Ladugård av slaggsten, Åkers styckebruk, foto KBT
|
|
- Erika Larsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riksintresse för kulturmiljövården Åkers styckebruk med del av Mälarmården (D20) Ladugård av slaggsten, Åkers styckebruk, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Området rymmer ett stort antal bergshistoriska och bruksmiljökomponenter från skilda tider under minst 500 år. De topografiska förhållandena har i mångt och mycket skapat förutsättningarna för det landskap vi idag ser. God tillgång på malm, vattenkraft, virke, skog till träkol i Mälarmården och tämjbara vattendrag för utvinning av vattenkraft längs åarna bla vid nuvarande Åkers styckebruks tätort. Detta i kombination med uppodlingsbara lermarker i områdets norra delar samt bra kommunikationsmöjligheter medelst vattenleder mot söder och öster har givit goda förutsättningar för ett särpräglat avläsbart industrilandskap. Området kan på ett bra pedagogiskt och vetenskapligt vis förmedla kunskap om förutsättningarna för bergsbruk och bruksmiljöbildande vid olika tidpunkter med olika tekniska, arkitektoniska och sociala landvinningar som tagits i bruk för ändamålet då de funnits till hands. Upplevelsevärde Området rymmer mer eller mindre synliga komponenter från olika tidsperioder som minner om bergsbruket, bruksdriften och brukssamhället. Ett flertal välbevarade och upplevelsebara kulturminnen finns bla vid Skottvångs gruvor men även andra gruvfält i området har tydliga spår av malmbrytning med tillhörande energiförsörjningssystem. Jordbruksmarkerna med dess byar i områdets norra delar är upplevelsebara och kan ses som en förutsättning för försörjningen med livsmedel till brukens befolkning.
2 De tre samhällena Åkers Styckebruk, Åkers tätort (Åkers styckebruk) och Åkers Krutbruk har genom att de växt samman antagit karaktären av olika stadsdelar i det moderna Åkers styckebruk. De är därmed svåra att uppleva utan inhämtad kunskap kring detta. Platsen för Åkers tätort rymmer dessutom äldre bebyggelselägen som byarna Forsa, Täby och Solberga vilka likväl kräver förklaring för att förstås. För att förstås sammanhangen ur kulturhistorisk synpunkt krävs kunskap om deras historiska relation till varandra. Årsringarna är dock fullt avläsbara för den som kan tolka och förstå de historiska spåren samhällena har renderat över tid. I området är det också tydligt att de geografiska och topografiska förutsättningarna satt ramarna för den mänskliga aktiviteten. Man har både anpassat sig och tämjt naturen till sin fördel t.ex. genom dämmen och kraftuttag för bruksverksamhet på lämpliga platser samt malm- och kolbrytning, jordbruk, transporter på vatten, väg, is eller järnvägar. Bruksvärde Mälarmården har ingen betydelse för bergsbruket mer men lämningarna där spelar en stor roll för allmänheten som kunskaps- och upplevelseförmedlare kring bergsbruk och gruvbrytning, kolning, för-och tidigindustriell energiöverföring och transporthistoriskt. Mälarmården är även viktig för friluftslivet och för landsbygdsboende där. Bruksmiljöerna vid Åkers Styckebruk har stor betydelse för ortens företagarverksamhet ur bla identitetsoch kontinuitetsperspektiv. I viss mån antas det gälla även Åkers Krutbruk. Bruksmiljöerna kan upplevas som attraktiva estetiskt tilltalande miljöer för boende och de kan genom att vistas i miljön förstå ortens historiska utveckling. Det gäller även tillfälliga besökare. Det kvarvarande odlingslandskapet minner om den tid denna mark behövdes för livsmedelsförsörjningen lokalt. Idag bedrivs jordbruksverksamheten på en nationell och internationell marknad. De f.d. jordbruksmarkerna och byarna där Åkers tätort ligger idag är helt konverterade till stadsbebyggelse. Bebyggelsen från 1950-talet i Åkers tätort har högt bruksvärde för de boende där. Det kan antas att bebyggelsens modernistiska utformning till del bidrar till att denna bebyggelse inte uppmärksammas och uppskatttas på samma vis som den traditionella bruksbebyggelsen från talen. Bebyggelsen har dock högt bruksvärde som exponenter för folkhemmets utbyggnad på 1950-talet och de steg som då togs för att reformera de två ursprungliga bruksorterna socialt och ekonomiskt. Mål för att tillgodose riksintresset - kunskapsvärde, upplevelsevärde och bruksvärde Landskapets geografi och topografi är bärande för förståelsen av industrilandskapet med fokus på placeringen av gruvområdena, energi- och kommunikationssystem, kolningsområdena, de två bruken, jordbruksmarkerna med byar och utvecklingen av Åkers tätort. I landskapet inneboende strukturer och komponenter enligt ovan ska vårdas och brukas för att öka förståelsen och kunskapen om riksintresseområdet. Industrilandskapet med i Mälarmården liggande bergshistoriska lämningar, de två bruken, de utnyttjade vattendragen, de öppna inägorna omgivna av skogsmark med byar och gårdar i norr, kommunikationsleder som vägar, isvägar och järnvägar samt den karaktäristiska bebyggelsen i Åkers tätort ska vårdas och förvaltas så att de bevaras opåverkade så långt möjligt och kan upplevas. Området ska kunna besökas, bebos och brukas så det fortsättningsvis kunna fungera som förmedlare av kunskap, upplevelser och identitet kring de dominerande verksamheterna som förekommit i industrilandskapet.
3 Det innebär att: Åtgärder i området ska underordna sig utpekade värden. Åtgärder ska genomföras på ett sådant vis att inte kunskapsbärande företeelser påverkas negativt. Kunskapsspridande åtgärder ska främjas. Den öppna åkermarken ska brukas och inte planteras med högväxande gröda som omöjliggör att man kan se ut över fält som finns i området. Bete av hagar, hävdande av bryn och ängar bör underlättas. Den engelska parken underhålls och hålls öppen för allmänheten. Bebyggelse underhålls på antikvariskt anpassat vis. Ny bebyggelse underordnas befintlig bebyggelses placering, struktur och utformning. Fornlämningar bevaras. Upplevelsebara fornlämningar som t.ex. gruvlämningar, vårdas så de kan upplevas så ostörda som möjligt. Befintligt vägnät nyttjas och underhålls men bibehålls småskaligt. Öppna f.d. dammar bibehålls. Kunskapsinsatser genomförs för att sprida kunskap om hur Åkers tätort uppkommit ur de två ursprungliga samhällena (nu stadsdelarna) så dessa ursprungliga samhällen kan avläsas i ett historiskt sammanhang. Besöksområden som t.ex. Skottvångs gruvor och Åkers Styckebruks bruksmiljöer underhålls så turism underlättas. Turismen ska ges förutsättningar att utvecklas vid kulturminnen utan att de tar skada. Beskrivning Naturgeografi Området består till huvuddel av Mälarmården, ett kuperat höglänt skogsklätt bergs- och moränområde med flera sjöar och vattendrag. I områdets östra del löper ett långsträckt sjösystem från söder bestående av Nedre- och Mellan Marviken omgivet av höga branter och stup. Dessa står i förbindelse med sjön Visnaren. Vid dess norra strand ligger Åkers styckebruk. Vid östra stranden ligger Kulberget. Samhället ligger flackt i mynningen till en sprickdal där nämnda sjöar är. Norr om samhället finns stora partier med flack fullåkersbygd som bryts av större och mindre skogsklädda impediment bitvis med höga branter. Från norr löper Bergaån ut i Visnaren och från samma sjö rinner Råckstaån, bitvis med sanka stränder, mot norr förbi Åkers Krutbruk ut i Mälaren. Från Mörtsjön och Göksjön rinner Åkersån som löper ned mot bruksområdet vid Åkers Styckebruk. Myssjaren avvattnas genom en kanal med dämme vid Gryttorp och vidare ner genom Åkers Styckebruks bruksområde. Dagens landskapsbild Åkers Styckebruk och Åkers Krutbruk är efter expansion på 1950-talet idag tillsammans med de tidigare mellanliggande byarna en sammanvuxen tätort - Åker styckebruk. Det ursprungliga Styckebruket är beläget i östra slänten till Mälarmården medan de delar som expanderade under efterkrigstiden är belägna på i huvudsak flacka f.d. jordbruksmarker på Visnarens norra stränder. På västra sidan av åmynningen till Råckstaån ligger resterna av byn Forsa som idag ingår i Åkers styckebruk. Vid Visnarens östra strand ligger Kulberget varemot man provsköt kanoner från bruksområdet. Jordbruksmarker ansluter idag till tätorten mot norr. Här ligger byn Riby samt f.d. byn Spånga. Söder om Åkers styckebruk dominerar skogsmarken totalt. Här finns enbart enstaka bebyggda platser i form av mindre torp med smärre öppna eller igenväxande inägomarker t.ex. Klockartorp, Äskedalen samt Stora och Lilla Skeppmora. Skogsområdet är bitvis kuperat med berg i dagen, branter, stup och hällmarker. Flera större och mindre sjöar finns här. Marvikarna upplevs efter omständigheterna som opåverkad natur. Omgivningarna kring Marvikarna hyser dramatiskt formad natur med stup och höjder på båda sidor sjöarna som ibland är mycket smala p.g.a. detta. Övriga sjöar i området förbinds av bäckar. Älgsjön, Mossjön och Holmsjön, Malsjön är förbundna i var sitt avrinningssystem som avtappas i Göksjön. Denna avvattnas mot
4 Mörtsjön som i sin tur avvattnas ned till Åkers Styckebruk. Vattentillgången till bruket har alltså varit mycket god. Millsjön avvattnas mot Krampan och ut i Nedre Marviken. Gruvområdena är i allmänhet helt övergivna utom Skottvångs gruvor där turistverksamhet bedrivs. Dagens brukande Åkerbruk, tomtmark, skogsbruk, trädesmark, samhällsservice, boende, industri och ställvis beteshagar. Turistverksamhet vid Skottvångs gruvor. Dagens bebyggelsestruktur Sammanfattning för Åkers Styckebruk -Tätorten Åkers styckebruk- Åkers Krutbruk Styckebrukets bebyggelse är samlad väster om Berga å. Stora industribyggnader tillkomna under senare delen av 1900-talet dominerar intrycket sett från Åkers samhälle och centrum. Utmed Raden, Bruksgatan och Skottvångsvägen upplevs Styckebruket som betydligt mer småskaligt. Likaså vid Köpinge och Täbylund. I bruksmiljön finns byggnader från 1700-talet och framåt av typisk brukskaraktär i samspel med kanaler, alléer, parker och dammar. Öster om järnvägsstationen återfinns karaktäristisk putsad välbevarad bebyggelse av flerfamiljstyp samt en centrumanläggning från 1950-talet med tillhörande torgplanteringar, också de välbevarade från tiden. Runt flerfamiljsbebyggelsen finns omfattande villa- och radhusområden från talen men insprängt i dessa områden återfinns bebyggelse av äldre typ från de byar som tidigare dominerade platsen för Åkers samhälle, t.ex. Täby, Solberga, Forsa. Vid Fors finns en lång låg fd arbetarbostad kvar samt några äldre timrade bodar från den tid här var en enskild by, i övrigt finns här arbetarbostäder från 1920t samt en såg. I Krutbruket har flertalet äldre byggnader rivits även om arbetarbostäderna från 1890t vid Råcksta finns kvar och en del äldre industribyggnader på bruksområdet. Råcksta gård, tidigare brukets administrativa centra, är riven, här finns dock kvar rester av park, allé och ekonomibyggnader som antyder gårdens betydelse. Nedanstående beskriver bebyggelsestrukturen i kronologisk ordning per delområde i riksintresset. Mälarmården Mälarmården är idag sparsamt bebyggd med i huvudsak enstaka fd gårdar och torp. Ett flertal övergivna torp- och gårdsplatser finns dock i området likväl som ett stort antal kolningslämningar bestående av kolbottnar och ruiner av kolarkojor. I övrigt beskrivs nedanstående områden separat: Bredsjönäskonsten: Hjulhuset uppfördes 1870 intill Göksjöns södra strand och består av ett mycket högt smalt väderskydd. Innanför står ett 13,4 m högt vattenhjul som i princip helt fyller byggnaden. Vatten leddes från två sjöar, Mosssjön och Malsjön, delvis genom kanalisering fram till hjulhuset. Kraften från vattenhjulet överfördes sedan via en ca 1200m lång stånggång (en bit bevarad närmast hjulhuset) till Bredsjönäsgruvorna där den kompletterade en på platsen uppförd ångmaskin med uppfodring och pumpning av gruvorna. Togs ur drift Skottvångs gruvor: På området finns flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader som Gruvfogdebostaden med tillhörande lantbruksbyggnader som ladugård, pörte, loge och magasin, Maskinhuset, Materialboden, Smedjan, Dynamitkällaren samt den unika pumpstocksborren i Borrhuset. Områdets enda lave är byggd 1972 som en kopia av en tidigare på samma plats. Den äldsta och djupaste gruvan är Porthålet (ca 345m). Här finns även gruvhålen Lerklacken, Kärrhålsgruvan, Ettans schakt och Hästhålet. I närområdet återfinns skrotstensvarp samt lastageplats för järnvägstransport av malm till Åkers Styckebruk. Närområdet hyser en intressant lövträdsflora. Området registrerat som fast fornlämning.
5 Bredsjönäsgruvan: All bebyggelse borttagen. Området registrerat som fast fornlämning. Älgsjöbacksgruvan: All bebyggelse borttagen under 1950t. Ett torp kvarstår intill gruvområdet. Området registrerat som fast fornlämning. Kalkbro: All bebyggelse borttagen, ett mycket stort kalkbrott, ca 80x150 m och m djupt finns kvar och kan besökas. Området registrerat som fast fornlämning. Krampan: Här återfinns i en brant bäckravin obetydliga rester av det stora hjulhus som drev stånggång till Skottvångs gruvor På platsen låg ett järnbruk under tidigt 1600-tal. Området registrerat som fast fornlämning. Åkers styckebruk Forsa by: Inkorporerat i Åkers styckebruk är rester av byn Forsa där Råcksta å löper ut från Visnaren. Här finns bla två 1700-tals flerfamiljshus med tillhörande timrade bodar, bla en loftbod men även tvåfamiljshus av samma typ som i Täbylund från 1920-talet. Byggnaderna har inrymt bostäder för bruksarbetare. Köpinge: Här uppförs år 1908 en helt ny typ av arbetarbostäder efter beslut av bruksägarinnan Augusta Posse- Gosling. Här uppfördes enfamiljsbostäder för lantarbetare längs en rak grusväg på en tidigare åker. På ena sidan byggdes bostadshusen och på den andra sidan uthus för t.ex. djurhållning. Bostadshusen hade ursprungligen alla veranda, var panelade med liggande faluröd fasspont, hade småspröjsade fönster och tegeltak. Uthusen murades av slaggsten. Till varje bostad hörde en trädgård. I området fanns även tvätt- och bagarstuga. Flertalet av bostads- och uthusbyggnaderna är relativt intakta från uppförandetiden. Riby (Spånga): Bebyggelsen i Riby införlivades under 1700-talet i brukets drift genom att bruket köpte byn och lät bönderna bli arrendatorer. Det samma gäller byn Spånga (idag övergiven) ca 500 m nordöst om Riby. Senare kom anställda lantarbetare att dominera bybefolkningen. I Riby finns idag en bostadsbyggnad från 1800-talet med tillhörande ekonomibyggnader som t.ex. ladugård. Grevinnan Posse-Gosling lät uppföra fyra identiska enfamiljsbostäder för lantarbetare i Riby år 1910 efter samma modell som i Köpinge. Dessa försågs med tillhörande trädgårdar och uthus av slaggsten och trä för bla djurhållning. Bostäderna är byggda på höga slaggstensgrunder. Här har även funnit en större ladugård, varav enbart slaggstensgrunden återstår. Förutom de fyra enfamiljshusen finns även en större arbetarbostad/ statarlänga för flera familjer i Riby. I Spånga fanns enbart statarlängor av närmast kasernliknande typ, dessa är rivna. Statarsystemet avskaffades Täbylund: Täby fäbod 1570t? Kosvatorpet eventuellt från 1500-talet också. Under slutet av 1800-talet påbörjas utbyggnaden vid Täbylund byggs två fyra-familjshus för bruksarbetare. Ett av dessa har kvar sin karaktär från uppförandetiden med fasspontpanel byggs åtta tvåfamiljshus för bruksarbetare runt en öppen triangelformad plan. Dessa byggnader är i huvudsak ändrade i sen tid medan planstrukturen är intakt. Täby fäbod och Kosvatorpet är sedan tidigt 1900-tal helt inkorporerade i sentida bebyggelse och har förlorat sin ursprungliga kont.ex.t men är i sig ålderdomliga. De visar dock områdets anspråkslösa bebyggelse då det var utmark och fäbod innan bruksrörelsen etablerades under sent 1500-tal.
6 Tätorten Åkers styckebruk (öster om Bergaån): Järnvägsstation Huvuddelen av ortens flerfamiljsbebyggelse har tillkommit under efterkrigstiden tom 1960-talet och ritades av Kooperativa förbundets arkitektkontor och arkitekten Per Gösta Eriksson för arbetare vid de båda bruken. Länsarkitekt Arvid Stille ritade den nya stadsplanen på 1940-talet. Innan detta utgjorde området odlingsmarker tillhörande Täby, Solberga och Forsa byar. I viss mån finns spår av dessa byar kvar i form av äldre allmogebebyggelse på dessa platser, numer omgivna av modern bebyggelse från 1900-talet. Främst flerfamiljshusen och den centrumbildning med bla Folkets hus som skapades i samband med denna utbyggnation uppbär arkitektoniska och stadsplaneringsmässiga kulturhistoriska värden samt minner om folkhemsidéns förverkligande. Samhället har omfattande villaområdesbebyggelse framväxt under 1970-talet tom idag. Åkers Krutbruk Krutbruket ägdes av staten sedan starten under tidigt 1600-tal. Under åren drevs det av Arméförvaltningen vilket medfört stor sekretess kring allt vid bruket såldes bruket till en privat aktör som idag tillverkar pansarskydd för fordon. Med anledning av detta är dess historik mindre omtalad trots att brukets verksamhet många gånger varit väsentligt större än Åkers Styckebruks verksamhet. Krutbrukssamhället är idag helt inkorporerat i Åkers styckebruk av modernare bebyggelse. Idag återstår en avläsbar rad arbetarbostäder vid Råcksta uppförda i slutet av 1800-talet kallade Raden. Arbetarbostäderna vid Hagalund är rivna. Krutbruksområdet är i drift men var inte tillgängligt för besiktning vid fältbesöket varför det enbart kan konstateras att kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kopplat till verksamheten finns åtminstone vid entrén till området. Åkers Styckebruks bruksmiljö (väster om Bergaån): Motstugan (förvaringsbyggnad för modeller och formar) byggdes under 1700t början. Arbetarbostäder i den s.k. Raden, av reveterat timmer fyra från 1750t en från 1790t, ursprungligen 10 stycken. Gulputsad bruksherrgård från med ljust roströda putsade listverk och mansardtak i svart plåt ombyggd 1783 efter ritning av Jean Eric Rehn. Gulputsade Bruksgården med vita listverk vid Bruksgatan ombyggd 1860t och Söder om Raden finns Trädgårdsmästarbostaden från Wahrendorffs engelska park, den s.k. Fåfängan från 1781 ritad av Jean Eric Rehn (ej nuvarande utformning). Gulputsade huvudkontoret med grå listverk och enkupigt tegel vid Bruksgatan uppfört 1785 som kontor och tjänstebostad till inspektorer. Under 1790t uppförs ett putsat spannmålsmagasin med valmat mansardtak vid Bruksgatan, och intill varandra en kvarn och mejeri, båda putsade. År 1795 uppförs nuvarande hyttpipor på hög grund av huggen fältsten med flertalet ankarjärn och på denna en rödstruken liggtimmerkonstruktion, i drift till Intill fanns tidigare tre vattenhjul, vilka drev malmkross och två bälgar till masugnen. Hjulen revs 1904/05. Ett minnestempel byggdes i parken till Wahrendorffs ära Dejstugan omnämnd 1827, en grön panelad timmerbyggnad. Modellsnickeriet och försäljningskontoret från 1829 men ombyggt och Delar av herrgårdsparken moderniseras på 1830t då bla Svankanalen byggs intill Raden. Under 1830-talet uppförs även Röda och Vita byggningarna som arbetarbostäder för totalt 16 familjer, de ligger ca 100 m söder om Trädgårdsmästarbostaden. År 1832 uppförs en bagarstuga öster om byggningarna byggs Disponentbostaden på en höjd väster om bruksindustriområdet och med utsikt över detta. I Raden byggs efter JF Åboms ritningar år , tre kompletterande arbetarbostäder av slaggsten och tegel som putsats i gult och vitt. Öster om Raden uppförs uthus till bostäderna av slaggsten med överbyggnad av trä och viss snickarglädje. Dessa har tre föregångare som är av timmer och har uppförts före 1842.
7 Brukets ekonomibyggnader för lantbruk är samlade en bit väster om herrgården och består av f.d. ridhus, stallbyggnader och lider. Alla uppförda under 1800-talets senare del och runt år Ladugård helt av slaggsten. Herrskapsstallet helt i tegel och det vitputsade rusticerade ridhuset (år 1866) är ritat av järnvägsarkitekten A V Edelsvärd. För ett par år sedan kompletterad med en exteriör omfattande värmeförbränningsanläggning. Sydöst om stallbyggnaden ligger den f.d. Rättarbostaden. Längs vägen mot sydväst finns ytterligare panelklädda röda arbetarbostäder byggdes en ännu kvarvarande elektrisk kraftstation inne på bruksområdet. En vattenkanal grävdes från Gryttorp till dammluckorna vid Täbylund varifrån en kulvert går fram till kraftstationen. Denna sammankopplades med Älvkarleby 1916 vilket medförde att hela samhället kunde elektrifieras. Året efter installerades belysning i arbetarbostäderna. Tidstypiska, bitvis välbevarade från uppförandetiden, tjänstemannabostäder i form av radhus från och villor från uppförs dels längs Täbyholmsvägen, dels vid Sjöliden mellan Bagarestugan och Skogvaktarebostaden. Enstaka tjänstemannavillor från den tiden är även Ängsvillan, Täbyholm, Skogsvillan och Bergsvillan. Historiska skikt tal Medeltida undersökta hyttanläggningen i Kalkbro (Åker 298:1) från 1200-talet. Hyttanläggningen den s.k. Fransosens masugn (Åker 76:1), C14-daterad till Indikerar ett äldre medeltida bergsbruk i området där flera medeltida hyttor funnits som brukat malmförekomsterna i Mälarmården. Huvuddelen av markerna ägs av kyrkan. De tidig- och högmedeltida bergsbrukslämningarna som finns i det föreslagna riksintresseområdet i Mälarmården samt även utanför detta representerar en äldre fas av bergsbruket i området. Den föregår den kraftiga satsning kronan gjorde under 1500-talet som sedermera kom att utveckla sig till bruksverksamheterna i Åker som omfattas av riksintresseutpekandet tal Gustav Vasa låter anlägga en stångjärnshammare vid Bergaåns utlopp i Visnaren. Kosvatorpet och Täby fäbod anläggs på utmark i Mälarmården. Järnbruk startas av kronan på hammarens plats under 1580t. 1588, kanoner (stycken) gjuts för första gången. Vid Skottvångs gruvor upptas malmbrytning ca tal Kronobruk vid Krampan Kronobruk i nuv Åkers Styckebruk tom 1640 varefter det säljs från kronan till tyske handelsmannen Hindrich Lohe, förblir i privat ägo vilket det är fortfarande Åkers Styckebruk får sitt nuvarande namn En stångjärnshammare vid Forsa uppförs. Åkers Krutbruk sent 1600-tal - bebyggelsen anges till: damm med vattenhjul till krut- och mjölkvarnar, såg, damm med vattenhjul till krutkvarnar och svavelkvarn, lutter- och salpeterhus, luttermästarbostad, magasin, torkhus, körnhus, satshus, tyghus samt förrådshus. Skeppmora gamla tomt Militieboställe: därefter tillhörande Åkers Styckebruk. Hemman i Riby, Lundby, Spånga, Forsa, Solberga, Täby, Skäggesta arrenderas eller köps in för att få dagsverken och bränsle till bruken tal Tydlig expansionsperiod i Åkers Styckebruk, herrgårdsanläggningen, arbetarbostäder och bruksanläggningar byggs nya eller byggs om. Riby och Spånga byar köps upp borrvindshus för urborrning av kanoner revs Råcksta gård tillhörande Krutbruket får ny manbyggnad under 1770t omgiven av parkanläggning, i närområdet finns ett hundratal byggnader tillhörande bruket talet År 1800 byggs stånggången Krampan- Skottvångs gruvor, tas ur drift I Krampan anläggs hjulhus för drift av denna. Under 1800-talet görs avsevärda nybyggnationer i Åkers Styckebruk, flera nya byggnader tillkommer och herrgårdsparkanläggningen moderniseras. Valstillverkning startade byggs Rensningsbyggnad intill Borrvindshuset för färdigställande av kanoner revs Paviljongen uppförs gästbostad för brukets kunder ej bevarad gjuts 2000 delar till den nya tornspiran på Riddar-
8 holmskyrkan vars gamla spira brann Spiran ritas av arkitekten Robins som även ritat ombyggnationen av Stora Sundbys slott (se även riksintresse D12). Kanongjutningen upphörde 1866, produktionen övergick till tackjärn och handelsprodukter som valsar, spik, plogar och gjutna avloppsrör. År 1870 byggdes nuvarande hjulhus vid Bredsjönäskonsten på Göksjöns södra strandkant. Det genererade kraft som genom stånggång överfördes till Bredsjönäsgruvan för malmuppfodring och gruvpumpning. Där kompletterade den en befintlig ångmaskin Norra Södermanlands järnväg mellan Eskilstuna-Södertälje dras genom Åkers styckebruk, stationen invigs Ett stickspår drogs från Åkers Styckebruk till Strängnäs. I Åkers Krutbruk uppförs 1894 ny krutfabrik och nya ljusputsade arbetarbostäder i Råcksta 1890t talet I början av 1900-talet byggs flera nya arbetarbostadsområden bla vid Köpinge, Riby och Forsa. År 1917 dras ett stickspår till Åkers Krutbruk byggs järnvägen Åkers Styckebruk- Bredsjönäs gruvor- Sjuhålsgruvan- Älgsjöbackens gruvor- Skottvångs gruvor, i huvudsak för att underlätta malm och koltransporter till bruket Styckebruket. Den tas ur trafik 1944 och rivs banvallen är till stor del bevarad och utgör bitvis bilväg. Under de första årtiondena på 1900-talet är Åkers Styckebruk en järnvägsknut med olika spår mot Strängnäs, Eskilstuna, Södertälje, Skottvång, Åkers Krutbruk. Skottvångs gruvor stängs Rörgjuteri byggs 1922 vid Åkers Styckebruk i drift till 1972 nu rivet. Efterkrigstidens högkonjunktur medför ökat byggande i Åkers Styckebruk i slutet av 1950t. Redan på 1940t har länsarkitekt Arvid Stille ritat en ny stadsplan för det nya Åkers samhälle. Åker kom därför att expandera kraftigt öster om Bergaån med nytt centrum för offentlig och kommersiell service, skolor och flerfamiljshus på byarna Täby, Solberga och Forsas marker. Utbyggnation i anslutning till järnvägsstationen där nytt centrum med representativ Folkets husbyggnad uppförs 1952 efter ritningar av KF arkitektkontors arkitekt PG Eriksson ritar han även ett förslag till plantering på det nya torget, den anläggs 1956 och är bevarad. Öster om centrumanläggningen uppförs ungefär samtidigt ett större område med trevåningshus flerfamiljbostadshus med originell putsdekor. Runt flerfamiljshusområdet uppförs ett stort antal småhus i koncentriska ringar. I Åkers Krutbruk uppförs 1901 en ny kraftstation. Arbetarbostäder på Kvarnberga samt Folkets hus, brandstation, kall-och varmbadhus och idrottsplats uppförs på 1920t Runt 1950 anläggs tjänstemannabostäder väster om Bergaån runt det ursprungliga Styckebruksområdet, bla längs Täbylundsvägen. År 1971: kommunsammanslagning med Strängnäs medför att Folkets hus tappar sin roll som kommunalhus. Reguljär trafik på järnvägssträckan Eskilstuna - Södertälje över Åkers Styckebruk drogs in 1994 i samband med att en helt ny station och järnvägsdragning öppnade i Läggesta. Ett industrispår ansluter idag från Strängnäs till Åkers styckebruk beskrevs riksintresset: Under 1500-t ett anlagt styckebruk med byggnadsbestånd från 1500-talet och framåt. Krutbruket samt jordbruksfastigheten Riby har välbevarat byggnadsbestånd från 1800-talet. Arbetarbostäder i egnahemsstil från Bruksherrgård med en av landets största engelska lustparker. Tätort som i centrum har en medvetet utformad bostadsbebyggelse från 1950-talet. Värdet.ex.t 1987 Åkers styckebruk: Under 1500-talet anlagt styckebruk med byggnadsbestånd från 1500-talet och framåt. Krutbruket samt jordbruksfastigheten Riby har välbevarat byggnadsbestånd från 1800-talet. Arbetarbostäder i egnahemsstil från Bruksherrgård med en av landets största engelska lustparker. Tätort som i centrum har en medvetet utformad bostadsbebyggelse från 1950-talet.
9 Historiska näringar Gruvbrytning, kanon- och kruttillverkning. handelsstålsprodukter, kolproduktion, jordbruk. Idag är Åkers Styckebruk den största tillverkaren av valsar i världen och den största arbetsgivaren i kommunen. Kommunikation Vägar och vintervägar för malmtransporter över Marvikarna från Skottvång till Åkers Styckebruk. Järnvägar från Från järnvägstrafik till Skottvång. Samhällsfunktioner Järnvägar. Krigsindustri, Handelsgodstillverkning Makt Åkers Styckebruk ägt privat sedan patriarkalt brukssamhälle tom kommunreformerna och folkrörelserna. Krutbruket ägts av kronan from 1600-talet tom Statens direktstyrning har präglat Krutbruket socialt, ekonomiskt och utformningsmässigt. Vems landskap Historiskt tom 1900-talets första hälft: Väster om Bergaån: brukets marker med bruksområdet och tjänstebostäder för anställda samt gruvfält och anläggningar för brukets malm- och kolförsörjning i den vidsträckta Mälarmården. Öster om Bergaån: Styckebrukets marker och intressesfär för jordbruksproduktion, järnvägsstation för brukens kommunikation med omvärlden. Byn Forsa med bruksarbetarbostäder. Riby och Spånga med lantarbetarbostäder. Krutbruket utgör ett eget samhälle skilt från Styckebruket. Historiskt from efterkrigstiden: Det klassiska Styckebruksområdet är i drift vilket innebär att tätorten väster om Bergaån fortfarande kan upplevas som en samlad del av brukets verksamhetsområde. I Åkers Styckebruks tätort, öster om Bergaån dominerar bostadsändamål idag. Bindningen till bruksverksamheten kan tyckas mer fjärran än då flerbostadshusen uppfördes under efterkrigstiden, vilket gör att detta område numer upplevs som en ordinär småort. Sammanväxningen med Krutbruket har påskyndat den utvecklingen. Fortfarande är dock Åkers Styckebruk kommunens största enskilda arbetsgivare. Krutbruksområdet är stängt för genomfart vilket medför att området helt domineras av ägarföretagets verksamhet. Gruvområdena på Mälarmården är övergivna sedan länge. Mälarmården lockar idag friluftsintresserade. Medvetenheten kring områdets gamla och mångåriga koppling till Åkers Styckebruk förefaller låg för de flesta besökare idag. Skottvångs gruvor lockar turister och fest- samt konferensgäster. Visuella/ historiska samband Riksintressets utformning med dess spår av mänsklig verksamhet är ett gott exempel på hur central efterfrågan, i detta fall vapentillverkning genom i huvudsak kanoner och krut - senare mest handelsstål, med goda naturförutsättningar under långa tider styrt och utformat en hel bygd. Efterfrågan har över tid i sig givit en stark framtidstro vilket kommit till olika fysiska uttryck i bla teknikbruk, resursnyttjande, arkitektur och stadsplanering. Även ägandeformen har varit avgörande för de två brukens utveckling och utformning. De spår från olika tider kopplade till bruks- och gruvverksamheten som återfinns i området tom efterkrigstiden är därför påtagliga och tydligt läsbara. Sociala skillnader kan avläsas i bebyggelsen t.ex. bruksområdets park och herrgårdsanläggning kontra arbetarbebyggelsen i Raden, i Täbylund, Köpinge och Riby. Olika arbetargrupper bodde separerat från varandra under början av 1900-talet. Lantarbetare i Köpinge, Riby och Spånga, medan bruksarbetare bodde
10 i Forsa och Täbylund. Även inom det traditionella kompakta brukssamhället kan sociala skillnader avläsas genom bebyggelsens placering, t.ex. Brukskontoret och Bruksgården utmed Bruksgatan intill herrgården och ekonomibebyggelse och tjänsteboställen (t.ex. tjänstemannabostäder mellan bruket och Täbylund) runt dessa. Folkhemsbebyggelsen från efterkrigstiden med det nya kommersiella och offentliga servicebebyggelsen öster om järnvägsstationen kan kopplas till strävan efter social utjämning och demokratisering i samhället. Koppling till naturgeografi De delar av Åkers styckebruk och Krutbruk samt gruvfälten som uppkommit till följd av tillverkningen vid bruken är tydligt kopplade till naturgeografiska förutsättningar. Gruvfält där malm finns samt stånggångssystem från lämpliga vattenfall för att förse dessa med energi till uppfodringsverk och pumpsystem. Kol producerades i det vidsträckta skogsområdet Mälarmården. Bruken anlagda och utvecklade vid platser med stor tillgång till vatten för energiutvinning. Järnvägar dragna i lämplig terräng. Lantarbetarbostäderna i Köpinge och Riby är belägna intill odlingsmarker. Administrativa uppgifter Namn och identitet: Åkers styckebruk med del av Mälarmården (D20) Socken: Åkers och Gåsinge-Dillnäs socknar Kommun: Strängnäs, södra delen i Gnesta kommun Karaktärstyp: Bruksmiljö, Brukssamhälle, Industrilandskap, Industrimiljö Karaktärsord: Bruksmiljöer, gruvor, tidigindustriell infrastruktur, brukssamhälle, modernism, odlingslandskap Befintliga skydd Fornlämningar, 2 kap. KML (t.ex. gruvmiljöer, hyttor, bruksområden, kolningslämningar) Byggnadsminnen, 3 kap. KML. Saknas Riksintresseområde för kulturmiljövården 3kap.6 MB PBL 8 kap. 13, 14, 17 övriga byggnader och bebyggelselägen Biotopskydd för ädellövskog, alléer, vattendrag. Ej utrett: Riksintresse för friluftslivet 3 kap. 6 MB RI Rörligt Friluftsliv 4 kap. 2 MB Uttolkning av gräns 2014 Riksintresset omfattar det område i Mälarmården som kan kopplas kulturhistoriskt till Åkers Styckebruks verksamhet. Det omfattar de gruvområden med därtill hörande anläggningar och infrastruktur som finns i området, bl.a. Skottvångs gruvor i söder. I norr omfattas de två bruksorterna Åkers styckebruk och Åkers krutbruk. Tre fornborgar i norr samt samhället Lindvreten i nordväst exkluderas ur området då de saknar koppling till riksintressets värden. Den föreslagna uttolkningen var riksintressets gräns innebär att riksintressets södra del, Skottvångs gruvor mm, ligger inom Gnesta kommun.
11 Åkers styckebruk med del av Mälarmården. D20 Tid Bebyggelse Markanvändning Kommunikation Samhällsideologi Makt/sociala Förhistorisk tid Bebyggelsen centrerad till odlingsbygden i norr och Vattenfarleder mellan Hövdingadöme Marvikarna. Flera fornborgar och gravar. Mälaren och Östersjön förbi nuvarande Trosa. Medeltid Medeltida byar Bergsbruk. Odlingsbygd Vattenfarleder mellan Kyrkan äger området Mälaren och Östersjön förbi nuvarande Trosa. Vägar och vintervägar talet 1600-talet 1700-talet 1800-talet 1900-talet Skottvångs gruvor 1570t. Kronobruket Åkers Styckebruk 1580t. Kosvatopet och Täby fäbod Åkers Styckebruk Åkers Krutbruk sent 1600t. Krampans järnbruk. Hammare i Forsa Herrgårdsmiljö vid Åkers Styckebruk. Forsa by. Bondbyar inkorporeras i bruksverksamheterna. Arbetarbostäder på Täbylund, Raden vid Krutbruket och vid Styckebruket. Hjulhuset vid Koppartorp Arbetarbostäder på Täbylund, Forsa, Köpinge, Riby Modernistisk flerfamiljsbebyggelse i tätorten. Mälarmården: Utmarker, gruvbrytning, kolproduktion Åkersbygden: Kronobruk, medeltida byar. Mälarmården: Utmarker, gruvbrytning, kolproduktion Åkersbygden: bruk, medeltida jordbruksbyar. Mälarmården: Utmarker, gruvbrytning, kolproduktion Åkersbygden: bruk, jordbruksbyar. Mälarmården: Utmarker, gruvbrytning, kolproduktion Åkersbygden: bruk, jordbruksbyar. Mälarmården: Utmarker, gruvbrytning tom 1944, kolproduktion Åkersbygden: bruk, jordbruk. Utbyggnad av tätorten Vattenfarleder mellan Mälaren och Östersjön förbi nuvarande Trosa. Vägar och vintervägar. Vägnät, vattenfarleder, vintervägar Vägnät, vattenfarleder, vintervägar Vägnät, vattenfarleder, vintervägar, järnvägar Vägnät, vintervägar, järnvägar Kronostyckebruk vid Åkers Styckebruk Brukshierarki. Åkers Styckebruk säljs till privat aktör. Krutbruket i kronans ägo Brukshierarki. Krutbruket i kronans ägo Brukshierarki. Krutbruket i kronans ägo Folkhemmets framväxt. Krutbruket i kronans ägo tom Karaktärsomr./ lämningar Illustrationsförslag Ortnamn och gravfälts- samt fornborgskarta Kalkbro hytta Kosvatorpet. Täby fäbod. Gruvhålet Porthålet vid Skotttvång. Bebyggelse vid Bruksgatan. Engelska parken. Raden i Styckebruket. Hyttruinen. Forsa. Raden x 2. Skottvångs gruvor. Järnvägsstationen. Hjulhuset. Banvall till Skottvångs gruvor. Centrumbildningen vid stn. Modernistiska bostadshus. Tjänstebostäder vid Täbylundsg. Div arbetarbostadsområden.
HISTORIK OCH UTBYGGNAD - ÅKER
HISTORIK OCH UTBYGGNAD - ÅKER Kortfattade beskrivning av historik och bebyggelseutveckling Planeringsunderlag till fördjupning av översiktsplanen för Åker Utställningshandling - SBN 20150225 Sid 2 Innehåll
Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Riksintresse för kulturmiljövården. Hjälmare kanal (D8) KUNSKAPSUNDERLAG 2014 (2014-11-18)
Riksintresse för kulturmiljövården Hjälmare kanal (D8) Sluss och ekplantering vid Notholmen, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG 2014 (2014-11-18) Värden Kunskapsvärde: Kanalen vittnar om betydelsen av att binda
Riksintresse för kulturmiljövården. Trosa (D50) KUNSKAPSUNDERLAG (2014-10-31)
Riksintresse för kulturmiljövården Trosa (D50) Trosa småstad utmed ån, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG (2014-10-31) Värden Kunskapsvärde Gatunät som sannolikt ursprungligen planerats med parallella långgator
Vinningsbo platsens historia
Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden Kring Nodre Älvs dalgångar finns det naturområden som är skyddade i naturreservat. Öxnäs by, det omkringliggande odlingslandskapet och Bärbykullen
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn
Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN BESKRIVNING Handlingar Till områdesbestämmelserna hör följande handlingar: Karta Områdesbestämmelser Denna beskrivning Områdesbestämmelsernas
KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013
KÅRAHULT Klass 2-3 Lyckebyån som resurs: En av många platser längs denna sträcka av Lyckebyån som utnyttjat vattenkraften under lång tid. Bevarade dammanläggningar, murade dammvallar, kanaler och åfåror.
Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.
5.3 Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:7) Det finns tre områden av riksintresse för kulturmiljö i kommunen: M:K116, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 MB, Görslöv-Torup mm M:K117,
Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun
Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll
Gimmersta. Miljö. Gimmersta, Katrineholms kommun 87
Gimmersta, Katrineholms kommun 87 orangeriet vid gimmersta sett från sydost med sjön öljaren i bakgrunden. gimmersta 1:8, julita socken, katrineholms kommun. Gimmersta nedan t h: flygbild över gimmersta
Limå REGIONALT INTRESSE. Siljansnäs socken (Näsbygge fjärding) Beskrivning Bruksmiljö vid Limåns utlopp i Siljan. Ett flackt område med föga utblick
Limå Siljansnäs socken (Näsbygge fjärding) REGIONALT INTRESSE Beskrivning Bruksmiljö vid Limåns utlopp i Siljan. Ett flackt område med föga utblick över sjön. Ett stort sammanhängande öppet fält finns
Planbeskrivning Utställningshandling april 2011
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Bashir Hajo Planarkitekt Tel: 0278 251 18 E-post: bashir.hajo@bollnas.se Planbeskrivning Utställningshandling april 2011 Bollnäs kommun, Gävleborgs län Dnr:10-6927 Samråd: 7 mars
Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl
Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes
Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp
Kulturförvaltningen Kulturmiljöenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-08-05 Handläggare Mari Ferring Telefon: 08-508 31 573 Till Kulturnämnden 2013-08-29 Nr 6 Förslag till beslut Kulturförvaltningen
Granheds skola, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Granhed (D27) Granheds skola, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Välbevarade, ålderdomliga byar med sammanhållen bystruktur från tiden före skiftena. Västra
Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet
del 6 beskrivning av landskapet 47 6 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV LANDSKAPET I TINGSRYDS KOMMUN 6.1 Visuella förutsättningar Landskapet speglar vår historia ur många perspektiv. Människan har genom årtusenden
Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län
1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten
Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040
Hällabrottet Tätortsutveckling Hällabrottet Ortens karaktär Hällabrottet är med cirka 1 750 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger cirka 3 kilometer öster om Kumla. Orten är kulturhistorisk
Användning av mark- och vattenområden
ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra
Riksintresse för kulturmiljövården. Gripsholm - Mariefred (D21) KUNSKAPSUNDERLAG
Riksintresse för kulturmiljövården Gripsholm - Mariefred (D21) Gripsholms slott Foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Slottet, staden och Kungsladugården invid varandra är viktiga delar i förståelsen
Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla.
Vad är ett bruk? Ett bruk är en industri där man bearbetar råvaror på olika sätt. I närheten av industrin finns bostäder och platsen kallas ofta för ett brukssamhälle. På 1600- och 1700-talen byggs flera
Miljö- och byggförvaltningen 2010
Miljö- och byggförvaltningen 2010 Till dig som har hus i Stjärnsund Denna broschyr vänder sig till dig som har hus i Stjärnsund. Eftersom Stjärnsund är en unik kulturmiljö tog kommunen 1994 fram områdesbestämmelser,
Långbro. Arkeologisk utredning vid
Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning
slutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.
Projekt nr:1632 1 (2) meddelande till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Patrik Gustafsson Gillbrand datum. 2017-05-24 ang. slutfört arkeologiskt
Huseby-Skatelöv. Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse
Huseby-Skatelöv Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse Den fördjupade riksintressebeskrivningen Målsättning Ett effektivt planeringsverktyg En tydlig och gemensam bild av riksintresset
LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007
LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har
Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14
Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14 Mörbylånga kommun Förstudie bebyggelseutveckling Anders Nilsson, Helena Nilsson 2009-12-01 Eriksöre 5:1 skifte 4 Eriksöre 6:14 Eriksöre 6:1 skifte 5 innehållsförteckning Eriksöre
Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040
Ekeby Tätortsutveckling Ekeby Ortens karaktär Ekeby ligger cirka 1 mil nordöst om Kumla tätort och har cirka 460 invånare. Orten har utvecklats ur Ekeby socken där kyrkan har varit ett viktigt centrum.
Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65
Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de
FINSPÅNG. Skedevi. Byggnadsinventering 1971-1979. Del 4 av 4
FINSPÅNG Byggnadsinventering 1971-1979 Del 4 av 4 Digitaliserad och återutgiven 2012 Del 4 - Byggnadsinventering 1971-1979 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-85 033 E-post: post@finspang.se
SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.
2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två
Bruksmiljö, landskapet Medelpads första järnbruk, grundat 1673, med välbevarad och karaktäristisk bebyggelse från 1800-talets mitt.
Galtström [Y 2] 1 Detta är en värdebeskrivning som ska förklara och förtydliga värdena inom riksintresset. Id: Y 2 Namn: Galtström Kommun: Sundsvall Socken: Njurunda Huvudsaklig karaktärstyp: Bruksmiljö
Fritidshus Göteborgs kommun 2008
Fritidshus Göteborgs kommun 2008 Del 2, norra Göteborg Kulturhistorisk inventering Kulturmiljöenheten Göteborgs stadsmuseum Föreliggande projektpresentation består av tre delar. Den första behandlar södra
Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland
Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN
1(12) Miljö- och byggkontoret OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN BESKRIVNING Upprättad 2002-10-22 Reviderad 2003-06-06 Antagen 2004-04-29 Laga kraft 2004-05-28 2(12) HANDLINGAR Till områdesbestämmelserna
Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030
Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp
Naturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med
ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2
ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader
ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata
ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var
Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
Riksintresse för kulturmiljövården Torshälla (D2) KUNSKAPSUNDERLAG
Riksintresse för kulturmiljövården Torshälla (D2) Gesällgränd, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Torshälla stad vittnar på ett pedagogiskt vis om en medeltida stadsbildnings framväxt vid en
Bakgrund. Syfte och metod. Utredningsområdet.
PM Arkeologisk utredning, etapp 1, Karlskronaviken, Heliodal, Solliden och Södra Ekdalen i Rönninge, Salems kommun. Bakgrund Stiftelsen Kulturmiljövård arbetar med en särskild arkeologisk utredning, etapp
BILAGA 6 KULTURINTRESSEN
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 6 KULTURINTRESSEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind
Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands län - enkelt planförfarande
Dnr 2008/209 1(7) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Samrådshandling 2008-10-15, rev 2008-XX-XX Antagen 2008-XX-XX Laga kraft 2008-XX-XX Detaljplan för Fastigheten Bergshauptmannen 1 Sala kommun, Västmanlands
Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1
uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika
Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar
30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser
>> aktion : Mönsterås kommun
>> aktion : Mönsterås kommun del 3 Fallstudie Mönsterås kommun en expansiv del av Smålandskusten Mönsterås kommun är en kustkommun i östra Småland intill Kalmarsund och marknadsförs ofta som en kommun
Byggnadsminnesförklaring av Stadra gård, Grecksstadra 2:1, Nora socken och kommun, Västmanland (2 bilagor)
1 (7) Raoul Hjärtström Direkt: 019/19 30 68 raoul.hjartstrom@t.lst.se Fax: 019/19 30 26 Ägarna till Stadra gård, Byggnadsminnesförklaring av Stadra gård, Grecksstadra 2:1, Nora socken och kommun, Västmanland
Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan för bostäder och centrum Gävle kommun, Gävleborgs län
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-11-30, REV 2011-01-26 Antagen av BMN: 2011-02-24 Dnr: 10BMN342 Laga kraft: 2011-03-24 Handläggare: Thobias Nilsson Söder 37:5, kvarteret Råmärket (del av) Detaljplan
Planuppdrag Kumla herrgård, Kumla 3:726, Sofieberg, Trollbäcken
START-PM Tyresö kommun 2014-12-19 1 (5) Heléne Hallberg Planchef Diarienummer 2014KSM1061 Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Planuppdrag Kumla herrgård, Kumla 3:726, Sofieberg, Trollbäcken Förslag till
Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne
kulturlandskap och arkeologi rapport 2017:5, 247 92 Södra Sandby Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, steg 1 Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps
arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson
Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(7) Dnr 266/2015 FASTIGHETEN ALLERUM 11:35 ALLERUM, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Lena Evaldsson inkom 2 februari 2015 med en förfrågan avseende upprättande av ny detaljplan för fastigheten
Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning
STADSBYGGNADSKONTORET Handläggare: Datum: Diarienummer: Ulla-Britt Wickström 2011-07-07 2010/20060-1 stadsbyggnadskontoret@uppsala.se Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan Husbyborg 1:82
Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten
Samrådshandling 2017-05-05 Dnr: MK BN 2017/00186 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Plan: Detaljplan för genomfart Mora Läge för plan: se karta
Detaljplan för Viksberg 3:1, område B
1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-20 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Detaljplan för Viksberg 3:1, område B Dnr: 12/13 Sammanfattning av ärendet Samhällsbyggnadskontoret har sänt ut ett
STÅNGGÅNGSLEDEN Stånggångsleden är cirka 5 kilometer lång, har gul märkning och tar ungefär två timmar att gå
Välkommen till en kulturhistorisk vandring på STÅNGGÅNGSLEDEN Stånggångsleden är cirka 5 kilometer lång, har gul märkning och tar ungefär två timmar att gå Det plaskar och väser från vattenhjulet. Det
Förslag till beslut. Sammanfattning. Ärendebeskrivning. Kommunstyrelsen. Tillstånd medges ej.
Kommunstyrelsen 2016-03-18 1 (3) Kommunledningskontoret Miljö- och Samhällsbyggnad KSKF/2016:159 Johan Forsberg 016-710 20 11 Kommunstyrelsen Sundbyholm 2:2. Yttrande över ansökan om dispens från naturreservatsföreskrifterna
Kilanda. Bebyggelsen:
Kilanda Miljön kring Kilanda är en ytterst välbevarad helhetsmiljö helt präglad av säteriet, under många århundraden ett samhälle i samhället. Kilanda omtalas första gången 1425. Manbyggnaden har sitt
Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla
Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Runnamåla Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,
Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland
Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen
Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213
1(7) Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott
Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.
Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 20111031 Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga
PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande
Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) PLANBESKRIVNING tillhörande DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING Katrineholms kommun, Södermanlands län Upprättad på Stadsarkitektkontoret
Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland
Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk
Väddö kanal [AB 94] (Norrtälje kn)
Väddö kanal [AB 94] (Norrtälje kn) Tema: Landskaps- och miljötyper (nyckelbegrepp) Förslag om ändring Farleds- och kommunikationsmiljöer Kommunikationsmiljö, kanalmiljö, farledsmiljö och fornlämningsmiljö
Att värna om de gamla
Att värna om de gamla en historik om Skuttunge 5:10 av Karolina Wiell Skuttunge 5:10, Gamla ålderdomshemmet I det förindustriella Sverige var det vanlig att de äldre bodde tillsammans med sina barn, eftersom
5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg
5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas
Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning
Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för
Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län 2016-09-15 Samråd för 40 kv luftledning
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden
Stadens gestaltning Kosta gestaltningen av ett brukssamhälle
Stadens gestaltning Kosta gestaltningen av ett brukssamhälle Eftersom Kosta inte är en stad utan ett brukssamhälle är det bitvis svårt att resonera i termer av urbanitet. Sättet att analysera samhälleliga
Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.
Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärendet initierat av Emmelie Folkesson, tel: 070 359 19 69. Härmed väcks fråga om byggnadsminnesförklaring
Råvattenledning Hällungen-Stenungsund
Kulturhistorisk förstudie Råvattenledning Hällungen-Stenungsund Ödsmåls socken Stenungsunds kommun Rapport 2005:10 Oscar Ortman Kulturhistorisk förstudie Råvattenledning Hällungen-Stenungsund Ödsmåls socken
Planerad bergtäkt i Stojby
Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en
11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren
178 11:a Skogsduvan, Tofsmesen & Ängsknarren 9 10 11 8 12 Vallmovägen BESKRIVNING AV KULTURMILJÖN 7 13 Kulturmiljön består av tre miljöer med gruppbebyggda småhus av olika byggnadstyper. Skogsduvan 10-32
GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2
GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2 Lyckebyån som resurs: Kvarnplats sedan medeltiden, vilket också hörs i namnet. Berättelserna: För Moberg var gården i Getsjökvarn förebild i romanen Rid i natt. Myter kring
Behovsbedömning för detaljplan Ripvägen m.fl, Strömma delområde S4B.
VÄRMDÖ KOMMUN 2011-02-01 Dnr 10/STN0160 Behovsbedömning för detaljplan Ripvägen m.fl, Strömma delområde S4B. Bakgrund Strömma är ett av kommunens prioriterade förändringsområden där planläggning och utbyggnad
Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport
Restaurering av tak Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn.-._--- ~.. Slutrapport Länsmuseet VästemorrlandfTorbjörn Svaan Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation 1998-01-16 Innehåll Inledning 3 Beskrivning
Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB
Västerhaninge 477:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av boplats Västerhaninge 477:1 inom fastigheten Årsta 1:4, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK
Markanvändning och bebyggelseutveckling
54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.
KRAFTSTATIONEN I ÄLVESTORP Grythyttan socken, Hällefors kommun, Örebro län
KRAFTSTATIONEN I ÄLVESTORP Grythyttan socken, Hällefors kommun, Örebro län Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2207 Anna Lagerstedt Kartor ur allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande
LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1
LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl
Analys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer.
Analys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer. Ängsvallsytorna är inritade på de historiska kartorna med gula linjer. Vita eller blå bokstäver innebär att när kartan gjordes var ytan: S=slåtteräng,
Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län
PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning
Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.
12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.
BUSSHÅLLPLATSER I BERGSJÖ
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2017:12 BUSSHÅLLPLATSER I BERGSJÖ Arkeologisk förundersökning Bergvik 3:2, 4:1 RAÄ 24:1-4, 21:7 Bergsjö socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2017 Inga Blennå BUSSHÅLLPLATSER
Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen
Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun
byggnadsvård Kila kyrkogård Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats
byggnadsvård Kila kyrkogård Kila kyrka, Kila socken, Ålberga gård 3:4, Nyköpings kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Anläggande av askgravplats Dag Forssblad Kila kyrkogård
Ohs starten på resan
Ohs starten på resan Snart ska vi börja vår resa på Ohsabanan, men innan vi kliver på tåget gör vi en liten rundvandring i dagens Ohs bruk. Museijärnvägens anläggningar ligger huvudsakligen utanför det
Planbeskrivning. Bönan 2:16 m fl, Holmudden (del av) Detaljplan för bostäder Gävle kommun, Gävleborgs län. Granskningstid: 13 November 11 December
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE GRANSKNINGSHANDLING 2013-11-08 HANDLÄGGARE: LOUISE GRANÉR Planbeskrivning Bönan 2:16 m fl, Holmudden (del av) Detaljplan för bostäder Gävle kommun, Gävleborgs län Granskningstid:
Riksintresse för kulturmiljövården. Blackstaby (D39) KUNSKAPSUNDERLAG
Riksintresse för kulturmiljövården Blackstaby (D39) KUNSKAPSUNDERLAG Bjudby runsten SÖ55, foto KBT Värden Kunskapsvärde Området visar på ett tydligt maktcentra med stormannasläkter under yngre järnålder,