Årsredovisning Avesta kommun

Transkript

1 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

2

3 Innehållsförteckning Fem år i siffror...4 Vart gick skattepengarna?...5 Kommunens organisation...6 Kommunstyrelsens ordförande har ordet...7 Vision Avesta Förvaltningsberättelse Samhällsekonomisk utveckling Regional utveckling och samverkan Befolkning Boende, näringsliv och arbetsmarknad God ekonomisk hushållning Mål och måluppfyllelse för verksamhetsåret Finansiell analys Räkenskaper Redovisningsprinciper Sammanställd redovisning Koncernen Personalredovisning Vi jämför oss med andra kommuner...6 Verksamhetsberättelse Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Omsorgsstyrelsen Bildningsstyrelsen Västmanland-Dalarna miljö- & byggnadsnämnd Västmanland-Dalarna lönenämnd Gamla Byn AB Avesta Industristad AB Avesta VA & Avfall AB Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Kommunens revisorer Avslutande kapitel Presentation av kommunstyrelsen Redovisningsmodellens delar Begreppsförklaringar Revisionsberättelse Årsredovisning 2016 Avesta kommun 3

4 Fem år i siffror Resultaträkning (mkr) Intäkter Kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto Extraordinära intäkter/kostnader Årets resultat Investeringar (mkr) Nettoinvesteringar Balansräkning (mkr) Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Skulder och avsättningar Summa skulder och eget kapital Nyckeltal per invånare Antal invånare Samtliga nyckeltal per invånare anges i kronor Nettokostnad / invånare Skatteintäkter och generella avgifter / invånare Totala tillgångar per invånare Långfristig skuld / invånare (inkl internbank)* Pensionsåtagande / invånare Eget kapital / invånare Övriga nyckeltal Verksamhetens nettokostnad i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag 99,0 96,5 97,4 95,9 94,4 Verksamhetens nettokostnad i procent av skatteintäkter och finansnetto 98,7 97,3 97,1 95,8 94,2 Soliditet, % Soliditet, %, inkl bolagens del av upplåning *I långfristiga skulder ingår hela koncernens lånestock. 4 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

5 Vart gick skattepengarna? Så här fick kommunen sina pengar % kom från skatter och generella statsbidrag 24 % kom från avgifter 2 % kom från finansiella intäkter 0 % kom från realisationsvinster 2 % 24 % 74 % Så här fördelades 100 kronor inkommen skatt under 2016 För- och grundskoleverksamhet: 27,57 kr Vård och omsorg: 22,52 kr Kommunövergripande: 9,44 kr Gymnasieskola och vuxenlärande: 8,53 kr Arbetsmarknad och integration: Samhällsbetalda resor: Teknisk service, gator och vägar: Plan och bygg: Musikskola: Miljö- och hälsoskydd: 3,85 kr 2,77 kr 2,51 kr 1,04 kr 0,42 kr 0,13 kr Individ- och familjeomsorg: 5,86 kr Årets resultat: 5,72 kr LSS: 5,36 kr Kultur, fritid och turism: 4,28 kr Årsredovisning 2016 Avesta kommun 5

6 Kommunens organisation VALBEREDNINGEN VALNÄMNDEN REVISIONEN KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordförande: Lennart Palm KOMMUNSTYRELSEN Ordförande: Lars Isacsson Kommundirektör: Anders Friberg KOMMUNKANSLIET Chef: Anders Friberg BILDNINGSSTYRELSEN Ordförande: Mikael Westberg BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningschef: Björn Hansson ANSVARSOMRÅDEN Kommunfullmäktige: fastställer kommunens budget och beslutar hur mycket skatt invånarna i kommunen ska betala. beslutar vilka nämnder/ styrelser som ska finnas. väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen och nämnderna/styrelserna. väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet. utser ledamöter i kommunala bolag. Kommunstyrelsen: leder och samordnar allt arbete inom kommunen. ansvarar för kommunens ekonomi. har uppsiktplikt över övriga styrelsers/nämnders arbete. Nämnderna/styrelserna: ansvarar för det dagliga arbetet inom kommunen. förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige. genomför beslut som fattas i fullmäktige. SAMVERKAN MED ANDRA KOMMUNER HELÄGDA BOLAG OMSORGSSTYRELSEN Ordförande: Susanne Berger VÄSTMANLAND-DALARNAS MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND Ordförande: Blerta Krenzi Gemensam nämnd VÄSTMANLAND-DALARNAS LÖNENÄMND Ordförande: Lars Isacsson Gemensam nämnd SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGS- TJÄNSTFÖRBUND Ordförande: Teemu Sulin Kommunalförbund GAMLA BYN AB Ordförande: Laila Borger VD: Jan Näslund AVESTA VATTEN OCH AVFALL AB Ordförande: Patrik Sundin VD: Erik Nordén OMSORGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningschef: Carina Johansson VÄSTMANLAND-DALARNAS MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNING Förvaltningschef: Arne Hjorth AVESTA INDUSTRISTAD AB Ordförande: Laila Borger VD: Jan Näslund 6 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

7 Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2016 visar Avesta kommun återigen upp ett mycket starkt ekonomiskt resultat med ett överskott på över 70 miljoner kronor. Det är bra och viktigt att vi har god ordning på vår ekonomi i Avesta kommun och det bygger på gott arbete i förvaltningar och styrelser. Vi vet att vi har ett stort investeringsbehov de kommande åren och för det är ekonomiska överskott nödvändiga var Avesta 2020, arbetssättet och ambitionen, inte längre ett projekt utan det sätt vi för Avesta kommun framåt på. Vi har lyckats med målsättningarna att det i Avesta skapats fler arbetstillfällen, att det startats fler nya företag och vad gäller befolkningstillväxt så har Avesta nu en av Sveriges starkaste befolkningsökningar. Arbetslösheten som varit vår största utmaning går nedåt jämfört med 2015, det går dock inte tillräckligt fort men trenden är positiv tog också Fullmäktige beslut om att anta en ny detaljplan för området Krångede i Horndal, fullmäktige beslutade även om att sälja 109 hektar i samma område för en mycket stor datahallsetablering. När detta nu framöver leder till investering och nyetablering kommer det att påverka Avesta och Horndal mycket positivt framöver. Denna positiva utvecklingstrend leder till nya utmaningar, vi behöver fler förskolor, mer platser inom äldreomsorgen, fler bostäder och ännu fler arbetstillfällen. Men detta är utmaningar vi kämpat hårt för att få, vi vet vad alternativet varit, att stänga skolor och riva bostäder valde vi att även försöka ge civilsamhället så bra förutsättningar som möjligt att öppna upp sina verksamheter och ta mot nya medlemmar genom ett utökat stöd med tre miljoner kronor. Vi vet att när Avesta växer med nya medborgare så är föreningsliv ofta nyckeln till att bli en del av samhället. Vi är Avesta bygger på att våra bästa marknadsförare och ambassadörer är vi själva, vi som är kommunmedborgare i Avesta kommun. Hög kvalitet i våra kommunala verksamheter är vårt bästa sätt att marknadsföra oss. Det är med glädje och stolthet jag noterar att vårt Sverigeledande arbete med heltider uppmärksammas runt hela landet, att avgiftsfria bussar väcker mycket uppskattning och intresse både nationellt och internationellt. Anhörigstödet med läger för unga med föräldrar drabbade av Alzheimers sjukdom är en annan verksamhet att vara stolta över. Varje dag i Avesta kommun så jobbar våra medarbetare i förvaltningar och styrelser med att göra vardagen lite bättre för Avesta kommuns medborgare. Vi är på rätt väg, men mycket jobb och många utmaningar återstår. Lars Isacsson Kommunstyrelsens ordförande, Avesta kommun Årsredovisning 2016 Avesta kommun 7

8 Vision Avesta 2030 Avesta är 2030 en inflyttningsort i en dynamisk tillväxtregion, människor väljer att leva sina liv i och flytta till Avesta för att här finns bra skolor och äldreomsorg, en levande landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och en bra regional arbetsmarknad. Satsningar på entreprenörskap för kvinnor och män har lett till att nya företag skapats och befintliga företag getts möjlighet att växa. Avesta är en möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till boende, arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som lyfter, naturens närhet och tjusning och många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda. Våra ungdomar har möjlighet att och vill, leva, arbeta och bilda familj i Avesta. För detta behövs en ungdomssatsning med fortsatt hög kvalitet i våra skolor, möjligheter till högre studier, rika fritidsmöjligheter och förebyggande vålds- och drogarbete. Avesta kommuns invånare upplever bygden som säker och trygg. Satsningar har gjorts på utemiljön, för att göra den tillgänglig och inbjudande. I skapandet av attraktiva utemiljöer har kultur och konst varit en viktig del. Hållbar utveckling både globalt och lokalt är en ödesfråga för alla människor. I Avesta har vi bidragit genom att lokalt investera oss ur det fossila energibehovet med hjälp av bl.a. ny teknik, att vara sparsamma med de resurser som vi har att tillgå och genom att bättre ta tillvara på och återvinna olika material. Globalt har vi fortsatt vara en föregångskommun som Fairtrade City. Bostaden är en social rättighet för var och en och kommunen har via sitt bostadsbolag tagit sitt ansvar för att bostadsförsörjningen är tryggad, men även privata intressenter ser Avesta som en attraktiv bostadskommun och vill vara med i bostadsbyggandet. I Avesta och dess landsbygd finns en variation av bra boendeformer. I bostadsområdena blandas hyresrätter med eget ägande i form av bostadsrätter eller egna hem. Ett väl fungerande utbildningssystem är grundläggande för barn och ungdomars start i livet. Perspektivet har varit att satsa på det livslånga lärandet. Från förskolan via grundskolan och vidare till gymnasiet och högre studier är utbildningskedjan stark. Ett brett utbud med hög kvalitet på utbildningen erbjuds. I Avesta finns en framtidstro, en stark känsla av delaktighet och VI-känsla, tillsammans gjorde vi det möjligt. 8 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

9 Avesta kommun Årsredovisning

10 Samhällsekonomisk utveckling Svensk ekonomi har gått in i en högkonjunktur under Det som framförallt driver på de höga tillväxttalen är snabbt växande investeringar och en kraftig ökad offentlig konsumtion kopplat till ett stort antal nyanlända under Fler nyanlända ger både möjligheter och utmaningar men också många osäkerhetsfaktorer. Bland annat behöver integrationen och nyanländas inträde på arbetsmarknaden påskyndas liksom bostadsbyggandet. Senaste prognosen från Sveriges kommuner och landsting (SKL) visar på en fortsatt hög tillväxt även 2017 och att ekonomin först åren därefter stannar upp på ett konjunkturjämviktsläge. Reala skatteunderlagstillväxten 2018 bedöms bli svagare medan behovet av resurstillskott framöver kommer att öka. Förutom att den stora invandringen, som innebär ett ökat investeringsbehov och ökade verksamhetskostnaderna, främst i form av verksamhetspersonal, för både kommun- och landstingssektorn ökar dessutom antalet äldre i kommunerna. Det råder för närvarande en stor politisk osäkerhet i vår omvärld med många val i EU länder, utträde ur EU som Brexit och USA:s hot om upplösning av frihandelsavtal. Det sistnämnda kommer att slå hårt mot Sverige, som är ett litet, exportberoende land. Ränteläget är negativ och därmed fortsatt gynnsamt för kommuner med lån. Hösten 2017 eller först under 2018 prognostiseras dock en räntehöjning. Resultaten i kommunsektorn under 2016 har påverkats positivt på grund av tillfälliga statsbidrag kopplat till flyktingmottagningen. Enligt anvisningarna skulle bidraget användas endast 2015 och 2016 för att möta de ökade verksamhetskostnaderna kopplat till antalet mottagna nyanlända. I samband med vårpropositionen 2016 aviserades ytterligare statsbidrag till offentlig sektor i de så kallade välfärdsmiljarderna på totalt 10 miljarder. Statsbidraget är baserat på både befolkningsökning och antal mottagna flyktingar, varav det sistnämnda kommer att fasas ut och upphöra Därefter kommer endast den del som kopplas till befolkningsökning att ingå i det generella statsbidraget. 10 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

11 Regional utveckling och samverkan Regional infrastruktur Dalarnas största investeringsobjekt i Länstransportplanen Förbi Fors invigdes i november Därigenom möjliggörs positiv utveckling för Stora Enso Fors då företaget kan ta i anspråk gamla vägen för sin utveckling. På järnvägssidan har Trafikverket tidigare genomfört en förstudie gällande Godsstråket genom Bergslagen och en fördjupad förstudie för Avesta-Krylbo bangård. Förstudien visade på stora fördelar både för Godsstråket genom Bergslagen och Dalabanan om investeringar görs på Avesta-Krylbo bangård, dubbelspår direkt söderut från bangården samt ny sträckning förbi Dalslund. I nationella planen för transportsystemet föreslås att cirka 519 mkr satsas på detta objekt. Trafikverket har under året fortsatt planeringsarbetet för investeringen men förseningar i planeringsarbetet är tydligt. Avesta kommun har som underrubrik på sin årliga konferens om basindustrins förutsättningar haft ämnet infrastruktur. Ämnet lockade många, totalt 170 deltagare. Bergslagssatsningen Kultur och turism, /2017 Utgångspunkten i den tioåriga Bergslagssatsningen är Riksantikvarieämbetets intention med satsningen, att informera om, tillgängliggöra och utveckla det unika industriella kulturarvet i Bergslagen, där Koppardalen och Verket ingår. Den aktuella projektperioden för (Etapp 4) har ett tydligt fokus på entreprenörskap; produkt-, affärs- och tjänsteutveckling. Etappen finansieras av Bergslagens regioner och länsstyrelser. Nyligen fattades beslut om att EU medel medfinansierar de två sista åren , satsningen förlängs alltså ett år. Avesta Visentpark Avesta Visentpark fortsätter att utvecklas, också avseende det internationella avelsarbete som ger parken sin unika särställning internationellt. Samtidigt som det är ett av Avestas starkaste besöksmål är avsikten att förvilda Europa med genetiskt starka visenter och därigenom bidra till bevarandet av visenterna, vilka är en starkt hotad djurart. Nyheten med öppet under påskhelgen var mycket uppskattat och barnfamiljerna har under sommaren varit glada över de nya gungställningarna utanför Ladugårdscaféet. I år har Avesta Visentpark också utrustats med möjlighet att ta del av en digital guidning om parkens historik. De som inte ville ta bilen till parken kunde ta den nya Turistbusslinjen: Centrum- Visentparken Verket (Koppardalen). Södra Dalarna Turism/Visit Dalarna Under 2016 har Avesta och Hedemora fortsatt sitt turismsamarbete Södra Dalarna Turism. Annonsering och marknadsföring har även skett tillsammans med Visit Södra Dalarna, det vill säga Ludvika, Smedjebacken, Gagnef, Säter, Falun och Borlänge. Övriga aktiviteter har skett tillsammans med besöksnäringens entreprenörer och innehållit omvärldsbevakning, intressanta föreläsningar, produktutveckling och studiebesök med mera. Diskussionerna mellan Dalarnas kommuner, destinationsbolag, näringslivet och Region Dalarna om ett ökat, gemensamt samarbete i turismfrågor täckande hela Dalarna har fortsatt under året. Ett slutligt beslut om en eventuell bolagsbildning har skjutits fram till första kvartalet Regionalt samarbete Avesta kommun har valt att söka regional samverkan med närliggande kommuner för att möjliggöra effektivisering av den kommunala verksamheten*. Samverkan sker via kommunalförbund, gemensamma nämnder, civilrättsliga avtal eller via kommunfullmäktigebeslut. Mer omfattande samverkansaktiviteter sker mellan Avesta, Hedemora, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg. Dessutom samverkar kommunerna för att säkerställa tillgången till kompetens. Samverkan sker också inom områden som turism, upphandling, socialjour, alkoholtillstånd, överförmyndarverksamhet och stöd för unga brottsoffer. Avesta kommun samverkar också på olika nivåer och med olika aktörer för ökad utveckling vad gäller näringsliv och arbetsmarknad. Exempel på sådana samverkansformer är Industriellt utvecklingscentrum i Dalarna AB (IUC), Triple Steelix samt Intresseföreningen Bergslaget. Avesta kommun har även tackat ja till medlemskap i Mellansvenska Logistiknavet och sökt medlemskap i Industrikommuner i samverkan. *Se kartan på nästa uppslag. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 11

12 Regionalt Serviceprogram Dalarnas Regionala Serviceprogram för pågår och Avesta kommun deltar i Södra Dalarnas arbetsgrupp. Programmet har de första två åren omfattat landsbygdsutveckling och näringslivsfrågor på landsbygden kopplade till service med betoning på handel och drivmedelsmackar, men har efter en programuppdatering kommit att handla mer om metodutveckling och gemensam benchmarking, genom att gemensamt ta del av lyckade projekt och studier. Naturligtvis fortfarande med fokus att behålla service på landsbygden. Räddningstjänst Löneadministration Rehabilitering Regionkommitté Överförmyndare Räddningstjänst Löneadministration Inköp/Upphandling Miljö och bygg Överförmyndare Räddningstjänst Löneadministration Inköp/Upphandling Rehabilitering Miljö och bygg Regionkommitté Överförmyndare Räddningstjänst Löneadministration Miljö och bygg Löneadministration Inköp/Upphandling Större fyrkant markerar att aktuell kommun är säte för denna samverkan. 12 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

13 Befolkning Avesta fortsätter att växa Den sista december 2016 bodde personer i Avesta kommun. Under 2016 växte Avestas befolkning med 380 personer, vilket motsvarar en ökning på 1,7 procent. Samtliga kommuner i Dalarna hade en växande befolkning 2016 och Avestas ökning på 1,7 procent var den tredje största procentuella ökningen i länet. Födelsenettot var negativt under Antalet födda barn hade dock ökat markant under 2016 jämfört med tidigare år föddes 269 barn i Avesta jämfört med 229 barn 2015 och 213 barn Befolkningen ökade i samtliga fyra distrikt under Ökningen i centrala Avesta var 14 personer, i Grytnäs 69 personer, i Folkärna 278 personer och i By 27 personer. Utöver de förändringarna minskade befolkningen med 8 personer från okänt distrikt. Flyttnettot var positivt med 373 personer. Under 2016 flyttade personer till Avesta (1 824 personer 2015) och flyttade ut (1 020). Av de personer som flyttade till Avesta kom 883 (54 %) från andra kommuner i Sverige och 750 (46 %) från utlandet. Störst ökning var det bland barn 0-10 år och vuxna år. Både män och kvinnor ökade under 2016 männen med 1,8 procent och kvinnorna med 1,6 procent. Det innebär att den sista december 2016 bodde det män och kvinnor i Avesta kommun. Tabell: Avesta kommuns befolkningsutveckling År Invånare Förändring Födelsenetto Flyttnetto Totalt Fr Dalarna Fr övriga Sverige Fr utlandet Snitt Årsredovisning 2016 Avesta kommun 13

14 Boende, näringsliv och arbetsmarknad Boende I mars 2015 antog kommunfullmäktige ett bostadsförsörjningsprogram för Avesta kommun Programmet innehåller riktlinjer för Avesta kommuns bostadsförsörjning samt strategier för att möta den ökade efterfrågan på bostäder. Programmet visar på ett behov av att utöka det befintliga bostadsbeståndet över de kommande fem åren, både genom upprustning av existerande bostäder samt om- och nybyggnationer. Både hyres- bostads- och äganderätter efterfrågas. Inom delprojektet Utveckla bostadsmarknaden tillsammans med externa intressenter i Avesta 2020-projektet inleddes arbetet med att locka externa intressenter att bygga bostäder i Avesta. Detta arbete har fortsatt efter att Avesta 2020-projektet avslutades. Byggnation av ett flerfamiljshus på Örnen 6 är planerad att påbörjas under våren 2017 och här planeras för 11 hyreslägenheter med hög standard. I oktober månad togs första spadtaget på tomten Jansbo 3 bredvid polishuset i centrala Avesta. Här bygger nu Swedish House Construction 20 hyresrätter i två våningar. Beräknad inflyttning är maj månad Swedish House Construction planerar dessutom för ytterligare 15 hyresrätter centralt i Avesta. Dessa sistnämnda är planerade att stå klara till årsskiftet 2017/2018. Näringsliv Avestas största företag, Outokumpu, har ökat produktionen samt anpassat organisationen utifrån koncernens besparingskrav. Detta har inneburit att närmare 50 arbetstillfällen tagits bort, varav merparten på tjänstemannasidan. Förbi Fors flytt av riksväg 68 har slutförts och invigts. Stora Enso Fors får därigenom tillgång till gamla riksvägen för utveckling av företaget. Fortsatt stort intresse har visats för etableringar i Avesta och inte minst i Dalahästområdet där bland annat Biltema bekostar ett detaljplanearbete som kan möjliggöra en etablering för dem i området. Ett allt större intresse för etableringar utefter riksväg 70 är tydligt och Dalahästområdet är fullbelagt utifrån gällande detaljplan. För att möta det ökade intresset av industrimark lanseras Nordanö utvecklingsområde. Ett ökat intresse av Avesta som etableringsort finns även i ytterområdena. Returtex AB har under året etablerat sig i Koppardalen och startat Sveriges första storskaliga anläggning för textilåtervinning. I Horndal har Avesta kommun förvärvat ett stort markområde norr om Horndal. Kommunen har detaljplanelagt området samt beslutat om försäljning av 109 ha till ett företag som avser att uppföra ett datacenter. Handeln Avestagallerians Företagarförening har ombildats till Avesta Centrumförening för att kunna vara verksamt i hela centrum och kunna organisera fastighetsägare och butiker även utanför Avestagallerian. Målsättningen är att Avesta Centrumförening ska vara den sammanhållande utvecklingsorganisationen i centrum mellan butiker, fastighetsägare och Avesta kommun. Utifrån detta avvecklas Avesta Stadsutveckling (ASU). Waynes Coffee, nya livsmedelsaffärer och Subway är nya tillskott i centrum - positivt även om vakanser i lokalytor finns. Nyetablering av Burger King och omlokalisering av Willys och El-Giganten har varit positivt för Dalahästområdet, där det för närvarande pågår en detaljplaneändring för att möjliggöra en Biltemaetablering. Dalahästområdet är fullt utbyggd enligt gällande detaljplan och frågan om ytterligare handel utefter riksväg 70 är en aktuell fråga. 14 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

15 Arbetsmarknad Tabell: Antal arbetslösa i Avesta kommun Personer år år Tabell: Arbetslöshet andel av registerbaserade arbetskraft totalt % Område år år Avesta 14,2 27,9 Dalarna 7,7 13,5 Sverige 8,0 13,0 Avesta 13,6 23,2 Dalarna 7,6 12,0 Sverige 7,8 11,5 I december 2016 var den totala arbetslösheten i Avesta 13,6 procent och arbetslösheten för ungdomar mellan 18 och 24 år var 23,2 procent. Per 31 december 2016 ligger den totala arbetslösheten, öppet arbetslösa och personer i åtgärder, i Avesta högre än både riket och Dalarna. Detta gäller även för ungdomar mellan år. Utvecklingen av arbetslösheten i Avesta kommun under året framgår i nedan diagram. Diagram: Öppet arbetslösa och arbetssökande med aktivitetsstöd antal Samtliga år år (2016) Samtliga år jan feb mars apr maj jun jul aug sept okt nov dec Avesta kommun har det högsta antalet personer som befinner sig inom två år efter erhållet uppehållstillstånd av alla dalakommuner. Så även i ålderskategorin år, där Avesta kommun har tagit emot flest av alla kommuner i Sverige, sett i procent av kommunens totala befolkning. Det höga mottagandet kan delvis förklara den höga arbetslösheten i Avesta kommun. Arbetsmarknadsenheten (AME) fortsätter arbetet för att motverka den höga ungdomsarbetslösheten i länet i det nu permanenta projektet Unga till arbete tillsammans med Region Dalarna. Målgruppen är år och syftet är att identifiera egna resurser samt få hjälp till en praktikplats som underlättar att få ett jobb. Under 2016 har Arbetsmarknadsenheten haft aktivitet för 45 ungdomar, 27 män och 18 kvinnor, varav sex finns kvar i december procent har gått till egen försörjning. Som ett led i denna satsning genomför kommunen även Ungdomscentrum i samverkan med Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten, en veckovis avstämning av antalet ungdomar utanför studier och arbete. Under 2016 har satsningen träffat 69 ungdomar för vägledning, planering och insatser, 43 män och 26 kvinnor. Arbetsmarknadsenheten genomför löpande anpassning av verksamheten för att fånga upp ungdomar som är långt från arbetsmarknaden. Samverkansteam Avesta drivs i samverkan mellan Avesta kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget och riktar sig till individer som står långt från arbetsmarknaden och är i behov av samordnad rehabilitering. Målgruppen är år. Under året har vi jobbat med 40 personer, 57 procent kvinnor och 43 procent män. Av dessa har 28 procent gått vidare till arbete eller annan arbetslivsinriktad rehab erbjöds 140 feriejobbplatser i relation till 2016 då 212 gymnasieungdomar fått feriejobb i Avesta kommun. Det är en ökning med 72 platser i jämförelse med förra året. I år har kommunen erbjudit feriejobb inom grönyteskötsel, köksverksamhet, barnverksamhet, Visentparken, Sportparken, äldreomsorgen, Metropoolen, musikskolan samt på Verket. Feriejobb är en viktig och bra möjlighet till en yrkesintroduktion, få en egen inkomst och arbetslivserfarenhet. Förutom att kommunen erbjuder kommunala feriejobb har avtal tecknats med Roligaste Sommarjobbet som drivs av företaget Indivator. Här får 30 gymnasieelever möjlighet att skapa sitt eget sommarjobb under 4 veckor. Platserna är populära och har blivit fulltecknade även i år. Syftet är att öka ungas intresse för företagande. Kommunerna har ett Kommunalt Aktivitetsansvar för ungdomar, som har fullgjort sin skolplikt men som inte har fyllt 20 år, och inte genomför eller har fullföljt utbildning Årsredovisning 2016 Avesta kommun 15

16 på nationella program i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning. Under 2016 registrerades 159 ungdomar totalt och under 2016 har arbetsmarkandsenheten genomfört aktiviteter med 64 ungdomar varav 37 män och 27 kvinnor. Sex personer av totalt 64 har avslutats mot jobb och 68 ungdomar har avslutats på grund av att de fyllt 20 år. 23 ungdomar av 64 har deltagit/ deltar i studier på deltid/ heltid. Framtidsjobb Avesta är ett sedan april 2016 nystartat ESF projekt för de som är särskilt långt ifrån arbetsmarknaden. Målgruppen är år. Deltagarna kommer från Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten. Totalt sedan starten har man haft aktivitet för 60 deltagare, varav sex ungdomar. Resultatet just nu är att 16 fått arbete, 15 är i praktik och 22 i introduktion samt fyra har börjat studera. AME Service erbjuder meningsfull praktik eller olika typer av anställning med stöd. Deltagarna kommer från Arbetsförmedling och Socialförvaltning och målgruppen är år. Hittills under året har vi haft sammanlagt 63 deltagare, varav sex ungdomar. 33 har avslutats, bland annat har tre gått till studier, åtta till arbete med ekonomiskt stöd samt en har flyttat från kommunen. 18 personer är anställda genom offentligt skyddat anställningsstöd, särskilt anställningsstöd, utvecklingsanställning eller nystartsjobb och övriga 15 personer är i praktik. Regeringen har genom delegationen Unga till arbete initierat åtgärder för att arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet ska få större genomslag på lokal nivå. En lokal överenskommelse för Avesta kommun är framtagen tillsammans med Arbetsfömedlingen. En fördjupning av överenskommelsen genomförs under hösten 2016 och framåt. Överenskommelsen syftar till att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet genom en utvecklad gemensam verksamhet. Nya möjligheter för ungdomar med studier i kombination med praktik följer med överenskommelsen. Ett sådant exempel är upprättande av Utbildningskontrakt. Under 2016 har hittills 12 ungdomar valt att skriva kontrakt och gått tillbaka till studier. Projekt Avesta 2020 Projektet Avesta 2020 har pågått under perioden och omfattat 26 delprojekt och sex fokusområden: Koppardalen som tillväxtmotor, Utvecklad nyföretagarservice, Utveckla kvinnors företagande, Utökade marknadsförings- och näringslivsresurser, Attraktiv studieoch arbetspendling och Medflyttarstöd. Bland delprojekten återfanns även utredningar beträffande attraktivt boende, samt delprojekt från satsningen Förenkla helt Enkelt, som syftar till att ytterligare förbättra service och bemötande mot det lokala näringslivet. Antalet deltagare i projektet entreprenörsutbildningar samt aktiviteter kopplade till Madlab överstiger det uppsatta målet. Entreprenörsutbildningen hade 126 deltagare Region Dalarna var medfinansiär i de delprojekt som har direkt näringslivskoppling. Projektet har slutredovisats under våren 2016 och målen är uppnådda. Antalet nystartade företag 26 jämfört med målet på 20 företag. Antal nyskapade arbetstillfällen uppgick till 455 där målet var blev ett år då effekterna av det vi arbetade med under projektet blev tydliga. Många av besluten och delprojekten är nu implementerade i vår ordinarie verksamhet. De tankar och vårt tvärsektoriella arbetssätt, inte minst de barriärbrytande målen och vårt starka målfokus är lika viktiga nu som då och arbetet fortsätter med samma målmedvetna strategiska färdriktning. Kommunen har även nått målet att vara bäst i Dalarna i mätningen om företagsklimat som görs via SKL. 16 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

17 God ekonomisk hushållning Kommunfullmäktiges mål Från och med år 2000 ställs enligt kommunallagen krav på balans i kommunens ekonomi. Förvaltningsberättelsen innehåller en utvärdering och en samlad bild över hur fullmäktiges mål och riktlinjer för ekonomi, personal och verksamhet har uppnåtts i enlighet med kommunallagens krav. Verksamhetsperspektivet enligt god ekonomisk hushållning tar sikte på förmågan att bedriva verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt i enlighet med fullmäktiges intentioner. Sammanfattning och bedömning för Avesta kommun För Avesta kommun innebär god ekonomisk hushållning att den kommunala servicen ska infria kommuninvånarnas behov och förväntningar på ett kostnadseffektivt sätt. Balanskravet har efterlevts i Avesta kommun alltsedan En tumregel för god ekonomisk hushållning är, enligt SKL, att årsresultatet ska uppgå till mellan en och två procent. Målet i kommunen är att kortsiktigt uppnå ett årsresultat på minst 1 procent. Under perioden har det tvåprocentiga målet uppnåtts årligen med undantag av 2012 när avsättning för återställning av deponin vid Karlslund gjordes. Resultatet 2016 uppgick till 73,8 mkr, att jämföras med samma period föregående år på 49 mkr. Flyktingstatsbidraget på totalt 69,7 mkr som Avesta kommun fått för att finansiera en bra integration av våra nyanlända har periodiserats så att merparten på 64,3 mkr gottgjorts Fyra politiska beslut är tagna om användningen av medlen. Per bokslutsdag redovisas ett överskott för bidraget med 20,4 mkr. Årets resultat har uppkommit både genom budgetöverskott på flyktingstatsbidraget och att verksamheterna sammantaget redovisat en positiv budgetavvikelse på 15,6 mkr. Dessutom har skatten blivit bättre än budgeterat med 8 mkr på grund av att vi blivit fler i kommunen. Resultatet har även påverkats negativt med 10,7 mkr på grund av en utökning av avsättningen för framtida sluttäckning av Karlslund. Från och med 2013 har kommunerna haft möjlighet att fondera i goda tider för att använda i sämre tider. Detta innebär för Avestas del att resultat överstigande två procent från och med år 2010 avsatts i en resultatutjämningsreserv för att användas i kommande lågkonjunktur. Kommunfullmäktige har fattat beslut om både avsättning och ianspråktagande. Redan 2015 uppgick resultatutjämningsreserven till det av fullmäktige beslutade maximala beloppet på 40 mkr. Enligt fullmäktigebeslutet kan reserverade medel ianspråktas i enlighet med propositionen, det vill säga, det år skatteutvecklingen är lägre än skatteutvecklingen under de 10 senaste åren och kommunen redovisar ett negativt årsresultat. Enligt senaste prognosen från SKL kan fonden ianspråktas 2018, 2019 och Upplösning får maximalt ske upp till ett nollresultat. Avesta kommuns andel av välfärdsmiljarderna uppgår 2017 till 48 mkr, 2018 till 48 mkr, 2019 till 39 mkr, 2020 till 30 mkr och 2021 till 16 mkr. Det sista beloppet är helt baserat på befolkningsökningen och kommer att vara bestående i det generella statsbidraget åren från och med Standardkostnaden för verksamheterna är den kostnaden som kommunen skulle ha haft om verksamheterna bedrivits på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Avvikelser som ligger inom +/-10 procent är rimligt med hänsyn tagen till slump-mässiga variationer. Ett positivt värde innebär att kommunen har högre kostnader än den strukturårsjusterade standardkostnaden för Sveriges kommuner och ett negativt värde betyder lägre kostnader. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 17

18 Standardkostnaderna har en viss eftersläpning efter-som jämförelsen tas fram av Statistiska centralbyrån (SCB) först efter fastställt bokslut. För Avesta kommun har standardkostnaderna för verksamheterna under 2009 till 2015 uppgått till följande i procent; % Barnomsorg -5-2,5 5,5 8,6 8,5 8,2 8,2 Grundskola 4,2 3,8 7,7 12,4 12,0 21,2 21,2 Gymnasieskola 14, ,9 9,1 13,9 1,2 1,2 Äldreomsorg -8,5-11,6-10,2-13,5-9,9-10,1-10,1 Individ-/ familjeomsorg -18 3,2-4,1 6,8 4,8 3,4 3,4 Individ-och familjeomsorgen, äldreomsorgen och barnomsorgen redovisar lägre kostnader jämfört standardkostnaden i jämförbara kommuner. Gymnasieskolans kostnader har minskat jämfört föregående år men Avesta har fortfarande högre kostnader än 10 procent jämfört standardkostnaden för denna verksamhet. I sparåtgärderna som togs fram i samband med finanskrisens början 2008/2009 låg en stor del av besparingen och effektiviseringen på restriktiva inköp och köptrohet mot ramavtal. Vinsten ligger i upphandling i konkurrens och ramavtal med bra villkor som underlättar för verksamheterna att avropa varor och tjänster. Statistiken över köpmönster för Avesta kommun som årligen följs upp i samband med delårs- och årsbokslut visar att leverantörstroheten ökat och för närvarande ligger på 77,8 procent. En stor källa till osäkerhet i siffrorna är dock direktupphandlingar eftersom information om samtliga dessa saknas. 18 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

19 Mål och måluppfyllelse för verksamhetsåret 2016 Från och med 2005 finns ett lagligt krav på kommunerna att kommunfullmäktige, förutom finansiella mål, även ska fastställa verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Respektive styrelse ansvarar för att i sin verksamhet bryta ned fullmäktiges mål till konkreta, mätbara och uppföljningsbara mål. Både fullmäktiges finansiella och verksamhetsmässiga mål ska under året löpande följas upp i delårsrapport och årsredovisning. Hållbar utveckling/klimatneutralt Medborgarinflytande Diagram: Sammanställning av måluppfyllelse för alla målområden (redovisas i andel uppfyllda indikatorer) Målet uppnått Målet ej uppnått Målet ej avstämt 14 % 15 % 71 % 33 % 67 % Ungdomsstaden Folkhälsa / Trygghet Kulturstaden 17 % 100 % 33 % 83% 67 % Avesta år 2020 Ekonomi Totalt 20% 100 % 21% 10 % 69 % 20% 60 % Årsredovisning 2016 Avesta kommun 19

20 Hållbar utveckling / Klimatneutralt Vision Transport och energilösningarna inom kommunen ska vara hållbara och energieffektiva. Vi ska skapa förutsättningar till en långsiktig och hållbar utveckling, vilket innebär att kommunen tar ytterligare steg i sitt miljöarbete. År 2030 lever vi i en kommun som är solidarisk med människor i hela världen. Vi äter ekologisk och närproducerad mat och är medvetna om vår påverkan på miljön. Mål Uppnå kommunens Energi- och klimatstrategi KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Måluppfyllelse 2016 Energiförbrukning kwh/m2/år i kommunala byggnader 217,2 kwh/m2 210,0 kwh/m2 201,1 kwh/m2 Målet ej uppnått 202,7 kwh Målnivå: Minska med 1,5 % årligen för perioden , utgångsvärde 2010, 212,9 kwh/ år, motsvarar 194,5 år 2016 Källa och mätperiod: (Energi och klimatstrategi, delmål 2) Egen mätning 31/12 Aktiviteter/åtgärder: Målet är att ska minska med 1,5 % per år. Resultaten har varierat mellan åren men ser man till ett medelvärde så har inte minskningen nått upp till målet. Åtgärder för att minska energiförbrukningen pågår kontinuerligt, både genom att förbättra driften och att byta ut eller bygga om befintliga anläggningar. Klart 2016: Åvestadal: Ombyggnad ventilation, beräknad besparing ca 20 %. Daghemmet Gullvivan, Karlbo: Ombyggnad ventilation, ca 15 %. Planerat 2017 Daghemmet Blåkullen: Byte radiatorventiler, injustering av värmesystemet, ca 5 10 %. Daghemmet Triangeln, Fors: Utbyte av bef. 3 st elpannor till värmepump med bergvärme, ca 25-30%. Kvarteret Tjädern: 128 lägenheter, byte av radiator och stamventiler samt injustering av värmesystem ca 10 %. Åvestadalsskolan: Ny ventilation i 2 hus, besparing 20 % Andel miljöbilar i kommunorganisationen, personbilar och lätta lastbilar Målnivå: Personbilar 100 % år 2016 Enligt Energi och klimatstrategi, delmål 10 Källa och mätperiod: KKik, 31/12 35 % 44 % 52 % Målet ej uppnått 51 % Aktiviteter/åtgärder: 56 nya fordon har leasats under året, de flesta har ersatt äldre modeller men en del av de nya fordonen har utrustats med 4-hjulsdrift, (ej miljöfordon) samt därutöver har en utökning av antalet minibussar i organisationen gjorts. Detta har inneburit att miljöandelen för fordonsflottan minskat med 1 % -enheter. 20 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

21 Andel kasserad mat i kommunala kök, totalt, Energi och klimatstrategi, delmål 13 Målnivå: 15 % Källa och mätperiod: Egen mätning v Ekologiska livsmedel, andel i kommunens verksamhet, (Energi och klimatstrategi, delmål 12) Målnivå: 30 %, år 2016 Källa och mätperiod: KKik, 31/1 Återvinning av hushållsavfall, genom materialåtervinning Målnivå: Öka till Sverigesnitt senast 2018 (Sverigesnitt 2014, 36 %) Källa och mätperiod: KKik 31/12 Ökat kollektivresande, antal resor Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Dalatrafik, månadsvis - 21 % 17,1% Målet ej uppnått 16,4% 21 % 24 % 26 % Målet ej uppnått 25 % 24 % 22 % 25 % Målet ej avstämt * * Målet troligen uppnått resor gjorda* Aktiviteter/åtgärder: Andelen matsvinn i kommunens kök är 16,4%, varav matsvinn på tallrik är 6,4 %, svinn i serveringskärl på avdelning eller i serveringsdisk 4,4 % och mat som blir kvar i kök efter tillagning 5,7 %. Kostenheten arbetar aktivt för att minska svinnet och är nu på en nivå som känns rimlig. Drar vi ner ytterligare på tillagningen så är risken den att kunderna uppfattar det som om maten inte räcker till, att de inte får äta sig mätta. Matsvinnsmätning har pågått under veckorna Totalt har portioner mätts inom köken i förskola, skola och äldreomsorg. Aktiviteter/åtgärder: Ha fler ekologiska varor i beaktande vid nästa livsmedelsupphandling Uppgifterna för 2016 finns tillgängliga april Trenden ser ut att öka tack var utsorteringen av matavfall. Det finns dock andra typer av avfall som drar ner siffrorna. Aktiviteter/åtgärder: Resekort har införts från juli, pris 30 kr/kort, där kortet gäller tillsvidare. Resekortet ger rätt att resa obegränsat på de avgiftsfria linjerna inom kommunen. Ett par hållplatslägen har justerats och byggts om. Några hållplatser har dragits in till förmån för snabbare restider för att bättre kunna konkurrera med bilen. *Statistiken är tillförlitlig från och med juli 2016, vid införandet av resekorten. Innan dess osäker statistik och definitivt felaktigt från dec 2015-jun Troligt verkligt utfall 2016 är cirka resor. Andel Fair-tradeprodukter ska öka Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Egen mätning 31/12 6,5 % av livsmedel är Fairtrade 7,3 % av livsmedel är Fairtrade Målet ej uppnått 5,58 % Årsredovisning 2016 Avesta kommun 21

22 Medborgarinflytande Vision Medborgarna är i grunden för Avesta kommuns utveckling. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. Avesta kommun präglas av en VI-känsla där alla människors synpunkter är viktiga. Mål Invånarna i Avesta kommun ska ges möjlighet till aktivt inflytande genom medborgardialog. Årligen förbättra Nöjd-inflytande-index för. Bättre tillgänglighet, vägledning och svar på frågor för en bättre service till Avesta kommuns invånare Uppstart Servicecenter 2017 KF -Indikatorer Delaktighetsindex, Kommunens kvalitet i korthet Målnivå: 70 % Källa och mätperiod: KKiK, dec årligen Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Måluppfyllelse % 52 % 41 % Målet ej uppnått 41 % Medelvärde alla kommuner: 56 Aktiviteter/åtgärder: Ny webb lanseras mars 2017 vilken bl.a. ska göra det lättare att hitta information om Avesta kommun och att lämna klagomål och synpunkter. Nöjd-inflytande-index, mäts årligen via SCB:s medborgarundersökning Målnivå: 45 Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren Kommunens kvalitet i korthet, mått E-post, svar på en enkel fråga inom 2 dagar, andel % 2. Andel av medborgarna som via telefon får direkt svar på en enkel fråga 3. Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande via telefon Målnivå: 4. Svar inom två dagar, E-post, minst Sverigesnitt (83 % år 2014) 5. Andel medborgare som får svar via telefon, 60 % år Gott bemötande via telefon, 90 % år 2017 Källa och mätperiod: Servicemätning, KKik dec, årligen 83 % 63 % 72 % ingen mätning 70 % 57 % 89 % 96 % 39 % 100 % 46 Målet uppnått 48 Målet ej uppnått 78 %, (Sverigesnitt 86 %) 56 % 81 % Aktiviteter/åtgärder: Uppstart av Servicecenter under mars 2017 förväntas ge en positiv effekt på måtten för telefon och e-post. 22 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

23 Årsredovisning 2016 Avesta kommun 23

24 Ungdomsstaden Vision Vi vill att ungdomarna ska kunna välja att stanna kvar och leva i Avesta. Ungdomarna ska se Avesta som en kommun där de har möjligheter att utvecklas och där de kan bidra med sin kreativitet och sina lösningar. Vi behöver möta ungdomarna där de är för att skapa möjlighet för dem att vara delaktiga i samhällsbyggandet. Vi vill ge ungdomar ett reellt inflytande genom att ta tillvara deras kunskap, intresse och engagemang för kultur, fritid, skola, arbetet mot droger och övriga framtidsfrågor. Mål Ungdomar i Avesta ska ha verklig tillgång till inflytande Andel som påbörjar och slutför gymnasiet ska öka. Avesta ska under budgetperioden bli en av Sveriges bästa skolkommuner KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Måluppfyllelse 2016 LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) Politik, samhälle och inflytande, delfråga 4 Hur stor möjlighet har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer i kommunen? Målnivå: Öka Källa/ mätperiod: Ungdomsstyrelsen hösten -15 Åk 8: 22 %, Gy åk 2: 23 % Mäts ej Åk 8: 27 %, Gy åk 2: 29 % Målet ej avstämt LUPP genomförs inte under 2016 Nationella prov åk3, sv, ma, andel som klarat alla delprov Målnivå: 80 % år 2016, 90 % år 2018 Källa och mätperiod: Kkik, 31/12 Kolada N15474 Andel elever som är behöriga till yrkesprogra Målnivå: 85 % år 2016, 90 % år 2018 Källa och mätperiod: Skolverket, Kolada N ,3 % 69 % 62 % Målet ej uppnått 56 % Svenska 62 % och matematik 50 % Det är 9 delprov i matematik, där Skriftliga räknemetoder, är delprovet som drar ner resultatet. 84,8 % 79,6 % 81,3 % Målet ej uppnått 80,9 % Aktiviteter/åtgärder: Resultatenheten har en arbetsgrupp med förstelärare i matematik, från grundskolans lägsta åldrar t.o.m. gymnasiet. Gruppens arbete leds av en grundskolerektor. Uppdraget är att under vårterminen -17, ta fram en arbetsplan med vad som eleverna behöver i varje årskurs, för att höja elevernas kunskaper i matematik. Planen ska omsättas i praktiken fr.o.m. läsåret 17/18 Aktiviteter/åtgärder: Utöka stöd till elever i behov av stödinsatser. Kompetensutveckla pedagoger inom specialpedagogiska kurser. Arrangera sommarskola 24 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

25 Meritvärde åk 9, kommunala skolor Målnivå: 215, år 2016, 220, år 2018 Källa och mätperiod: Skolverket, 31/12 Kolada N15501 (16 ämnen) Andel som slutför sina gymnasiestudier inom fyra år (hemkommun) Målnivå: 80 % år 2016, 85 % år 2018 Källa och mätperiod: Kkik, 31/12 Kolada N17404, från 2014 Sammanvägt resultat i grundskolan, lägeskommun, ranking Målnivå: Ranking 200, år 2016, ranking 20 eller bättre, år 2020 Källa och mätperiod: Skolverket, Öppna jämförelser, mått (U15428), mäts årligen Målet ej uppnått 210,3 70, 5 % 77,1% 81,3 % Målet ej uppnått 73, Målet ej uppnått 246 Aktiviteter/åtgärder: Riktade fortbildningsinsatser Formativ bedömning Kollegialt lärande Matematiklyftet Läslyftet Nätverksmöten för pedagoger, med förstelärare som handledare Utvärdering och analys av resultat bl.a i kvalitetsredovisning Aktiviteter/åtgärder: Aktiviteter för att uppnå indikator: Riktade fortbildningsinsatser Formativ bedömning Kollegialt lärande Matematiklyftet Läslyftet Förtydligande av det pedagogiska uppdraget för skolledning, samt försteläraruppdraget Årsredovisning 2016 Avesta kommun 25

26 Folkhälsa/trygghet Vision Grunden för friska och trygga invånare är en levande demokrati. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. En attraktiv utomhusmiljö bidrar till välbefinnande och mindre förstörelse i offentliga miljöer. En väl fungerande kommunal service som omsluter allt från barn till äldre är kännetecken för en välmående kommun. Idag är den goda hälsan inte jämt fördelad i samhället. Folkhälsoarbetet i Avesta handlar därför om att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Vi ska intensifiera arbetet med att skapa en trygg och säker kommun att leva, bo och verka i. Mål Trygghet - Alla invånare ska uppleva att det känns tryggt att bo, leva och verka i Avesta. Folkhälsa - Avestas invånare ska ha en god folkhälsa. Utgångspunkten är tre av de elva nationella målområdena för folkhälsa: 1. Ekonomisk och social trygghet, 2. Trygga och goda uppväxtvillkor, 3. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Måluppfyllelse 2016 Trygghet, Nöjd-Region-index, delfråga A7 Hur trygg och säker du känner dig utomhus kvällar/nätter, mot rån och misshandel samt mot inbrott i hemmet Målnivå: 60 år 2018 Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren 55 Mäts ej Målet ej uppnått Värdet 2016 har sjunkit till 50. Aktiviteter 2016: Trygghetsvandring i Krylbo, aktiviteter mot klottrare Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad Målnivå: Minska Källa och mätperiod: KKik, 31/12, Kolada N ,2 (2012) 8,3 (2013) 9,7 (2014) Målet ej uppnått 10,6 (2015) Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel Målnivå: Minska Källa och mätperiod: KKik, 31/12, Kolada N ,4 % (2012) 4,9 % (2013) 4,7 % (2014) Målet ej uppnått 4,7 (2015) Aktiviteter/åtgärder: Samverka Socialtjänst, AME, AF, FK, landsting. Arbeta med elever, praktikanter samt olika åtgärdsanställningar. Arbeta för att 0-klassade ska erhålla egen försörjning. Arbeta med arbetsmarknadskunskap i skolan. Projekt Framtids jobb Avesta är inlett 1/4. Ett ESF projekt som drivs av AME men som är riktat till personer med försörjningsstöd. 26 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

27 Kulturstaden Vision En attraktiv kulturpolitik är basen för ett öppet, nyfiket, jämlikt och demokratiskt samhälle. Genom kulturen skapas kreativitet, god hälsa och social gemenskap. Vi ser kulturen som en tillväxtfaktor och vårt starka föreningsliv bidrar till medborgarnas engagemang som gör dem till stolta medborgare och goda ambassadörer för vår kommun. Utformningen av de offentliga miljöerna har bidragit till att besöksnäringen är betydelsefull och att vi kännetecknas av våra profilområden Koppardalen, Outdoor, Sport och Kulturstaden. Mål Öka antalet besökare vid våra kulturella besöksmål med 10 procent per år, En bred musik- och kulturskola med många deltagare KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Måluppfyllelse 2016 Verket, antalet besökare Visentparken, antal besökare Målnivå: Verket, besökare år 2018, Visentparken, besökare år 2018 Källa och mätperiod: Egen mätning Målet ej uppnått, mäts först 2018 Verket Visentparken Verket: Utvidgade aktiviteter på loven. Fortsatt satsning på familjeaktiviteter. Kompetensutveckling för arbete med sociala medier, hemsida mm. Digitala guider till miljön runt Verket har tagits fram. Riktade inbjudningar till skolor i Dalarna. Satsning på e-sportsmässa/ festival för att nå ungdomar. Erbjudanden/kampanjer planeras inför högsäsong. Visentparken: Öppethållande under påsken blev en succé då vi uppskattar antalet besökare till närmare 600 st på två dagar. Ombyggnad av köksdelen i caféet för att möta ökat antal besökare. Ny hemsida för Visentparken. Under 2016 gick en Tur(ist)buss sträckan Avesta-Avesta Visentpark-Avesta Art. Kulturskolan, antal deltagare Målnivå: 800 deltagare år 2018, (vår- och hösttermin summeras) Källa och mätperiod: Egen mätning Målet ej uppnått, mäts först Aktiviteter/åtgärder: Sommarkulturskola genomfördes under sommaren. Arbetet med att bredda kulturskolan har nu påbörjats med kr från Kulturrådet för Fokus ligger också på att möjliggöra för nya målgrupper att upptäcka kulturskolan. Konst, film och gruppundervisning i större utsträckning kommer att erbjudas. En utredning som ser över avgifterna pågår. IFritidsmöjligheter, Nöjd-Region-Index, delfråga A6. Målnivå: 67, år 2018 Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren 59 Mäts ej Målet uppnått 64 Årsredovisning 2016 Avesta kommun 27

28 Avesta 2020 Vision Avesta ska år 2020 vara en dynamisk tillväxtregion, med ett breddat näringsliv som är hållbart förankrat både lokalt och regionalt. Satsningar på entreprenörskap för kvinnor och män har gjort att nya företag skapats och getts förutsättningar att växa. Mål Befolkningsökning Fler arbetstillfällen Bättre näringslivsklimat Avesta ska under budgetperioden halvera ungdomsarbetslösheten KF -Indikatorer Befolkningsstatistik Målnivå: Öka Källa och mätperiod: Skatteverket, 31/12 Öppna Jämförelser, Företagsklimat (Insikten, SKL:s företagsenkät) Målnivå: Topp 10 under perioden Källa och mätperiod: KKik, år 2015, Kolada U07451 Svenskt näringslivs rankning, platser Målnivå: platser, startvärde från 2013, plats 173 Källa och mätperiod: KKik, 31/12, Kolada U40402 Antal nyregistrerade företag/1 000 invånare, mäts 1:a halvåret Målnivå: 5,0 Källa och mätperiod: KKik, 31/12, Kolada U00901 Arbetslöshetsstatistik, ungdomar år, jämförelsetal år 2013, 22,8 % Målnivå: 50 % år 2018 Källa och mätperiod: AFM 31/12, Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av åldersgruppen år Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Måluppfyllelse Målet uppnått Mäts ej 75 Mäts ej 2016 I 2015 års har brandsyn nått NKI-resultatet 76 vilket motsvarar plats 51 bland deltagande kommuner. För att förbättra rankingen kommer förbundet bl a att arbeta med att förbättra informationen på hemsidan samt utveckling av e-tjänster. NKI indikerar mycket höga värden för såväl bygglov (78) som miljö- & hälsoskydd (74). I bygglovfrågor rankas förvaltningen som nr 19 i Sverige, i miljö- och hälsoskydd nr 17. Fortsatt fokus på effektivitetutveckling och bemötande Målet ej uppnått 140 Egen kompletterande uppföljning av Svenskt Näringslivs frågor genomförd och åtgärder insatta utifrån svaren. 3,9 4,1 4,9 Målet ej uppnått 4,0 22,8 % 22,1 % 27,9 % Målet ej uppnått 23,2 % Aktiviter genomförda i samverkan med Almi och Avesta Nyföretagar- Centrum med målsättningen att nya företag startas. Aktiviteter/åtgärder: Speedmeeting (korta, snabba möten mellan ungdomar och arbetsgivare) genomförd under vår och höst. Projektet Unga till arbete tillsammans med Region Dalarna. Ungdomscentrum tillsammans med Arbetsförmedlingen också genomförd under året. 28 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

29 Ekonomi Mål Oförändrad skattesats Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för uppgå till 99 procent. Utrymmet upp till 100 procent är det utrymme som exempelvis kan användas till att stärka det egna kapitalet, göra investeringar eller för att öka handlingsberedskapen för oförutsedda händelser. KF -Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Måluppfyllelse 2016 Mål: Oförändrad skatt. Målet uppnått Målet uppnått Målet uppnått Målet uppnått Mål: Nettokostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt uppgå till 99 %. Målet uppnått Målet uppnått Målet uppnått Målet uppnått Nettokostnadernas andel uppgår per 31/12 till 94,3 %. Årets resultat uppgår till + 74 mkr. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 29

30 Finansiell analys Avesta kommun använder den så kallade RK-modellen för sin finansiella analys. Modellen syftar till att analysera fyra viktiga perspektiv som ska leda till en finansiell bedömning av Avesta kommun och genom analysen klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. Analysen avslutas med en känslighetsanalys. De fyra delarna är resultat, kapacitet, risk och kontroll. Fyra perspektiv vid finansiell bedömning; Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Nyckeltal vid bedömning av de fyra perspektiven; Resultat 1. Nettokostnadsandel 2. Självfinansieringsgrad 3. Nettoinvestering 4. Finansnetto 5. Årets resultat 6. Förändring av kostnader och intäkter 7. Avstämning av balanskrav Risk 11. Likviditetsmått 12. Räntor 13. Borgensåtaganden 14. Totala pensionsskulden Kapacitet 8. Soliditet 9. Skuldsättningsgrad 10. Kommunalskatt Kontroll 15. Budgetföljsamhet 16. Känslighetsanalys Resultat Som ett första perspektiv i den finansiella analysen kartläggs kommunens ekonomiska resultat. Vilken balans finns mellan intäkter och kostnader under året och över tiden? En obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna, är en varningssignal. I detta perspektiv bedöms även investeringarna och deras utveckling. Kapacitet Det andra perspektivet är kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Underskott under en rad år urholkar den finansiella motståndskraften eller den långsiktiga betalningsberedskapen. Risk Föreligger risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen både i ett kort men även i ett lite längre perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här diskuteras också borgensåtaganden och kommunens pensionsskuld. Kontroll Det fjärde perspektivet har till syfte att kontrollera hur beslutade finansiella målsättningar och planer följs upp. En god följsamhet mot budget är en förutsättning för god ekonomisk hushållning. Det är viktigt att ha god kontroll över sin ekonomi och att de ekonomiska prognoser som upprättas är bra. 30 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

31 Resultat och kapacitet 1. Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor del kostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. % Verksamheten Avskrivningar Finansnetto Totalt Ett av kommunens finansiella mål är att 99 % av skatteintäkterna och generella statsbidrag ska användas för kommunens verksamheter. Resterande 1 % ska användas för att finansiera investeringar. För året 2016 har målet nåtts med råge då 94 % av skatteintäkterna har använts för den dagliga verksamheten. Resultatet för perioden uppgår till + 73,8 mkr, beroende främst på att verksamheterna redovisar positiva resultat. Det tillfälliga flyktingbidraget har inte upparbetats i planerad omfattning och bidrar till resultatet. 2. Skattefinansieringsgrad av investeringar mkr Nettoinvesteringar Finansiering Kvar av skatteintäkter efter löpande drift Självfinansieringsgrad 92% 153% 124% 122% 173% Ett viktigt nyckeltal för anläggningsinvesteringar är skattefinansieringsgraden. Den beskriver hur stor del av kommunens nettoinvesteringar som kan finansieras med skatteintäkter när den löpande driften är finansierad. 100 procent innebär att samtliga investeringar kan investeras med skatteintäkter. En skattefinansieringsgrad över 100 procent stärker kommunens långsiktiga betalningsberedskap och bevarar det finansiella handlingsutrymmet. Med en finansieringsgrad under 100 procent tvingas kommunen att låna medel. Under de senaste åren har skattefinansieringsgraden varierat från 92 till 173 procent av investeringskostnaderna. Det innebär att investeringarna mestadels finansieras genom kvarvarande skatteintäkter. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 31

32 3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar % "Investeringsvolym/ nettokostnader" Nettoinvesteringar Avskrivningar "Nettoinvesteringar/ avskrivningar" För en genomsnittlig kommun i Sverige uppgår investeringsvolymen till 5-7 procent av nettokostnaderna. Enligt tabellen framgår att Avesta ligger som genomsnittet. Diagram: Nettoinvesteringar och avskrivningar kommunen mkr Nettoinvesteringar Avskrivningar Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar visar om kommunen reinvesterar i den takt som anläggningstillgångarna minskar i värde. För att inte urholka kommunens anläggningskapital bör investeringarna minst ligga på samma nivå som avskrivningarna. De senaste årens investeringar har varit höga. Det har försämrat kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme Finansnetto I kommunens finansnetto ingår räntenetto för lån, ränta för pensioner samt riskpremie eller aktieutdelning från de kommunala bolagen. Tabell: Räntenetto lån mkr Kommun -4,9-2,7-1,4-1,2-1,2 Koncern -30,2-29,4-27,7-26,3-23,4 Tabell: Räntekostnader 2016 Internbanken Räntekostnad derivat Räntekostnad lån Totalt 5. Årets resultat mkr ,9 mkr - 1,5 mkr 23,4 mkr Kommunen redovisar ett positivt resultat vid bokslutet med 74 mkr. I jämförelse med budget är det drygt 68 mkr bättre än planerat. Styrelserna har resultat som är 63 mkr bättre än budget. Skatter och generella statsbidrag är 8 mkr högre än förväntat bland annat på grund av förra årets befolkningsökning var högre än förväntat. 32 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

33 6. Förändring av kostnader och intäkter Diagram: Förändring av kostnader och intäkter % Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter En viktig förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens nettokostnader bör inte öka snabbare än skatteintäkterna. Årets skatteutveckling är positiv, mycket beroende på att vi hade en betydande befolkningsutveckling 2015, vilket påverkar skatteintäkterna Totalt för den senaste 4-årsperioden har skatteintäkterna ökat mer än kostnaderna, vilket är positivt för en långsiktigt hållbar ekonomi. 7. Balanskravsutredning tkr Årets resultat enligt resultaträkningen Reducering av samtliga realisationsvinster Årets resultat efter balansjusteringar Reservering av medel till resultatutjämningsfond Användning av medel från resultatutjämningsfond Balanskravsresultat Balanskrav är uppfyllt Årsredovisning 2016 Avesta kommun 33

34 8. Soliditet Soliditet enligt balansräkning, % Soliditet Soliditet exkl. upplåning som sker för bolagens behov Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser, % Soliditet Soliditet, exkl. upplåning som sker för bolagens behov Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt. Den anger hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med egna medel. Resterande del upp till 100 procent utgör kommunens skulder. Ju högre soliditet, desto starkare blir kommunens långsiktiga finansiella förmåga. Förändringarna i soliditetsmåttet är beroende av investeringstakten, skuldförändringarna och det ekonomiska resultatet. Om soliditeten är oförändrad innebär det att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma takt. Soliditeten uppgår till 44 procent om man undantar internbanken (det vill säga den upplåning som görs för bolagens behov). Soliditeten är 23 procent inklusive bolagens behov av upplåning. Soliditeten har förbättrats under 5-årsperioden. Enligt den blandade modellen för pensionsredovisning ingår inte ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelsen i balansräkningen. I soliditetsberäkningen ingår de förpliktelserna, då kommunen är skyldig att betala ut pensionerna. Enligt tabellen framgår att soliditeten är negativ om ansvarsförbindelsen inkluderas. Den är -18 procent, då upplåning som sker för bolagens behov exkluderade. Om vi tar hänsyn till hur samlade pensionsåtagandet skulle påverka det egna kapitalet blir det i faktiska siffor: Eget kapital: Redovisning enligt blandad modell Mkr Inkl. total pensionsförpliktelse Mkr 9. Långfristiga skulder Samtliga koncernens lån förmedlas via internbanken. Skulder totalt Varav: Kommuninvest Certifikatprogram Obligationer Marknadsvärde skulder mkr 550 mkr 370 mkr 100 mkr mkr I diagrammet redovisas internbankens upplåning och fördelningen mellan kommun och bolag. Kommunens externa låneskuld har ökat med 85 mkr under perioden och uppgår till 109 mkr Den ökade upplåningen har till största delen gjorts via kommunens korta marknadsprogram (certifikat) där minusräntor kunnat erhållas under året. I diagrammet redovisas koncernens och kommunens låneskuld inklusive koncernkontokredit. Diagram: Låneskuld inklusive koncernkontokredit mkr Avesta kommun Bolagen Kommunalskatt Avesta Dalarna Riket Primärkommunal skatt 22,44 22,66 20,75 Landstingsskatt 11,16 11,16 11,35 Total kommunalskatt 33,60 33,82 32,10 Den totala kommunala skatten uppgår till 33,60 kr för Avesta kommun. Det är 22 öre lägre i jämförelse med länet och 1,50 högre än riket. Den primärkommunala skatten för Avesta kommun är 1,69 kr högre i jämförelse med riket. 34 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

35 Risk och kontroll Kapitalbindningstid 1,72 år 11. Likviditet Likvida medel, mkr Kassalikviditet, %* 67 % 70 % 45 % 62 % 100 % Rörelsekapital, mkr** Likviditetsdagar *Kassalikviditet är kortfristiga fordringar + kassa/bank / kortfristiga skulder. **Omsättningstillgångar kortfristiga skulder. Likviditetet är ett viktigt nyckeltal och ett riskområde för kommunens finansiella styrka då likviditeten mäter den kortsiktiga betalningsförmågan. Hög likviditet innebär god finansiell styrka och därmed liten finansiell risk. En kassalikviditet som överstiger 100 procent innebär att samtliga kortfristiga skulder kan betalas om de faller till omgående betalning. Kassalikviditeten uppgår till 100 % för första gången under den senast 5-årsperioden. Räknar vi bort semesterlöneskulden, som utgör en femtedel av de kortfristiga skulderna uppgår kassalikviditeteten till 128 %. Semesterlöneskulden förväntas inte omsättas de närmaste åren. Kommunen har genom checkräkningskrediten på 75 mkr möjlighet att möta temporära svackor i likviditeten. Krediten disponerar man tillsammans med koncernbolagen och räddningstjänstförbundet. 12. Räntor och valutor Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. Enligt kommunens finanspolicy har man möjlighet att låna i utländsk valuta. För närvarande sker inte någon sådan upplåning. Upplåningen sker idag enbart i svensk valuta vilket innebär att det inte finns några valutarisker. Räntebindningstid -exklusive derivat 5,01 år 0,10 år Diagram: Kapital- och räntebindning fördelat per år mkr Kapitalbindning Räntebindning år Snittränta per inklusive derivat 2,15 % och exklusive derivat minus 0,20 %. Diagram: Snittränta per % Inklusive derivat Exklusive derivat 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00-1,00 3,14 1, ,80 1,50 2,93 0,58 2,75 0,00 2,15 0, Ränterisker kan definieras som risken att oväntade förändringar i ränteläget leder till ett sämre räntenetto. Ränterisker beror främst på löptids- och räntebindningsstrukturen. Andelen lån med kort räntebindning medför en risk för ökade räntekostnader men kan också innebära sänkta kostnader. Internbanken nyttjar på penningmarknaden förekommande derivat i form av bland annat ränteswappar och räntetak för att hantera ränteriskerna på bästa möjliga sätt. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 35

36 Derivat Ränteswappar: 900 Mkr Varav - Förlängningsbara 50 Mkr - Med framtida start 100 Mkr - Vanliga swappar 750 Mkr Marknadsvärde swappar: Motparter swappar: Nordea Danske Bank Swedbank Handelsbanken Säkringsredovisning Bedömning av säkringsförhållandets effektivitet 1002 Mkr 400 Mkr 250 Mkr 200 Mkr 50 Mkr Kommunen bedömer säkringsförhållandets effektivitet per balansdag genom att jämföra de huvudsakliga villkoren för säkringsinstrumentet med de huvudsakliga villkoren för den säkrade posten. De kritiska villkoren utgörs av nominella belopp, löptid, samt räntebas. Per den 31 december 2016 är förhållandet följande: Lån rörlig ränta stibor rörlig ränta med golv 0 % Säkringsinstrument/swappar rörligt ben stibor fast ben bunden ränta 920 Mkr 100 Mkr 900 Mkr 900 Mkr Eftersom swappar enligt ovan kan matchas mot lån med rörlig stiborränta utan golv anses säkringsförhållandet vara effektivit på balansdagen. 13. Borgensåtagande Tabell: Kommunal borgen mkr Kommunalt borgensoch förlustansvar egnahem och småhus 0,8 0,8 0,6 0,4 0,4 Kommunala bolag 0,5 0,6 0,6 0,5 0,4 Övriga ansvarsförbindelser 16,7 15,8 14,7 17,6 13,6 Totalt 18,0 17,2 15,9 18,5 14,4 Det kommunala borgensåtagandet omfattar bland annat förlustansvar för egnahem med 40 procent av beviljade lån. De övriga ansvarsförbindelserna avser borgen till Dalatrafik AB, Transitio AB och ett antal idrottsföreningar. Förlustrisker finns men bedöms inte uppgå till några större belopp. 14. Pensionsskulden mkr Pensioner, kortfristig del Avsättningar till pension Pensionsförpliktelse äldre än Total pensionsskuld Förpliktelse av total skuld, % 85 % 84 % 84 % 83% 83 % Aktualiseringsgrad, % 90 % 91 % 92 % 90% 91 % Pensionerna är en växande kostnad för kommunerna. Kommunen har utöver den skuld som finns i balansräkningen ett stort åtagande för pensioner som redovisas som ansvarsförbindelse. Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 737 mkr varav 610 mkr som ansvarsförbindelse. Det innebär att 83 procent av den totala skulden redovisas utanför balansräkningen i enlighet med den blandade redovisningsmodellen. I diagrammet nedan redovisas hur den totala pensionsförpliktelsen beräknas belasta likviditeteten under perioden , räknat i fasta priser. Den nedersta delen av diagrammet utgörs av ansvarsförbindelsen, som räknas vara fullgjord efter prognosintervallet år Årsredovisning 2016 Avesta kommun

37 Diagram: Likviditetsbelastning i fasta priser Gamla utbetalningar Nya utbetalningar mkr Avgiftsbestämd ålderspension Särskild löneskatt Avesta kommun har inga finansiella placeringar avseende pensionsförpliktelser. Avsättningar till pensioner i balansräkningen återlånas i sin helhet i verksamheten. Kommunen har pensionsförpliktelse till två förtroendevalda. Beräkningen grundar sig på en antagen pension eftersom någon begäran om utbetalning inte har skett. Aktualiseringsgraden uppgår till 91 procent, vilket är en mycket bra nivå. Aktualiseringsgraden är den andel, av person akterna för anställd personal, som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar. 15. Budgetföljsamhet mkr Kommunfullmäktige 0,2-0,2-0,3 0,3-0,2 Kommunstyrelsen 15,3 7,7 14,5 21,2 46,7 Omsorgsstyrelsen -2,0 2,4 1,4 0,3 21,3 Bildningsstyrelsen -1,0 1,6-0,5 0,1-5,6 Miljö- och byggnadsnämnd -0,2 0,0 0,7 0,5 1,3 Summa budgetavvikelse 12,3 11,5 15,8 22,4 63,5 En viktig förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunens styrelser klarar av att bedriva verksamheten inom tilldelade budgetanslag, det vill säga att det finns budgetföljsamhet i kommunen. Av ovanstående redovisning framgår att budgetföljsamheten varierat över tiden och mellan styrelserna. För 2016 redovisar verksamheten ett starkt positivt resultat i förhållande till budget. 16. Känslighetsanalys mkr Löneförändring med 1 % inkl. PO samtlig personal i kommunen 9,4 Bruttokostnadsförändring med 1 % 14,7 Generella statsbidrag med 1 % 2,2 Förändrad utdebitering med 1 kr 48,0 Förändrad äldreomsorgstaxa med 10 % 2,4 Förändrad barnomsorgstaxa med 10 % 1,1 Förändring av befolkningen med 50 personer 2,6 Förändring av skatteunderlag 1 % 12,1 I känslighetsanalysen framgår hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. En förändring av bruttokostnaderna innebär en kostnadsökning med cirka 14 mkr. En löneförändring med en procent inklusive personalomkostnader innebär en förändring av kostnaderna med 9,4 mkr. Det visar att en liten procentuell förändring får en relativt stor förändring på kommunens ekonomi. Analysen visar också att kommunen inte har så stora möjligheter att radikalt förbättra sin ekonomi genom att höja olika taxor. Avesta kommun Årsredovisning

38 Räkenskaper Driftredovisning Ack budget Utfall 2016 Utfall 2015 tkr Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader +/- Intäkter Kostnader +/- Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Omsorgsstyrelsen Bildningsstyrelsen V-D miljö och bygg Summa styrelser Interna poster Kalkylerad kapitalkostnad Personalförsäkring pension Bokslutsjusteringar Finansiella poster Interna poster förvaltning Verksamhetens netto Investeringsredovisning Ack budget Utfall 2016 Utfall 2015 tkr Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter +/- Inkomster Utgifter +/- Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Omsorgsstyrelsen Bildningsstyrelsen V-D miljö och bygg Summa styrelser Årsredovisning 2016 Avesta kommun

39 Redovisning av större investeringar Bokslut 2016 Utfall t o m 2016 Projekt totalt Beräknas färdigställd Stamfiber till landsbygden Under 2016 har ca m fiber förlagts i kommunen, främst till landsbygd genom kommunala investeringar. Projektet innebär också att kommunen ansökt om bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden projektet beräknas vara klart årsskiftet Belysningsprojekt Klart Energibesparingsprojekt på kommunens vägbelysning som pågått sedan Projektet har inneburit bl a byte till energisnålare armaturer. Projektet avslutat. Dalavägen/Bergslagsvägen Klart Ny cirkulationsplats öppnad vid Dalavägen-Bergslagsvägen i Avesta centrum. Kvarstår mindre delar gällande utsmyckning av cirkulationen. Invigning av utsmyckningen beräknas till maj Inre och yttre skolmiljöer Konstgräs omläggn Avestavallen Väghållning Klart Ny cirkulationsplats öppnad vid handelsområde Åsbo, utsmyckning kvarstår beräknas klart våren Ny vägtrumma i Tråbacken, upprustning av broar över RV 68 och RV 70 samt skapande av GC väg med räcke för sträckan Karlbo-Brovallen har också genomförts under året. Grönytor Klart Iordningsställande av rastplats Lumsen. Trapp ned till Gamla Byn vid Kyrkbron. Åtgärder trädplanteringar mm längs Axel Johnsonsväg. Fastigheter Klart Ombyggnad café vid Visentparken och ombyggnationer i fastigheten Boken 5 (Omsorgshuset) samt ventilationsåtgärder i Stadshuset och AvestaParken. Inventarier/maskiner Klart Utrustning till bl a produktionsenheten och städenheten. Yttre miljöer Åtgärder för yttre miljö inom ramen för Fors- och Krylboprojektet. Slutsumma Årsredovisning 2016 Avesta kommun 39

40 Resultaträkning Kommunen Koncernen tkr Not Budget 2016 Avvikelse Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT Årsredovisning 2016 Avesta kommun

41 Balansräkning Kommunen Koncernen tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillg - Mark, byggnader, tekn anläggn Maskiner o inventarier Ej aktiverade investeringar Finansiella anläggningtillg Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital ÅRETS RESULTAT SUMMA EGET KAPITAL Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar Obeskattad reserv Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvars- och borgensförbindelser Ansvarsförbindelse pensioner Årsredovisning 2016 Avesta kommun 41

42 Kassaflödesanalys tkr Not Kommunen Koncernen DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för avskrivningar Justering för realisationsvinst Justering för gjorda avsättningar - pensioner övriga avsättningar "Justering för övriga ej likviditets påverkande poster" Medel från verkamheten för förändring av rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) kortfr. fordringar Ökning(-)/minskning(+) förråd Ökning(+)/minskning(-) kortfr. skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar Inköp finansiella tillgångar Avyttrade materiella tillgångar Inköp av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet FINANSIERING Utlåning Utlåning/ökning långfr. fordringar Återbetald utlåning -135 Upplåning Långfristig upplåning Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel 1 januari Likvida medel 31 december Årsredovisning 2016 Avesta kommun

43 Nothänvisningar Nothänvisningar Kommunen Koncernen NOT 1: VERKSAMHETENS INTÄKTER OCH KOSTNADER Verksamhetens intäkter Avgår interna intäkter Summa externa intäkter Varav: Försäljningsintäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet och konsulttjänster Realisationsvinster Övriga intäkter Eget arbete investeringar Summa externa intäkter Verksamhetens kostnader Avgår interna kostnader Summa externa kostnader Varav: Löner och sociala avgifter Pensionskostnader inkl löneskatt Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial Lämnade bidrag Köp av huvudverksamhet Övriga tjänster Lokal- och markhyror Bränsle, energi och vatten Hyra/leasing av anläggningstillgångar Materialkostnader Övriga kostnader Summa externa kostnader Avskrivningar Fastigheter och övr anläggningstillgångar Inventarier och maskiner Direktavskrivningar Leasingavtal Summa avskrivningar Årsredovisning 2016 Avesta kommun 43

44 Nothänvisningar Kommunen Koncernen Jämförelsestörande poster Återbetalning från AFA Avsättning till deponi Summa jämförelsestörande poster NOT 2 SKATTEINTÄKTER Egna skatteintäkter Prel. slutskatteavräkning 2014 enl RKR:s rekommendation Prel. slutskatteavräkning 2015 enl RKR:s rekommendation Prel. slutskatteavräkning 2016 enl RKR:s rekommendation Totalt not Not 3 Generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag Regleringsbidrag Kommunal fastighetsavgift Generella bidrag från staten Regleringsavgift Kostnadsutjämningavgift Avgift LSS-utjämning Totalt not NOT 4 FINANSIELLA INTÄKTER Räntor utlämnade lån Räntor likvida medel 0 9 Övriga finansiella intäkter Totalt not NOT 5 FINANSIELLA KOSTNADER Räntor upptagna lån Räntor check konto 0 4 Räntor pensionsskuld Övriga finansiella kostnader Totalt not NOT 6 REALISATIONSVINST Realisationsvinst materiella tillgångar Totalt not Årsredovisning 2016 Avesta kommun

45 Nothänvisningar Kommunen Koncernen NOT 7 EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER Årets upplösning av bidrag till statlig infrastruktur Årets upplösning av investeringsbidrag Omklassificering från investering till investeringsbidrag Ej slutreglerat markköp Horndal 12: Ej slutreglerad markförsäljning Horndal 12: Omklassificering från investering till drift 7 0 Totalt not NOT 8 INKÖP AV MATERIELLA TILLGÅNGAR Park o gatumark, verksamh fast Årets investering Totalt not NOT 9 INKÖP AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR Andelar Kommuninvest ek förening Totalt not NOT 10 AVYTTRADE MATERIELLA TILLGÅNGAR Verksamhetsfastigheter 0 5 Mark detaljplanelagd Lantegendomar 50 0 Bilar/maskiner/inventarier Totalt not NOT 11 UTLÅNING/ÖKNING LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Minskning/Ökning långfristiga fordringar Totalt not NOT 12 LÅNGFRISTIG UPPLÅNING Nyupplåning Totalt not NOT 13 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde Investeringar Inköp av mark, byggnader Avyttringar Nedskrivningar, årets Årsredovisning 2016 Avesta kommun 45

46 Nothänvisningar Kommunen Koncernen Omklassificering till omsättningstillgång Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Pågående investering Ingående balans Aktiverade pågående investeringar Årets pågående investeringar Omklassificering från investering till drift Redovisat värde vid årets slut Totalt not NOT 14 MASKINER OCH INVENTARIER Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Investeringar Avyttringar Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Totalt not NOT 15 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier Kommunaktiebolaget Gamla Byn AB TIPPS/IUC Avesta VA och Avfall AB Andelar Mellanskog ek förening Kommuninvest ek förening KGF Dalarna medlemsinsats Förlagsbevis Förlagsbevis Kommuninvest Långfristiga fordringar (utlåning) Övriga utlämnade lån Region Dalarna (Dalatrafik) Internbankens utlåning Avesta Industristad AB Gamla Byn AB Årsredovisning 2016 Avesta kommun

47 Nothänvisningar Kommunen Koncernen Avesta VA och Avfall AB Ing beslutat bidrag statlig infrastruktur Ack upplösningar statlig infrastruktur Totalt not NOT 16 FÖRRÅD Förråd Totalt not NOT 17 FORDRINGAR Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Statsbidragsfordringar Moms Interimsfordringar Totalt not NOT 18 KASSA OCH BANK Kassa Bank Totalt not NOT 19 INGÅENDE EGET KAPITAL Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning Förändring insatskapital Kommuninvest, byte av redovisningprincip SDR, återbet/justering eget kapital Totalt not NOT 20 EGET KAPITAL Årets resultat Övrigt eget kapital varav resultatutjämningsreserv Totalt not Årsredovisning 2016 Avesta kommun 47

48 Nothänvisningar Kommunen Koncernen NOT 21 AVSÄTTNING PENSIONER MM Avsättning pensioner Löneskatt pensioner Garantipension Löneskatt garantipension Totalt not Tilläggsupplysning: Avsättning pensioner och liknande förpliktelser Specifikation per förmån - Avsatt pension Förmånsbestämd ålderspension Särskild avtalspension Pension till efterlevande PA-KL pension Summa pensioner Löneskatt Summa avsatt till pensioner Avsatt till pensioner exkl ÖK-SAP Ingående avsättning Nya förpliktelser under året varav: Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning Pension till efterlevande Övrig post Årets utbetalningar Förändring löneskatt Avsatt till pensioner exkl ÖK-SAP Avsatt till pensioner ÖK-SAP Ingående avsättning Nya förpliktelser under året varav: Ränte- och basbeloppsuppräkning 3 Utbetalning Övrig post Förändring löneskatt 0-52 Avsatt till pensioner ÖK-SAP 0 67 Total avsättning pensioner Årsredovisning 2016 Avesta kommun

49 Nothänvisningar Kommunen Koncernen NOT 22 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Övriga avsättningar Avsättning deponi Avsättning asfaltering Totalt not Totalt avsättningar NOT 23 LÅNGFRISTIGA SKULDER Internbankens upplåning Avesta kommun Gamla Byn AB Avesta Industristad AB Avesta VA och Avfall AB Summa internbankens upplåning Investeringsbidrag Anläggnings-/Anslutningsavgifter Ack upplösning anläggn avg / anslutn avg Investeringsbidrag Ack upplösning investeringsbidrag Summa investeringsbidrag Totalt not NOT 24 KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskuld Mervärdeskatt Personalens källskatt och diverse avdrag Övriga kortfristiga skulder Semester- och övertidsskuld Uppl löner timanst Upplupen kostnad timbank Interimsskulder Totalt not NOT 25 ANSVARS- OCH BORGENSFÖRBINDELSER Kommunalt borgens- och förlustansvar egnahem o småhus Kommunala bolag Övriga ansvarsförbindelser Totalt not Årsredovisning 2016 Avesta kommun 49

50 Nothänvisningar Kommunen Koncernen Riskanalys: Vi bedömer att risken för infriande av Avesta kommuns borgensåtaganden totalt sett är låg. Avesta kommun har i januari 2006 ingått en solidarisk borgen såsåm för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 286 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförpliktelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sveerige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Avesta kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Tilläggsupplysning: Ansvarsförbindelse pensioner Intjänad pensionsrätt Särskild avtalspension Livränta Utgende pension till efterlevande PA-KL pension Löneskatt Totalt Ingående värde ansvarsförbindelse Nya förpliktelser under året varav: Ränte- och basbeloppsuppräkning Aktualisering Övrig post Årets utbetalningar Förändring av löneskatt Summa ansvarsförbindelse intjänad pensionsrätt Ansvarsförbindelse förtroendevalda Summa ansvarsförbindelse Årsredovisning 2016 Avesta kommun

51 Nothänvisningar Kommunen Koncernen NOT 25 BALANSKRAV - ÅRETS RESULTAT EFTER BALANSJUSTERINGAR Årets resultat enligt resultaträkningen Reducering av samtliga realisationsvinster Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 0 -Justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 0 -Orealiserade förluster i värdepapper 0 0 -Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar Reservering av medel till resultatutjämningsfond Användning av medel från resultatutjämningsfond 0 0 Balanskravsresultat Balanskrav för år 2016 är uppfyllt. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 51

52 Redovisningsprinciper Redovisningen har skett i enlighet med den kommunala redovisningslagen 1998 och i överensstämmelse med rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning samt god redovisningssed. Om avvikelse skett anges det nedan. De övergripande redovisningsprinciper som beaktats i redovisningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt är; Principen om pågående verksamhet Försiktighetsprincipen som innebär att tillgångar aldrig får övervärderas, skulder aldrig får undervärderas. Förluster ska alltid, medan vinster aldrig får, föregripas. Matchningsprincipen som innebär att utgifter och inkomster ska periodiseras till rätt år, det vill säga kostnaden ska bokföras och avräknas mot periodens intäkter. Principen om öppenhet som innebär att om det råder tvekan mellan två redovisningssätt så ska alltid den mest öppna beskrivningen av utvecklingen och situationen väljas. Kongruensprincipen som innebär att det ska finnas en överensstämmelse mellan balansräkning och resultaträkning som innebär att samtliga förmögenhetsförändringar redovisas över resultaträkningen Objektivitets-, aktualitets-, relevans- och väsentlighetsprinciperna anger att redovisningsinformationen ska vara begriplig och att informationen ska grunda sig på underlag som är verifierbara. Konsekvens och jämförbarhet innebär att redovisningen ska ske på samma sätt mellan redovisningsåren och kunna jämföras mellan olika bokföringsskyldiga. Principen om historiska anskaffningsvärden. Anläggningstillgångar, RKR 11.4 Anläggningstillgångarna har upptagits till anskaffningskostnaden. Exploateringsmark för stadigvarande bruk eller innehav har redovisats som anläggningstillgång i enlighet med RKRs Redovisning av kommunal markexploatering. Tomtmark för småhus som iordningsställts i avsikt att försäljas har redovisats som anläggningstillgång mot bakgrund av de senaste årens väldigt låga omsättningstakt. Investeringsbidrag och anslutningsavgifter som erhållits från och med 2013 har tagits upp som förutbetalda intäkter, redovisats bland långfristiga skulder och periodiserats över de berörda anläggningarnas nyttjandeperiod. Omsättningstillgångar Tomtmark för industrier som producerats för försäljning i exploateringsverksamheten har redovisats som omsättningstillgång. Avskrivningar Avskrivningar har beräknats planenligt på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde utifrån kommunens bedömning om tillgångens ekonomiska livslängd. Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen; 3, 5, 10, 15, 20, 25, 33, 50 och 100 år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. Individuella bedömningar av nyttjandeperioden sker om det finns nödvändiga omständigheter. Om en ny bedömning av nyttjandeperioden avviker från tidigare fastställd avskrivningstid ändras avskrivningstiden alltid om den blir kortare. Komponentavskrivningar Övergång till komponenter har skett från Det som lagts om är gator och vägar samt kommunens verksamhetsfastigheter. Nyttjandeperioden för komponenterna varierar. Kommunen har valt att ha följande komponenter; bärlager/markanläggning: evig stomme 100 år fasad, fönster, dörrar 50 år tak 40 år slitlager mark, park, gata 20 år fastighetsinventarier 15 år byggnadsinventarier VA, värmeelledningar, ventilation, hissar, köksinredningar mm 30 år 52 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

53 Pensionsförpliktelser, RKR 2.2, 7.1 och 17.1 Pensionsförpliktelser har redovisats enligt den blandade modellen. Det innebär att pensionsskulden intjänad efter samt all garanti- och visstidspension har bokförts som en avsättning för pensioner i balansräkningen. Förmånsbestämd ålderspension har redovisats som kortfristig skuld eftersom den regleras under kommande år. Förändringen av skulden har bokförts bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Pensionsskulden som intjänats till och med ingår som ansvarsförbindelse. Utbetalningar av förmåner intjänade före 1998 har redovisats som verksamhetens kostnader. Aktualiseringsgraden uppgår till 91 procent. Särskild löneskatt Särskild löneskatt på pensionskostnader har periodiserats och redovisats enligt samma principer som gäller för redovisning av pensioner enligt kommunala redovisningslagen, den blandade modellen. Detta innebär att såväl de pensionsförpliktelser som redovisats som avsättning som de som redovisats som ansvarsförbindelse inkluderar den särskilda löneskatten. Fordringar Fordringar har tagits upp till det belopp som bedömts bli inbetalt. Fordringarna ska prövas i enlighet med kommunens krav- och inkassopolicy. Investeringsredovisning Som investering har redovisats inventarier med belopp som överstiger ett basbelopp och med en ekonomisk livslängd över 3 år. Leasingavtal, RKR 13.2 I kommunen finns enbart leasingavtal som per definition är operationella eftersom hyresavtalen understiger 3 år. Dessa har redovisats som hyresavtal i resultaträkningen och omfattar framförallt leasingbilar. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 53

54 Lånekostnader, RKR 15.1 Lånekostnader har belastat resultatet då de uppkommit. Kostnadsräntor Kostnadsräntorna hänförda till redovisningsperioden har skuldbokförts och belastat perioden. Löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner Löner och övriga ersättningar har redovisats enligt kontantmetoden. Intjänade timlöner har bokförts löpande månadsvis med en månads förskjutning och kostnaden för verksamhetsåret har justerats i samband med årsskiftet. Sammanställd redovisning, RKR 8.2 Kommunens sammanställda redovisning har upprättats med proportionell konsolidering. Med proportionell konsolidering menas att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. Semesterlöneskuld och okompenserad övertid Semesterlöneskuld och okompenserad övertid har bokförts som kortfristig skuld. Detta gäller även okompenserade timmar i timbanken. Skulden har justerats i samband med årsbokslut. Avsättningar, RKR 10.2 Avsättning för omstruktureringsutgifter görs enbart när kriterierna för avsättningar är uppfyllda. Skatteintäkter, RKR 4.2 Skatteintäkter har periodiserats och redovisats det år den beskattningsbara inkomsten intjänats av den skattskyldige. Det innebär att kommunen i bokslutet för år 2016 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2015 och en preliminär slutavräkning för Förvärvsmetoden innebär att förvärvat eget kapital i ett företag elimineras. I den sammanställda redovisningens egna kapital ingår härmed förutom kommunens eget kapital endast den del av dotterföretagens eget kapital som intjänats efter förvärvet. Eftersom den sammanställda redovisningen endast ska redovisa koncernens relationer med omvärlden har interna mellanhavanden inom koncernen eliminerats. I den sammanställda redovisningen ingår juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande, det vill säga bolag där kommunen har 20 procent eller fler röstandelar. Den uppskjutna skatten i bolagets reserver har redovisats som avsättning och resterande del har hänförts till eget kapital. 54 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

55 Årsredovisning 2016 Avesta kommun 55

56 Sammanställd redovisning Koncernen I den sammanställda redovisningen ingår bolag där kommunens ägarandel överstiger 20 procent, Gamla Byn AB (100 %) med dess helägda dotterbolag Avesta Industristad AB, Avesta VA och Avfall AB (100 %) och Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (48,8 %). Den sammanställda redovisningen skapar en helhet av enheternas resultat- och balansräkningar. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering, vilket innebär att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tagits in i den sammanställda redovisningen. Förvärvsmetoden innebär att anskaffningsvärdet för dotterföretagens andelar har räknats av mot förvärvat eget kapital. I eget kapital ingår, förutom kommunens eget kapital, endast den del av dotterföretagens eget kapital som intjänats efter förvärvet. Den sammanställda redovisningen uppvisar ett positivt resultat på 89 mkr (51 mkr) vilket är en förbättring från samma period föregående år med 38 mkr. Årsresultat för Avesta kommun uppgår till 73,8 mkr, Gamla Byn AB uppgår till 12,3 mkr, för Avesta Industristad AB till 3,5 mkr, Avesta VA och Avfall AB till 0,1 mkr och för Räddningstjänstförbundet till 0,1 mkr, vilket totalt innebär ett koncernmässigt resultat på 89 mkr. Kommunen har ägarandel i fler bolag men där Avesta kommuns andel är mindre än 20 procent; Södra Dalarnas Samordningsförbund, i vilket Avesta och Hedemora kommuner, Landstinget Dalarna, Försäkringskassan samt Länsarbetsnämnden ingår som samarbetspartners. Förbundet bedriver verksamhet inom ramen för Lag om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet Kollektivtrafik av Dalatrafik AB, som ägs gemensamt av länets kommuner och landstinget Renhållningen som bedrivs av privat entreprenör En enhet inom barnomsorgen som bedrivs i annan regi En grundskola (år 1-6) som bedrivs som friskola sedan höstterminen 2002 Avesta kommun ingår även i ett samarbete tillsam-mans med NVU, Norra Västmanlands utbildningsförbund, vad gäller planering för gymnasieverksamheten. Något ekonomiskt åtagande finns ännu inte. Tabell: De ingående enheternas redovisade resultat mkr Avesta kommun 73,8 48,6 32,2 29,2 13,3 25,3 Gamla Byn AB (100%) 12,3 0,7 10,1-46,4 0,6 9,9 Avesta Indutristad AB 3,5 1,5 6,3-8,5-9,5 1,0 Södra Dalarnas räddningstjänstförbund 0,1 0,2 0,1 1,2 1,2 0,9 (48,8%) Avesta Vatten AB 0,1 0,7 0,2 2,4 2,4 - Tabell: Personal Personer Kommun GBAB SDR * VAAB Antal årsarbetare * 33 varav kvinnor * Avser endast anställda med månadslön Tabell: Löner och ersättningar tkr Kommun GBAB SDR VAAB Styrelse och VD Övriga anställda Årsredovisning 2016 Avesta kommun

57 Personalredovisning Personalrörligheten är fortsatt hög inom kommunen. Det genomförs nyrekryteringar löpande på grund av pensionsavgångar och rörlighet men även till nya tjänster och uppdrag som exempelvis sjuksköterskor, undersköterskor, utredare, socialsekreterare och lärare. Tabell: Antalet pensionsavgångar Förvaltning Bildning Kommunkansli Miljö o Bygg Omsorg Totalt Rekrytering Generationsväxlingen inom Avesta kommun fortgår med ett ökat rekryteringsbehov. Förutom pensionsavgångar finns även en normal personalomsättning. Under 2016 har över 500 lediga tjänster annonserats ut. Rekrytering av nya medarbetare pågår på alla nivåer och inom de flesta yrken. Avesta kommun har förstärkt resurserna avseende rekrytering och kompetensförsörjning för att klara av att hantera ökningen av rekryteringar. Avesta kommun arbetar aktivt med att vara en attraktiv arbetsgivare och locka nya medarbetare till våra arbetsplatser och vår kommun. Antal medarbetare Avesta kommun är inne i pågående generationsväxling med många pensionsavgångar och även de närmaste åren kommer innehålla pensionsavgångar. Antalet anställda inom Avesta kommun har under 2016 uppgått till tillsvidareanställda medarbetare. Omräknat till heltider blir det stycken. Diagram: Antal tillsvidareanställda Personer Kvinnor Män Bildningsförvaltn. Arbetad tid Kommunkansli V-Dala Miljö & bygg Omsorgsförvaltn. För att få en uppfattning om hur stor den arbetade tiden är så omfattar den all arbetad tid exklusive frånvaro och uttrycks i årsarbetare. Här inkluderas även timanställd personal. Tabell: Arbetad tid * Bildning Kommunkansli Miljö o Bygg Omsorg Totalt *Förändring Den totala bemanningen inom kommunens förvaltningar har ökat under Ökningen av arbetad tid är en naturlig effekt och målsättning utifrån Avesta 2020 att antalet barn och elever samt inflyttade och nyanlända ökar mer än tidigare år. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 57

58 Sjukfrånvaro Under 2016 kan man se en försiktigt positiv utveckling av den totala sjukfrånvaron. I jämförelse med 2015 har den totala sjukfrånvaron stannat av eller sjunkit något i jämförelse med föregående år. Dock har 29 år och yngre en något sämre utveckling liksom långtidssjukfrånvaron. Tabell: Sjukfrånvaro % Alla anställda 6,72 6,93 6,61 5,69 5,27 Kvinnor 7,27 7,63 7,24 6,07 5,68 Män 3,76 3,86 3,76 3,96 3,29 29 år och yngre 5,50 5,09 5,54 3,06 2, år 6,28 6,74 6,53 5,83 4,76 50 år och äldre 7,45 7,52 6,86 5,97 6,09 Långtidsfrånvaro 50,40 49,94 46,20 46,03 42,07 Medarbetarskap och Ledarskap Tidigare kunskaper har också lett fram till ett nytt tankesätt kring medarbetarundersökning med tillhörande efterprocess där medarbetarskap och ledarskap är lika viktigt för en lyckad verksamhet. Därför pågår ett arbete med att etablera en ledarplattform som ska stärka chefer och ledare inom Avesta kommun. Det har påbörjats ett arbete med att skapa en medarbetarplattform som ska utveckla, stärka och motivera. Detsamma gäller tillit och ansvar samt delaktighet och engagemang med det gemensamma uppdraget i centrum. De senaste årens kartläggning om övrigt arbete har gett oss mer kunskap och sjuk- och friskfaktorer vilket har bidragit till grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet mot en mer hållbar arbetssituation och organisation. Istället för punktinsatser arbetar vi för insatser som leder utvecklingen framåt på flera plan. Det ska synas att aktiviteterna hör ihop och att det finns en röd tråd i arbetet. Den gemensamma grunden för flera aktiviteter är kommunens arbetsmiljöpolicy med tillhörande handlingsplan. 58 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

59 Årsredovisning 2016 Avesta kommun 59

60 Vi jämför oss med andra kommuner En metod att bedöma kvaliteten i verksamheterna är att jämföra sig med andra kommuner. Kommunens kvalitet i korthet är ett verktyg att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett invånarperspektiv. Där jämförs kommuner med varandra inom områdena tillgänglighet, trygghetsaspekter, delaktighet och information, effektivitet samt kommunen som samhällsutvecklare. Här redovisas hur Avesta ligger till jämfört med andra kommuner samt hur utvecklingen ser ut jämfört föregående år. För att ge en snabb och enkel överblick presenteras Avestas resultat i fyra jämförelsegrupper, från grönt till rött. Siffran visar på Avestas resultat för måttet. För närvarande deltar 250 kommuner. Tillgänglighet Resultat Jämfört med oss själva Jämfört med andra Andel kommuninvånare som får svar på en enkel fråga via e-post inom två arbetsdagar (%) 78 Andel kommuninvånare som via telefon får svar på en enkel fråga (%) 56 Andel kommuninvånare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen via telefon (%) 81 Öppettider utöver vardagar 8 17 på bibliotek, simhall och återvinningstation (antal timmar) 62 Andel barn som fått plats på förskolan på önskat placeringsdatum, januari juni (%) 66 Väntetid i snitt för barn som inte fått plats inom förskolan på önskat placeringsdatum, januari juli (dagar) 25 Väntetid i snitt för att få plats på äldreboende (dagar) 121 Handläggningstid i snitt för att få försörjningsstöd vid nybesök, januari juni (dagar) 20 Trygghetsaspekter i din kommun Hur trygga kommuninvånarna känner sig i Avesta, mätning år 2016 (antal poäng av 100) 50 Antal olika vårdare i snitt som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar (antal personer) 20 Antal barn i snitt per årsarbetare i förskolan, 2015, planerad tid (antal barn) 5,1 Din delaktighet och kommunens information Valdeltagandet i senaste kommunvalet (%) 83,9 Hur god kommunens information på webbplatsen är (% av maxvärde) 75 Hur väl kommunen möjliggör för kommuninvånarna att delta i kommunens utveckling (% av maxvärde) 41 Hur väl kommuninvånarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter (antal poäng av 100) 48 Din kommuns effektivitet Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan, (tkr per barn och år) Elevernas resultat i de nationella proven i årskurs 3, våren 2016 (% som klarat Skolverkets kravnivå ) 56 Elevernas resultat i de nationella proven i årskurs 6, våren 2016 (% som klarat Skolverkets kravnivå ) 76,6 Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till något nationellt program på gymnasiet, våren 2016 (%) 80,9 Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per meritpoäng (kronor per elev) 346 Andel gymnasieelever, folkbokförda i kommunen som började gymnasium för 4 år sedan och fått examen inom 4 år, våren 2016 (%) 71,5 Kostnad gymnasieskola, kr/elev, hemkommun, Vilket serviceutbud som erbjuds inom särskilt boende, (andel av maxpoäng) 49 Kostnad för en plats i särskilt boende, (tkr per år och plats) Årsredovisning 2016 Avesta kommun

61 Hur nöjda brukarna är med sitt särskild boende (% mycket nöjd/ganska nöjd) 74 Vilket omsorgs- och serviceutbud som erbjuds inom hemtjänst, (andel av maxpoäng) 70 Kostnad per brukare inom hemtjänst (tkr per år och brukare) Hur nöjda brukarna är med hemtjänsten (% mycket nöjd/ganska nöjd) 92 Vilket serviceutbud som erbjuds inom LSS grupp- och serviceboende (% av maxpoäng) 56 Andelen ungdomar som inte återkommit ett år efter avslutad insats/utredning, januari juni 2016 (%) 78 Din kommun som samhällsutvecklare Andelen förvärvsarbetande i kommunen (%), ,7 Andelen invånare som någon gång under året fått ekonomiskt bistånd, 2015 (%) 4,7 Antal nyregistrerade företag per invånare, januari juni ,0 Företagsklimat enligt Öppna jämförelser, (2014) Sjukpenningtalet bland kommunens invånare, (utbetalda dagar per person och år) (2015) 10,6 Andelen återvunnet material av hushållsavfall, (%) (2015) 28 Andel miljöbilar i kommunorganisationen, % (2016) Andel inköpta ekologiska livsmedel i kommunen, januari juni 2016 (%) 25 Hur väl kommuninvånarna upplever att Avesta är en attraktiv plats att leva och bo i, 2016 (poäng av 100) 61 Utvecklingen från förra året är positiv Ingen eller svårbedömd utveckling Utvecklingen från förra året är negativ Avesta tillhör den bästa gruppen Avesta tillhör den näst bästa gruppen Avesta tillhör den näst sämsta gruppen Avesta tillhör den sämsta gruppen Diagram: Jämförelse av Avestas resultat Andel 25 % högsta 25 % över median % 25 % under median Andel 25 % lägsta Figuren visar hur Avestas resultat fördelar sig i de olika grupperna, högstlägst. För 2016 har det skett en viss förskjutning för andelen som visar det högsta resultatet till andelen som visar de lägsta resultaten. För 7 av måtten har resultaten blivit bättre och för 12 av måtten har Avesta rört sig nedåt i jämförelse med övriga kommuner. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 61

62 62 Avesta kommun Årsredovisning 2016

63 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Avesta kommun Årsredovisning

64 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunfullmäktige Ordförande: Lennart Palm Resultat verksamhet och ekonomi tkr Budget Bokslut Bokslut Intäkt Kostnad Driftnetto Budgetavvikelse Resultat verksamhet och ekonomi Det totala resultatet för fullmäktiges verksamhet är negativt och uppgår till 210 tkr. Fullmäktiges verksamhet omfattar; Kommunfullmäktige Utmärkelsegåvor Revision Val Partistöd Budget för kommunfullmäktige inkluderar även fullmäktigeberedning med 100 tkr. Verksamheterna kommunfullmäktige inklusive fullmäktigeberedning och utmärkelsegåvor samt valadministration har tillsammans genererat ett underskott på cirka 290 tkr. Revision och partistöd har tillsammans genererat ett överskott med 80 tkr. Viktiga händelser och omvärldspåverkan Fullmäktige har under 2016 genomfört nio sammanträden. 15 motioner och åtta medborgarförslag har slutbehandlats under året. Fullmäktige har remitterat 18 motioner och remitterat/ överlämnat 18 medborgarförslag. Nedan redovisas några av de strategiska beslut som fattats under året beslut; Samlokalisering av förskola och äldreboende i centrala Avesta Program för Koppardalens utveckling Kommunövergripande styrdokument Integration Strategisk handlingsplan mot våldsbejakande extremism Köp/försäljning av fastigheter i centrala Avesta och Krylbo för bostadsproduktion samt köp/ försäljning av fastigheter i Horndal med syfte att skapa ett nytt utvecklingsområde för lättare industri Detaljplan för Krångede i Horndal för att ge förutsättningar för industrietableringar En gemensam organisation för turismarbetet i Dalarna - Nya Visit Dalarna Revidering av bolagsordningar och ägardirektiv för kommunens bolag Det strategiska dokumentet Mål och budget för Avesta kommun Ett stort fokus under året har varit flyktingmottagningen. Vid junisammanträdet då styrdokumentet för integrationsarbetet och den strategiska planen mot våldsbejakande extremism behandlades gavs information från berörda myndigheter; Migrationsverket informerade om det gångna året och framtiden gällande asylsökande i Avesta kommun och södra Dalarna. Arbetsförmedlingen informerade om deras arbete med personer i etableringsfasen. Region Dalarna och Länsstyrelsen informerade om arbetet med kansliet för Vägen in. Integrationsenheten/SFI, informerade om det gångna året och framtiden för integrationsenheten och SFI i Avesta kommun. Markusskolan informerade om hur skolan arbetar med flykting- och integrationsfrågor. Socialtjänsten informerade om arbetet med ensamkommande barn. 64 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

65 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunstyrelsen Ordförande: Lars Isacsson Förvaltningschef: Anders Friberg Resultat verksamhet och ekonomi tkr Budget Bokslut Bokslut Intäkt Kostnad Driftnetto Budgetavvikelse Följande verksamheter är organiserade under kommunstyrelsen; Nämndernas sekretariat Tillväxt Avesta Administrativa enheten Ekonomienheten Upphandlingsenheten IT-enheten Personalenheten Teknisk service Under kommunstyrelsen redovisas även kommunövergripande verksamhet som centrala utvecklingsprojekt, större investeringsprojekt, samarbetsavtal samt gemensamma personalkostnader som personalutvecklingspott, pensionsutbetalningar och en central lönepott för årets löneökningar. Årets totala budgetavvikelse för kommunstyrelsen uppgår till 46,8 mkr och avvikelse gentemot budget fördelar sig enligt följande; Kommunövergripande verksamhet 47,9 mkr Kommunkansliet 1,4 mkr Tekniskt utskott -2,6 mkr Det enskild största överskottet under kommunövergripande verksamhet förklaras av flyktingstatsbidraget som kommunen fått för Men även på de gemensamt, budgeterade personalkostnaderna, kapitaltjänst för inte färdigställda investeringsprojekt och realisationsvinster i samband med markförsäljningar återfinns budgetöverskott. Överskottet under kommunkansliet förklaras främst av personalvakanser. Tekniska utskottets verksamhet redovisar totalt ett ekonomiskt underskott på -2,6 mkr. Ekonomin har påverkats av en stor vattenskada på en fastighet i Horndal och höga kostnader för kollektivtrafik, vilket sammantaget kostat 3 mkr mer än budgeterat. Underskottet har till viss del reducerats genom vakanta tjänster inom administrationen samt ett högt resursutnyttjande inom våra serviceverksamheter, bland annat i samband med de integrationsprojekt och investeringsprojekt som genomförts under året. Viktiga händelser och omvärlds påverkan Vi har under de senaste åren haft en stark befolkningsökning som påverkat kommunens verksamhet, ekonomi och utveckling. Även framöver kommer detta innebära ytterligare behov av bostäder, verksamhetslokaler och verksamhetspersonal. Årets investeringsvolym uppgår till 33,8 mkr att jämföra med en budget på 37,7 mkr. Flera av våra investeringsprojekt är löpande projekt med nya budgetmedel för varje år. Investeringar har främst genomförts i infrastruktur som exempelvis reparation av broar, ny rondell i Dalahästområdet, utbyte av vägbelysning, utbyggnad av cykelbana mellan Karlbo och Brovallen, ombyggnad av del av Myrgatan i centrala Avesta, utbyte av vägtrumma vid Trådbacken samt allmän förbättring av vägnätet på vägbanor och GC-vägar. I Horndal har en ny rastplats vid Lumsen iordningställts. Utöver ovan infrastrukturinvesteringar har vi även genomfört omledning av vattenströmmarna på området Holmen för att förbättra kvalitén på badvattnet i området. Dessutom pågår större projekt i kommundelarna Krylbo och Fors för att förbättra den yttre miljön. I Krylboprojektet har vi exempelvis genomfört en stor lökplantering samt planterat bärbuskar och fruktträd där allmänheten kommer att kunna plocka bär och frukt. På cykelvägen mellan Krylbo och Avesta har en cykelbarometer installerats som visar antalet cyklister och gångtrafikanter. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 65

66 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Vi räknar även fortsättningsvis med stora investeringar i gator och vägar och att även under de kommande åren bygga ut minst en cykelbana årligen samt genomföra ytterligare ett antal trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Utökade resurser genom tillfälligt statsbidrag för integration har bland annat använts för extra insatser för slyröjning men även för inrättande av bussvärdar inom kollektivtrafiken. Insatserna har genomförts med projektanställningar av nyanlända. I Fors-projektet pågår bland annat åtgärder att förbättra en cykelbana. För kollektivtrafiken har resekort införts från och med juli, pris 30 kr per kort. Resekortet gäller tills vidare och ger rätt att resa obegränsat på de avgiftsfria linjerna inom kommunen. Ett par hållplatslägen har justerats och byggts om. Några hållplatser har dragits in i Krylbo, Skogsbo och Högbo till förmån för snabbare restider och för att bättre kunna konkurrera med bilen medan en ny hållplats har öppnats vid Mats-Jöns (Bäsinge). Resestatistiken är tillförlitlig från och med juli 2016 i och med införandet av resekorten. Troligt, verkligt utfall 2016 är cirka resor. På belysningssidan har ny belysning uppförts på Bergsnässtråket, i Jularbo mellan byn och bron samt del II på den av By utvecklingsgrupp anlagda GC-vägen i By. De integrationsmedel vi fick har också använts för att förbättra olika mötesplatser i kommunen med bland annat bänkar, lekutrustning, allt för att göra dessa platser mer tillgängliga och trevliga att vistas på. En mötesplats är även Visentparken och där byggdes cafédelen om innan säsongen började för att kunna ta emot fler gäster än tidigare. Årets säsong är den bästa hittills med över besökare. Vi satte in en särskild turistbusslinje under högsäsongen mellan Visentparken Verket - Centrum. När det gäller visenterna är vår förhoppning att vi under kommande år ska kunna exportera ett antal djur ut i frihet i Europa. Vintersäsongen var lindrig i början av året med små snömängder vilket innebar lägre aktiviteter än normalt för snöröjning, dock fick vi igen det redan i november med kraftigt snöfall och med stor aktivitet som följd för snöröjning. När sedan snön även föll i december vilket vi alltid har med i våra beräkningar så försvann den extra miljon vi hade med oss från första kvartalets lindriga snöröjning. Tyvärr inträffade även ett par ytterligare negativa händelser under året, dels stor vattenskada i fastigheten Horndalsbyn 16:2 och dels högre kostnader för kollektivtrafiken än beräknat. Dessa båda poster har inneburit stora påfrestningar för verksamhetens totala ekonomi. Det är ett fortsatt stort intresse av nyetableringar i Avesta bland annat utefter våra riksvägar. I Dalahästområdet har Burger King etablerat sig och Elgiganten omlokaliserats inom området. Dalahästområdet är i och med Willys och Rustas etableringar fullt utbyggt enligt gällande detaljplan. Planändring pågår för att möjliggöra Biltema att etablera sig i grusgropen. Sveriges första storskaliga anläggning för textilåtervinning, Returtex AB, har etablerat sig i Koppardalen. Norr om Horndals centrum, vid Krångede, har Avesta kommun förvärvat mark och detaljplanelagt området till lätt industri samt därefter sålt 109 ha till ett företag som avser att uppföra ett datacenter vilket kan ge många nya arbetstillfällen. Förbi Fors flytten av riksväg 68 har slutförts och nya sträckningen invigdes i november. Därigenom får Stora Enso Fors mark för framtida utveckling. Avestasamtalen konferens utifrån basindustrins behov genomfördes i november med stor uppslutning och intresse. Konferensens tema var infrastruktur. Det blev ett starkt gensvar på Avesta kommuns inbjudan till externa bostadsföretag att exploatera nya bostäder i Avesta och ett första byggobjekt är under uppförande i kvarteret Jansbo. I enlighet med Avesta kommuns bredbandsstrategi har arbetet med att bygga ut fibernätet fortskridit i en allt mer omfattande takt. Under året har cirka meter fiber förlagts i kommunen, främst till landsbygd genom kommunala investeringar. Detta är en mycket stor ökningstakt jämfört med tidigare år. Därutöver har ett antal föreningar byggt områdesnät som är anslutna till kommunens stamnät enligt Avestamodellen. Antalet anslutna privathushåll via föreningar är idag cirka och 65 företag är år 2016 anslutna till kommunens nät. V-Dala överförmyndarsamverkan trädde i kraft den 1 januari 2015 och är en samverkansorganisation i enlighet med modellen Överförmyndare i samverkan. Samverkande kommuner är Avesta, Hedemora och Norberg. Varje kommun har en egen förordnad överförmyndare och samverkan sker kring ett gemensamt kansli V-Dala överförmyndarkansli. Hedemora kommun är värdkommun med arbetsgivaransvar. Efter det exceptionella året 2015 med ett 66 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

67 VERKSAMHETSBERÄTTELSE stort antal nyanlända har antalet ärenden minskat under 2016 från till 924. Antalet ärenden ligger dock på en högre nivå än Beslutat besparingsprogram inom Landstinget Dalarna resulterade i mindre förändringar för Avesta lasarett. Lasarettets framtid engagerade såväl kommun, lokalt näringsliv och många andra. Kommunstyrelsen - särskilda beslut Framtid Avesta Framtid Avestas resurser har under året använts till den fjärde konferensen inom ramen för Avestasamtalen med temat infrastruktur. Medlen är även använda till en stor marknadsföringskampanj inom ramen för projektet Externa bostadsintressenter i syfte att öka intresset för bostadsbyggande i Avesta samt till olika insatser i etableringssyfte. Projekt Hållbara transporter Projektet genomförde i september den Europeiska trafikantveckan. Bland annat så invigdes gång- och cykelbarometern mellan Avesta och Krylbo. Veckan avslutades med att Malmgatan stängdes av för motortrafik och det bjöds på musikunderhållning, fika samt att det gavs möjlighet för allmänheten att prova på hållbara transportslag såsom elcykel och elbuss. Åtgärder för ungdomsarbetslösheten Arbetsmarknadsenheten (AME) arbetar med att stödja, hjälpa, motivera och inspirera ungdomarna genom att coacha och vägleda dem, kombinerat med meningsfulla aktiviteter för att säkerställa att individer kommer vidare till studier eller arbete. Alltsedan 2014 har årligen 6 mkr avsatts till åtgärder för att minska arbetslösheten. I slutet av 2016 har resultatet av verksamheten utvärderats och resultatet kommer att presenteras Offentliga miljöer och infrastruktur Stora satsningar har genomförts på infrastruktur och mötesplatser under Som exempel kan nämnas reparationer av broar och satsningar på cykelvägar samt Krylbo- och Forsprojekten. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 67

68 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Omsorgsstyrelsen Ordförande: Susanne Berger Förvaltningschef: Carina Johansson Resultat verksamhet och ekonomi tkr Budget Bokslut Bokslut Intäkt Kostnad Driftnetto Budgetavvikelse Omsorgsstyrelsens resultat är en positiv budgetavvikelse på tkr. Socialtjänstens resultat uppgår till tkr jämfört budget. Överskottet beror på att budgeterat nytt trapphusboende LSS inte är i drift samt att utbyggnad av Nybyvägens gruppbostad försenats under året. Ett stort överskott är också relaterat till intäkter från Migrationsverket för ersättning för ensamkommande barn med tkr. Försörjningsstödsenheten har ett underskott med tkr. I genomsnitt är 41 nya hushåll per månad aktuella jämfört med Antalet ungdomshushåll upp till 25 år har ökat med 2 till 62 hushåll per månad. I genomsnitt har 333 hushåll per månad erhållit försörjningsstöd. Med anledning av socionombristen har konsultkostnaderna inom individ- och familjeomsorgen (IFO) stigit. Under året har som mest fem bemanningsföretag arbetat i verksamheten. Vårddygnen för familjehemsvård och institutionsvård för både barn och vuxna har ökat och därmed kostnaderna. Den största ökningen är ensamkommande flyktingbarn där Migrationsverket ersätter kostnaden. Samtliga enheter för LSS och socialpsykiatri, assistans, boendestöd och boende visar positiva resultat. LSS ledsagarservice och avlösning i hemmet har en verksamhetsutövning och därmed ett underskott. Det samlade kvalitetsmåttet i årets mätning, Kommunens kvalitet i korthet (KKIK), för LSS boende har sjunkit från 74 till 56 procent. Detta beror på avsaknad av infrastruktur för internetuppkoppling samt att det saknas möjlighet att varje dag planera och handla mat. Ett 100 procentigt positivt resultat för LSS boende omfattar möjligheter att äta gemensamma måltider, personalstöd till uteaktiviteter eller ta emot gäster efter klockan 21 och möjligheter att bestämma över vilken mat (huvudmålet) som serveras. Kvalitetsmått för IFO är bland annat inte återaktualiserade barn och ungdomar 1 år efter avslutad utredning/insats och utredningstidens längd som har goda resultat (medelnivå). Goda resultat har även försörjningsstödet avseende väntetid och inte återaktualisering 1 år efter avslutat stöd. Handläggningstider inom missbruksvården samt inte återaktualisering 1 år efter avslutad insats har mindre goda resultat. Medborgarnas bedömning av kommunens stöd till utsatta personer har mycket goda resultat (nöjd medborgarindex-stöd för utsatta) och är därmed bäst i Dalarna. Stödcentrum för unga brottsoffer har haft 37 ärenden under året, varav en medling som inkommit från polisen. En samarbetsgrupp med restaurangägare, polis och alkoholhandläggare bildades Gruppen har under 2016 träffats fyra gånger. Diskussionerna har haft fokus på att minska servering till berusade för att minska krogrelaterat våld och få en trivsammare miljö för krogpersonal och gäster. Tillsyn över alkoholservering 2016 har resulterat i endast en erinran mot ett försäljningsställe under året. 16 krögare har deltagit i utbildningen ansvarsfull alkoholservering. Provköp med deltagande av ungdomar över 18 år gällande folköl och tobak har visat att legitimationskontrollen från försäljningsställena behöver förbättras. Vård och omsorgs resultat är tkr. Hälso- och sjukvårdsenheten visar positivt resultat med anledning av sjuksköterskebristen. Hemtjänsten redovisar ett underskott med tkr. Brukartiden är i genomsnitt 75,7 procent jämfört med styrelsens mål på 85 procent. Behovet av årsarbetare inom hemtjänsten är 4,1 personal mer än budgeterat. Den samlade brukarbedömningen för helheten i hemtjänst är gott, 92 procent. Bemötande och förtroende för personalen likaså. Personalkontinuiteten, antalet personal en brukare möter under 14 dagar, är mindre god och ingen förbättring har skett sedan Färre äldre besväras av ensamhet än tidigare år med medelgott resultat. 68 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

69 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 25 äldre står i kö till vård och omsorgsboende och 106 personer över 75 år har anmält intresse för trygghetsboende. Förvaltningen har anmält 26 icke verkställda beslut till vård och omsorgsboende till inspektionen för vård och omsorg (IVO). Vite med 723 tkr för 3 inte verkställda beslut har ålagts kommunen. 297 betaldagar för medicinskt färdigbehandlade har redovisats till en kostnad av tkr. Vårdtyngdsmätningen (BoR) visar att vårdtyngden i vård och omsorgsboende är hög med en avvikelse på i genomsnitt - 7,48 tjänst för samtliga boenden. Den samlade brukarbedömning för helheten i vård och omsorgsboende har minskat från 87 procent till 74 procent vilket är mindre gott. Bemötandet från personal har dock ett gott betyg på 95 procent. Väntetid i antal dagar från ansökan till inflyttning i vård och omsorgsboendet har minskat från 167 dagar till 121 dagar men är fortfarande ett mindre gott resultat. Målnivån är 60 dagars väntetid. Avesta kommun har en fortsatt framträdande roll vad gäller anhörigstöd, som grundar sig inte minst på den lägerverksamhet som bedrivs på Sjöviks folkhögskola sommartid. Dit inbjuds barn och ungdomar som har dementa föräldrar, för att lära känna andra i samma situation. På uppdrag av Alzheimerfonden och Avesta kommun föreläser omsorgens personal på universitet samt deltar i debatter kring området. I enlighet med omsorgens handlingsplan för att minska fallolyckor för äldre har 8 personer deltagit i balansträning under hösten. Resultatet är övervägande positivt med upplevd bättre stadighet och minskad rädsla för att ramla. Antalet övertidstimmar har ökat med per 12-månaders period. Sjukfrånvaron har ökat med 0,06 procent under samma period. Antalet sjukdagar per 12 månaders period har minskat med 0,2 dagar. Trenden är att korttidssjukfrånvaron minskar men att långtidssjukskrivningarna ökar. Förändringarna är dock marginella. Totalt antal timmar för timanställda per 12 månaders period har ökat med timmar. Detta är ändå en positiv siffra och ett trendbrott jämfört med tidigare år. Under samma period har antalet tillsvidareanställda årsarbetare ökat med 44,3 medarbetare. Viktiga händelser och omvärldspåverkan Bostadsbristen är stor. Förvaltningen bedömer att minst 60 mindre lägenheter behövs för ensamkommande barn som uppnår myndig ålder. Behovet ökar även av så kallade försökslägenheter. Dessutom finns behov av fler lägenheter i trygghetsboende i centrala Avesta och inom en 5 års period i Skogsboområdet. Ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög, 23,2 procent i Avesta. Försörjningsstödet ökar i enlighet med Arbetsförmedlingens prognos för personer som avslutar sin etableringstid. Många har sammansatt problematik och språkliga hinder. Samverkan sker i hög grad mellan arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsenheten och socialtjänsten i olika konstellationer för olika målgrupper när det gäller försörjningsstöd, för ungdomar, för 0-klassade och för Samverkansteamets deltagare. ESF projekt Framtids jobb Avesta , är riktat till personer med försörjningsstöd med ett intag för 40 individer per halvår. Omsorgen har haft 27 instegsjobbare anställda. Matleveranser till äldre i ordinärt boende utförs till största delen av nystartsjobbare. Socialtjänsten bedriver ett aktivt förebyggande arbete gällande budget och skuldrådgivning samt konsumentrådgivning. Samtliga barnfamiljer med försörjningsstöd har erbjudits besök i Visentparken i sommar för att öka möjligheten för fler kommunmedborgare att ta del av kommunens kulturutbud. Behoven inom familjerättens område har ökat med delvis ny lagstiftning som grund där kommunen är skyldig att utse kontaktpersoner vid umgänge. Ungdomsdialog med ungdomsrådet har genomförts vid två tillfällen under året. Familjehemsplaceringar för barn ökar. Barn och familjeenheten arbetar med Åtgärdstrappan för insatser samt eget stöd och handledning till familjehemmen. Syftet är att ge mer hållbara placeringar med bättre matchningar och rekryteringar. Intensiv familjebehandling erbjuds för att skapa en fungerande hemmiljö. Socialtjänsten har noterat en allt tyngre och svårare missbruksproblematik för vuxna som leder till placeringar på behandlingshem. Malmgårdens stödboende har i princip varit fullbelagt sedan sommaren. Ett nytt hem för vård eller boende (HVB) för ensamkommande flyktingbarn (EKB), på Hackspettsbacken i Horndal är inrättat. Ett nytt trapphusboende för LSS är under byggnation, varför förvaltningen tvingats köpa platser externt i gruppbostad och HVB. Ombyggnad av Nybyvägens gruppbostad är klar och två nya brukare har flyttat in. Behovet av fler platser på daglig verksamhet inom LSS ökar. Planerad utbyggnad av ny verksamhet under Behov inom socialpsykiatrins boendestöd är i nivå med budget under perioden. Brukare med insatsen boendestöd har erbjudits besök i Visentparken och Verket. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 69

70 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Behoven inom hemtjänsten varierar under året men fortsätter att öka. Hälso- och sjukvårdinsatser i form av hembesök samt delegerad läkemedelshantering i det egna hemmet ökar. Vårdtyngd och krav på mer kvalificerad vård i hemmet ökar. Hemtagningsteam och ett nytt arbetssätt i hemtjänsten Planering och bemanning efter brukarnas bedömda biståndsbehov fortskrider. Äldredag i hemtjänsten med besök i Visentparken har genomförts. Äldredialog i kommundelarna har genomförts vid två tillfällen. En översyn av bemanningsenheten är utförd av en extern konsult och en intern översyn pågår. Akut äldreboende i Strömsnäs med 11 platser öppnades i april. Planering för sambyggnation äldreboende och förskola i Balders hage med plats för 36 äldre fortskrider. Kornknarren är omvandlat till trygghetsboende. 1,0 årsarbetare ytterligare har anställts till terapiverksamhet och trygghetsboende samt till helgaktiviteter på äldreboende. Sjuksköterskebristen är stor med som mest 13 vakanta tjänster under året. I mån av tillgång används bemanningsföretag. Erfarna undersköterskor arbetar på sjukskötersketjänster i de fall arbete får utföras enligt lagstiftningen. 1,0 ny enhetschef äldreomsorg är inrättad och rekryterad. Omsorgsstyrelsen har beslutat om en förbättrad rekryteringsprocess inklusive introduktion för sommarvikarier. 1,0 rekryterare är anställd. Förvaltningen har fått statliga medel för utbildningssatsningar inom IFO, LSS och socialpsykiatriområdet. Omfattande utbildningssatsningar har även utförts inom äldreområdet. Särskilt kan nämnas en uppskattad utbildning i alternativ och kompletterande kommunikation, mångfaldutbildning för all personal samt att tre sjukvårdsbiträden haft möjlighet att gå undersköterskeutbildning på arbetstid. 70 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

71 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Bildningsstyrelsen Ordförande: Mikael Westberg Förvaltningschef: Björn Hansson Resultat verksamhet och ekonomi tkr Budget Bokslut Bokslut Intäkt Kostnad Driftnetto Budgetavvikelse Bildningsstyren redovisar ett totalt budgetunderskott på 5,6 mkr. Merparten förklaras av personalkostnader för att möta den stora ökningen av antal barn i skola, förskola och barnomsorg som skett under de senaste åren. Även inom kostverksamheten har personalkostnaderna ökat av samma anledning. Merparten av personalen har anställts under andra halvan av året vilket gjort att det har varit svårt att förutse att förändringen av semesterlöneskulden skulle bli så stor som i år. Inom Kultur och Fritid har kostnaderna för olika satsningar blivit högre än förväntat. Lokalbristen är en faktor som påverkar oss när vi måste utöka verksamheterna och verksamheten har blivit tvungen att hyra in moduler för att kunna möta bristen på lokaler. Gymnasiet kan med glädje presentera goda studieresultat för studenterna 2016, genomsnittligt betygspoäng efter studenten 13,8 poäng, samt att ungt företagande (UF) har fortsatt att bredda sin verksamhet med god framgång. Ledningen har särskilt prioriterat säkerhet och trygghet på skolan för elever och personal. För att kunna ligga i framkant på teknikutvecklingen så har gymnasiet under året beslutat att göra en en-till-en -satsning i syfte att säkra datatillgången. Arbetsmarknadsenheten (AME) är inne i en implementeringsfas med ett nytt projekt Framtidsjobb Avesta som ska göra det lättare för långtidsarbetslösa att komma ut på arbetsmarknaden. Projektet startade den 1 april och goda resultat kan redan nu påvisas. Totalt sedan starten har 60 personer varit inskrivna i projektet, varav 20 redan gått vidare till egen försörjning. AME har idag nio verksamheter som pågår över tiden, där Framtidsjobb är den senaste i ordningen. AME fortsätter att ha ett särskilt fokus på att minska arbetslösheten i kommunen och prioriterat är ungdomarna. Sommaren 2016 kunde kommunen erbjuda totalt 242 feriejobbsplatser. Antalet nyinskrivna vid integrationsenheten var 478 personer. Situationen vid mottagningsenheten var extremt ansträngd i synnerhet första halvåret. Även utbildning i svenska för invandrare (SFI) var under första halvåret extremt ansträngt med cirka 85 nysökande varje månad och hög omsättning på lärare. Under andra halvåret stabiliserades och förbättrades läget. Drop-in-tider infördes vid integrationsenheten vilket kortade ärendetiderna på SFI och samhällsorienteringen omorganiserades och förändrades andra halvåret. Detta tillsammans med färre sökande under hösten har förbättrat utbildningskvaliten på SFI och samhällsorienteringen. Under 2016 har Markusskolans kök renoverats och byggts ut. Antalet portioner på Markusskolan har ökat, vilket gjorde att kökets produktionsyta, förråd och utrustning inte räckte till. Renoveringen och utbyggnaden startade i maj och köket var färdigrenoverat och inflyttningsklart den 22 december. Under hösten serverades Markusskolans elever mat i ett tält på skolgården i väntan på att matsalen skulle bli färdigrenoverad. I november fick barnen äntligen börja äta i matsalen igen. Inflyttningen till Avesta fortsätter att öka vilket bidragit till att vi tillagar fler portioner inom förskola och skola. Totalt tillagar vi cirka portioner per dag inom förskola och skola. Av dessa har 951 avvikande koster det vill säga 25 procent av alla portioner. 616 portioner är etiska koster, 16 procent och 340 portioner är allergikoster, 9 procent. Det gör att livsmedelskostnaderna och investeringsbehovet i köksutrustning ökar samt att vi behöver rekrytera mer personal med kockutbildning. Kostverksamheten består av 19 tillagningskök och 5 mottagningskök, totalt 24 kök med personal. Musik- och kulturskolan har under våren flyttat från Markusskolan till nya lokaler i Koppardalen. Organisatoriskt flyttas musik- och kulturskolan till enhet Verket och kommer från den 1 januari 2017 att heta Avesta kulturskola. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 71

72 VERKSAMHETSBERÄTTELSE På fritid har man mottagit en ny skateramp som är uppsatt i Sportparken. En utredning av Holmenbadets vattenkvalité har genomförts med en efterföljande ombyggnad nedströms Holmenbadet. Brovallens motorstadion har bland annat fått förbättrad belysning för att kunna klara Masarnas arrangemang i elitserien i speedway. En utredning av Outdoor verksamheten i kommunen har också påbörjats. En ny kulturlokal för utställningar invigdes på nationaldagen, den så kallade Vattenkraftstationen från 1898 intill Verket. Årets utställning berättade i fotografier och film om den stora översvämningen Avesta Art genomfördes programenligt under sommaren med ungefär samma besökarantal som tidigare. Verket tog också under hösten emot en fotoutställning från vänorten Kuusamo i Finland. Utställningen invigdes av försvarsminister Peter Hultqvist och skildrar hur staden drabbades av andra världskriget och den återuppbyggnad som därefter skett. Den årliga Tomtemarknaden hade färre besökare än 2015 men omsättningen var lika hög för Verket och i vissa fall högre för medverkande utställare. 72 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

73 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Viktiga händelser och omvärldspåverkan Det har varit ett högt tryck på förvaltningens samtliga verksamheter under hela 2016, i och med att vi blivit fler invånare i Avesta kommun. Trycket på våra enheter gör att vi har utökat organisationen inom flera områden för att kunna möta verksamhetens behov. Det stora antalet nyanlända till Avesta har gett verksamheterna fler besökare, men också kommunikationssvårigheter. Detta har lett till att främst biblioteken, fritidsgårdar och badhusen har haft ett ökat tryck och har behövt öka antalet anställda och praktikanter, särskilt flerspråkiga personer. Vi har ett relativt stort antal nyanlända som fortfarande är asylsökande. Den stora skillnaden från tidigare år är att de inte längre får permanent uppehållstillstånd direkt utan istället får de tillfälligt uppehållstillstånd. Det är fortsatt stor brist på bostäder och lokaler i kommunen och det påverkar många av de nyanlända men också många av de inrikes födda som är intresserade att byta bostad eller hitta en ny. Vi tillagar fler portioner samt fler olika typer av etiska koster och specialkoster inom förskola och skola vilka leder till ökade kostnader för livsmedel och personal. Förändring i ledningsorganisationen har genomförts. Samtliga kök i kommunen har delats upp i två områden där det två heltidsanställda enhetschefer, en för varje område med utökat ansvar för området. Biträdande kostchefstjänsten avvecklas i samband med pensionsavgång. Rekrytering av nya lärare pågår över tiden men prognosen visar att det kommer att bli problem att rekrytera lärare i allmänhet. Vi har under året implementerat Handlingsplan för pedagoger i kommunen. Planen syftar bland annat till att förbättra arbetsmiljön för kommunens pedagoger och därigenom ge våra lärare en större möjlighet att få vara pedagoger och inte administratörer. Grundskolans elevantal har under år 2016 ökat från elever till elever. En ökning med 127 elever där stora delar av ökningen kom i samband med starten på vårterminen. Elevtillströmningen är ojämnt fördelad och är i första hand kopplad till Johan-Olovskolan, Åvestadalskolan, Markusskolan samt till viss del även Domarhagsskolan. Det har varit en stor utmaning att möta behovet av både pedagoger och skollokaler, där behovet av skollokaler har lösts med hjälp av moduler, som placerats vid Åvestadalskolan, Johan-Olovskolan och Domarhagsskolan. som blev mycket uppskattad av lärarna och skolledarna. Det var ett framgångsrikt koncept med externa föreläsningar, samt ett forum för lärare på skolorna inom kommunen att visa upp goda exempel på arbeten som pågår. Markusskolans överenskommelse med Högskolan Dalarna om att vara en övningsskola för lärarstuderande startade på höstterminen. Det är 16 lärarstuderande som valt att göra sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) på Markusskolan. Gymnasiet har fortsatt många nyanlända till Introduktionsprogrammen vilket ställt stora krav på flexibilitet för all berörd personal. Den stora ökningen av elever har inneburit en utökad ledningsorganisation med en biträdande rektor, speciellt gentemot IM-programmen. Investeringar inom yttre och inre miljön har skapat en mycket bättre arbetsmiljö för både pedagoger och elever. Nya, permanenta och tillfälliga verksamheter har byggts upp. Jularbo museet har byggts om och har idag en ny mindre utställning och café men inrymmer också Sportoteket. Språkkvällar är en etablerad verksamhet på Avesta bibliotek. Ungdomsgården i Horndal har flyttats till Kulturforum och planering för en fritidsgård i Krylbo har genomförts. Tre miljoner i extra föreningsbidrag har under året utbetalats till kultur- och idrottsföreningar för integrationsprojekt. En föreningsmässa har också arrangerats. Ett första, mindre servicecenter för bildningsstyrelsens behov öppnade i början av oktober i biblioteket. Planering och ombyggnad har fortsatt under hösten för att bereda plats för hela kommunens servicecenter i biblioteket med start den 15 mars Konstnären OLEK, virkdrottningen, har rönt stor nationell och internationell uppmärksamhet för sina projekt i Avesta under sommaren. Dels röda huset inne i Verket och rosa huset som skapades genom att virka in Gula villan. Båda dessa installationer skedde som integrationsprojekt i samverkan med framför allt nyanlända kvinnor. Grundskolan genomförde en Lärstämma den 14:e juni, Årsredovisning 2016 Avesta kommun 73

74 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Västmanland-Dalarna miljö- & byggnadsnämnd Ordförande: Blerta Krenzi Förvaltningschef: Arne Hjort Resultat verksamhet och ekonomi tkr Budget Bokslut Bokslut Intäkt Kostnad Driftnetto Budgetavvikelse Verksamhetsåret 2016 är nu avslutat. Av årets planerade verksamhet har en stor del genomförts i förväntad omfattning. Den av nämnden fastställda verksamhetsplanen har varit riktlinje för verksamheten under året. Framför allt vad gäller planerade åtgärder, men också i den stora del som styrs av inkommande ärenden. Verksamhetens mångfald, myndighetsutövning, service och samhällsplanering återspeglas i planerna. Personalsituationen har, liksom några tidigare år, varit komplicerad. Ett stort antal föräldra- och studieledigheter har tillsammans med vissa långtidssjukskrivningar inte kunnat kompenseras genom vikariat och konsulter, till största delen beroende på den mycket överhettade arbetsmarknaden för våra discipliner. Detta har inverkat menligt på förvaltningens möjlighet att genomföra verksamhetsplanerna, särskilt inom miljöbalkens tillsynsområde. Det har också i hög grad begränsat förvaltningens kapacitet på detaljplanesidan. Under årets sista månader har personalsituationen genom lyckade rekryteringar blivit betydligt ljusare, men förändringar kan komma snabbt. Vid årets slut visar nämnden ett överskott på drygt tkr. Detta motsvaras nästan helt av den ovan nämnda underbemanningen och är inget hälsotecken. Förvaltningen har sina anslag för att bedriva verksamhet till våra kommuners gagn, men detta har motverkats av en besvärlig personalsituation motsvarande i runda tal sju heltidstjänster, vilket motsvarar 13 procent. Överskottet fördelas mellan kommunerna enligt kommunbidrag och nerlagt tid: Avesta tkr, Fagersta tkr och Norberg 594 tkr. Västmanland-Dalarnas Miljö- och byggförvaltning har drygt 50 anställda. Vid årsskiftet har förvaltningen ingen pågående rekrytering, men två tjänster kommer att lysas ut i början av Förvaltningen har få övertidstimmar och låga sjuktal. Viktiga händelser och omvärldspåverkan Under året har programarbetet för utvecklingen av Koppardalen i Avesta fortsatt liksom arbetet med fördjupning av Fagersta tätort och stadskärna. Programarbete för Prostudden i Norberg har återupptagits. En omfattande studie över gruvrisker i Norberg har genomförts. Utveckling pågår även av verksamhetsområdet Källhagen i Avesta vid kommungränsen mot Norberg med bland annat ny anslutning till riksväg 68. Åtgärdsvalstudie med Trafikverket har slutförts under året. I Fagersta har arbete med en fördjupad översiktsplan för tätortsområdet genomförts. Bland pågående detaljplanearbeten kan nämnas planer för handel vid MIO och Åsbo i Avesta, plan för ny idrottshall i Norberg samt bebyggelseunderlättande ändringar i äldre bebyggelseplaner i Fagersta. Vidare har ett omfattande nytt verksamhetsområde planlagts i Horndal, Avesta. Inkommande bygglov ökar i antal för alla kommuner. Ansökningar för ny-, om- och tillbyggnad på förskolor, skolor och äldreboende inkommer nu kontinuerligt. Vi gläds också åt en ökande nyproduktion av bostäder. Ett fortsatt ökat intresse för handels- och industrietableringar i Avesta har också märkts under året. Ett nytt GIS-anpassat kartsystem har införts vilket ger nya möjligheter och förbättrar kvalitén av våra kart-, mät-, och GIS-tjänster. Digitala 3D-modeller har tagits fram över de centrala delarna av Avesta, Fagersta och Norberg. Inom livsmedelstillsynen har två större projekt genomförts. Det ena gällde provtagning med avseende på Listeria 74 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

75 VERKSAMHETSBERÄTTELSE monocytogenes i vacuumförpackad fisk och charkprodukter. Glädjande nog visade inget av proverna förekomst av Listeria. Ett annat projekt fokuserade på rutiner för allergikost i skolor. Två av 24 prover innehöll allergener. Inom miljöbalkens område har ett stort ärende varit vindkraftsparken Målarberget, som i nuläget är överklagat av både omkringboende och verksamhetsutövare. En lastbilsolycka nära Viksvikens vattentäkt i Fagersta blev startskottet för ett brett samarbete mellan Räddningstjänsten i Fagersta, Räddningstjänsten i Smedjebacken, Trafikverket, NVK, säkerhetssamordnaren i Fagersta, miljökontoret i Smedjebacken och V-Dala. Vattentäkten ligger geografiskt i Smedjebackens kommun men är huvudvattentäkt för Fagersta kommun. En insatsplan och gemensamt kartmaterial har tagits fram och arbetet går vidare med att bland annat se på hur tillsynen kan samordnas på bästa sätt runt vattentäkten. Övrigt värt att nämna är att två miljöskyddsärenden kan komma att sätta avtryck i rättspraxis, samt att miljöenheten fick ta över en del naturvård efter att Länsstyrelsen i Västmanland utvärderade hur miljöbalkstillsynen var organiserad. Nämnden påverkas i sin dagliga verksamhet stort av kontinuerliga förändringar inom lagstiftningen. De senaste åren har de största förändringarna gällt plan- och bygglagstiftningen, men även livsmedelskontrollen och miljötillsynen genomgår löpande stora för-ändringar bland annat efter nya EU-direktiv vilket medför mer komplicerad tillsyn. Dessa återkommande förändringar innebär extra noggrann handläggning av ärendena och ett förstärkt behov av information för att handläggningen ska kunna utföras korrekt. För att kommunerna ska kunna ta vara på den positiva befolkningsutvecklingen och möta upp i bostadsförsörjning och näringsliv krävs en omsorgsfull och systematisk översiktlig planering. Förvaltningen upplever ett kraftigt ökat exploateringstryck samtidigt som kvalitetsfrågorna blir allt viktigare, både gällande den byggda miljön och miljö-/ naturvårdsperspektivet. Service mot och dialog med kommuninvånare och företag i det alltmer digitaliserade samhället kräver utvecklade lösningar för e-tjänster, kartstöd och medborgardialog. Förvaltningen arbetar tillsammans med kommunernas övriga verksamheter för att göra servicen lättillgänglig via hemsidor och andra digitala media. Stort fokus har under året legat på en digitaliserad nämndsprocess och utveckling av processer för Avestas nya Servicecenter. Under den närmaste framtiden förväntas liknande processer i Fagersta och Norberg. Dessa utmaningar är viktiga, men kommer att kräva stora resurser såväl ekonomiskt som personellt. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 75

76 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Västmanland-Dalarna lönenämnd Ordförande: Lars Isacsson Förvaltningschef: Hannu Högberg Årets resultat 2016 redovisar nämnden ett överskott på 207,9 tkr. Viktiga händelser Den gemensamma lönenämnden för kommunerna Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg och Skinnskatteberg har i uppdrag att utföra löneadministrationen och därmed sammanhängande arbetsuppgifter till de medverkande kommunernas personal och förtroendevalda. Här ingår också kommunernas samverkansorgan och kommunala bolag. Den gemensamma nämnden är införlivad i Norbergs kommuns nämndsorganisation med ledamöter och ersättare från respektive medverkande kommun. Kostnaderna för löneadministrationen fördelas mellan medlemskommunerna genom fördelning motsvarande förhållandet i ett årsgenomsnitt av utbetalade löner i enlighet med upprättat överenskommelse. Respektive kommunala bolag har upprättat avtal om den service som ska ingå direkt mot löneorganisationen. Debitering görs varje månad och avräknas årligen sker avräkning mot verkligt utbetalade löner under 2016 vilket är en viss förändring jämfört fördelningen under året. Ökade krav på inkommande underlag samt effektivisering av löneadministrationen kvarstår. Under 2016 har Visma Window, e-learning för arbetstagare och P-mobile införts. Utöver löpande information och samarbetsfrågor så har under våren diskuterats införande av Visma Windows 2016 och införande av Anställningsguiden 2017 med personalcheferna. Personalcheferna har också fått i uppdrag att kalla utbildare från löneservice till chefsträffar och introduktionsdagar för att kvalitetssäkra framtida löneunderlag. Utbildningsinsatserna i självservice löper på främst genom utbildning för nya chefer, arbetsledare och assistenter samt repetitionsutbildningar för chefer, arbetsledare och assistenter. Under året har 32 utbildningstillfällen med 478 deltagare genomförts. Omvärldsanalys Målet att minst 99 procent rätt lön i rätt tid i förhållande till löneunderlag är delvis uppnått. Stickprov visar att 95 procent av de kontrollerade lönerna var korrekta. Även målsättningen att andelen extra utbetalningar ska vara högst en procent är delvis uppnått. Andelen extra utbetalningar uppgick till 2,93 procent (1,8 procent). En medarbetare har gått i pension och en har nyrekryterats. 76 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

77 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Gamla Byn AB Ordförande: Laila Borger VD: Jan Näslund Årets resultat Årets resultat uppgår till 12,3 mkr (föregående år 0,7 mkr.) Moderbolagets totala intäkter uppgår för perioden till 197 (191) mkr, vilket är en ökning med cirka 6 mkr jämfört föregående år och beror främst på ökad uthyrning av lokaler. Moderbolaget har ett långsiktigt mål att driftnettot ska överstiga 300 kr/m². Utfallet för 2016 blev 323 (309) kr/m². Avkastningen på totalt kapital uppgår till 5,8 (5,6) procent. Koncernens redovisade resultat uppgår till 15,8 (2,3) mkr. Koncernens investeringsvolym uppgick under 2016 till 62 (74) mkr, varav i moderbolaget 36 (72) mkr. Fastigheten Smeden 6 i Krylbo köptes in under året för omsorgsboende, gruppboendet Blåmesen byggdes ut och Markusskolan byggdes ut med nytt kök. Viktiga händelser Bolaget ska inom Avesta kommun köpa, sälja, äga, bebygga, utveckla, hyra ut och förvalta fastigheter med bostäder, lokaler och därtill hörande kollektiva anläggningar inom ramen för kommunens ägarpolicy. Bolagets ska vara kommunkoncernens gemensamma fastighetsförvaltare, exklusive Avesta Vatten och Avfall AB:s bestånd. Verksamheten ska bedrivas enligt självkostnadsprincipen och med optimalt resursutnyttjande främja bostadsförsörjningen i Avesta kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till inflytande. Bolaget ska enligt god teknisk praxis och gällande hyreslagstiftning samt med optimalt resursutnyttjande verka för att tillgodose behovet av bostäder och lokaler inom kommunen. etableringar av moduler, allt ifrån HVB-moduler till skollokaler. Under räkenskapsåret 2015 stämde Gamla Byn AB Nya Byn Krylbo AB för att de brutit förlikningsavtalet som upprättades när Rivella Fastigheter AB bytte namn till Nya Byn Krylbo AB. Huvudförhandling är planerad till våren Omvärldsanalys Även kommande år kommer byggnationer för både verksamhetslokaler för äldre- och barnomsorg och bostäder både i egen regi och via externa byggare att dominera. Detaljplan håller på att tas fram för kombinerad förskola/äldreboende i Baldershage samt för bostäder, trygghets- och träningsboende på gamla Badhustomten. Inventering har gjorts av tomter för fortsatt bostadsbyggande. Styrelsen beslutade 2015 att avropa två punkthus med fyra våningar via SABO. Koncepthusen Kombo mini består av en- och tvårumslägenheter. Ett av husen kommer att hyras av kommunen för LSS boende. Byggnationerna påbörjades hösten 2016 och beräknas stå klara hösten Hyreshöjningen för år 2017 blev efter förhandlingar med Hyresgästföreningen under hösten 0,5 %. Avesta kommun fortsätter den positiva trenden med en befolkningsökning. Lägenhetsbeståndet vid årets slut uppgår till 1005 (999) lägenheter. Vakanserna i lägenhetsbeståndet har varit mycket låga under hela året och vid årets slut uppgick de till två (6) lediga lägenheter. Bolaget har haft ett utmanande år med förvaltningar som påverkats av den ökande befolkningsmängden med många Årsredovisning 2016 Avesta kommun 77

78 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Avesta Industristad AB Ordförande: Laila Borger VD: Jan Näslund Årets resultat Årets resultat uppgick till 3,5 (1,5) mkr. Bolagets totala omsättning uppgår för perioden till 38,5 (36,2) mkr. Bolagets investeringsvolym har uppgått till 24,7 (0,9) mkr och har till största delen bestått av hyresgästanpassningar. Kopparsalen har byggts om till två kontorslokaler. Krylbo station har anpassats till Krylbo hemtjänst. I byggnad 272, i vilken merparten av uthyrningarna skett, har anpassningar genomförts. Två kulverat har bytts ut under Koppardalsvägen. Viktiga händelser Avesta Industristad AB, helägt dotterbolag till Gamla Byn AB, äger och förvaltar kommersiella fastigheter i Avesta kommun inom ramen för kommunens ägarpolicy. Bolagets ändamål ska vara att enligt god teknisk praxis och gällande hyreslagstiftning samt med optimalt resursutnyttjande verka för att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för uthyrning inom Avesta kommun. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Avesta Industristad AB äger fastigheter med ett lokalbestånd på (95 700) m², i huvudsak industrilokaler med varierande status. Uthyrningsgraden på industrilokaler, lagerlokaler och enklare kontorslokaler har varit god. Vakansgraden för lokalerna per januari 2017 är 10,8 procent (17,2 procent). Risken är stor eftersom flertalet av hyresavtalen är på kortare tid. Uthyrningsgraden har ökat med kvm uthyrda lokaler och efterfrågan på lokaler består. Restaurangen i Koppardalen gick i konkurs efter sommaren och ny entreprenör är förhoppningsvis på plats i början av nästa år. Omvärldsanalys 2017 bedöms efterfrågan på lokaler vara god och vakansgraden vara låg. Det pågår diskussioner med ett antal presumtiva hyresgäster. I bolagets översyn av Koppardalen har det kommit fram att det finns cirka kvm som idag inte är i uthyrbart skick och som kommer att kräva investeringar för att anpassas till verksamhetslokaler. Det finns även mark tillgängligt för att ett visst tillskott av industrilokaler skulle kunna verkställas om intresse finns. 78 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

79 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Avesta Vatten & Avfall AB Ordförande: Patrik Sundin VD: Erik Nordén Årets resultat Företagets resultat efter finansiella poster uppgår till 0,7 mkr (0,7) och fördelas med -0,4 mkr (1,2) på VA-verksamheten och 1,1 mkr (-0,5) på avfallsverksamheten. Resultatförbättringen på avfallssidan är hänförlig till ökade intäkter på grund av att fler abonnenter valt att inte ha separat matavfallsinsamling. Årets investeringar uppgår till 12,3 mkr (31,2) varav 0,2 mkr i byggnader, 9,6 mkr i maskiner och andra tekniska anläggningar och 2,5 mkr i inventarier, verktyg och installationer. Vid årets slut uppgick investeringar i pågående nyanläggningar till 5,4 mkr varav 4,6 mkr avser projekt som kommer att vara färdigställda Viktiga händelser Bolagets verksamhet omfattar vatten- och avfallsverksamheten i Avesta kommun är bolagets femte verksamhetsår. Bolaget svarar för dricksvattenproduktion, rening av avloppsvatten samt insamling och återvinning av avfall i Avesta kommun. Anläggningarna omfattar fem vattenverk, tre avloppsreningsverk, 50 pumpstationer, 22 mil vatten- och avloppsledningar samt en återvinningscentral. Bolaget levererar även vatten till Norbergs kommun. Allt vatten vi producerar kommer från grundvattentäkter och håller en hög kvalitet. Bolaget bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Tillståndet avser rening av avloppsvatten och avfallshantering vid återvinningscentral. Den tillståndspliktiga verksamheten motsvarar 66 procent av bolagets nettoomsättning. Brukningstaxorna för VA höjdes från januari Höjningen av brukningstaxan för VA har gjorts för att säkerställa behovet av att förnya VA-ledningsnätet och innebär för hela VA-kollektivet en höjning med 1,5 procent. I samband med att separat insamling av matavfall införts i kommunen började en ny taxemodell för insamling av hushållsavfall att tillämpas från januari Den nya taxan är miljöstyrande vilket innebär att de abonnenter som väljer att inte sortera ut matavfall får en väsentligt högre avgift. För hela kollektivet innebär den nya taxan en höjning med 12,3 procent vilket motsvarar den kostnadsökning som separat matavfallsinsamling innebär. Taxan för slamtömning har varit oförändrad Omvärldsanalys Avesta Vatten AB har en gemensam verksamhetsplan som omfattar bolagets hela verksamhet. Den del som omfattar avfallsdelen bygger på den avfallsplan för hela kommunen som antogs av kommunfullmäktige under Bolaget har sedan länge arbetat med en verksamhetsplan VA2050 för den del av verksamheten som omfattar produktion och distribution av dricksvatten och rening av avloppsvatten. I verksamhetsplanen finns verksamhetsmål inarbetade men även mål som omfattar miljö- och personalfrågor. Intäkterna för 2017 förväntas för VA-sidan öka 0,5 mkr jämfört med 2016, på avfallssidan förväntas intäkterna öka med 1,5 mkr. Inga större utökningar av VA-nätet är planerade och antalet abonnenter förväntas vara konstant både på VA- och avfallssidan. Ett antal projekt som ska leda till att det övergripande målet uppnås pågår eller är planerade exempel på några av de viktigaste är; Vatten och avlopp Nytt vattenverk i By/NäsReservvatten i Horndal Vidareutveckla metoder för läcksökning Förnyelse av ledningsnät enligt fastställd förnyelseplan Avfall Projektering ny återvinningscentral Förbättrad källsortering vid Karlslunds återvinningscentral Förbättrad källsortering vid insamling av grovavfall från hushållen, mobil ÅVC. Sluttäckning Karlslunds avfallsanläggning. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 79

80 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Ordförande: Teemu Sulin Förbundschef: Mats Jansson Årets resultat Årets resultat uppgår till 0,2 (0,2) mkr. Budgeterade pensionskostnader blev lägre än pensionsförvaltarens tidigare prognoser. Investeringar har skett i två släckbilar. Viktiga händelser Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (SDR) består idag av räddningstjänsterna i Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommuner. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund har idag en ledningsorganisation som är dimensionerad för små och medelstora räddningstjänstinsatser. Erfarenheterna efter den stora skogsbranden 2014 visar bland annat på behov av fördjupad ledningssamverkan med närliggande räddningstjänstorganisationer. Under året har vi deltagit i samverkansdiskussioner i Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. I Sverige dör personer varje år i samband med bränder. Personer med särskilda behov såsom äldre, funktionsnedsatta och missbrukare är överrepresenterade i statistiken. Under året har SDR tagit initiativ till nätverksbyggande inom området tillsammans med våra medlemskommuner. Syftet är att skapa ett bättre individanpassat brandskydd för olika riskgrupper i deras bostadsmiljöer. Tillsynsverksamheten enligt Lag om skydd mot olyckor och Lag om brandfarliga och explosiva varor har under året i stort bedrivits enligt fastställd tillsynsplan. Volymen extern utbildning riktat till kommunala förvaltningar, skolor, föreningar, företag och övriga kommuninnevånare har fortsatt att öka under året. Under 2016 utbildades drygt personer i brandskydd och säkerhet. Många utbildningar genomförs idag i samarbete med Brandskyddsföreningen utifrån ett avtal som tecknades Under 2016 genomförde räddningstjänsten totalt utryckningar. Detta är något fler än 2015, men ur ett historiskt perspektiv färre än normalt. Antalet trafikolyckor 2016 har tyvärr fortsatt att öka jämfört 2014 och Ökningen av trafikolyckor har nu pågått under två år efter flera år av minskningar. Antalet bränder i skog och mark har varit relativt få beroende på sommarens väderförhållanden. Generellt har antalet bränder i byggnader varit något högre än normalt. Från och med har förbundets IVPA verksamhet (i väntan på ambulans) utökats till att även omfatta räddningsstyrkorna i Fagersta och Norberg. Avtal tecknades under våren med landstinget Västmanland. 80 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

81 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunens revisorer Revisorer: Mats Myrén (sammankallande), Sören Bertilsson, Erik Bohlin, Sören Aspgren och Lennart Hammargren Revisorernas uppdrag Kommunrevisionen har till uppgift att granska, utvärdera och kontrollera den kommunala verksamheten. Pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt om den kontroll som görs inom styrelserna är tillräcklig. Revisorerna har under året biträtts i sitt arbete av revisionsbyrån KPMG AB års revisionsarbete har, i likhet med tidigare år, tagit avstamp i en genomlysande risk- och väsentlighetsanalys av de verksamheter och områden revisorerna på uppdrag av kommunfullmäktige och med stöd och ledning av kommunallagen ska utföra. Riskanalysen innebär bland annat identifiering av områden, där oegentligheter och/ eller överträdelser av befogenheter, kan tänkas uppstå eller förekomma. En stor del av revisionsarbetet har avsett förvaltningsrevision. I denna har kommunstyrelsen och samtliga styrelser granskats övergripande med inriktning på intern kontroll. Revisorerna har löpande tagit del av alla styrelsers kallelser och protokoll, gjort besök på sammanträden och haft sammanträffanden med kommunfullmäktiges presidium samt företrädare för styrelser och förvaltningar. Revisionsarbetets inriktning Revisionen strävar efter att i görligaste mån bedriva förebyggande verksamhet och att verka proaktivt. Med stort intresse följer revisionen kommunstyrelsens agerande för att uppnå målet att kommunen år 2020 ska ha innevånare. Revisionen har fortlöpande en dialog med berörda aktörer i syfte att minimera riskerna för felbeslut och missbruk. Kommunrevisorerna har ett tydligt uppdrag enligt lagstiftning och God revisionssed i kommunal verksamhet. Vi försöker att arbeta långsiktigt, strategiskt och utåtriktat för att nå största möjliga effekter. Under året har vi lagt ytterligare vikt vid framåtblickande arbete. Revisorerna har deltagit i flera externa seminarier och samtalat med framtidsforskare. Samhällsvetaren och filosofie doktorn Stig-Björn Ljunggrens medverkan på kommunstyrelsen under rubriken Framtiden är redan i Avesta. var ett initiativ från kommunrevisionen som också under dagen hade en dialog om omvärldsorientering med densamme. Kommunrevisionens bedömning är att vi samhället, kommunen - är mitt inne i en digital transformation som förändrar nästan allting: vad vi gör, hur vi gör det och framförallt vad som går att göra. Digitaliseringen innebär sannolikt en minst lika omvälvande förändring av samhället som industrialiseringen gjorde. Vi har under året påbörjat en kartläggning i syfte att och få en överblick av nuläge och planer vad gäller kommunens digitalisering, att ha som underlag för vår riskanalys och kommande granskningsinsatser och/eller andra åtgärder. Genomförda granskningar 2016 Kommunrevisionen har i enlighet med sitt inriktningsbeslut om förebyggande och understödjande verksamhetsinriktning genomfört bland annat följande arbete; Granskningar inom verksamhetsrevision 2016; Granskning av hantering och ansökning av statliga ersättningar inom flyktingmottagandet Bisysslor, även inom lekmannarevisionen Uppföljning av tidigare granskningar Detaljplaneprocessen Investeringsredovisning med beaktande av finansieringslösningar Förstudie Återvinningscentral i Avesta, även inom lekmannarevisionen Avesta vatten & Avfall AB Granskningsrapporterna återfinnes i sin helhet på kommunens hemsida. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 81

82 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Dessutom har följande granskningar genomförts; Ansvarsutövande Delårsrapport Bokslut och årsredovisning år 2016 Utöver ovanstående granskningar har vi under åren även gjort mindre uppföljningar och undersökningar. Löpande har även information givits om de kommunala bolagen som en följd av den samordning som finns mellan kommunens revisorer och lekmannarevisorerna i de kommunala bolagen. Lekmannarevisorer Som lekmannarevisorer i kommunens helägda bolag Avesta Vatten & Avfall AB har de förtroendevalda revisorerna Lennart Hammarström och Sören Aspegren verkat. Lekmannarevisorer i Gamla Byn AB och dess dotterbolag Avesta Industristad AB har varit Erik Bohlin och Mats Myrén. Lekmannarevisorerna har tillsammans med biträden granskat bolagen och lämnat granskningsrapporter. Revisionsrapporterna om Gamla Byn AB, Avesta VA & Avfall AB och Avesta Industristad AB är avlämnade. Fortsatt kvalitetsarbete Lagstiftning och god sed på revisionsområdet förändras och ställer krav på gransknings insatser som kommunrevisionen måste anpassa sig till. Revisionen arbetar systematiskt med att utveckla sina arbetsformer och att förbättra kommunikationen med sina uppdragsgivare, kommunfullmäktige såväl som kommunens medborgare. En punkt på kommunfullmäktiges dagordning är information från kommunrevisionen. Den utnyttjar vi flitigt. Ett exempel är de frågor vi vid sammanträdet den 28/11 riktade till ledamöterna med anledning av att Dataskyddsförordningen (för närvarande en EU-skyddsförordning) som år 2018 kommer att bli svensk lag (se fullmäktiges protokoll). Lagen medför, som en följd av digitaliseringen, krav på ett helt nytt säkerhetstänkande. Lyhördhet Kommunrevisorerna vill avslutningsvis uttrycka sin tillfredsställelse med den lyhördhet som såväl förtroendevalda i fullmäktige, styrelser, nämnd och utskott som berörda tjänstemän, oftast uppvisar för kommunrevisionens påpekanden. Via hemsidan kan den som så önskar kontakta kommunrevisionen. Lekmannarevision bedömer vi är ett viktigt utvecklingsområde. 82 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

83 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Årsredovisning 2016 Avesta kommun 83

84 AVSLUTANDE KAPITEL 84 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

85 Presentation av kommunstyrelsen Kommunstyrelseledamöterna i Avesta kommun 2016 Stående från vänster: Maarit Hessling (M), Lis Linnberg (L), Gunilla Berglund (C), Curt-Åke Larsson (KD), Johan Thomasson (M), Anneli Karlsson (KL), Laila Borger (S), Patrik Sundin (S), Kurt Kvarnström (S), Heidi Sjungargård (MP), Tom Andersson (S), Pia Aronsson (V) Sittande från vänster: Martti Hopponen (SD), Kirsti Andersson (S), Lars Isacsson (S), Susanne Berger (S), Maria Andersson (S) Ordinarie ledamöter som saknas på bilden: Mikael Westberg (S), Blerta Krenzi (S), Henrik Öhrn (MP) Årsredovisning 2016 Avesta kommun 85

86 Redovisningsmodellens delar Resultaträkning Resultaträkningen redovisar intäkter och kostnader, samt återger hur förändringen av kommunens eget kapital framkommit. Denna förändring kan också utläsas genom att jämföra eget kapital i de två senaste årens balansräkningar. Balansräkning DRIFTREDOVISNING Verksamheter SUMMA INTÄKTER Verksamheter SUMMA KOSTNADER INVESTERINGSREDOVISNING Verksamhetsområde Projekt X Projekt Y./. investeringsbidrag Projekt Z NETTOINVESTERING Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder kommunen har på bokslutsdagen den ekonomiska ställningen vid årets slut. Av den framgår hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) respektive hur kapitalet har skaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Mellan två tidpunkter inträffar ett antal händelser, vilket innebär att den finansiella ställningen förändras. Dessa händelser redovisas i resultaträkningen och/eller kassaflödesanalysen. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar hur kommunen fått in pengar och hur de använts under året. Här behandlas ut- och inbetalningar till skillnad från resultaträkningen som innehåller kostnader och intäkter. Kassaflödesanalysens uppställning bygger på tre sektorer, löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Den sektorindelade rapporten visar verksamhetens tre grundläggande aktiviteter och relationerna mellan dem. Summan av förändringen av de tre sektorerna, löpande verksamhet, investerings- och finansieringsverksamheterna visas i förändringen av likvida medel. Denna förändring kan också utläsas i balansräkningen om man jämför likvida medel innevarande år med föregående år. RESULTATRÄKNING Intäkter* Kostnader* Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter och intäkter av bidrag Finansiella kostnader/intäkter RESULTAT EFTER FINANSNETTO Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader FÖRÄNDRING EGET KAPITAL BALANSRÄKNING Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER KASSAFLÖDESANALYS Årets resultat Justering för avskrivningar Justering för övriga ej likvidpåverkande poster Justering av rörelsekapital exkl. likvida medel Kassaflöde från löpande verksamhet Inköp materiella/finansiella tillgångar Avyttrade materiella/finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning/minskning av långfristiga fordringar FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL 86 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

87 Begreppsförklaringar Anläggningskapital Eget kapital bundet i anläggningar. Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Anläggningstillgångar Fast- och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas. Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Nettoinvestering Investeringsutgift efter avdrag för investeringsbidrag m m. Eget kapital Kommunens totala kapital består av anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar m m). Rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål). Externa intäkter och kostnader Kommunens bruttokostnader och bruttointäkter under året. Driftredovisning Visar de olika verksamheternas kostnader och intäkter för den löpande verksamheten under året. Likviditet Visar förmågan att infria betalningsförpliktelser, det vill säga vilken betalningsberedskap som finns på kort sikt. Nyckeltalet kassalikviditet är omsättningstillgångar dividerat med kortfristiga skulder. Långfristiga skulder Skulder överstigande ett år. Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Soliditet Visar i vilken utsträckning tillgångarna är finansierade med eget kapital och därmed hur stabil kommunen är. Nyckeltalet beskriver kapitalstyrkan, vilket ger en vägledning vid investeringsbeslut och dess konsekvenser på lång sikt. Investeringsredovisning Visar kommunens inveteringsvolym av anläggningstillgångar under året. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten som förfaller inom 1 år från bokslutsdagen. tkr Belopp i tusentals kronor. mkr Belopp i miljontals kronor. Årsredovisning 2016 Avesta kommun 87

88 Revisionsberättelse 88 Årsredovisning 2016 Avesta kommun

89 Årsredovisning 2016 Avesta kommun 89