Program för Sadelmakaren 1, och del av fastigheten Sundbyberg 2:26, Rissneleden i Sundbyberg

Transkript

1 STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN Dnr 84/ KARIN MILLES PROGRAMHANDLING Program för Sadelmakaren 1, och del av fastigheten Sundbyberg 2:26, Rissneleden i Sundbyberg Planeringsprocessen Detta är ett planprogram. Planprogrammet görs tidigt i planeringsprocessen och anger utgångspunkter och mål för planen. Under programskedet hålls ett programsamråd med myndigheter, sakägare och andra som är berörda. Utöver programsamrådet ges ytterligare två tillfällen att lämna synpunkter på förslaget. START PROGRAM UTSTÄLLNING LAGA KRAFT SAMRÅD Så här långt har vi kommit i planprocessen ANTAGANDE Bakgrund Den 25 mars 2005 godkände kommunfullmäktige fördjupad översiktsplan för Rissne-Hallonbergen-Ör. Planen syftar till en utveckling av stadsdelarna bland annat genom komplettering av bebyggelsen med nya upplåtelseformer och hustyper. Stadens fastighet Sadelmakaren l i sydvästra Rissne och angränsande område anges i planen som förändringsområde. I samarbete med Småa AB har området studerats och ett förslag till planuppdrag har utarbetats. Förslaget innebär en prövning av bostadsbebyggelse med marknära boende i stadsradhus samt friliggande hus. Förslaget ansluter till den bebyggelse som uppförs enligt en ny detaljplan för Lavettvägen, som vann laga kraft den 5 oktober Den 25 januari 2010 beslutade kommunfullmäktige att ge stadsbyggnads- och miljönämnden i uppdrag att påbörja ett detaljplanearbete för fastigheten Sadelmakaren 1. Syfte Syfte med programmet är att pröva möjligheten till en bostadsbebyggelse med marknära boende i stadsradhus och friliggande hus. I utgångsläget omfattar bebyggelseidén 60 nya bostäder. I förslaget ingår även en ombyggnad av Rissneleden så att den får karaktären av en stadsgata. I planuppdraget ingår också prövning av lämpligheten att öppna Bromstenskopplet, befintlig anslutning vid fastigheten Sadelmakaren 1 från Rissneleden till Ulvsundaleden, för allmän trafik. Sundbybergs stad, Sundbyberg BESÖKSADRESS Kavallerivägen 4, Rissne TELEFON TELEFAX ORG.NUMMER

2 Programområdet Området ligger i den sydvästra delen av Rissne, längs med Rissneleden och gränsar till pågående exploatering utmed Lavettvägen och Rissneleden. Förutsättningar Översiktsplan Sundbybergs översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 2010, inom den nya översiktsplanen gäller en fördjupad översiktsplan (Rissne, Hallonbergen och Ör) från Fördjupad översiktplan för Rissne, Hallonbergen och Ör, 2005 Området är angivet som förändringsområde R1 och R2 i den fördjupade översiktsplanen, en mindre del av marken ingår i områden utan stora förändringar och en mycket liten del av grönområden. Utsnitt ur den fördjupade översiktsplanen för Rissne, Hallonbergen och Ör Detaljplaner Inom programområdet gäller detaljplan C 210 från 1980 (användning Gata, Park/Plantering, Trafikområde), detaljplan C 213 från 1981 (användning Park/Plantering), detaljplan C 261 från 1992 (användning Kontor, Huvudgata), detaljplan C 275 från 1993 (användning Natur, Huvudgata), detaljplan C 375 från 2008 (användning Gata, Parkering) samt detaljplan C 384 från 2009 (användning Natur, Gata, Teknisk anläggning, Parkering). 2

3 Gällande detaljplaner inom programområdet Markägoförhållanden Marken utgörs av fastigheten Sadelmakaren 1 samt del av fastigheten Sundbyberg 2:26, som ägs av Sundbybergs stad. Förutsättningar Historik Det kulliga mälarlandskapet i västra Sundbyberg har varit befolkat i långt mer än tusen år. Namnet Rissne syns i skrift första gången på 1100-talet. Vid medeltidens slut låg sex torp under Rissne. I århundraden var Rissne statlig egendom och plats för militärförläggning lämnade de sista förbanden Rissne fastställdes stadsplanen för den första utbyggnadsetappen. Områdets militära byggnader revs, så när som på fyra kaserner. Varje bostadskvarter i Rissne har sin egen karaktär, som understryks av färgsättning och material. I västra Rissne ligger Rissne gård som uppfördes under 1640-talet. Befintlig bebyggelse Karaktäristiskt för Rissne är att bostadsbebyggelsen ligger på höjder, med en skärm av sparad skog runtomkring. Även mellan och runt dessa höjder finns många naturområden. Husen är försiktigt inplacerade i naturen. Befintlig bebyggelse präglas av oregelbundenhet med veckade huskroppar, burspråk och sadeltak. Samtliga entréer vänder sig mot gårdarna. Hushöjden i kvarteren som ligger i anslutning till planområdet varierar mellan tre och fem våningar. De olika stadsenklaverna uppfördes i början av 80-talet och har ett tidstypiskt uttryck. 3

4 Fasadmaterialet består av puts eller tegel i färger som ljusgul, aprikos eller rött tegel. Den uppbrutna strukturen mellan bebyggelseenklaverna gör att det är svårt att få överblick och ger bebyggelsen en labyrintisk karaktär. Kommunal och offentlig service I nära anslutning till detaljplaneområdet finns skolor och förskolor, vid Rissne torg finns bland annat livsmedelsbutik, vårdcentral, BVC och fritidslokaler. Föreslagna bostäder kommer att ge ett ökat behov av nya förskolor i närområdet. Natur Mark och vegetation Naturen inom området utgörs av hällmarkstallskog, lövträd och bestånd av ek. Naturmarken är genomkorsad av upptrampade stigar som tyder på att de används i hög utsträckning för promenader och naturupplevelser. Naturmarken är i hög grad störd av trafik från Rissneleden och Ulvsundavägen. I skogspartiet mellan Rissneleden och kvarteret Divisionen finns vackra berghällar och stora stenblock, området används bland annat för Mulleverksamhet och av dagis och skolor. Berghäll i skogspartiet i kvarteret Divisionen Värdefull tall, norr Sadelmakaren 1 Gator och trafik Rissne omsluts av Rissneleden, därifrån går matargator in till bostadsenklaverna och parkeringshusen. Interna biltrafikkopplingar mellan bostadsområdena och genom centrum saknas. Detta skapar otydliga samband. Ytor med tät vegetation förstärker detta och ger upphov till otrygga platser. Hastigheten på Rissneleden är 50 km/h. Dagens utformning som trafikled inbjuder dock till högre hastigheter. Kollektivtrafik Föreslagna bostäder ligger nära Rissne tunnelbanestation samt planerad tvärbanehållplats, vilket ger ett mycket gynnsamt läge ur kollektivtrafiksynpunkt. Avståndet är ännu kortare till busshållplatser längs Rissneleden och Kavallerivägen. 4

5 Bromstenskopplet Rissneleden går idag att nå av busstrafik från Stockholmssidan/Ulvsundaleden via Bromstenskopplet, en tvärförbindelse med spårviddshinder mittemot fastigheten Sadelmakaren 1. Bromstenskopplet, spårviddshinder Förslag och konsekvenser Bebyggelseförslag Förslaget utgör en fortsättning på den pågående exploateringen längs Lavettvägen där cirka 60 radhus i olika utförande uppförs. Bebyggelsen innebär en bostadsbebyggelse i två etapper med marknära boende i stadsradhus samt två typer av friliggande villor. Alla hus bygger på en grundidé om 5 r.o.k. i två plan, med inredningsbar vind. Etapp 1 omfattar 18 radhus och 11 villor och etapp 2 omfattar 24 radhus och sju friliggande villor. I kvarteret Sadelmakaren ligger den nya bebyggelsen på i princip plan mark. Varje radhus har entré från gatan och uteplats mot gården. I kvarteret Divisionen ligger husen i en sluttning och bildar en framsida mot den nya gatan. De är anpassade efter de naturliga förutsättningarna, med ett våningsplan i souterräng där så behövs. I kvarteret kan husens placering även komma att ändas något då hänsyn behöver tas till underliggande ledningsdragningar samt några värdefulla träd. Bebyggelsen skapar en tydlig stadsfront mot Rissneleden och det grönområde som sträcker sig från Rissne, ner till Lötsjön och Golfängarna. Rissneledens vägbank som byggts upp för att skapa en planskiljd korsning för gångstråket schaktas bort och Rissneleden byggs om till en stadsgata i naturlig marknivå. 5

6 Situationsplan, Etapp 1 och 2 Utformning Val av byggnadsmaterial bör följa principer för ekologiskt/miljöanpassat byggande. Tillkommande bebyggelse ska vara omsorgsfullt gestaltade, med ett modernt formspråk och uttryck. Natur Mark och vegetation I och med föreslagen bebyggelse kommer en del träd och vegetation att tas bort, men den gröna strukturen inom Rissne kommer att påverkas marginellt. Stora delar av den mark som avses bebyggas längs med Rissneleden är hårdgjord eller eftersatt. Det finns flera fina tallar inom programområdet samt lönn och ek. Tre särskilt skyddsvärda tallar bör mätas in och bevaras, samt två lönnar och en ek. I anslutning till programområdet finns även en del fina berghällar i dagen. Möjligheterna att bibehålla dessa samt att etablera ny växtlighet i området ska tillvaratas i så stor utsträckning som möjligt. Bebyggelsen ska även utformas så att kvarvarande skogsområde upplevs som offentligt och tillgängligt för allmänheten. 6

7 Geoteknik Enligt en översiktlig geoteknisk undersökning och miljöteknisk markundersökning av COWI bör, efter att höjdsättningarna av husen fastlagts, en kontroll utföras av blivande laster från hus och fyllningar inom de delar av etapp 2 där halvfast till fast lera har påträffats. Markföroreningar Enligt COWIs analyser ligger samtliga prover under Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning. Radon Programområdet är beläget inom ett område med låg till normal risk för markradon. Radonmätningar bör utföras i de färdigställda husen. Gator och trafik Rissneleden Rissneleden omdanas till en stadsgata med sidoparkering, trädplantering, cykelbana och gångbanor på båda sidor av gatan. Gaturummet förtydligas med bebyggelse på ena sidan av gatan. Vägbanken som byggts upp för att skapa en planskiljd korsning för gångbanan schaktas bort och gaturummet återställs till den naturliga marknivån. I och med detta försvinner den befintliga gångtunneln, som kan upplevas som otrygg, under Rissneleden. Gårdsgatan/lilla lokalgatan Den gata som uppförs i anslutning till pågående exploatering vid Lavettvägen förlängs vidare, som en gårdsgata mellan de friliggande husen i etapp 1, vidare förbi friliggande hus i etapp 2 och befintlig fotbollsplan och ansluter norr om respektive etapp/kvarter till Rissneleden i väster. Denna gata ska vara smal och ha en underordnad karaktär och utformas som en gårdsgata. På gårdsgatan gäller trafik på fotgängarnas och cyklisternas villkor. Bromstenskopplet I planuppdraget ingår också prövning av lämpligheten att öppna befintlig anslutning vid fastigheten Sadelmakaren 1 från Rissneleden till Ulvsundaleden för allmän trafik. Idag är det endast tillåtet för busstrafik att trafikera sträckan mellan Rissneleden och Ulvsundavägen. På sträckan finns spårviddshinder anlagda. I projektet med ny E18 mellan Hjulsta-Kista ingår en ombyggnation av trafikplats Rissne. Trafiken kommer att behöva ledas om under byggtiden och en del av trafiken kommer att ledas på Rissneleden till Bromstenskopplet för att sedan köra ut norrut på Ulvsundavägen. Under den perioden kommer således spårviddshindret i ena riktningen att tas bort. Några andra svängmöjligheter kommer dock inte att tillåtas under den perioden. Inom planområdet behöver en utredning kring möjligheterna att öppna upp anslutningen genomföras. I utredningen behöver bland annat den fysiska utformningen av trafikplatsen studeras och om det är möjligt att öppna upp anslutningen och tillåta trafik mellan Rissneleden och Ulvsundavägen. 7

8 Parkeringsplatser Parkeringsnorm Sundbybergs stad har en parkeringsnorm på 0,8 parkeringsplatser per lägenhet. Detta bedöms dock inte vara tillräckligt för denna bebyggelse, här ska minst 1,0 parkeringsplatser per lägenhet uppföras. Samtliga hus får därmed privat parkeringsplats, antingen på den egna tomten eller på samfälld mark. Parkeringsplatser inom området ska vara utformade på sådant sätt att störningar genom ljud, lukt eller ljus inte uppkommer. Allmänna parkeringsplatser Längs Rissneleden anläggs allmänna parkeringsplatser på gatumark. Teknisk försörjning Den föreslagna flerbostadsbebyggelsen ska anslutas till befintliga el-, vatten- och avloppsledningar. Värme Bebyggelsen ska utformas så att energiförsörjningen av bebyggelsen kan ske med högsta möjliga energieffektivitet. Dagvatten Översiktsplanen anger att dagvatten ska omhändertas lokalt (LOD) där så är möjligt då det med hänsyn till vattensituationen i tätortsområden är viktigt att bebyggelse alstrar så begränsade volymer dagvatten med så låg föroreningsnivå som möjligt. Avfallshantering Avfall Hushållsavfall ska kopplas till befintlig sopsuganläggning i området, vilken måste byggas ut. Hushållsavfallet ska sorteras i två fraktioner; brännbart hushållsavfall och matavfall. Det ska också finnas ett utrymme för sortering av grovavfall, elektronik och farligt avfall. Utrymmet kan med fördel även användas för fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. De krav som ställs på system, utformning av avfallsutrymmen samt transport- och hämtvägar regleras i kommunens skrift God avfallshantering vid ny- och ombyggnation Sundbybergs stads riktlinjer. Miljöpåverkan och hälsokonsekvenser Behovsbedömning Kommunen ska med utgångspunkt från kriterierna i bilaga 4 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar göra en bedömning om detaljplanens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. 8

9 Programområdet utgörs av natur- och skogsområden, kommunal förrådsverksamhet, parkering, gång- och cykelvägar samt impedimentytor i anslutning till Rissneleden. Planförslaget gör ett visst intrång i mark som enligt den fördjupade översiktsplanen är avsatt som ett grönområde. Bland annat finns där några värdefulla träd samt fina berghällar i dagen, vilka i största möjliga mån bör tas till vara som en värdefull resurs. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms dock som måttligt negativa. Detaljplaneområdet omfattar inga våtmarker, kustområden eller bergsområden. Inga skyddade områden finns inom planområdet. Planområdet omfattar inte heller några kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Inget riksintresse berörs. Planen innebär att bebyggelsen förtätas i anslutning till tidigare bebyggelse samt längs Rissneleden. Den nya bebyggelsen nyttjar i hög grad redan befintlig infrastruktur. Planförslaget innebär bebyggelse i ett väl utbyggt kollektivtrafikläge. Den nya bebyggelsen medför ökad trafik på berört vägnät. Befintliga vägar intill området avger buller och avgaser, störningarna ska belysas i planen. Bebyggelseförslaget kan ha en avskärmande effekt och leda till att befintliga bostadsområden och naturområden blir tystare. Några miljökvalitetsnormer bedöms inte överskridas. Den idag öde och otrygga miljön kring Rissneleden bebyggs med bostäder, vilket ger mer liv i området. Gaturummet blir mänskligare och mer väldefinierat i och med att vägen omvandlas till en stadsgata; Rissne Allé. Ställningstagande Programförslaget bedöms i ett tidigt skede inte medföra en sådan betydande miljöpåverkan som fordrar en miljöbedömning och upprättande av miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalkens 6 kap Om förutsättningarna för programmet förändras över tiden kan även detta ställningstagande komma att förändras. Vad som särskilt bör beaktas i det kommande planarbetet är bland annat husens placering i terrängen, sparandet av värdefulla träd samt hur husen utformas och isoleras med anledning av de höga bullernivåerna i området. Hur dagvattnet ska tas om hand lokalt, hur avfallshanteringen ska ske, hur energiförsörjningen ska ske samt hur energiförbrukningen ska hållas nere bör också belysas. Klimat, byggskede och uppfyllelse av miljömål Planen bedöms inte medföra negativa konsekvenser för klimatet. Byggskedet innebär störningar av olika slag. Arbeten och transporter måste planeras så att störningarna minimeras. Riktlinjer vid bullrande arbeten ska tillämpas. Planförslaget är förenligt med målen i Sundbybergs miljöpolicy. 9

10 Hälsokonsekvensbedömning Sundbybergs stad arbetar med hälsokonsekvensbedömning som hjälpmedel för att upptäcka brister i arbetet. Bedömningen kan göras på tre nivåer där den grundligaste är en utredning. Planarbetet analyseras med dessa tre enkla frågor som alla anses besvarade med ett ja: Främjar planen utvecklingen för befolkningens hälsa med avseende på den sociala miljön? Främjar planen hälsoutvecklingen för befolkningen gällande riskfaktorer? Står planen i samklang med kommunens övergripande mål? Jämställdhetsperspektiv Kvinnor och män ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Trygghet och säkerhet är två grundläggande behov i allas vardag. En trygg plats är en plats där en mångfald av människor rör sig. FN: s konvention om barnets rättigheter Nationell strategi för barnkonventionen prop 1997/98:182 ska beaktas i det fortsatta arbetet. Trygghet I det fortsatta planarbetet ska tryggheten på platsen särskilt beaktas. Medverkande Programhandlingen har tagits fram av berörda tjänstemän på stadsbyggnads- och miljöförvaltningen. Underlaget har tagits fram av A1 Arkitekter för Småa Hus AB. Charlotte Richardsson Planeringschef Karin Milles Stadsarkitekt 10