TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Ytterstadsavdelningen Normalt planförfarande Dnr Anna Forsberg Tfn Fax

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Ytterstadsavdelningen Normalt planförfarande Anna Forsberg Tfn Fax Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Gubbängsfältet, i stadsdelen Gubbängen, sportfält och nya bostäder. FÖRSLAG TILL BESLUT Planarbete ska påbörjas med programsamråd för Gubbängsfältet, i stadsdelen Gubbängen. Ingela Lindh Magnus Andersson SAMMANFATTNING Stadsbyggnadsnämnden beslutade att planarbete ska påbörjas för en ny stadsdel på Årstafältet. En förutsättning för projektet är att de nuvarande idrottsytorna på Årstafältet går att flytta till Gubbängsfältet. Stadsbyggnadskontoret föreslår därför att ett planarbete inleds för att ta ett helhetsgrepp avseende trafiksituationen och markanvändningen på Gubbängsfältet. Gubbängsfältet är beläget mellan Gubbängen och Hökarängen och är ca 24 ha stort. Fältet används till rekreation och har stor betydelse för idrotten med sina generösa ytor för bollspel. Här arrangeras till exempel årligen Ekens cup i handboll med ca deltagare. Syftet med planarbetet är primärt att fokusera på hur de nya idrottsfälten kan inpassas i den befintliga miljön utan att skapa barriäreffekter och hur angöringen till fältet kan lösas. I samband med denna översyn av Gubbängsfältet föreslås även en utredning av förutsättningarna för kompletterande bostadsbebyggelse längs Lingvägen för att skapa en koppling mellan Gubbängen och Hökarängen, samt på lämplig mark norr om fältet.

2 2 (8) UTLÅTANDE Planområde Planområdet föreslås avgränsas av Gubbängsvägen i norr, Nynäsvägen i öster, Örbyleden i söder och sträcka sig förbi tunnelbanan väster om Lingvägen. Hökarängens centrum Lingvägen Gubbängens centrum Gubbängsfältet Örbyleden Gubbängvägen Nynäsvägen Flygbild över Gubbängsfältet som visar ungefärlig utsträckning av planområdet. Ägoförhållanden Gubbängsfältet ägs av Stockholms stad. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan 99 I ÖP 99 markeras hela Gubbängsfältet som natur och park, Gubbängen och Hökarängen som tät stadsbebyggelse och småhusbebyggelsen som angränsar mot Gubbängsfältets östra del som gles stadsbebyggelse. Hökarängen och Gubbängens småhusbebyggelse är klassat som ett kulturhistoriskt värdefullt område i ÖP 99. Detaljplan Gällande planer för Gubbängsfältet är Pl 3080D, Pl 5432, Pl 5140 som anger parkmark och Pl 3245 som anger idrottsändamål. För ytan väster om Lingvägen gäller Pl 3613 som anger park, och Dp som anger elnätstation och infartsparkering. En central del av Gubbängsfältet och ytan väster om Lingvägen saknar detaljplan. Befintliga förhållanden Gubbängsfältet är beläget mellan Gubbängen och Hökarängen och är ca 24 ha stort. Fältet sparades vid planläggningen av de intilliggande bostadsområdena för att de boende skulle ha nära till grönska och rekreation. Fältet används idag till stor del för sportrelaterade aktiviteter. Tunnelbanan korsar fältets västra del, och länkar samman de båda tunnelbaneförorterna. Fältet är till stora delar plant,

3 3 (8) men här finns även några mindre skogsbeklädda höjder med berg-i-dagen. På fältets södra del kommer en skogsbeklädd höjdrygg in, på vilken Söderledskyrkan är placerad. Fältet har en svag koppling till de intilliggande bostadsområdena, och avgränsas i öster och söder av stora trafikleder. Den bebyggelse som ligger i direkt anslutning till parken är dels ett sport och institutionskvarter som sträcker sig österut från Lingvägen, dels småhusbebyggelse som sträcker sig fram till Nynäsvägen. småhusbebyggelse Nynäsvägen Örbyleden Hökarängen Gubbängsfältet Gubbängsvägen Sport och institutionskvarter institutionskvarter Lingvägen Gubbängen Gubbängsfältet sett från nordost med Gubbängens tunnelbanestation i förgrunden. Angöring och parkering Hökarängen avgränsas mot fältet av Örbyleden och saknar direkt förbindelse med Gubbängsfältet. Gubbängens bebyggelse ligger däremot i direkt anslutning till fältet, men det är få angöringsgator som leder dit. Det sport- och institutionskvarter som gränsar till fältets västra del är nästan 500 m långt, och saknar integrerat gatunät. En parkeringsplats öster om Gubbängshallen är en angöringspunkt, i övrigt finns endast de smala bostadsgatorna i småhusområdet söder om Gubbängsvägen vilka inte är dimensionerade för att klara stora mängder trafik. De få angöringspunkterna har resulterat i en överbelastning av bostadsgatorna, speciellt under större idrottsevenemang. För fotgängare och cyklister är fältet relativt lättillgängligt både från Gubbängen och Hökarängen, med gång- och cykelbanor under Örbyleden som sedan korsar den öppna ytan och länkar samman områdena. Kontakten österut mot Stora Tallkrogen och Sköndal är betydligt svagare, med Nynäsvägen som en kraftig barriär i landskapet. Idrottsytor Gubbängsfältet har stor betydelse för idrotten med sina generösa ytor för bollspel, samt sport- och simhall i direkt anslutning till fältet. Gubbängsfältet är av både lokal, regional och nationell betydelse. Här arrangeras till exempel årligen Ekens cup i handboll, världens största handbollsturnering på gräs med ca deltagare. På fältets nordöstra del finns en nyanlagd näridrottsplats med konstgräs, ytor för skolidrott, boulebana etc. Längs Lingvägen ligger sporthallen Gubbängshallen i direkt anslutning till Gubbängsfältet, och mot Gubbängens bollplan finns en simhall. Vid en förflyttning av idrottsytor från

4 4 (8) Årstafältet skulle flera nya konstgräsfält behöva anläggas för att tillfredsställa det behov av idrottsytor som finns i söderort. Vid utplacerandet av nya konstgräsplaner är det av stor betydelse att fältets rekreativa värden för allmänheten skyddas, och att konstgräsplanerna placeras på ett sådant sätt att de inte skapar barriärer för de boende. Söderledskyrkan T-banan Gubbängsfältet i riktning mot Hökarängen med Söderledskyrkan och tunnelbanan till höger i bild. Kommunikationer Gubbängsfältets västra del är mycket välförsett ur kollektivtrafiksynpunkt, med närhet både till Gubbängens och Hökarängens tunnelbana. Längs Lingvägen och Örbyleden går flera busslinjer, som både länkar samman Gubbängen med innerstaden och de omgivande förorterna. Fältets östra delar är inte lika välförsörjda ur kollektivtrafiksynpunkt. De omgivande trafiklederna Nynäsvägen och Örbyleden är hårt trafikerade. Nynäsvägen är en av Stockholms hårdast trafikerade infarter med ca fordon/dygn vid Gubbängen. Även Örbyleden är hårt trafikerad med runt fordon/dygn. Bebyggelse Gubbängsfältet ligger mellan Gubbängen i norr och Hökarängen i söder och utgör en naturlig gräns mellan områdena. Gubbängen och Hökarängen planerades och byggdes under 1940-talets andra hälft och var Stockholms första tunnelbaneförstäder. Som en reaktion på förkrigstidens renodlade lamellhusområden betonade man här istället vikten av grannskapsplanering för att främja social gemenskap. Grannskapstanken kom till rumsligt uttryck i halvomslutna gårdar och tydliga stadsdelscentrum kopplade till tunnelbanan. I både Hökarängen och Gubbängen har de högre lamell- och punkthusen företrädelsevis placerats på höjdryggar, och den lägre radhusbebyggelsen i dalgångar för att förtydliga landskapets topografi. Gubbängen Gubbängens centrum byggdes på 1950-talet och delas i två delar av Lingvägen och manifesteras av ett niovåningshöghus. Till centrum hör även en kort sekvens med butiker från tunnelbanan och det småskaliga torget med intilliggande bebyggelse. Bostadsbyggelsen är mestadels trevånings lamellhus som placerats i skogsterräng, men här finns även radhus. Området har successivt byggts till men har ändå kvar mycket av sin ursprungliga karaktär. Under 1960-talet tillkom skivhuset i åtta våningar strax väster om tunnelbanestationen, och under 1990-talet har ytterligare förtätningar gjorts längs Majrovägen. Under den förra mandatperioden lanserades 20K-projektet, vilket innebar 20,000 nya lägenheter i Stockholm. I samband med 20K förtätades Gubbängen ytterligare, främst längs Lingvägen i anslutning till centrum och tunnelbana.

5 5 (8) Hökarängen Hökarängens centrum fick landets första gågata som invigdes 1952 med butiker och lokaler mot gågatan och lastzoner mot trafiken. De intilliggande bostadsområdena ligger som enklaver i terrängen, med bebyggelse samlad runt en vägslinga eller mot en återvändsgränd. Området är planerat kring ett centralt parkstråk, med halvöppna bostadsgårdar som fortsätter ut i parken. I Hökarängen utformades bostadsbebyggelsen med hög ambitionsnivå, vilket kommer till uttryck i de lamellhus-, punkthus- och radhusområden som idag klassats som kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Även Hökarängen förtätades under 20K med kompletteringsbebyggelse i anslutning till centrum och mer sammanhängande bebyggelsestråk i Hökarängen södra delar. Service Gubbängen och Hökarängen är båda planerade som grannskapscentrum, med alla servicefunktioner centrerade kring tunnelbanetorget. I Gubbängens centrum finns livsmedelsaffär, bank, apotek, några restauranger, ett antal småbutiker, en teater och ett bibliotek. En stor andel av de offentliga byggnaderna ligger i direkt anslutning till fältet (Gubbängskolan, Engelska skolan, Gubbängshallen, en simhall, förskolan Nybygget och Söderledskyrkan) vilket gör att området utgör något av ett institutionsstråk. I Hökarängens centrum finns bland annat torghandel, en järnaffär och en närvårdscentral. Här finns även ett stort antal förskolor och flera skolor, Skönstaholms skola och Hökarängsskolan. Skolorna ligger utplacerade i anslutning till bostadsbebyggelsen, och utgör inte ett renodlat institutionsområde som i Gubbängen. Principer för stadsförnyelse vid Gubbängsfältet Grönt stråk Gubbängens centrum urbant stråk Hökarängens centrum 200m till tunnelbanan Gubbängsfältet Urbant stråk mellan Gubbängen och Hökarängen Koppla samman stadsdelarna för att skapa ett större underlag för närservice, ett mer befolkat offentligt rum och en tryggare park. Skapa ett integrerat gatunät med bebyggelse som relaterar till gatan och Gubbängsfältet. Bygg högkvalitativ och spännande arkitektur. Följ principen att ha högre byggnader på höjdryggar, och lägre i dalen. Urbant stråk mellan Gubbängens och Hökarängens centrum. Förtätningszoner med högre byggnader max 200 m från tunnelbanan. Förtäta vid tunnelbanan Uppmuntra kollektivtrafikanvändning genom att förtäta runt tunnelbanan. Förtätningszoner inom 200 m från tunnelbanan med högst täthet närmast tunnelbanan.

6 6 (8) Lägre byggnader på fältet, högre på höjderna. Orientera ny bostadsbebyggelse mot Gubbängsfältet Förtäta med bostadsbebyggelse i Gubbängens institutionsstråk för att få en mer befolkad och tryggare park. Ge Gubbängsfältet fler användningsområden och större värdetäthet Skapa ett parkstråk längs Gubbängsfältets norra del som kopplar samman Gubbängsfältet kolonilotterna - Gubbängens idrottsplats. Gör Gubbängsfältet till en offentlig mötesplats med större variation i användningsområdena: närpark närmast bebyggelsen, sportfält mitt på fältet, minneslund och stadsdelspark mot Söderledskyrkan. Förbättra angöringsmöjligheter från intilliggande bostadsområden med tydligare entrézoner från omgivande bebyggelse. Gubbängens idrottsplats parkstråk kolonilotter grön parkering kyrkopark/ stadsdelspark idrottsytor Ett parkstråk längs Gubbängsfältets norra del kopplar samman de föreslagna idrottsytorna kyrkoparken/stadsdelsparken kolonilotterna Gubbängens idrottsplats

7 7 (8) Programskiss Gubbängsfältet Programskiss som illustrerar de beskrivna principerna för stadsutveckling: Urbant stråk mellan Gubbängen och Hökarängen Förtäta nära tunnelbanan Orientera ny bostadsbebyggelse mot parken Ge Gubbängsfältet fler användningsområden och större värdetäthet Programskiss för Gubbängsfältet som visar ytor som är möjliga att bebygga och det föreslagna parkstråket. KONSEKVENSER FÖR MILJÖN Behovsbedömning En behovsbedömning kommer att utföras i samband med programsamråd. Buller Gubbängsfältet är utsatt från buller både från Nynäsvägen, Örbyleden och tunnelbanan. Trafikalstring En förflyttning av sportfält från Årstafältet till Gubbängsfältet kommer att innebära en betydande ökning av trafik i området. Den redan ansträngda parkeringssituationen kan antas bli förvärrad. Det är därför av stor betydelse att det befintliga vägnätet ses över för att bli mer välintegrerat med fler anslutningspunkter. Vid eventuell ny bebyggelse bör målsättningen vara att skapa en tydligare gräns mot parken, med ett finmaskigt gatunät. Dagvatten Dagvattenhantering ska ske i enlighet med stadens dagvattenstrategi som bland annat innebär att dagvatten ska omhändertas lokalt vid nybyggnation. Vid infiltration i mark är det dock av största vikt att eventuella markföroreningar beaktas så att vattnet som infiltreras inte sätter föroreningar i rörelse. Möjligheten att lösa dagvattenfrågan lokalt bör utredas i det fortsatta planarbetet. Magnetfält Ramböll har mätt och beräknat det elektromagnetiska fältet från den 220 kv kraftledning som ligger söder om Majrovägen. Gränsen för årsmedelvärdet 0,2 mikrotesla går 32 m från närmaste ledning.

8 KOMMENTARER 8 (8) Stadsbyggnadskontoret anser att Gubbängsfältet är en bra placering för de idrottsfält som utgår på Årstafältet, under förutsättning att de kan inpassas i den befintliga miljön utan att skapa barriärer och att angöringen till fältet kan lösas. På Gubbängsfältet finns närhet till kollektivtrafik och plana ytor i den storleksordning som behövs för stora idrottsevenemang. Idrottssatsningen kan bidra till att göra fältet mer använt, mer befolkat och därmed även tryggare för de boende. I samband med att Gubbängsfältet blir ett idrottsfält av sådan dignitet behöver hela närområdet ses över för att skapa en bättre balans mellan bebyggelse, vägnät, park och idrottsytor. Stadsbyggnadskontoret anser att det finns en unik möjlighet att förnya grannskapsplaneringen i området genom att skapa ett urbant stråk med bostadsbebyggelse som kopplar samman Gubbängen och Hökarängen. Ett urbant stråk bör placeras där tätheten är högst och människor rör sig till och från jobbet, d.v.s. i anslutning till centrum och tunnelbanan. Stråket föreslås följa tunnelbanans sträckning och utgå från Lingvägen. Bebyggelsen föreslås primärt vara bostadsbebyggelse vilket medför större kundunderlag till centrum, en tryggare parkmiljö och förstärker gatans roll som mötesplats. Idag finns stora möjligheter att röra sig i gröna stråk i stadsdelarna, men bristfällig sammankoppling av stadsbebyggelse. De gröna stråken är av stor betydelse för rekreation, men för de vardagliga rörelserna till affären, jobbet, t-banan o.s.v. finns även ett behov av att röra sig längs befolkade, upplysta och trygga stråk. Tidplan Programarbete 1:a kvartalet 2008 Programsamråd 2:a kvartalet 2008 Remissredovisning och ställningstagande 3:e kvartalet 2008 Plansamråd 4:e kvartalet 2008 Utställning 1:a kvartalet 2009 Godkännande/antagande i SBN 2:a kvartalet 2009 Handläggare Handläggare för ärendet är Anna Forsberg.