (övriga farliga ämnen och föremål) är dominerande i Jämtlands län. Transporter med frätande kemikalier, klass 8 verkade också vara vanligt förekommande. Även transporter av gaser, klass 2 var vanligt förekommande i länet. Majoriteten av alla farligt gods transporter på väg körs från eller via Sundsvall. Detta medför att transporterna kommer in i länet via E14 och Bräcke kommun. Många av de identifierade transporterna kör större mängder av farligt gods till Östersund. Det farliga godset distribueras sedan ofta vidare ut i mindre mängder till mottagare i länet. När det gäller de järnvägstransporter som identifierats är det främst transit transporter. När det gäller transport av farligt gods på väg så sker ingen registrering av transporten när den kommer in i ett län, därav finns det i stort sett ingen kontroll på när en transport med farligt gods kommer in i länet. Att transporter med farligt gods sker är klart, men hur omfattande den är svårt att säga på grund av det mörkertal som finns. De primära lederna inom länet är vägarna E14, E45, 84, 321, 87 och 346. Sekundär led är väg Naturolyckor I detta arbete menas med begreppet naturolyckor; översvämningar, ras och skred, skogsbränder och stormar. Denna definition är den som tidigare Räddningsverket presenterade Gällande översvämningsrisker så finns de inventerade via de översvämningskarteringar som görs av MSB. De vattendrag som är karterade inom Räddningstjänstens Jämtlands område är Ljusnan, Ljungan, Indalsälven, Faxälven och Fjällsjöälven. Gällande ras och skred finns denna risktyp inventerad via de stabiliseringskarteringar som MSB gjort. För Jämtlands Räddningstjänstförbund är kommunerna Härjedalen och Ragunda karterade. Under 2014 inträffande den största skogsbranden hittills i Sverige i modern tid i Västmanland. Detta har medfört att frågan kring skogsbränder som risk har aktualiserats. Förbundets område innefattar stora skogsarealer. Under sommarhalvåret har förbundet därför en daglig kontroll, via tjänster från SMHI, på hur torrt det är i skog och mark samt kontakt med brandflyget i länet. Under 2013 drabbades Jämtlands län av flera stormar som orsakade stora skador i länet, bland annat stormen Ivar och stormen Hilde. När en storm är i antågande går SMHI ut med en vädervarning som Räddningstjänsten Jämtland tar del av. 12 (43)

14 3.2 Identifiering och inventering av genomförda insatser Gällande insatserna har vi valt att ta med samtliga insatser räddningstjänsten utför. En avgränsning har gjorts till de senaste 5 åren ( ). Valet på att titta på de sista 5 åren härrör från att statistiken är mer tillförlitlig denna period än för t.ex. 10 år tillbaka samt att det är under dessa 5 år som förbundet har växt till att omfatta den storlek som den har idag. I Tabell 3 nedan presenteras alla insatser räddningstjänsten genomfört de sista 5 åren, denna sammanställning kommer ur räddningstjänstens egna verksamhetssystem. Tabell 3 Statistik över samtliga insatser räddningstjänsten utfört de senaste 5 åren. Händelsetyp Summa Olyckor Larm utan tillbud Övriga ärenden Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning-/tillbud Nödställd person Nödställt djur Stormskada Bergras/jordskred Annat ras Översvämning av vattendrag Vattenskada Annan olycka Automatlarm, ej brand/gas Förmodad brand Falsklarm brand Förmodad räddning Falsklarm räddning I väntan på ambulans (IVPA) Sjukvård under delegation Annan hjälp till ambulanspersonal Hjälp till polis Felindikering från automatlarm Vattentransport Trygghetslarm Säkerhetsvakt Dykuppdrag Inbrottslarm Hiss, ej nödläge Annat uppdrag Summa (43)

15 4 Kategorisering och värdering I syfte att mäta och rangordna det som framkommit i identifieringen och inventering har en kategorisering och värdering av såväl riskerna som insatser gjorts. I detta arbete är denna kategorisering och värdering grov. Då arbetet utifrån risk- och sårbarhetsanalysen används i det kontinuerliga arbete som pågår med att planera arbetet inom räddningstjänsten förfinas denna del av processen utifrån behov. 4.1 Risk- och skyddsobjekt Ett första steg i kategoriseringen och värderingen av risk- och skyddsobjektet är att inte titta vidare på de objekt som för närvarande inte finns i förbundets område. Vidare har utgångspunkten varit att skala ner till de objekt där de insatser räddningstjänsten gör handlar om att rädda liv. I räddningstjänstens uppdrag ingår att rädda liv, egendom och miljö och de två sistnämnda ska inte förringas men liv får ändå anses gå före egendom och miljö och för att fokusera på det viktigaste och för att skapa ett analyserbart underlag har därmed denna avgränsning gjorts. En grupp av objekt som därmed inte fokuseras mer på i det vidare arbetet är därmed de objekt som finns med p.g.a. att de är värdefulla byggnader vilket är kategorin: Byggnad byggnadsminne el. kyrkligt kulturminne. Även gruppen industrier läggs åt sidan i det fortsatta arbetet. Bränder på industrier kan förvisso vara såväl svårsläckta som samhällsstörtande men det är sällan liv hotas vid olyckor i denna kategori och därmed tas dessa inte med vidare i denna analys. Detta gör att följande kategorier utesluts i det fortsatta arbetet: Industri minst 20 personer sysselsatta Industri över 2500m 2 Industri tillstånd enligt LBE Industri omfattas av Sevesodirektivet Strålkällor För vissa kategorier som identifierats och inventerats hanteras de inneboende riskerna i andra processer och vid andra förfaranden exempelvis då man vid tillståndsgivning behandlar en säker hantering med avseende på bl.a. skyddsavstånd och därmed väljer vi att inte titta närmare på kategorierna: Tillståndspliktig hantering brandfarlig vara Tillståndspliktig hantering explosiv vara Även de objekt som räknas till s.k. farlig verksamhet (2 kap. 4 lag (2003:778) om skydd mot olyckor) läggs åt sidan i detta arbete utifrån motsvarande resonemang. För dessa kategorier görs specifika riskanalyser och för flygplatserna finns till viss del även speciella instruktioner. 14 (43)

16 Gällande de vissa kategorier som inventerats separat görs ingen vidare analys av dem som egna kategorier då de objekt som kategorin innefattar också finns med i andra kategorier som antingen har lagts åt sidan i det aktuella arbetet eller som kommer att kategoriseras närmare. De kategorier som därmed läggs åt sidan är: Strålkällor Flygplatser Sjukhus, vårdcentraler Rangerbangårdar Utifrån denna kategorisering och värdering återstår följande kategorier: Hotell el. dyl. minst 9 gäster el. 5 gästrum Samlingslokal fler än 150 personer Restaurang el. dyl. alkohol och fler än 50 gäster Fritidsanläggning fler än 1000 personer Hotell el. dyl. max 9 gäster el. 5 gästrum Samlingslokal mindre än 150 personer Vård el. omsorg fler än 3 personer med hjälpbehov Låst institution eller anstalt Skola el. dyl. ej markplan o. fler än 15 barn Skola el. dyl. markplan o. fler än 90 barn Skola el. dyl. markplan o. mindre än 90 barn Dessa grupperas enligt följande Hotell o Hotell el. dyl. minst 9 gäster el. 5 gästrum o Hotell el. dyl. max 9 gäster el. 5 gästrum Samlingslokaler o Samlingslokal fler än 150 personer o Restaurang el. dyl. alkohol och fler än 50 gäster o Fritidsanläggning fler än 1000 personer o Samlingslokal mindre än 150 personer Omsorg o Vård el. omsorg fler än 3 personer med hjälpbehov o Låst institution eller anstalt Skola o Skola el. dyl. ej markplan o. fler än 15 barn o Skola el. dyl. markplan o. fler än 90 barn o Skola el. dyl. markplan o. mindre än 90 barn Inom grupperna Omsorg och Skola är de personer som befinner sig här i stor utsträckning placerade och har små möjligheter att påverka sin egen säkerhet exempelvis utifrån funktionshinder eller ålder som gör det svårt att sätta sig själv i säkerhet. Det finns förvisso en överhängande risk för människors liv och hälsa vid olyckor i Hotell och Samlingslokaler men till skillnad från grupperna Omsorg och Skola så kan de personer som befinner sig på ett hotell 15 (43)

17 eller i en samlingslokal själva välja om de vill vara där eller inte. Grupperna Omsorg och Skola prioriteras därför framför grupperna Hotell och Samlingslokaler. I det följande arbetet analyseras grupperna Hotell, Samlingslokaler, Omsorg och Skola vidare men en värdering läggs i att grupperna Omsorg och Skola värderas högre än Hotell och Samlingslokaler. I Figur 4 till Figur 15 visas objektstyperna Hotell, Samlingslokaler, Omsorg och Skolor plottade på karta. Figur 4 Karta över Hotell i förbundets norra delar. Figur 5 Karta över Hotell i förbundets mellersta delar. 16 (43)

18 Figur 6 Karta över Hotell i förbundets södra delar. Figur 7 Karta över Samlingslokaler i förbundets norra delar. 17 (43)

19 Figur 8 Karta över Samlingslokaler i förbundets mellersta delar. Figur 9 Karta över Samlingslokaler i förbundets södra delar. 18 (43)

20 Figur 10 Karta över Omsorg i förbundets norra delar. Figur 11 Karta över Omsorg i förbundets mellersta delar. 19 (43)

21 Figur 12 Karta över Omsorg i förbundets södra delar. Figur 13 Karta över Skolor i förbundets norra delar. 20 (43)

22 Figur 14 Karta över Skolor i förbundets mellersta delar. Figur 15 Karta över Skolor i förbundets södra delar Bostäder I denna analys har vi inte kategoriserat och värderat olika typer av bostäder. Idag ställs inga särskilda brandskyddskrav på bostäder där de boende har funktionshinder eller demens. Nationellt pågår flera projekt gällande individanpassat brandskydd i bostäder, räddningstjänsten följer dessa projekt och kommer att föra en dialog med ägarkommunerna i syfte att kunna ge informationsinsatser och stöd till de mest utsatta Farligt gods Risker kring farligt gods har kartlagts av Länsstyrelsen. Hanteringen av farligt gods som risk hanteras främst i planprocessen och analyseras därför inte vidare i detta arbete. 21 (43)

23 4.1.3 Naturolyckor Gällande såväl översvämning som ras och skred så finns dessa risker inventerade via de karteringar som görs av MSB. Det också ovanligt att liv hotas. Frågan kring översvämningsrisker och risk för ras och skred hanteras också till viss del i plan- och byggprocessen och utifrån de anledningarna analyseras inte riskerna närmare i detta arbete. Beträffande skogsbränder så är det ovanligt att liv hotas. Vid den stora brand som inträffade sommaren 2014 avled förvisso en person men det är primärt egendom och miljö som hotas och därmed hanteras inte risken vidare i denna analys. I framtiden kan det dock vara aktuellt att titta närmare på riskerna för skogsbränder inom Räddningstjänsten Jämtlands område. Inte heller storm behandlas vidare i detta arbete. De senaste åren har ett antal stormar inträffat inom förbundets område men det är materiella skador som dessa har orsakat och därför behandlas de inte vidare i detta arbete. Precis som för skogsbränder kan det dock bli aktuellt att titta närmare på riskerna förknippade med stormar i framtiden. 4.2 Insatser De insatser som inventerats är alla de insatser som räddningstjänsten genomför. Ett stort antal av dessa insatser räknas inte som räddningsinsatser enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Exempelvis kan nämnas att I Vänta På Ambulans (IVPA) och automatiska brandlarm där ett nödläge inte föreligger inte räknas till räddningsinsatser enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Dessa uppdrag är förvisso viktiga men tillhör inte räddningstjänsten huvudsakliga uppdrag och därmed görs en avgränsning till att inte titta vidare på dessa typer av händelser. Tabell 4 Statistik över insatser som räknas som räddningsinsatser enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor som räddningstjänsten utfört de senaste 5 åren. Händelsetyp Summa Olyckor Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning-/tillbud Nödställd person Nödställt djur Stormskada Bergras/jordskred Annat ras Översvämning av vattendrag Vattenskada Annan olycka Summa (43)

24 De händelser som är räddningsinsatser enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor sammanfattas för de senaste 5 åren i Tabell 4. På samma sätt som det för riskerna gjorts en avgränsning till att primärt skala ner analysen till de objekt där de insatser räddningstjänsten gör handlar om att rädda liv gör vi här bedömningen att det är vid tre typer av händelser som räddningstjänsten primärt kan göra en livräddande insats. Även vid andra insatser kan självklart räddningstjänstens agerande påverka händelseförloppet men vi anser att det är vid tre händelsetyper som vårt agerande spelar den avgörande rollen för utgången och det är därmed de vi väljer att titta vidare på händelsetyperna: brand i byggnad, trafikolycka och drunkning/drunkningstillbud. Observera att det i följande diagram finns avvikelser jämfört med tidigare diagram beroende på att värdena har bearbetats och felaktigheter korrigerats Brand i byggnad I Diagram 1 ses hur antalet insatser vid händelsetypen brand i byggnad har sett ut per kommun och år för åren Diagram 1 Antalet insatser vid händelsetypen brand i byggnad per kommun och år för åren (43)

25 4.2.2 Trafikolyckor I Diagram 2 ses hur antalet insatser vid händelsetypen trafikolycka har sett ut per kommun och år för åren Diagram 2 Antalet insatser vid händelsetypen trafikolycka per kommun och år för åren Drunkning-/tillbud I Diagram 3 ses hur antalet insatser vid händelsetypen drunkning-/tillbud har sett ut per kommun och år för åren Diagram 3 Antalet insatser vid händelsetypen drunkning-/tillbud per kommun och år för åren (43)

26 5 Analys Utifrån de risker och insatser som kategoriserats och värderats som de mest intressanta i detta arbete görs en djupare analys. Detta för att ge oss mer information om hur dessa risker och insatser ser ut. 5.1 Risker Det kan konstateras att de risk- och skyddsobjekt som vi valt att fokusera på i analysen Hotell, Samlingslokaler, Omsorg och Skolor är spridda över förbundets område. Vissa av dem är koncentrerade till tätorterna men vissa objekt återfinns t.o.m. i väglöst land Bostäder Inom de flesta släckområden utanför Östersund minskar befolkningen enligt den analys som genomfördes 2015, bilaga Andelen bostäder som har fungerande brandvarnare har kontrollerats i samband med brandskyddskontroll av eldstäder. Av dessa bostäder har idag ca 93 % fungerande brandvarnare, se tabell 5 Tabell 4 Antalet kontroller av brandvarnare samt antal anmärkningar Östersund Strömsund Krokom Berg Bräcke Ragunda Totalt 2010 Antal kontroller Antal anmärkningar 200 (14%) 27 (2%) 333 (23%) 210 (22%) 6 (0%) 0 (0%) 776 (12%) 2011 Antal kontroller Antal anmärkningar 210 (16%) 54 (3%) 289 (28%) 162 (18%) 32 (3%) 19 (2%) 766 (10%) 2012 Antal kontroller Antal anmärkningar 412 (21%) 19 (1%) 28 (7%) 217 (18%) 14 (1%) 8 (1%) 698 (10%) 2013 Antal kontroller Antal anmärkningar 236 (15,5%) 55 (2,5%) 289 (15,3%) 13 (13,5%) 21 (1,4%) 4 (0,4%) 618 (8%) 2014 Antal kontroller Antal anmärkningar 228 (13,3%) 82 (4,8%) 61 (11,9%) 156 (10,9%) 7 (0,6%) 4 (0,6%) 538 (7%) 25 (43)

27 5.2 Insatser Avgränsningen i kategoriseringen och värderingen har här gjorts till att titta närmare på de tre händelsetyperna brand i byggnad, trafikolyckor och drunkning-/tillbud Brand i byggnad I Diagram 4 ses hur antalet insatser vid händelsetypen brand i byggnad har fördelat sig på byggnadsgrupp och år för åren Som kan utläsas i diagrammet finns det en kategori som heter I det fria vilket kan tyckas märkligt. Detta är för att branden har startat i det fria för att sedan har övergått till en brand i byggnad. Exempelvis en gräsbrand som sprider sig till en byggnad. Diagram 4 Antalet insatser per byggnadsgrupp år (43)

28 Inom gruppen bostäder återfinns kategorierna villa, flerbostadshus, fritidshus och rad-/par- /kedjehus. Diagram 5 visar antalet insatser per kategori inom gruppen Bostad per år för åren Diagram 5 Antalet insatser per kategori inom gruppen Bostad per år för åren Flest bränder inträffar i villor. Orsaken till bränderna varierar beroende på bostadstyp. I Tabell 1 har en uppställning gjorts som visar den procentuella fördelningen för brandorsaker i olika bostadstyper för de händelser som inträffat inom förbundets område åren Tabell 1 Procentuell fördelning av orsakerna till bränderna i bostäder åren inom förbundets område fördelat på bostadstyp. Brandorsak Villa Flerbostadshus Fritidshus Rad- /par-/kedjehus Soteld 45 % 1 % 9 % 0 % Okänd 19 % 14 % 38 % 15 % Annan 8 % 18 % 6 % 15 % Glömd spis 2 % 28 % 3 % 30 % Tekniskt fel 9 % 8 % 13 % 25 % Värmeöverföring 5 % 4 % 14 % 10 % Levande ljus 3 % 5 % 0 % 0 % Anlagd med uppsåt 1 % 6 % 6 % 0 % Gnistor 3 % 1 % 5 % 0 % Rökning 1 % 10 % 0 % 0 % Återantändning 2 % 4 % 5 % 5 % Blixtnedslag 2 % 0 % 2 % 0 % Heta arbeten 1 % 1 % 0 % 0 % Självantändning 0 % 1 % 0 % 0 % Fyrverkerier 0 % 1 % 0 % 0 % 27 (43)

29 Orsaken till många bränder är okänd. Att kategorin okänd är så stor för fritidshus kan bero på att de oftast ligger längre från räddningstjänsten och därmed hinner skadorna bli större innan räddningstjänsten är på plats och därmed blir orsaken svårare att fastställa. Bortses från kategorin okänd så är sotelden i klar majoritet gällande villor. I flerbostadshus och rad- /par-/kedjehus så dominerar den glömda spisen. Vid bränder i fritidshus är tekniskt fel och värmeöverföring den vanligaste brandorsaken. Gällande orsaken glömd spis så finns idag tekniska lösningar som skulle kunna minska antalet bränder, spisvakter och även fläktar med inbyggda lokala sprinkler finns på marknaden. Beträffande orsaken soteld handlar det mer om information om att elda rätt som skulle kunna påverka att brandorsaken blev mindre vanlig. Även rätt underhåll av förbränningsanläggningar skulle med största sannolikhet påverka att antalet bränder p.g.a. soteld blev mindre vanliga och tekniska lösningar så som rökgastemperaturmätare börjar dyka upp på marknaden. Inom kategorierna tekniska fel och värmeöverföring som är de vanligaste brandorsakerna i fritidshus är det svårare att direkt se vad som exakt kan göras för att påverka så att bränder som uppstår av dessa anledningar blev mindre vanliga då det är ganska många olika som ryms inom dessa kategorier. Man skulle dock kunna tänka sig att bättre underhåll av elanläggningar och liknade i fritidshus skulle kunna bidra till att färre bränder uppstod. Likaså torde förekomsten av elelement vara större i fritidshus än i andra typer av bostäder. Inom byggnadsgruppen Allmän byggnad finns de byggnader som i många sammanhang brukar klassas till det som kallas publika byggnader d.v.s. byggnader dit allmänhet i många fall har helt eller delvis tillträde. I Diagram 6 ses hur det totala antalet bränder åren har fördelat sig per kategori inom gruppen. Diagram 6 Antal bränder per kategori inom byggnadsgruppen Allmän byggnad åren Relativt stort mörkertal då mycket landar i Annan allmän byggnad. Bortses från den kategorin ses att flest bränder inträffar i Hotell/pensionat, Skola och Åldringsvård. 28 (43)

30 Till gruppen Övrig byggnader räknas byggnader som i första hand är en arbetsplats och där personer, i alla fall ut allmänhet, uppehåller sig mer tillfälligt. I Diagram 7 ses hur det totala antalet bränder åren har fördelat sig per kategori inom gruppen. Diagram 7 Antal bränder per kategori inom byggnadsgruppen Övrig byggnad åren Här är mörkertalet ännu större då Annan övrig byggnad är den kategori dit flest bränder hänförs. Förutom den så är det inom Lantbruk, inte bostad som flest bränder inträffar Trafikolycka I Diagram 8 ses hur trafikolyckorna under åren fördelas sig per kommun och månad. Diagram 8 Fördelningen av trafikolyckor under åren per kommun och månad. 29 (43)

31 I flera av kommunerna ses att antalet olyckor är fler under höst och vintermånaderna och denna bild förstärks då man tittar på hur det totala antalet trafikolyckor inom förbundet under perioden fördelar sig per månad, se Diagram 9. Diagram 9 Fördelningen av det totala antalet trafikolyckor inom förbundet per månad. Det går också att studera när under dygnet flest trafikolyckor inträffar. I visas fördelningen av olyckor per timme under dygnet och kommun under åren Diagram 10 Fördelningen av trafikolyckor per timme under dygnet och kommun under åren För samtliga kommuner ses att antalet olyckor är flest under eftermiddagen. Ännu tydligare blir detta om man tittar på hur det totala antalet olyckor under åren fördelar sig per timme under dygnet, se Diagram (43)

32 Diagram 11 Fördelning av det totala antalet trafikolyckor inom förbundet per timme under dygnet. Under eftermiddagen och framförallt mellan kl och 1700 inträffar flest trafikolyckor. Tabell 2 visas informationen om när på året och när på dygnet trafikolyckorna inträffat under åren i en matris. Tabell 2 Fördelning av trafikolyckor under åren per tid på dygnet och månad. Antal trafikolyckor Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec (43)

33 Tittar man sammantaget på informationen om när på året och när på dygnet trafikolyckorna inträffar ser att flest olyckor inträffat mellan kl och 1800 i december månad. Studeras vilket s.k. trafikelement som är involverat i de trafikolyckor som inträffat i förbundet åren så ses att det klart vanligas att personbilar är inblandade i olyckor, se Diagram 12. Diagram 12 Fördelning över vilket trafikelement som är inblandat i olyckor för åren inom förbundets område Drunkning-/tillbud Gällande drunkning-/tillbud är det statistiska underlaget mycket litet. I Diagram 13 ses att majoriteten av olyckorna inträffat i vattentypen öppet vatten. 32 (43)

34 Diagram 13 Fördelning gällande vid vilken vattentyp drunkning-/ tillbud inträffat åren Olyckor med dödlig utgång Ett antal av de olyckor som inträffat under åren har varit olyckor med dödlig utgång. Vi väljer här att analysera dessa närmare för att om möjligt kunna dra slutsatser kring exempelvis vid vilka typer av olyckor inom dessa kategorier som personer omkommer Bränder Totalt har 13 personer omkommit i bränder inom förbundets område åren I Diagram 14 redovisas hur dessa olyckor fördelar sig per kommun och år. 33 (43)

35 Diagram 14 Antalet personer som omkommit vid bränder per kommun och år. Hur de omkomna fördelar sig utifrån kön och ålder redovisas i Diagram 15. Diagram 15 Fördelning utifrån kön och ålder för de personer om omkommit i dödsbränder inom förbundets område åren Vilken objektstyp dödsbränderna har inträffat i redovisas i Diagram (43)

36 Diagram 16 Antalet bränder i olika typer objekt. Förekomsten av brandvarnare redovisas i Diagram (43)

37 Diagram 17 Förekomsten av brandvarnare vid de dödsbränder som inträffat I förbundet Det statistiska underlaget är relativt litet men konstateras kan att män är överrepresenterade vid bränder med dödlig utgång. Konstateras kan också att det är i bostadsmiljöer som majoriteten av bränderna med dödlig utgång inträffar. Gällande förekomsten av brandvarnare är mörkertalet stort, detta beror på att vid vissa bränder är det inte möjligt för räddningstjänsten att i efterhand konstatera om det funnits brandvarnare eller inte då skadorna på det som brunnit är för stora. Men även om man bortser från de fyra bränder där det inte är känt om det fanns brandvarnare eller ej så har det saknats brandvarnare vid i alla fall fyra fall. I ett av dessa fall är det dock inte realistiskt att det skulle funnits en brandvarnare då det handlade om en personbil Trafikolyckor Totalt har 27 personer omkommit i trafikolyckor inom förbundets område åren I Diagram 18 redovisas hur dessa olyckor fördelar sig per kommun och år. 36 (43)

38 Diagram 18 Antalet personer som omkommit vid trafikolyckor per kommun och år. Hur olyckorna har fördelat sig per olyckstyp redovisas i Diagram 19. Diagram 19 Fördelning per olyckstyp vid trafikolyckor med dödlig utgång. Hur olyckorna har fördelats sig för olika platser redovisas i Diagram (43)

39 Diagram 20 Fördelning av trafikolyckor med dödlig utgång utifrån vilken platstyp de inträffat på. Vem som har varit väghållare där olyckorna inträffar redovisas i Diagram 21. Diagram 21 Antal olyckor med dödlig utgång per väghållare. Observera att flera väghållare kan finnas för en olycka, exempelvis om den inträffar i en korsning. I matrisen i redovisas en s.k. konflikttabell. Denna visar antalet olyckor med dödlig utgång mellan de två primära trafikelementen. 38 (43)

40 Tabell 3 Konflikttabell över antalet olyckor med dödlig ut mellan de två primära trafikelementen för förbundets område åren Singel Djur Släp Fotg. Cykel Moped MC Personbil Lastbil Buss Spårb. Övrigt. Fotg. Cykel 1 1 Moped MC 1 1 Personbil Lastbil Buss Spårb. Övrigt 1 Gällande trafikolyckorna är det statistiska underlaget något större än för dödsbränder och det är relativt tydligt i statistiken att de flesta olyckor med dödlig utgång är singelolyckor. Det går också att se att majoriteten av olyckorna inträffar på gatu- och vägsträckor och på de statliga vägarna. 5.4 Drunkning Totalt har 15 personer omkommit i samband med drunkning-/tillbud inom förbundets område åren I Diagram 22 redovisas fördelningen per kommun och år. Diagram 22 Antalet personer om omkommit vid drunkning-/tillbud per kommun och år. När under året som olyckorna sker presenteras i Diagram (43)

41 Diagram 23 Fördelningen av när på året som personer har omkommit vid drunkning-/tillbud under åren Vid vilken vattentyp de olika olyckorna inträffat redovisas i Diagram 24. Diagram 24 Fördelning gällande vid vilken vattentyp drunkning-/ tillbud med dödlig utgång inträffat åren Gällande drunkning-/tillbud är den enda slutsats som kan dras att de flesta olyckor med dödlig utgång inträffar i öppet vatten. 40 (43)

42 6 Osäkerheter Det som presenteras i rapporten är till viss del är behäftat med relativt stora osäkerheter. Gällande risk- och skyddsobjektet görs i denna rapport en mycket grov kategorisering och värdering. Grupperna är stora och kan innefatta vitt skilda objekt med markant olika inneboende risker. Gällande antalet i varje grupp finns ett mörkertal framförallt gällande hotell och dylikt med max 9 bäddar eller 5 rum. De behöver inte ansöka om tillstånd eller anmäla sin verksamhet någonstans eller lämna in en skriftliga redogörelse för brandskyddet och det medför att det kan finnas många fler än de som räddningstjänsten känner till. Räddningstjänstens underlag kommer främst ifrån information på turistbyråernas hemsidor och likande. Även gällande Samlingslokaler för färre än 150 personer finns ett mörkertal då inte heller dessa är skyldiga att ansöka om tillstånd eller anmäla sin verksamhet eller lämna in en skriftliga redogörelse för brandskyddet. Även här kan det således finnas fler än räddningstjänsten känner till. Räddningstjänstens underlag kommer framförallt från information från kommunerna respektive polisen genom att någon i lokalen sökt om tillstånd för servering av alkohol respektive tillstånd enligt ordningslagen. Även bland de verksamheter som är skyldiga att lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet finns ett mörkertal, få fastighetsägare vet om att de ska lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet utan denna lämnas i de allra flesta fall in efter det att räddningstjänsten har gjort en tillsyn och påpekat att denna saknas. Inom kategorin Skolor och Omsorg torde mörkertalet vara lägst. Detta beror till viss del på att kommunerna är huvudmän för majoriteten av objekt inom dessa kategorier och att räddningstjänsten därmed enkelt kan få fram underlag gällande vilka objekt som finns. Är inte kommunen huvudman kan information relativt enkelt hittas i register hos nationella myndigheter så som Skolverket och IVO. Antalet objekt varierar också över tiden, det som redovisas här är en nulägesbild men antalet objekt kan såväl öka som minska. Tittar man på den statistik som finns för olika insatser och kring olyckor med dödlig utgång så varierar den beroende på vilken källa som används. Räddningstjänstens interna statistik ser inte exakt likadan ut som den statistik som finns på nationell nivå. Detta beror på att statistiken bearbetas på olika sätt och att det i olika grad korrigeras för felaktigheter gällande exempelvis vilken typ av objekt branden inträffade i eller vad som var orsaken. I denna analys har vi utgått från räddningstjänstens interna statisk förutom beträffande bränder där vi använt den officiell statistik som tillhandahålls av MSB samt gällande trafikolyckor med dödlig utgång där statistiken kommer från STRADA. STRADA är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Namnet är en förkortning av Swedish Traffic Accident Data Acquisition. STRADA drivs av Transportstyrelsen. 41 (43)

43 Inom olyckstypen drunkning/drunkningstillbud så finns det en mycket stor osäkerhet. Det är små statistiska underlag och om en inträffad olycka klassas som drunkning/drunkningstillbud är till mycket stor del från såväl SOS Alarm AB som räddningstjänsten. Motsvarande händelse som drunkning/drunkningstillbud kan döljas i t.ex. händelsetyperna IVPA, Hjälp till ambulans samt Hjälp till Polis och Övrig räddning vari det i de två sistnämnda händelsetyperna torde handla om suicid. 7 Slutsats Analysen visar tydligt var i förbundet riskerna finns och bör ligga till grund för såväl det förebyggande arbetet som det operativa. Inom det förebyggande arbetet bör tillsyn prioriteras vid hotell, samlingslokaler, omsorg och skolor. Informationsinsatser bör rikta sig till bostäder med information om hur man förebygger eldstadsrelaterade bränder och spisbränder. Riskerna och insatsstatistiken ger bra underlag för bemanning, utrustning och övning av personalen i förbundet 42 (43)

44 Räddningstjänsten Jämtland , Fax Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund Postadress: Box 71, Östersund 43 (43)