FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER

Transkript

1 FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER Bottenhavets vattendistrikt Samrådsmaterial för perioden 1 mars 1 september 2009

2 Var med och påverka vattnets framtid! År 2000 blev startskottet för en ny europeisk vattenpolitik. Då antog alla medlemsländerna i EU det så kallade ramdirektivet för vatten. Direktivet innebar en ny helhetssyn på vatten och ett systematiskt arbete för att bevara och förbättra Europas sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. En hörnsten i den europeiska vattenförvaltningen är att alla berörda såväl myndigheter, organisationer och företag som privatpersoner involveras i arbetet. Samråd 1 mars 1 september 2009 Under det gångna året har vattenmyndigheterna för Sveriges fem vattendistrikt tagit fram förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och miljökonsekvens beskrivning. Innan förslagen antas ska alla som vill få lämna synpunkter på innehållet. Därför genomför vi ett samråd under perioden 1 mars till 1 september Genom att svara på samrådet kan du vara med och påverka inriktningen på det fortsatta arbetet med Sveriges vattenförvaltning. I december 2009 fastställs de slutliga dokumenten. Dessa kommer sedan att gälla för perioden Fyra dokument som hänger samman Förvaltningsplanen sammanfattar arbetsmetoder och resultat inom vattenförvaltningen från 2004 och fram till idag. Planen ger även en kort beskrivning av inriktningen på det fortsatta vattenförvaltningsarbetet. Miljökvalitetsnormer innehåller förslag till vilka miljökvalitetsnormer som ska gälla för distriktens vatten. Målet är att alla vatten (yt-, kust- och grundvatten) ska nå minst god status under perioden Vissa vatten har fått en lägre miljökvalitetsnorm än god status. Detta har i så fall motiverats. Åtgärdsprogrammet beskriver de åtgärder som bedöms nödvändiga för att de beslutade miljökvalitetsnormerna ska uppnås i tid. Det handlar dels om att utveckla styrmedel, dels om konkreta förbättringar av vattenmiljön. Åtgärderna som beskrivs i programmet riktar sig till myndigheter och kommuner. Miljökonsekvensbeskrivningen är en generell och övergripande beskrivning av de miljökonsekvenser som det föreslagna åtgärdsprogrammet väntas få. Din åsikt är viktig I respektive dokument finns information om hur du går tillväga för att svara på samrådet. Samrådsmaterialet finns även tillgängligt på vattenmyndigheternas webbplats, Där finns möjlighet att lämna synpunkter direkt via en webbenkät. Avslutningsvis vill vi uppmana dig att dela med dig av din kunskap och dina synpunkter. För genom att delta i samrådet hjälper du till att värna vår viktigaste resurs vattnet!

3 Dnr Samråd kring förslag till miljökvalitetsnormer för Bottenhavets vattendistrikt Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, har beslutat om samrådsunderlaget för miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan och att de ska kungöras och sändas för brett samråd inom vattendistriktet. Bakgrund Genomförandet av vattenförvaltningen, som är det svenska genomförandet av EU:s vattendirektiv, innebär att Sverige ska kartlägga och analysera alla vatten, fastställa mål/kvalitetskrav och upprätta åtgärdsprogram för vattenmiljöerna i Sverige samt övervaka dem. Syftet är att uppnå målsättningen god vattenstatus i alla vatten senast år Andra kvalitetskrav får fastställas om det finns särskilda skäl. Vattenmyndigheten ska fastställa miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan senast den 22 december 2009 efter att ha genomfört ett samråd under minst 6 månader. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna grundar sig på en kartläggning och analys av vattendistriktet som Vattenmyndigheten har genomfört med hjälp av länsstyrelserna i distriktet. Mot bakgrund av denna kartläggning och analys har det gjorts en bedömning av tillståndet i distriktets vattenförekomster, och det har angetts vilken nuvarande status de har. Miljökvalitetsnormerna ska ange vilken vattenkvalitet som ska uppnås i varje vattenförekomst. Det grundläggande kravet är att samtliga vattenförekomster ska uppnå åtminstone god vattenstatus senast den 22 december I beslutet om miljökvalitetsnormer kan det anges undantag från detta grundläggande krav för enskilda vattenförekomster, i form av antingen en tidsfrist för att uppnå god vattenstatus eller ett mindre strängt kvalitetskrav. Vi vill särskilt ha svar på: Stämmer den kartläggning, analys och statusbedömning av vattendistriktets vattenförekomster som Vattenmyndigheten har genomfört? Behöver den ändras, och i så fall på vilket sätt och varför? Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009 Sidan 1 (50)

4 Är förslaget till beslut om miljökvalitetsnormer tillräckligt överskådligt och tillgängligt för läsaren? Har du förslag på hur det kan förenklas eller förtydligas? Bör någon av de miljökvalitetsnormer som föreslås ändras, och i så fall till vad och varför? Förslaget till miljökvalitetsnormer för Bottenhavets vattendistrikt finns tillgängligt hos aktförvararna på länsstyrelserna och på varje kommun samt på Vattenmyndigheternas webbplats Samråd sker under perioden den 1 mars 2009 till den 1 september Kungörelse sker den 1 mars Synpunkter på åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt ska ha inkommit senast den 1 september Vi ser gärna att Ni använder Er av den svarsenkät som är utlagd på Vattenmyndigheternas webbplats: Ni är också välkomna att skicka era synpunkter till vattenmyndigheten@y.lst.se eller vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.se eller Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Länsstyrelsen i Västernorrlands län Härnösand Bo Källstrand Landshövding i Västernorrlands län Ordförande för Vattendelegationen för Bottenhavets vattendistrikt Sidan 2 (50) Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009

5 Kungörelse Kungörelse av förslaget till miljökvalitetsnormer för Bottenhavets vattendistrikt har skett i bl a följande tidningar: Dagens Nyheter Svenska Dagbladet Arbetarbladet Bergslagsposten Bergslagernas Tidning Dalabygden Dalarnas Tidningar Fagersta-Posten Läns-Posten Tidning för Örebro län Gefle dagblad Hudiksvalls tidning Hälsingekuriren Ljusdals-Posten Ljusnan Söderhamn Kuriren Uppsala Nya Tidning Avesta tidning Borlänge tidning med södra dalarnas tidning Dala-Demokraten Falu Kuriren Mora tidning Nya Ludvika Tidning Bärgslagsbladet Arboga Tidning Fagersta-Posten Vestmanlands läns tidning Sala Allehanda Dagbladet Sundsvalls tidning Örnsköldsviks Allehanda Tidningen Ångermanland Länstidningen Östersund Tidningen Härjedalen Östersunds-Posten Västerbottens Folkblad Västerbottens-Kuriren Västerbottningen Nerikes Allehanda Norrländska socialdemokraten Norrbottenskuriren Sändlista INTRESSEORGANISATIONER Dalälvsborna Världsnaturfonden WWF Svenska Naturskyddsföreningen Sportfiskarna Sveriges Ornitologiska Förening Svenska Botaniska Föreningen Fältbiologerna Greenpeace Svenska Jägareförbundet Jägarnas Riksförbund - Landsbygdens Jägare Svenska Båtunionen Svenska Seglarförbundet Svenska Kanotförbundet Svenska Kryssarklubben Svenska turistföreningen Svenska Scoutrådet Sveriges Hembygdsförbund Friluftsfrämjandet Skogsindustrierna Sveriges Kommuner och Landsting Vattenregleringsföretagen Svensk Energi Svenskt Näringsliv Svenskt Vatten LRF LRF/Skogsägarna LRF/Fiskevattenägarna Älvräddarnas samorganisation SERO Kemi- och plastföretagen Jernkontoret Hushållningssällskapens förbund Hushållningssällskapet i Västernorrland Hushållningssällskapet i Västerbotten Hushållningssällskapet i Jämtlands län Hushållningssällskapet i Dalarna Gävleborg Korsnäs AB Norra Skogsägarna Mellanskog SCA Skog AB Sveaskog Södra Norrland Sveaskog Bergslagen Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009 Sidan 3 (50)

6 Holmen Skog AB Holmen Skog AB Skogsstyrelsen Jämtkraft AB Norrskog Eon KOMMUNER Nordmalings kommun Bjurholms kommun Dorotea kommun Vilhelmina kommun Åsele kommun Timrå kommun Ånge kommun Sollefteå kommun Örnsköldsviks kommun Sundsvalls kommun Härnösands kommun Kramfors kommun Bergs kommun Bräcke kommun Härjedalens kommun Krokoms kommun Ragunda kommun Strömsunds kommun Åre kommun Östersunds kommun Älvkarleby kommun Hudiksvalls kommun Nordanstigs kommun Ovanåkers kommun LÄNSSTYRELSER Vattenfall Fortum Statkraft Svevia AB Svenska samernas riksförbund Söderhamns kommun Sandviken kommun Ljusdals kommun Hofors kommun Ockelbo kommun Gävle kommun Bollnäs kommun Avesta kommun Borlänge kommun Falu kommun Gagnefs kommun Hedemora kommun Leksands kommun Ludvika kommun Malungs kommun Mora kommun Orsa kommun Rättviks kommun Smedjebackens kommun Säters kommun Vansbro kommun Älvdalens kommun Norbergs kommun Sala kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Sidan 4 (50) Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009

7 MYNDIGHETER Naturvårdsverket Fiskeriverket SGU Jordbruksverket Vägverket Skogsstyrelsen Livsmedelsverket Banverket Sjöfartsverket Boverket Energimyndigheten Riksantikvarieämbetet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Transportstyrelsen Sametinget NORGE Direktoratet for naturforvaltning Fylkesmannen i Hedmark Fylkesmannen i Sör-Tröndelag Fylkesmannen i Nord-Trönderlag Fylkesmannen i Nordland Fylkesmannen i Östfold Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009 Sidan 5 (50)

8 VATTENDELEGATIONEN FÖR BOTTENHAVETS VATTENDISTRIKT Bo Källstrand, ordförande, landshövding i Västernorrlands län Marie Berglund Eija Carlén Catharina Ekelund Inger Eriksson Stig Högberg Anders Lindh Leif Lindholm Lennart Lindeström Lars Nyberg Elisabet Yngström VATTENRÅD/FÖRBUND Dalälvens samrådsgrupp Ljusnan och Hälsinglands skogs- och kustvattenråd Gästriklands skogs- och kustvattenråd Byälvens och Borgviksälvens vattenvårdsförbund Gästriklands vattenvårdsförening Ljungans vattenråd Indalsälvens vattenråd Indalsälvens vattenvårdsförbund Intressentgruppen för samordnad recipientkontroll i Ljungan Intressentgruppen för samordnad recipientkontroll i Nedre Ångermanälven Vattenrådet för Ångermanälven och södra Ångermanlands kustvatten Vattenrådet för Norra Ångermanlands skogsvattendrag och kustvatten Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund Recipientkontroll i Husumbukten och Ö-viksfjärden Samordnad recipientkontroll, Västerbotten Sundsvallsbuktens vattenvårdsförening Svealands kustvattenvårdsförbund Kopia till Aktförvararna på länsstyrelserna och kommunerna inom Bottenhavets vattendistrikt. Sidan 6 (50) Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009

9 Innehållsförteckning Beslut om miljökvalitetsnormer för vattenförekomster inom Bottenhavets vattendistrikt...10 Krav på att vattnets kvalitet inte får försämras Krav för ytvattenförekomster Krav för grundvattenförekomster Tidpunkt då miljökvalitetsnormerna ska följas Konstgjorda och kraftigt modifierade vatten Undantag Redogörelse för ärendet...12 Bakgrund Kartläggning, statusbedömning och miljökvalitetsnormer Vattenmyndighetens motivering...13 Miljökvalitetsnormer i svensk vattenförvaltning...15 Allmänt om miljökvalitetsnormer och dess rättsliga verkan Statusbedömning som underlag för beslut om miljökvalitetsnormer Allmänt om statusbedömning Påverkansanalys Nationell analys av potentiell påverkan på grundvatten Indikativ modell Kustvatten Statusbedömningens inverkan på beslutet om miljökvalitetsnormer 18 Miljökvalitetsnormer för Bottenhavets vattendistrikt...19 Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009 Sidan 7 (50)

10 Kravet på att vattnets kvalitet inte får försämras Tidpunkter för uppfyllande av miljökvalitetsnormerna Normalfallet Undantag i form av tidsfrist till Miljökvalitetsnormer för ytvatten Hög ekologisk status God ekologisk status Måttlig ekologisk status - undantag i form av mindre strängt krav.. 21 Otillfredsställande ekologisk status - undantag i form av mindre strängt krav God kemisk status Uppnår ej god kemisk status undantag i form av mindre strängt krav Kraftigt modifierade och konstgjorda vatten (KMV och KV) God ekologisk potential 2021 undantag i form av tidsfrist Miljökvalitetsnormer för grundvatten God kemisk status Undantag i form av tidsfrist till Tröskelvärden för vändande av uppåtgående trender Särskilda krav för skyddade områden Tillfredsställande badvattenkvalitet som en följd av Badvattendirektivet Gynnsam bevarandestatus som en följd av Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet Områden för skydd av ekonomiskt betydelsefulla vattenlevande djureller växtarter Motiv till undantag och lägre kvalitetskrav Sidan 8 (50) Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009

11 Övergödning Fysisk påverkan Försurning Prioriterade ämnen - Miljögifter Främmande arter Kvicksilver Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009 Sidan 9 (50)

12 Beslut om miljökvalitetsnormer för vattenförekomster inom Bottenhavets vattendistrikt Med stöd av 5 kap 1 miljöbalken och 4 kap 1 och 5 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön föreskriver 1 Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt följande. Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt beslutar att fastställa miljökvalitetsnormer för vattenförekomster i Bottenhavets vattendistrikt enligt vad som framgår nedan. Beslutet omfattar de yt- och grundvattenförekomster som anges i tabellerna i detta beslut. 2 Krav på att vattnets kvalitet inte får försämras Den ekologiska, kemiska och kvantitativa statusen i yt- och grundvattenförekomsterna i vattendistriktet får inte försämras i förhållande till den status som respektive vattenförekomst har vid tidpunkten för detta beslut. Bedömningen av om statusen har försämrats ska avse förhållandena den 22 december 2015 jämfört med vad som anges i kolumnen Status 2008 i tabellerna. Krav för ytvattenförekomster Med de undantag och avvikelser som anges nedan, ska ytvattenförekomster som omfattas av beslutet uppnå god ekologisk status och god kemisk status. 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, , s 1, Celex 32000L0060), Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring (EUT L 372, , s 1, Celex 32006L0118), och Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävande av rådets direktiv 82/176/EEG, 83/513/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (EUT L 348, , s 84, Celex 32008L0105). 2 Vattenmyndigheten beslutade den 15 december 2008 om miljökvalitetsnormer för de grundvattenförekomster i distriktet som har bedömts vara i riskzonen för att inte uppnå god grundvattenstatus den 22 december 2015 (Dnr 537-XXXX-09), se bilaga 1. Beslutet ska omprövas senast den 22 december Sidan 10 (50) Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009

13 Det innebär att vattnets status ska motsvara kraven för god ekologisk status och god kemisk status enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (NFS 2008:1), inklusive bilagorna till föreskrifterna. Ytvattenförekomster som har förklarats som konstgjorda eller kraftigt modifierade vatten ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk status, med de undantag som anges nedan. Krav för grundvattenförekomster Med de undantag som anges nedan, ska grundvattenförekomster som omfattas av detta beslut uppnå god kemisk grundvattenstatus. Det innebär att grundvattnets kemiska status ska motsvara kraven i 7 Sveriges Geologiska Undersöknings föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten (SGU- FS 2008:2), inklusive de riktvärden för grundvatten som anges i bilaga 1 till föreskrifterna (se bilaga 2 till detta beslut). För de ovan nämnda grundvattenförekomsterna fastställer Vattenmyndigheten också de utgångspunkter för att vända uppåtgående trender i koncentrationen av förorenande ämnen som framgår av bilaga 2 till detta beslut. Tidpunkt då miljökvalitetsnormerna ska följas Om inget annat anges särskilt, ska den miljökvalitetsnorm som anges för respektive vattenförekomst uppnås senast den 22 december Konstgjorda och kraftigt modifierade vatten Vattenmyndigheten förklarar vissa vattenförekomster i distriktet som konstgjorda eller kraftigt modifierade vatten (KV respektive KMV), med stöd av 4 kap 3 VFF. Skälen för besluten anges närmare i avsnittet Konstgjorda och kraftigt modifierade vatten nedan. Vilka vattenförekomster som utgör KV och KMV och de miljökvalitetsnormer som har fastställts för dessa framgår av tabellerna. Undantag Med stöd av 4 kap 9 och 10 VFF beslutar Vattenmyndigheten om undantag för vissa vattenförekomster. Undantag kan avse antingen den tidpunkt då miljökvalitetsnormen eller delar av den senast ska vara uppfylld, eller vilken vattenkvalitet som ska uppnås. Undantagen och skälen för dessa anges närmare nedan. Vilka vattenförekomster som omfattas av beslutet och den tidpunkt eller andra krav som har fastställts för respektive vattenförekomst framgår av tabellerna. Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009 Sidan 11 (50)

14 Redogörelse för ärendet Bakgrund EU har genom direktiv 2000/60/EG den 22 oktober 2000 beslutat om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (vattendirektivet). I Sverige har direktivet genomförts i huvudsak genom bestämmelser i 5 kap miljöbalken, förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen), förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion (länsstyrelseinstruktionen) samt föreskrifter från Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Genom direktiv 2006/118/EG om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring har EU beslutat om ytterligare krav till skydd för grundvattnet. Det huvudsakliga genomförandet av detta direktiv har skett genom SGU:s föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten (SGU-FS 2008:2). Vidare har det genom direktiv 2008/105/EG även beslutats om EU-gemensamma miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område. För förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön har Sveriges landområden och kustvattenområden delats in i fem vattendistrikt. En länsstyrelse i respektive distrikt är vattenmyndighet med ansvar för förvaltningen i distriktet. Länsstyrelsen i Västernorrlands län är vattenmyndighet för Bottenhavets vattendistrikt. För varje vattenmyndighet finns det en särskild vattendelegation med uppgift att fatta beslut inom vattenmyndighetens ansvarsområde. Vattendelegationen ska besluta om miljökvalitetsnormer för vattenförekomster, åtgärdsprogram för att bibehålla eller uppnå miljökvalitetsnormer och om en förvaltningsplan för vattendistriktet. Kartläggning, statusbedömning och miljökvalitetsnormer Vattenmyndigheten har genomfört en kartläggning och analys av tillståndet i vattendistriktets yt- och grundvattenförekomster. Denna kartläggning och analys har lett till bedömningar av vattenförekomsternas status. Bedömningarna har avsett ekologisk och kemisk status i ytvattenförekomster och kvantitativ status och kemisk grundvattenstatus i grundvattenförekomster. Mot bakgrund av dessa bedömningar ska Vattenmyndigheten fastställa de krav på kvaliteten på grundvattnet som behövs för att se till att samtliga vattenförekomster uppnår god yt- eller grundvattenstatus senast den 22 december Sidan 12 (50) Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009

15 Vattenmyndigheten kan också besluta om undantag från dessa grundläggande krav, under de förutsättningar som anges i 4 kap 9-10 vattenförvaltningsförordningen. De kvalitetskrav som Vattenmyndigheten fastställer utgör miljökvalitetsnormer enligt 5 kap miljöbalken. Vattenmyndigheten får förklara en ytvattenförekomst som har skapats genom mänsklig verksamhet eller som till följd av mänsklighet verksamhet på ett väsentligt sätt har förändrats i sin fysiska karaktär, som en konstgjord respektive kraftigt modifierad ytvattenförekomst. Förutsättningarna för detta anges i 4 kap 3 vattenförvaltningsförordningen. För sådana ytvattenförekomster ska kraven fastställas så att god ekologisk potential och god kemisk ytvattenstatus uppnås senast den 22 december Även i dessa fall kan Vattenmyndigheten besluta om undantag. Vattenmyndigheten ska bara fastställa kvalitetskrav (dvs. miljökvalitetsnormer) för de grundvattenförekomster som har bedömts vara i riskzonen för att inte uppnå god grundvattenstatus senast den 22 december För grundvattenförekomster som idag har god grundvattenstatus och som inte riskerar att försämras, behövs det alltså inte några miljökvalitetsnormer. Om det har fastställts kvalitetskrav för kemisk grundvattenstatus för en grundvattenförekomst, ska Vattenmyndigheten också fastställa utgångspunkter för att vända uppåtgående trender i koncentrationen av förorenande ämnen i grundvattenförekomsten. Dessa utgångspunkter utgör i praktiken tröskelvärden, vars överskridande utlöser ett behov av att vidta åtgärder för att motverka uppåtgående föroreningstrender. Vattenmyndighetens motivering Av kartläggningen framgår att det för 5159 (ekologisk status) respektive (kemisk status) av totalt vattenförekomster i distriktet finns en risk för att god status inte kommer att uppnås inom den angivna tiden. Miljökvalitetsnormer behöver därför fastställas för yt- och grundvatten så att tillståndet i vattenförekomsterna inte försämras och så att alla vattenförekomster uppnår åtminstone god status. Som utgångspunkt bör god status uppnås senast den 22 december 2015, men för vissa vattenförekomster finns det anledning att besluta om undantag från detta. Dessa undantag kan avse antingen en tidsfrist för att uppnå god status till den 22 december 2021, eller ett mindre strängt kvalitetskrav. Ytvattenförekomster som har förklarats som konstgjorda eller kraftigt modifierade vattenförekomster ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk status, men det finns skäl för en tidsfrist till den 22 december 2021 för att uppnå detta. Samtidigt som detta beslut har Vattenmyndigheten fastställt ett åtgärdsprogram för vattendistriktet, i syfte att bibehålla eller uppnå miljökvalitetsnormerna (beslut den xx Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009 Sidan 13 (50)

16 december 2009, dnr 537-xxx-09)). Vattenmyndigheten har också beslutat om en förvaltningsplan för distriktet (beslut samma dag, dnr 537-xxx-09). Detta beslut har föregåtts av samråd enligt 2 kap 4 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten i vattenmiljön. I förvaltningsplanen finns en sammanställning av hur samrådet har gått till, vilka synpunkter som har lämnats och en redovisning av hur de har beaktats. Vattenmyndigheten har före detta beslut även samrått med berörda norska myndigheter i de frågor som rör de internationella avrinningsområdena inom distriktet. En sammanfattning av innehållet i detta samråd finns i förvaltningsplanen. Detta beslut om miljökvalitetsnormer för vattenförekomsterna inom Bottenhavets vattendistrikt har fattats av vattendelegationen för Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt. I beslutet har Bo Källstrand, Inger Eriksson, Catharina Ekelund, Marie Berglund, Lars Nyberg, Anders Lindh, Eija Carlén, Leif Lindholm, Stig Högberg, Lennart Lindeström och Elisabet Yngström, deltagit. Föredragande var vattenvårdsdirektör Åke Bengtsson. Beslutet är enhälligt. / Avvikande mening från beslutet har lämnats av NN (se bilaga nn) Bo Källstrand Ordförande för vattendelegationen Åke Bengtsson Vattenvårdsdirektör Sidan 14 (50) Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009

17 Miljökvalitetsnormer i svensk vattenförvaltning Allmänt om miljökvalitetsnormer och dess rättsliga verkan En miljökvalitetsnorm enligt detta beslut är en bestämmelse om vilken kvalitet vattnet i en viss vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Normen är styrande för myndigheter och kommuner när de tillämpar miljöbalken genom att pröva frågor om tillåtlighet, tillstånd, godkännanden, dispenser och anmälningsärenden, utövar tillsyn eller meddelar föreskrifter. Dessutom ska kommuner och myndigheter följa miljökvalitetsnormen vid planering och planläggning, t.ex. enligt plan- och bygglagen (1987:10) (PBL). En miljökvalitetsnorm får en indirekt effekt för enskilda, genom att myndigheter och kommuner ska säkerställa att normen uppfylls i samband med att t.ex. miljöbalkens och PBL:s bestämmelser tillämpas i olika ärenden som rör enskilda personer eller företag. Beslut om miljökvalitetsnormer grundar sig på bestämmelserna i 5 kap 1 och 2 miljöbalken, och dess rättsliga verkan (som har beskrivits ovan) framgår av 5 kap 3 miljöbalken. De miljökvalitetsnormer som har fastställts genom detta beslut grundar sig på 5 kap 2 första stycket 4 miljöbalken, där det anges att sådana normer bl.a. ska ange de krav på kvaliteten på miljön som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen. De EG-rättsliga krav som genomförs till följd av detta beslut är de som framgår av vattendirektivet och dess dotterdirektiv om grundvatten och prioriterade ämnen. Normsättningen enligt detta beslut innebär att miljökvalitetsnormerna uttrycks som att en viss status ska uppnås till en viss tidpunkt. För att kunna förstå vilka konkreta krav på vattenkvalitet en norm innebär måste man alltså veta vad som ingår i bedömningen av en vattenförekomsts status. För ytvattenförekomster definieras det egentliga innehållet i begreppen ekologisk status och kemisk status i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (NFS 2008:1). Begreppen ges i allt väsentligt sitt innehåll genom bilagorna till föreskrifterna, där det anges vilka olika kvalitetsfaktorer, parametrar och värden som ska ligga till grund för bedömningen av om ett vatten uppnår god ekologisk respektive kemisk status eller inte. Samtliga dessa bedömningsgrunder ingår alltså i begreppen god ekologisk status respektive god kemisk status. För att förstå innebörden av en Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009 Sidan 15 (50)

18 miljökvalitetsnorm behöver man alltså också förstå hur dessa bedömningsgrunder är utformade. På motsvarande sätt har Statens Geologiska Undersökning (SGU) gett begreppen kvantitativ status och kemisk grundvattenstatus sina innehåll genom sina föreskrifter om miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten (SGU- FS 2008:2). Statusbedömning som underlag för beslut om miljökvalitetsnormer Allmänt om statusbedömning Vattenmyndigheten och länsstyrelserna har tagit fram underlag för att beskriva, kartlägga och analysera vattenkvaliteten i distriktets vattenförekomster. Arbete sker fortlöpande så att uppdaterade underlag kan användas för att utveckla åtgärdsprogram. Detta har lett fram till en bedömning av status 2008 som redovisas i tabellerna i detta beslut. Denna statusbedömning har skett i enlighet med föreskrifter från Naturvårdsverket (NFS 2008:1) och SGU (SGU-FS 2008:2). Dessutom har det skett en bedömning av risken för att vattenförekomsterna inte ska uppnå en kvalitet motsvarande god status senast den 22 december För grundvattenförekomster har den riskbedömningen legat till grund för beslutet om att fastställa miljökvalitetsnormer miljökvalitetsnormer har bara fastställts för de grundvattenförekomster som har bedömts vara i riskzonen. För ytvatten har miljökvalitetsnormer fastställts för samtliga vattenförekomster i distriktet. Det stora antalet vattenförekomster i distriktet i kombination med införandet av nya bedömningsgrunder gör att det föreligger en stor brist på underlagsdata. Detta har medfört att statusklassificeringen i de flesta vattenförekomster endast kunnat baseras på modellerade resultat eller expertbedömningar baserade på ett fåtal mätdata. Detta gör att såväl statusklassificering och miljökvalitetsnormer kan behöva ändras som resultat av fortsatta undersökningar och verifieringar av använda modeller. I många fall måste därför det praktiska åtgärdsarbetet föregås av en närmare utredning som belyser det faktiska åtgärdsbehovet. Trots detta får det redovisade materialet ändå betecknas som den bästa sammanställningen av distriktets avrinningsområden som hittills producerats. Påverkansanalys Påverkansanalysen utgör en viktig del av kartläggningsprocessen och används för att bedöma om det föreligger miljöproblem och om vattenförekomsten riskerar att inte uppnå god status Den utgör ett underlag för statusklassificeringen i de fall data saknas. Påverkansanalysen syftar till att: Sidan 16 (50) Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009

19 * Identifiera de källor som orsakar förändringar i vattenstatus i syfte att ge underlag till risk- och åtgärdsanalyser * Identifiera den påverkan och de förändringar av biologi, vattenkvalitet och hydromorfologi hos vattenförekomsterna som gör att god status eventuellt inte nås år 2015 * Identifiera de förorenande ämnen som släpps ut i betydande mängd, d v s till sådana koncentrationer att det kan hindra att god status/potential uppnås till år 2015 * Ge underlag till en indikativ statusklassificering av vattenförekomster där tillståndsdata saknas * Utgöra en utgångspunkt för riskanalysen d v s bedömningen av vattenförekomsternas möjligheter att uppnå god status till 2015 * Bidra med underlag för att kunna peka ut ytvattenförekomster som kraftigt modifierade vatten konstgjorda vatten, vatten med mindre stränga kvalitetskrav samt vatten med tidsfrist. Som ett inledande steg i påverkansanalysen har länsstyrelserna identifierat och samlat information om potentiella påverkanskällor. Nedan redovisas några exempel på databaser och andra informationskällor som har använts i påverkansanalysen. * SMED-data (underlag till HELCOM, belastning på havet, PLC 5-rapporteringen) * SRK-data (vattenförbund/vattenvårdsförbunds samordnade recipientkontroll) * Svenskt Vattenarkiv (SMHI:s SVAR-databas) * C-EMIR (länsstyrelsernas miljöskyddsdatabas, utsläpp från punktkällor) * MIFO (länsstyrelsernas databas för förorenade områden) * Marktäckedata GSD (Lantmäteriverkets markanvändningskarta) * Enskilda avlopp (data från SCB:s fastighetsregister samt kommunernas miljötillsyn) * Dammregistret (SMHI:s databas för större dammar) * Fastighetskartan (Lantmäteriverkets fastighetskarta) * Skogsbruk (Skogsstyrelsens databas Kotten ) Den stora bristen på data från fältkarteringar och provtagningar innebär att en modellbaserat angreppssätt är nödvändigt för att genomföra en karakterisering som kan utgöra grunden för åtgärdsplaneringen. I arbetet med statusklassificering och påverkansanalys har man i många fall haft brist på mätdata. Olika typer av modeller och GIS-analyser har därför utgjort nödvändiga och viktiga verktyg i arbetet. De modeller/metoder som har använts i påverkansanalysen i Bottenhavets vattendistrikt beskrivs nedan. Nationell analys av potentiell påverkan på grundvatten I arbetet med kartläggningen utfördes en nationell analys av potentiell påverkan på grundvatten. Den potentiella föroreningsbelastningen analyserades utifrån en mängd verksamheter som skulle kunna påverka vattenkvaliteten. Exempel på faktorer som Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009 Sidan 17 (50)

20 togs med i analysen är effekter från vägar, järnvägar, förorenade områden, jordbruk och tätorter. Beroende på den samlade potentiella föroreningsbelastningen delades grundvattenförekomsterna in i fyra klasser, där klass 4 har den högsta potentiella belastningen. Den nationella påverkansanalysen har bland annat fungerat som stöd vid riskanalysen för grundvatten. Indikativ modell Med hjälp av en s.k. indikativ modell som bygger på stegvis modellering/kartering och bedömning skall Bottenhavsdistriktets vattenförekomster kunna såväl påverkansbedömas som status- (nuläget) och riskbedömas (läget 2015). Modellen identifierar områden med försurnings- och övergödningsproblematik samt fysisk påverkan, dvs. hydromorfologi. Modellen beskrivs utförligare i samrådsmaterialet Förslag till förvaltningsplan för Bottenhavets vattendistrikt. Kustvatten Vid statusklassificering av kustvatten har modellering varit ett viktigt hjälpmedel. SMHI:s modellsystem HOME Vatten har använts för att ta fram modellbaserade statusklassificeringar för total-kväve, total-fosfor, oorganiskt fosfor, klorofyll och syrgas. Statusbedömningens inverkan på beslutet om miljökvalitetsnormer För de vattenförekomster som idag uppnår hög eller god status medför ickeförsämringskravet att de ska uppnå minst samma kvalitet den 22 december 2015, oavsett om underlaget baseras på faktiska mätvärden eller modeller. För de vatten som bedömts utifrån modellberäkningar finns ett behov av att verifiera resultaten via kompletterande mätningar inom övervakningen. I de fall vattnen anses riskera att försämras ( at risk ) krävs att eventuella förändringarna övervakas så att åtgärder kan sättas in vid behov. En vattenförekomst som idag inte uppnår hög eller god status ska normalt åsättas en miljökvalitetsnorm som innebär att den ska uppnå minst god status. I de fall statusen endast baseras på modeller krävs en verifiering av modellresultaten innan det kan bli aktuellt med genomförande av fysiska åtgärder. Detta för att förhindra att eventuella brister i modellberäkningarna inte ska leda till omotiverade åtgärdskostnader. Som en konsekvens av detta så finns ett generellt behov av att besluta om tidsfrister för ett flertal miljöproblem eftersom det krävs lång tid både för att verifiera modellen, identifiera biologiska effekter och påverkanskällor, ta fram konkreta åtgärdsplaner för respektive vattenförekomst som behöver åtgärdas samt ge naturen tid att reparera sig. Sidan 18 (50) Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009

21 Miljökvalitetsnormer för Bottenhavets vattendistrikt Beslutet om miljökvalitetsnormer omfattar ekologisk status eller potential (ytvattenförekomster) alternativt kvantitativ status (grundvattenförekomster) samt kemisk status (både yt- och grundvattenförekomster) för vattenförekomster i Bottenhavets vattendistrikt. Beslutet grundar sig på bestämmelserna om miljökvalitetsnormer i 5 kap 1 och 2 miljöbalken och 4 kap 2-6a och 9-10 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF). I detta avsnitt följer en redogörelse för vilka olika slags miljökvalitetsnormer som Vattenmyndigheten har beslutat om. Avsnittet innehåller också en redogörelse för de olika typer av undantag som Vattenmyndigheten har beslutat om, liksom en motivering till varför vissa vattenförekomster har förklarats som konstgjorda eller kraftigt modifierade. Kravet på att vattnets kvalitet inte får försämras Som en övergripande, generell norm har Vattenmyndigheten fastställt kravet på att tillståndet i distriktets vattenförekomster inte får försämras. Detta krav är en miljökvalitetsnorm som gäller för samtliga vattenförekomster (både yt- och grundvatten) som omfattas av beslutet, oavsett vilken eller vilka miljökvalitetsnormer som i övrigt har fastställts för respektive vattenförekomst. Den här normen innebär att statusen i en vattenförekomst inte får försämras i förhållande till vad som har bedömts vara den nuvarande statusen enligt statusklassificeringen. För att bedöma om normen är uppfylld, ska det ske en jämförelse mellan den status vattenförekomsterna har den 22 december 2015 och den status de har vid tidpunkten för detta beslut. En förändring av förhållandena i en vattenförekomst som ligger inom ramen för den aktuella klassgränsen enligt NFS 2008:1, ska inte anses innebära att normen överträds. Tidpunkter för uppfyllande av miljökvalitetsnormerna Normalfallet 2015 Det grundläggande kravet i 4 kap VFF är att samtliga vattenförekomster ska uppnå hög eller god ekologisk, kemisk och kvantitativ status (eller maximal eller god ekologisk potential) senast den 22 december Miljökvalitetsnormerna ska fastställas så att detta krav uppnås, om det inte finns särskilda förutsättningar att besluta om undantag från den tidpunkten. För alla de vattenförekomster som idag har bedömts ha hög eller god ekologisk status respektive god kemisk och god kvantitativ status har Vattenmyndigheten beslutat att normerna ska uppnås senast den 22 Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009 Sidan 19 (50)

22 december Detta gäller även för vattenförekomster där den nuvarande statusen har bedömts vara sämre än god, men där det har bedömts finnas en möjlighet att genomföra åtgärder som leder till att normen kan uppnås redan Undantag i form av tidsfrist till 2021 För vissa vattenförekomster där den nuvarande statusen har bedömts vara sämre än god, och där det inte bedöms vara möjligt att genomföra åtgärder som leder till att normen kan uppnås 2015, har Vattenmyndigheten beslutat att normen istället ska uppnås senast den 22 december Grunden för bedömningen har varit att det av antingen tekniska, naturliga eller ekonomiska skäl är omöjligt eller orimligt dyrt att uppnå de förbättringar i vattenkvaliteten som krävs för att uppnå god status i respektive vattenförekomst senast Den omständigheten att tidpunkten för att uppnå miljökvalitetsnormen har flyttats fram innebär inte att man kan vänta med att vidta åtgärder för att uppnå normen beslutet grundar sig istället på bedömningen att det inte är möjligt att uppnå normen förrän 2021 även om man vidtar de åtgärder som behövs och kan krävas så snart som möjligt. Det finns inte heller något som hindrar att normen uppnås tidigare än vid den beslutade tidpunkten. Undantag i form av tidsfrist har normalt sett inte beslutats för alla de kvalitetsfaktorer som ingår i begreppet god status. I de flesta fall är det bara med avseende på någon eller några kvalitetsfaktorer som det har bedömts vara nödvändigt med en tidsfrist för att kunna uppnå god status. I några enstaka fall, där den samlade belastningen på vattenförekomsten är särskilt omfattande, kan det dock ha funnits grund för att besluta om en tidsfrist för samtliga kvalitetsfaktorer, dvs. på statusnivå. Exempel: Om den ekologiska statusen i en sjö har bedömts vara måttlig på grund av övergödning, medan alla andra kvalitetsfaktorer som ingår i bedömningen av ekologisk status har bedömts uppfylla kriterierna för god status, avser beslutet om tidsfrist enbart de kvalitetsfaktorer som inverkar på övergödningssituationen. För alla andra kvalitetsfaktorer är alltså kravet att miljökvalitetsnormen ska uppnås senast den 22 december Miljökvalitetsnormer för ytvatten Hög ekologisk status För vattenförekomster som har bedömts ha hög ekologisk status i dagsläget, har normen fastställts till Hög ekologisk status. Detta följer i grund och botten av det grundläggande kravet på att tillståndet i vattenförekomsterna inte får försämras. Hög ekologisk status kan även ha fastställts för en vattenförekomst som är klassad som ett nationellt särskilt värdefullt vatten, för att säkerställa bevarandet av de höga naturvärdena, även om vattenförekomsten inte har bedömts ha hög ekologisk status vid klassificeringen. Sidan 20 (50) Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009

23 God ekologisk status Normen har fastställts till God ekologisk status för samtliga vattenförekomster i distriktet som i statusklassificeringen har bedömts ha god ekologisk status förutom i de fall då normen har fastställts till hög ekologisk status. Denna norm har också fastställts för alla vattenförekomster som i dagsläget har bedömts ha en ekologisk status som är sämre än god, men där det har bedömts vara möjligt att uppnå god ekologisk status till den angivna tidpunkten (2015 eller senare) genom att genomföra åtgärder enligt vad som anges i Vattenmyndighetens åtgärdsprogram. För de vattenförekomster där Vattenmyndigheten har beslutat om undantag i form av mindre stränga krav (se nedan), har normen fastställts till God ekologisk status med avseende på de kvalitetsfaktorer som inte ligger till grund för beslutet om undantag. Exempel: Om den ekologiska statusen i en sjö har bedömts vara måttlig på grund av förekomsten av höga halter av vissa förorenande ämnen, och det har bedömts vara motiverat med ett mindre strängt krav i det avseendet, medan det för alla andra kvalitetsfaktorer som ingår i bedömningen av ekologisk status har bedömts vara möjligt att uppnå god ekologisk status, avser beslutet om undantag i form av mindre strängt krav (Måttlig ekologisk status) enbart kvalitetsfaktorn för förorenande ämnen. För alla andra kvalitetsfaktorer är alltså kravet att normen God ekologisk status ska uppnås. Måttlig ekologisk status - undantag i form av mindre strängt krav I vissa vattenförekomster har det bedömts vara omöjligt eller medföra orimliga kostnader att genomföra åtgärder för att åstadkomma att vattenförekomsten uppnår god ekologisk status inom överskådlig tid. Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status, med stöd av 4 kap 10 VFF. Det mindre stränga krav som istället har fastställts är att vattenförekomsten ska uppnå Måttlig ekologisk status med avseende på den eller de kvalitetsfaktorer som det inte har bedömts möjligt att åtgärda för att uppnå god status. På samma sätt som ifråga om tidsfrister har undantaget alltså i de flesta fall begränsats till de kvalitetsfaktorer som medför att statusen är sämre än god. För övriga kvalitetsfaktorer som ingår i bedömningen av ekologisk status har Vattenmyndigheten beslutat att normen ska vara God ekologisk status. I några fall har dock Vattenmyndigheten beslutat att det mindre stränga kravet Måttlig ekologisk status ska gälla för samtliga kvalitetsfaktorer som ingår i bedömningen av ekologisk status. Otillfredsställande ekologisk status - undantag i form av mindre strängt krav I ett begränsat antal vattenförekomster har Vattenmyndigheten beslutat att fastställa normen till Otillfredsställande ekologisk status då det på motsvarande sätt som Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009 Sidan 21 (50)

24 redogjorts för Måttlig ekologisk status ovan inte är möjligt att nå upp till en högre status än så. God kemisk status Normen för kemisk status har fastställts till God kemisk status för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet. Vattenmyndigheten har dock beslutat om generella undantag i form av mindre stränga krav för vissa ämnen eller ämnesgrupper (se nedan). För några vattenförekomster har det beslutats om tidsfrister för att uppnå normen. Uppnår ej god kemisk status undantag i form av mindre strängt krav För de allra flesta ytvattenförekomster i vattendistriktet har det bedömts finnas problem med höga halter av metylkvicksilver i fisk. Vattenmyndigheten har därför beslutat om ett generellt undantag för ytvattenförekomster, i form av ett mindre strängt krav för kemisk status med avseende på kvicksilver och kvicksilverföreningar. Om det inte för en enskild vattenförekomst har beslutats om undantag även för andra ämnen/ämnesgrupper eller en tidsfrist, betyder det att normen är God kemisk status som ska uppnås senast den 22 december 2015, med undantag för kvicksilver, där normen är Uppnår ej god kemisk status. När det fattas beslut om ett mindre strängt krav för kemisk status ska Vattenmyndigheten normalt fastställa vilken högsta halt av det aktuella ämnet som kan godtas inom ramen för denna norm. För kvicksilver har dock Vattenmyndigheten avstått att fatta ett sådant beslut då det idag saknas möjligheter att åtgärda problemet med höga kvicksilverhalter i fisk. Även om det diffusa nedfallet av kvicksilver delvis kan åtgärdas utomlands så kan inte detta förväntas leda till några större förbättringar inom rimlig tid och det går heller inte att fastställa någon högsta halt som kan vara tillämpbar i sammanhanget. För vissa vattenförekomster har Vattenmyndigheten för avsikt att fastställa nya gränsvärden för högsta tillåtna halt av vissa metaller. Det rör sig om vattenförekomster i Dalälvens avrinningsområde, och de metaller och gränsvärden som är aktuella redovisas i avsnittet rörande motiv till undantag för prioriterade ämnen miljögifter. Kraftigt modifierade och konstgjorda vatten (KMV och KV) Med stöd av 4 kap 3 VFF har Vattenmyndigheten beslutat att förklara vissa vattenförekomster som konstgjorda vatten (KV) eller som kraftigt modifierade vatten (KMV). Motiven för besluten om KV och KMV är att det idag finns ett stort antal verksamheter som bygger på att vattnets flöde och nivå förändrats eller regleras på ett onaturligt sätt eller att bottnar och stränder modifierats. För att tillhöra dessa Sidan 22 (50) Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009

25 kategorier krävs att ingreppen har en direkt koppling till någon samhällsnyttig verksamhet av betydelse. KMV-klassningen har genomförts med hjälp av Naturvårdsverkets vägledning för utpekande av preliminära KMV (pkmv). Eftersom det finns brister och osäkerheter i dataunderlag och kopplingen mellan fysisk förändring och ekologisk effekt så väljer Vattenmyndigheten att avstå från att använda sig av kriterierna regleringsgrad och förändrad medelhögvattenföring för att utpeka KMV. De kriterier som kommit till användning är följande: Vattendrag Sjöar Permanent torrläggning Nolltappning förekommer Minimitappning förekommer Reducerad medellågvattenföring (MLQ) med minst 20 % Regleringsamplitud på minst 3 m Förändrad vattenkategori från vattendrag till sjö Samtliga ytvatten Vattenförekomster som till minst 70 % är modifierade m a p strandlinje (pålverk, kajer etc) eller muddring Konstgjorda vatten utgörs av idag existerande ytvattenförekomster som inte återfinns på äldre kartor (Generalstaben tidigt 1900-tal). För Bottenhavets vattendistrikt finns fyra sådana kända idag. God ekologisk potential 2021 undantag i form av tidsfrist För att en vattenförekomst ska kunna klassificeras som KMV/KA krävs att de modifieringar av vattnet som har gjorts har direkt koppling till någon viktig samhällsfunktion som inte kan avvaras. För dessa vatten gäller att en specifik ekologisk potential ska fastställas för varje förekomst. Den ekologiska potentialen i en vattenförekomst är nämligen relaterad till vilken kvalitet som kan uppnås utan att det får alltför stor negativ inverkan på den verksamhet som har förorsakat att vattnet är modifierat. Eftersom vi idag saknar de flesta underlag för att kunna göra en trovärdig potentialbestämning i samtliga KV och KMV, beskrivs nuvarande förhållanden i form av ekologisk status och inte ekologisk potential. Miljökvalitetsnormen anges däremot genomgående som God ekologisk potential med undantag i form av en tidsfrist till Undantaget preciseras dessutom till att avse den eller de kvalitetsfaktorer som påverkas av den aktuella verksamheten (hydrologisk regim och/eller kontinuitet och/eller morfologiska förhållanden). Undantagen motiveras med att det dels råder brist på ekologiska, tekniska och ekonomiska underlag, dels att Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009 Sidan 23 (50)

26 det saknas administrativa förutsättningar för att kunna genomföra prövningar av verksamheterna så att nödvändiga åtgärder kan ge effekt till Vilka vattenförekomster som omfattas av besluten om KV och KMV och de miljökvalitetsnormer som har fastställts för dessa framgår i av de tabeller som finns under avsnitten om de olika huvud- och delavrinningsområdena och kustområdena i distriktet. Miljökvalitetsnormer för grundvatten Vattenmyndigheten ska bara fastställa kvalitetskrav (dvs. miljökvalitetsnormer) för de grundvattenförekomster som har bedömts vara i riskzonen för att inte uppnå god grundvattenstatus senast den 22 december Detta framgår av 11 SGU:s föreskrifter (SGU-FS 2008:2). Om det har fastställts kvalitetskrav för kemisk grundvattenstatus för en grundvattenförekomst, ska Vattenmyndigheten också fastställa utgångspunkter för att vända uppåtgående trender i koncentrationen av förorenande ämnen i grundvattenförekomsten, enligt 15 samma föreskrifter. Dessa utgångspunkter utgör i praktiken tröskelvärden, vars överskridande utlöser ett behov av att vidta åtgärder för att motverka uppåtgående föroreningstrender. För ämnen, ämnesgrupper och indikatorer som anges i bilaga 1 till SGU:s föreskrifter (SGU-FS 2008:2), följer det av samma bilaga vilka utgångspunkter som ska gälla. God kemisk status För samtliga grundvattenförekomster i vattendistriktet som riskerar att inte uppnå god kemisk status 2015 har Vattenmyndigheten fastställt normen God kemisk status i sitt beslut , se bilaga 1. Det innebär att de riktvärden för ämnen, ämnesgrupper och indikatorer som framgår av bilaga 1 till SGU:s föreskrifter (SGU- FS 2008:2) inte ska överträdas. Den bilagan ingår även i Vattenmyndighetens beslut. Undantag i form av tidsfrist till 2021 För ett begränsat antal grundvattenförekomster har tidsfrist till 2021 medgetts där det av tekniska eller ekonomiska skäl inte går att genomföra åtgärder som leder till att miljökvalitetsnormen kan uppnås till år Tröskelvärden för vändande av uppåtgående trender För de vattenförekomster som normen God kemisk status har fastställts för, har Vattenmyndigheten också fastställt de tröskelvärden för vändande av uppåtgående trender i koncentrationen av förorenande ämnen som framgår av bilaga 1 till SGU:s föreskrifter (SGU-FS 2008:2). Sidan 24 (50) Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009

27 Särskilda krav för skyddade områden Tillfredsställande badvattenkvalitet som en följd av Badvattendirektivet För alla ytvattenförekomster som helt eller delvis utgör badvatten enligt badvattenförordningen (2008:218) har Vattenmyndigheten fastställt kravet att badvattnet i vattenförekomsten senast den 22 december 2015 ska ha Tillfredsställande kvalitet. Det innebär att den del av vattenförekomsten som av kommunen har förklarats som badvatten ska uppnå tillfredsställande kvalitet i enlighet med 7 badvattenförordningen och de specificerade kraven på badvattenkvalitet i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om badvatten (NFS 2008:8). Gynnsam bevarandestatus som en följd av Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet För vattenförekomster som helt eller delvis ingår i s.k. Natura 2000-områden enligt 7 kap 27 miljöbalken har Vattenmyndigheten beslutat att Gynnsam bevarandestatus ska uppnås. I de fall där det finns en konflikt mellan kraven för att uppnå gynnsam bevarandestatus för ett Natura 2000-område och för att uppnå god ekologisk status eller potential i en vattenförekomst, ska de krav som gäller för att uppnå gynnsam bevarandestatus ha företräde. Områden för skydd av ekonomiskt betydelsefulla vattenlevande djur- eller växtarter I Bottenhavets vattendistrikt förekommer områden som har fastställts för skydd av ekonomiskt betydelsefulla vattenlevande djur- eller växtarter. Dessa områden regleras av fiskvattendirektivet (78/659/EEG). Målet för fiskvattendirektivet är att bevara eller förbättra kvaliteten på strömmande eller stillastående sötvatten där fisk lever eller skulle kunna leva om föroreningarna där kunde minskas eller elimineras. Dessa områden är antingen laxfiskvatten, som är fiskvatten där fiskar som lax, öring, sik, siklöja, nors och harr lever eller skulle kunna leva, eller är områdena annat fiskvatten som hyser eller skulle kunna hysa gädda, abborre, ål och karpfiskar. Fiskvattenområden i Sverige framgår av bilagan till Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:6) med förteckning över fiskvatten som ska skyddas enligt förordning (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. I Bottenhavets vattendistrikt berörs 57 ytvattenförekomster av fiskvattendirektivet. De återfinns i vattendrag inom Indalsälvens, Ljungans, Lögdeälvens och Storsjöns avrinningsområden. Remiss av samrådsmaterial, 1 mars 1 september 2009 Sidan 25 (50)