Ny byggnad på Medicinareberget Risker & möjligheter

Transkript

1 Bilaga 7 Sammanställning workshop 24 mars 2017 Ny byggnad på Medicinareberget Risker & möjligheter Bild 1: Markering visar plats för planerad nybyggnation på Medicinarberget Inom ramen för den pågående förstudien om en nybyggnad för Livsvetenskaperna på Medicinareberget genomfördes en gemensam workshop där vi tillsammans diskuterade risker och möjligheter av genomförande och byggprocessen. Representanter från Sahlgrenska akademin, Naturvetenskapliga fakulteten, Området för infrastrukturstöd samt Akademiska Hus deltog. Staffan Bolminger och Annie Hohlfält, Urban Innovation, var workshopledare. Ett speciellt tack till Åke Forslund som delgav oss sina erfarenheter från KI.

2 Sammanfattning av risk- och möjlighetsanalysen Idag sitter Naturvetenskapliga fakultetens verksamheter inom Life Science, i Göteborg, utspridda och i icke ändamålsenliga lokaler. Samlokaliseringen på Medicinareberget och samverkan med Sahlgrenska akademin är viktig för att attrahera studenter, forskare och anställda och därigenom kunna utveckla sin verksamhet. För Naturvetenskapliga fakulteten och för Life Sciencesatsningen i Göteborg skulle det vara negativt ifall projektet inte genomförs. De verksamhetsrisker som identifierats är huvudsakligen påverkan på forskningen i de intilliggande byggnaderna under byggskedet, där speciellt EBM lyfts fram. Även känslig utrustning och analyser kan störas eller skadas under byggskedet. Det finns risk för att forskningsresultat förstörs och att brist på kontinuitet i forskningen kan påverka finansieringsmöjligheterna. Utöver dessa risker har verksamheterna farhågor beträffande möjligheten att evakuera forsknings- och utbildningsverksamheten och vilka konsekvenser detta får. Representanterna för Sahlgrenska akademin och Naturvetenskapliga fakulteten ser möjligheter i att samutnyttja lab och undervisningslokaler. Öppna samverkansytor för både forskare och studenter med café eller restaurang förväntas även öka trivseln och få fler studenter att stanna på berget, vilket möjliggör ett mer levande campus. Dessutom förväntas det bli synergieffekter mellan Sahlgrenska akademin och Naturvetenskapliga fakulteten som kan generera effekt på forskning och utbildning med kostnadsvinster i och med samnyttjande av dyr forskningsutrustning samt ökade forskningsanslag som följd. 2

3 Deltagare Sahlgrenska akademin Per Elias Mia Ericson Magnus Braide Hans Nissbrandt Eric Hanse Frida Svensson Henriette Philipson Annie Björklund (student) Naturvetenskapliga fakulteten Ingela Dahllöf Per Sunnerhagen Olga Kourtchenko Ingela Lyck Charlotte Tony Lennart Odbratt Wolf Westling Karolinska Institutet Åke Forslund ÅF Consult (geotekniker) Filip Almgren Lars Torstensson Thomas Dahl Urban Innovation (workshopledare) Staffan Bolminger Annie Hohlfält Området för infrastrukturstöd Anna Skoog Göran Lyckemark Mårten Tiselius Akademiska Hus Hans Hofflander Pontus Isaksson Henrik Mortensen Cathrine Gerle Förhinder Göran Lars Per Johan Marianne Jon Christian Larson, SA Nordvall, SA Sundberg, Natfak Edholm, Natfak (student) Lextorp, Infrastruktur, GU Karlsson, Infrastruktur, GU Frisenstam, Akademiska Hus 3

4 Inbjudan Inbjudan gick ut via mail till deltagarlista enligt ovan. Bild 2: Inbjudan till workshopen Agenda 10:00 Start med kaffe & fralla 10:05 Introduktion 10:15 Bakgrund (Mårten Tiselius, Elisabet Ahlberg & Eric Hanse) 10:25 Nuläge (Cathrine Gerle) 10:35-11:45 WS 1: Identifiering av risker 11:45-12:15 Lunch & presentation av erfarenheter av byggprojekt på KI (Åke Forslund) 12:15-13:45 WS2: Lösningsfokus 13:45-14:25 WS3: Möjligheter 14:25 Summering 14:30 Avslut 4

5 Syfte Syftet med workshopen är att, med hjälp av berörda verksamheter till en eventuell nybyggnad vid Medicinarlängan, identifiera de risker, möjligheter och eventuella lösningar som verksamheterna själva ser. Bakgrund Göteborgs universitets styrelse fattade i juni 2016 beslut om att forskning och utbildning inom livsvetenskaperna, Life science, inom naturvetenskap och medicin ska samlas på Medicinareberget. Ett uppdrag från rektor gavs i början av juli 2016 till dekan att i samråd med prefekterna utreda fakulteternas lokalisering på lång sikt. En delrapport lämnades till rektorn 15 september Man kom fram till tre önskade framtida lokaliseringar för de naturvetenskapliga fakulteterna; Medicinareberget, Geovetarcentrum och Campus Johanneberg. Viktiga principer för lokalisering är: Verksamhetsperspektiv Plats för samverkan Universitetsstaden Universitetet och Chalmers planerar tillsammans Samarbete inom Life science God studiemiljö Tydlighet och förutsägbarhet Bild 3: Illustration från Campusplan Medicinareberget med föreslaget läge markerat (Illustration Wingårds Arkitekter) En förstudie för nybyggnad på Medicinareberget startades hösten 2017, med utgångspunkt i campusplanen för Medicinareberget. Tre olika scenarier studerades och för valt scenario bedömdes föreslaget läge, markerat i bild ovan, ha de bästa förutsättningarna. Fakultetsstyrelsen har gett följande direktiv till förstudien: - att fakultetens vägledande principer ska följas - att nybyggnationens påverkan på fakultetens lokalkostnader i möjligaste mån ska vara neutral, exempelvis genom en minskad lokalyta för de berörda verksamheterna - att lokalerna planeras utifrån en idé om flexibelt användande snarare än utifrån enskilda institutioners specifika behov. Samverkan sker med Sahlgrenska akademin och de är representerade i förstudiens styrgrupp genom prodekan Eric Hanse, Sahlgrenska akademin. I arbetsgruppen ingår dessutom Magnus Braide och Hans Nissbrandt, bägge Sahlgrenska akademin. 5

6 Bild 4; Byggprocessen med pågående förstudiskede Nuläge Förstudien pågår och avslutas i april Med utgångspunkt från framtaget arkitektprogram och GU:s lokalprogram med behovsanalys, lokalbehov och samband, utförs för närvarande analys och bedömning av ett parallellt arkitektuppdrag, där två arkitektkontor har tagit fram var sitt förslag på lösning. Ett av arkitektkontoren kommer att väljas för fortsatt arbete. I förstudien ingår även att ta fram förutsättningar för tomten, befintlig byggnad och påverkan på befintlig verksamhet. En risk- och konsekvensanalys har tagits fram och dagens workshop kompletterar denna med de risker- och möjligheter som de berörda verksamheterna ser. Förstudien resulterar i en förstudierapport med kostnadsbedömning, vilket blir en del av beslutsunderlaget om fortsatt arbete. 6

7 Workshop 1 & 2: Identifiering av risker samt förslag på lösningar Workshopen startade med individuell riskidentifiering på postitlappar, vilka sedan grupperades ihop av workshopledarna. Spontant ihopsatta grupper utvecklade sedan de risker de prioriterade och gav förslag på lösningar för dessa. Vissa risker prioriterades inte av deltagarna att hitta lösningar till. Dessa finns med i risksammanställningen nedan, men har inget lösningsförslag. Risker för att ej nå övergripande mål, syfte och effekt Risk eller farhåga Beskrivning Förslag på lösning/hantering Stor negativ påverkan om projektet ej blir av. Tillfället missas att skapa framtidens attraktiva studie- och forskarmiljöer. Verksamhetsbehov tillgodoses ej Brist på transparent kommunikation Skenande byggkostnad som får negativa konsekvenser på verksamheterna på lång sikt, såsom personalnedskärningar Organisationsförändringar inom GU Olika målbilder Fortsatt splittrat Natfak på fakultets och institutionsnivå. Mindre samverkan med SA-Life. Mindre samordning av infrastruktur. Svårare att attrahera studenter. Risk för forskningsavslag. Fortsatt omoderna, trista lokaler. Längre ifrån resten av världen. Framförallt påverkas KMB, BioEnv, Marine, men även SA. Risk att dagens och inte framtidensbehov styr, vad gäller forskning, undervisning och ekonomi. Lokalbrist påverkar forskningsverksamhet. Dålig studiemiljö påverkar attraktiviteten från studenterna. Dagens och framtidens verksamheter påverkas Bristande kontakt och förståelse mellan arkitekt och verksamhet. Felaktig dimensionering p g a bristande kommunikation mellan enheter. T ex kommer UB ha fler studieplatser som kanske minskar behovet i nybygget? Att tvingas sitta i kontorslandskap! Att studenter ej involveras/informeras. Oro, ryktesspridning, missuppfattningar. Att man missar vissa grupper t ex lokalvårdare. Att projektet blir försenat eller stoppat. Alla påverkas! Högkonjunktur inför Gbg 2021, Västsvenska paketet etc. Brist på resurser, kompetensbrist, flaskhalsar ökande byggkostnader, => hög hyra. Hyresgästerna Natfak/SA/GU påverkas. Ny ledning prioriterar inte projektet. Olika målbilder hos verksamhet, GU:s fastighetsavdelning och AH. Risker med hänsyn till forskningsverksamheten Trycka på gaspedalen. Ha mod. Jämföra byggkostnader med att renovera upp befintliga lokaler. Huset ska tolerera viss ombyggnad. Samutnyttjande av lokaler. Flexibel storlek på undervisningslokaler. Attraktiv miljö såväl ute som inne. Tillgängligt! Skapa struktur för kommunikation. Alla ska informeras (fackförbund, Amo, Samo...) Så snart som möjligt utse en kommunikationsgrupp. Upprätta en gemensam kommunikationsplan. Gemensam målbild: -etapplösningar, -hårda prioriteringar, -samverkan mellan AH, GU, verksamhet & entreprenör Donationer (!?) Tydlighet mellan parterna. SA måste involveras tidigt och tydligt. Risk eller farhåga Beskrivning Förslag på lösning/hantering Negativ påverkan på djuren under byggskedet. Känslig utrustning och analyser störs och skadas under byggskedet. Att den djurexperimentella verksamheten måste avbrytas helt under en längre tid eller att det blir allvarliga störningar på pågående verksamhet, t ex avelspåverkan, stress etc. Svårighet att flytta större delen av verksamheten. Alla som har försöksdjursverksamhet påverkas. Känslig apparatur kan gå sönder under sprängning. Bef byggnad kan spricka Vibrationer ka störa analyser- stor risk! T ex vibrationsstörningar, elektromagnetiska störningar (NMR-centrum). Core Facilities, Med Kemi, Fysiologi-farmakologi Dämpning av vibrationer och buller. Hellre kort och intensivt än långt och utdraget. Lång framförhållning (minst 1år) på arbete samt bra kommunikation. Förståelse för varandra. Ta in erfarenheter från KI:s projekt. - kapa tiden för sprängningar - ev sprängningsfria dagar - förvarning om sprängningar och även om uteblivna. - vibrationsisolering av apparatur - anpassning av lokaler innan - information till forskargrupper, 7

8 Brist på kontinuitet i forskningen påverkar finansiering samt alla andra påverkas. Yngre forskare är beroende av forskningsanslag på kort sikt och kan få svårt att leverera i takt med anslagsgivarens önskemål. Svårt att erhålla nya anslag. Avhandlingsarbetet försenas, svårt att erhålla finansiering. Ev behov av evakuering p g a borr- och sprängarbeten. Doktorander och forskare påverkas. - inventering & dialog! Kontinuerlig information under bygget typ veckobrev. Minimera störningarna, eventuellt även evakuering under ordnade förhållanden. Information! Ev förlänga doktorandtid. Fond/försäkringsersättning. Ändamålsenliga evakueringslokaler. Risker i samband med evakuering Risk eller farhåga Beskrivning Förslag på lösning/hantering Känslig flytt av befintlig verksamhet Evakueringslokaler Evakueringsmottagare av verksamheter och studenter Brist på studie- och arbetsplatser under byggskedet Störda studiemiljöer under byggtiden; Negativ påverkan på personalen under bygg- och flyttskedet Övriga risker i samband med byggnation Tidskänslig forskning, projektanställningar. Risk att forskningen ej får medel eller fördröjs. Forskningskarriären kan gå i stöpet då resultatet blir fördröjt eller påverkat. Dyra kostnader för flytt, injustering etc. Känslig flytt för material, utrustning, experiment etc. Långa planeringstider. Kostsamma provisoriska labblokaler. Olika risker för olika forskningsverksamheter! Studenter, forskare, forskningsgruppsledare m personal påverkas. Brist på funktionsenliga lokaler under ombyggnadstiden. Lärare, studenter, verksamheter, ekonomin påverkas. Vart ska verksamheterna evakueras? Lundbergslabb räcker ej. Hur påverkas mottagarna? De som flyttar och de som tar emot påverkas. Att man inte lyckas skapa ersättningslokaler för de lokaler som måste utrymmas. Framförallt undervisningslabb och föreläsningssalar. Kontorslokaler och forskningslabb är enklare att lösa. Var ska undervisningen ske under byggtiden? (ca studenter i halvklass. Studenter, lärare, utbildningsansvariga påverkas. Störningar i undervisningen av studenter p g a buller och störningar samt stängda platser och utrymmen. Viktigt med trivsel under byggtiden. Risk att verksamhet splittras för mycket under lång period. Social och trivselrisk. Ger stress. Undvika mellanflyttar. Lång framförhållning, minst 1 år helst mer. Tydlig kommunikation och dialog med forskningsgrupper. Uppföljning av att kommunikation funkar. Planering mellan byggare, GU:s Pl, verksamhet/forskningsgrupper. Samverkan mellan stora aktörer som AH, Higab, Biotechhuset, Västfastigheter etc. Noggrann inventering av lediga lokaler på berget. Tillfälliga byggnader. Institutioner på berget, UB, Lyktan, Geocenter, Chalmers Att ersättningslokaler byggs i nya huset i en första etapp. Att man gör en inventering av befintliga lokaler och planerar noga. Engagera de som lägger labbscheman för BMA, apotekar- och läkarprogrammet måste delta i planeringen. Inventering av övriga tillgängliga undervisningslab i längan + Lundbergslab hos de som använder dem. Risk eller farhåga Beskrivning Förslag på lösning/hantering Påverkan på luft, värme, kyla i bef verksamheter Utomhusmiljö under byggskedet resp efter färdigställandet Tillgänglighet till befintliga byggnader under byggtid Risk för försämrad innemiljö under byggtid. Risk för att mediaförsörjning (el, värme, kyla,vatten,renvatten, tryckluft) ej räcker till. Kan bef kulvert försörja ytterligare en stor byggnad? Verksamheterna påverkas. Störningar såsom buller, damm, trafik, tillgänglighet under byggskedet. I bruksskedet: sämre tillgänglighet till det gröna, fler personer ger trängsel vid cykelparkeringar, matplatser, restauranger etc. buller från bef verksamhet på ny byggnad (kyl/värmepumpar på EBM-gården) Angöring till bef byggnader. Interna och externa transporter under byggtiden. Samordning? Tillgänglighet från Per Dubbs gatan. Linné, Botaniska med cykel, till fots och transporter. Konsekvensutredningar, minimera damm etc från bygget, kartlägg behov m a ap effekt & volym i det framtida campuset. Fler uppgångar till berget. Bygg väg mot norr. Samordning campusplan. 8

9 Workshop 3: Möjligheter Sista passet bestod av gruppvis diskussion kring vilka mervärden och möjligheter som finns i samband med nybyggnationen, vilka synergieffekter som finns och vad nybyggnationen kan tillföra befintlig verksamhet. Grupp 1 Samverkansyta. Inspiration från varandra. Öppna ytor för samling. Trivsel & representativt. Samnyttjande salar. Flexibla lokaler. Moderna undervisningslokaler med tekniska lösningar. Bra mat & caféer är viktiga. Få studenter att stanna på berget. Grupp 2 Samlande punkt i den långa korridoren. Gemensamt entréplan för olika kategorier; från brusande fik till lugnare miljöer. Djurhus i nya byggnaden som komplement till EBM. Koppla ihop lamellhusen med ett nytt plan i längan. Vad ska ske med Lundbergslabb? Läses in i programmet? Grupp 3 Möjlighet att tillgodose ökade lokabehov för SA. Synergieffekter mellan Natfak och SA som kan generera effekt på forskning och utbildning. Möjliggör uppbyggnad av ett levande campus. Ökar attraktionskraften för studenter, forskare och näringsliv, vilket kan generera ökade externa medel. Ger förutsättningar till ett fruktbart samarbete med VGR. Gemensamt Core Facilities mellan NATFAK och SA som blir mer resurseffektivt. Synergieffekter gällande tvärvetenskapliga utbildningar exempelvis apotekarlinjen. Möjlighet till av samverkanstorg, läsplatser och fika/lunchställen både inne och ute. Med Natfak på berget minskar risken för marginalisering av SA:s prekliniska forskning och utbildning. Grupp 4: Attraktiva studiemiljöer. Nya expansionsytor för SA. Samutnyttjande av infrastruktur. Allmänna utrymmen: läsutrymmen för studenter, mötesplatser (restaurang mm) Samutnyttjande av infrastruktur och lokaler. Mötesplatser, samarbeten. Bättre samverkan med omgivande samhälle kan ökas ytterligare med nya busslinjen till Chalmers och Lindholmen. 9