Riksintresse för kulturmiljövården Torshälla (D2) KUNSKAPSUNDERLAG
|
|
- Filip Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Riksintresse för kulturmiljövården Torshälla (D2) Gesällgränd, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Torshälla stad vittnar på ett pedagogiskt vis om en medeltida stadsbildnings framväxt vid en naturlig omlastningsplats i detta fall vid en fors mellan Mälaren och Torshällaån. Torshälla är en av landets äldsta stadsbildningar med privilegier från Här anlades tidigt hamn, kyrka, handelsplats och minst en borg. Stadsplanen är tidstypisk och har i stort bevarats sedan medeltiden i dess äldsta delar. Efter etableringen av kronokvarnen och järnbruken under tidigt 1600-tal expanderar staden befolkningsmässigt vilket stadsbebyggelsens utbredning och innehåll visar. Anläggandet av Karl IX kanal visar på betydelsen av att övervinna de topografiska hindren för att transportera varor till och från Eskilstuna och Hjälmaren via Torshällaån tills denna led ersattes av Hjälmare kanal under talet. Järnbruken i Torshällaån, hamnen med omlastningsplatsen efter kanalens nedläggning samt kvarnverksamheten ledde till en stark ekonomisk och samhällelig utveckling i form av ett befolkningsuppsving. Detta bryts av stadsbranden år Under sent 1800-tal leder industrialiserings- och urbaniseringsprocesser med allt vad det innebär vad gäller etablering av industri, hantverk, bebyggelse, stadsplanering, folkrörelser, rekreationsparker, kommunala institutioner till ett visst uppsving. Staden kommer dock aldrig ikapp Eskilstunas kraftiga expansion vilket tydlig är avläsbart. Eskilstuna Nedre kanal visar på betydelsen av att sjövägen effektivt kunna transportera varor förbi forsarna i Torshälla utan krav på omlastning. En infrastruktursatsning som i längden bidrog till att försämra Torshällas utvecklingsmöjligheter. Nyby bruks etablering visar hur kraftfullt en industrietablering kan utveckla en mindre ort på alla vis. Upplevelsevärde Flertalet nämnda komponenter är upplevelsebara.
2 Bruksvärde Riksintresset har idag bruksvärde som varande tjänste-, handels-, bostads, och pendlarort i första hand. Den äldre stadens bebyggelse bidrar till lokalturism. Mål för att tillgodose riksintresset - kunskapsvärde, upplevelsevärde och bruksvärde De fysiska uttrycken för Torshällas utveckling från medeltid till tiden före andra världskriget ska bevaras och vara avläsbara fysiskt på orten. Den modernistiska bebyggelsen längs Brogatan, Östra torget samt brandstation vid Ebelinggatan som visar det nya Torshällas medvetet planerade framväxt ska bevaras och vara avläsbar fysiskt på orten. De tydliga strukturer som än idag är avläsbara i samhället från dess grundläggande under medeltiden fram till tiden före andra världskriget ska vara avläsbara och gott förvaltade. Det gäller även nämnda modernistiska bebyggelse och stadsplanemönster. De naturgeografiska förutsättningarna som ligger till grund för samhällets placering ska bevaras. Bibehållen funktion som centralort med turism-, tjänste-, handels-, bostads, rekreations- och pendlingsverksamhet. Verksamheter i historiska industriområden bör vidmakthållas. Det innebär att: Grundläggande stadsplanestrukturer från Torshällas etablerings- och blomstringstider ska bibehållas men kan kompletteras om kulturhistoriska värden beaktas. Centrala samhällsfunktioner bör kvarligga i samhället, handel i centrum ska ges förutsättningar att leva vidare, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse underhålls kontinuerligt så att människor kan bo kvar och /eller nyttja dessa. Kulturhistoriskt värdefulla samhällskomponenter bör i det längsta bevaras och ges en användning. Viktiga betydelsebärare vad gäller bebyggelse, t.ex. stadsgårdar, verksamheter, stadsplan, kommunikationsstråk (vägar, järnväg, kanaler, hamn) ska bevaras och underhållas. Båttrafik i hamnen och på Eskilstuna Nedre kanal ska ges förutsättningar att vidmakthållas. Beskrivning Naturgeografi Kuperat sprickdalslandskap med bergknallar och höjder genomskurna av dalgångar med lersediment. Öster om den äldsta staden rinner den naturliga Torshällaån som på platsen för staden bildat forsar. Under vikingatid (ca 1000 e.kr) rann ån ut i Mälaren vid platsen för det nuvarande Kvarnfallet. Nedströms fallet var en skyddad havsvik. Nybyån utgör från början resterna av en kanal anlagd år År grävde man ytterligare en kanal öster om samhället, Eskilstuna nedre kanal. Det ursprungliga Torshälla var beläget parallellt med Torshällaån på dess västra strands slänter. Tre tillfartsvägar var länge de enda vägarna till staden och följde terrängen, en från sydväst, en från öster (bro) och en från norr. Dagens landskapsbild Stadsbebyggelse med kvarvarande naturmark (skog) på bergshöjder och i dalgångar närmast vattendrag. Dagens brukande Stadsmiljö med industrimark (i bruk och övergiven).
3 Dagens bebyggelsestruktur Det ursprungliga historiska Torshälla är beläget på Torshällaåns västra strand och är fullt avläsbart då det begränsas mot väster av bergshöjder och nyare villaområden, mot öster av Torshällaån, mot söder av Holmens bruk och mot norr av den nyare hamnen och lantmännens silo. Söder där om, nu beläget i samhället är det forna Holmens bruk. Torshälla stad har genom Nyby park, järnvägsförbindelse samt tillfartsvägar växt samman med Nyby bruk. Bebyggelsen här präglas av de äldre arbetarbostäderna i kv. Hammarsmedjan, fabriksbebyggelsen vid dammen samt Nyby bruksherrgård. Söder om denna är Nyby park med villor för brukets högre tjänstemän med familjer. De delar av Torshälla som växt fram under 1900-talet är i huvudsak förlagd till området mellan Torshällaån och Nedre Eskilstuna kanal, bebyggelsen är belägen på en stor ö omgiven av dessa vattendrag. Bebyggelsen består här främst av villabebyggelse av varierad ålder men i söder och i norr återfinns flerbostadshus från talen talsbebyggelse finns även mellan Nyby park och det historiska Torshälla stad i form av villabebyggelse samt mellan Torshälla stad och Torshälla hamn på västra stranden av Torshällaån där husen består av flerbostadshus och lantmännens silobyggnad. Varken bebyggelseområdena norr om Östra torget, mellan Torshällaån och Eskilstuna nedre kanal, eller 1900-talsbebyggelsen mellan Nyby park och den äldsta delen av staden, bedöms vara av riksintresse. Historiska skikt Medeltid - De medeltida lämningarna i form av kyrkan, stadsplanen med kulturlager, borgen samt hamnen utgör lätt avläsbara medeltida skikt. Staden är en av de äldsta i landet och är sannolikt fullt etablerad då stadsprivilegierna ges år tal - Begränsade rester av Karl IX kanalslussar återfinns vid Nyby bruk, i övrigt utgör Nybyån resterna av kanalen från tidigt 1600-tal. Under 1600-talet anläggs kronokvarnen samt flera järnproduktionsanläggningar vid forsarna uppströms kvarnen. Kvarnen utgör byggnadsminne, av järnproduktionsanläggningarna finns industrilämningar från yngre perioder representerade på Holmen talen - Enbart begränsade mängder bebyggelse finns kvar idag från tiden före 1798 års stadsbrand. Ett 60-tal gårdar brann men här kan nämnas följande byggnader som klarade sig; kyrkan, Bergenströmska gården, Holmens gård och kv Borgmästaren 12. Relativt stora mängder bebyggelse tillkommen i anslutning till tiden efter branden finns dock kvar inom den historiska stadens stadsplan. Här kan nämnas Rådhuset, kv Apotekaren och Stadskällaren. Torshälla var den dominerande handelsstaden över Eskilstuna tom branden Man hade egen handelsflotta under blomstringsperioden, hamnverksamheten var dominerande i staden, hamnen finns kvar. Eskilstunas kraftiga expansion under slutet av 1800-talet medförde även att man bygger Eskilstuna Nedre kanal som stod färdig 1860 för varutransporter till och från Eskilstuna. Kanalen kom att dras runt Torshälla stad vilket ytterligare bidrog till stadens stagnation under denna period. Kanalen stängdes för nyttotrafik år Nyby bruk anlagt 1829 med industribyggnader finns till stora delar bevarade. I området ingår bevarade delar av arbetarbostäder från 1800-talet, bruksherrgården, kraftstation från talet, Nyby park med villor i panelarkitektur från sent 1800-tal uppförda för högre tjänstemän med familjer vid bruket. Den kända sk Krutladan i Nybyparken uppförd 1825, är sedan 1991 nedbrunnen, enbart stengrunden kvarstår. Från sekelskiftet återfinns flera institutions- och folkrörelsebyggnader i staden, Baptistkyrkan, IOGT, Folkets hus samt ytterligare en frikyrka. Det har funnits ett antal skolor i staden varav flera skolbyggnader bevarats. År 1866 byggdes skolan vid Holmen och 1899 uppfördes folkskolan väster om kyrkan. År 1899 anlades parkanläggningen på Holmberget, kring sekelskiftet anlades egnahemsbebyggelsen längs utfartsvägarna från Torshälla öster om Kvarnforsen.
4 1900-tal - Under efterkrigstiden kom Torshälla åter att expandera men då i huvudsak mot öster. Befolkningen tredubblades under perioden till ca 8600 innevånare år Bebyggelsen förtätades längs nämnda utfartsvägar och ersatte den i viss mån med tidstypiska flerbostadshus av 2-4 våningars höjd. Sydväst om Eskilstuna Nedre kanals mynning i Torshällaån byggdes miljonprogramsbostäderna i Krusgården. För att kunna serva den växande befolkningen togs beslut om att ett nytt handelscentrum för staden skulle anläggas, det kom att bli Östra torget med sin tidstypiska talsbebyggelse runt detta. Värdetext år 1987 Torshälla. Väl bevarad representant för den gamla bondeborgarstaden med anor från medeltiden talets bebyggelsestruktur har bevarats med tomtutformning, husplacering och medvetet uppförda offentliga byggnader. Kyrka, skola, rådhus. Längs åpartierna finns industriverksamheter, vilka bedrivits i direkt anslutning till staden utan att ha införlivats med denna. Historiska näringar Hamn, handels- och marknadsplats, sockencentra, tingsplats, järnbruk, kvarn, bruksort, kanalort Kommunikation Båt i huvudsak, landvägar. Samhällsfunktioner Sockencentra, uppbördsort i Torshälla fögderi under medeltid, tingsort, kommuncentra, bruksorter, Makt Fögdericentra under högmedeltid, magistrat, brukspatriarkat från 1600-talet i bruksdelarna av samhället, Vems landskap Innan bruken etablerades men efter fögderiets avvecklande utgjorde staden en liten handels- och hantverkssmåstad med självstyre. Då järnbruken etablerades i Torshällaån infördes patriarkala system vilket gjorde att ägarna till bruken fick en dominerande roll i samhället (bla Holmens bruk). Nyby bruk anlades administrativt sett utanför Torshälla stad men kom sedermera att växa samman geografiskt med orten. Nyby bruk kan betecknas som ett typiskt brukssamhälle. Eskilstuna Nedre kanal passerade under senare delen av 1800-talet förbi Torshälla utan direkt kontakt med samhället. Först fr. o. m. mitten av 1900-talet kommer samhället att ha växt ut och inkorporerat kanalen i detta. Visuella/ historiska samband Den äldsta stadens koppling med dess ovan nämnda funktioner till det geografiska läget vid Torshälla åns mynning. Holmens bruk (ursprungligen inte ingående i Torshälla) vid de övre forsarna i Torshälla. Nyby bruk med Nyby park på var sida om Nybyån vid fallen i Nyby. Sedermera har samhällena sammanvuxit till en ort. Stadens bebyggelseexpansion mot öster under 1900-talet följer längs den mycket gamla gatusträckningen Brogatan (medeltida). Nuvarande Östra torget utgjorde obebyggd åkermark tom 1950-talet. Koppling till naturgeografi Torshälla stad, Nyby bruk, Holmens bruk och är alla kopplade till vattendragens belägenhet. Östra torget är beläget på en platåbildning.
5 Administrativa uppgifter Namn och identitet: Torshälla (D2) Socken: Torshälla Kommun: Eskilstuna Karaktärstyp: Småstadsmiljö Karaktärsord: medeltida stad, hamnort, sockencentra, bruksmiljö, industriort, kanal, modernistiskt centrum utanför historiska stadskärnan. Nuvarande skyddsform Fornlämningar, 2 kap. KML bl.a. stadens kulturlager Byggnadsminne, 3 kap. KML - fd Kvarnen vid Kvarnfallet Kyrkomiljöerna, 4 kap. KML - Torshälla kyrka och kyrkotomt Riksintresseområde för kulturmiljövården 3kap.6 MB PBL 8 kap. 13, 14, 17 skydd för bebyggelse och bebyggelselägen. Biotopskydd för ädellövskog, alléer, vattendrag. Uttolkning av gräns 2014 Ett skogsparti i norr samt Kogne arbetarbostäder exkluderas ur riksintresseområdet. Arbetarbebyggelsen är kraftigt förvanskad och tidigare obebyggda ytor är kompletterade med moderna bebyggelse. Hela Karl IXkanalsträcka tas in i riksintresset liksom det grävda partiet av Eskilstuna Nedre kanal. Bebyggelseområdena norr om Östra torget mellan Torshällaån och Eskilstuna nedre kanal är inte av riksintresse. Inte heller talsbebyggelsen mellan Nyby park och den äldsta delen av staden. En tidsgräns föreslås för vad som ska ingå i riksintresset. I Värdetexten anges enbart manufakturcentrum som tidsmässigt avgränsande. Då denna historiska term är svårtolkad har valts att precisera det riksintressanta tidsintervallet till mellan medeltid till tiden före andra världskriget. Vidare har det modernistiska centrumet Östra torget samt bebyggelse i anslutning till detta, Ebeling- och Brogatans sträckning medtagits.
6 Tid Bebyggelse Markanvändning Kommunikation Samhällsideologi Makt/sociala Medeltid Omnämnt 1242, stadsplan, kyrka, borg, torg, Båt Kungliga privilegier, hamn, köpmangårdar sockencentra Stadsrättigheter från Handels- och hamnort 1600-tal Karl IX kanal bygd hammare Båt på Holmen, från 1675 järnbruk. Kronokvarn från Flera hammarsmedjor i forsarna. Stad, järnbruk, hamn tal Stadsgårdar längs stadsplanen. 1770t Holmens Båt bruks herrgård talet 1800-talet, första hälften 1800-talet, andra hälften 1900-tal Stadsbrand Nytt rådhus, Stadskällaren, Nyby bruk anläggs Eskilstuna nedre kanal m slussar, IOGT-lokal, Folkets hus och två frikyrkor på Lilla Gatan. Skola vid Holmens bruk Folkskola Holmbergets park, Nyby park Kraftstationer i Nybyån och Torshällaån. Centrum runt Östra torget Båt Båt Båt Stadsreglering med breddning av gatorna som dock fick ligga i samma läge som innan branden. Industrialiseringen inleds. Industriverksamhet, skolor och folkrörelser. Karaktärsområden/ -lämningar Illustrationsförslag Stadsplanen, kyrkan, borgområdet, Rådhustorget. Holmens industriområde. Fd kvarnen. Forsarna med dämmen. Bergenströmska gården, kv Borgmästaren 12. Nyby bruk, rådhuset 1833, Stadskällaren. Kanalen, skolorna, folkrörelsebyggnader, industriområdena Nyby och Holmen, Holmbergets rekreationspark
Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Riksintresse för kulturmiljövården. Trosa (D50) KUNSKAPSUNDERLAG (2014-10-31)
Riksintresse för kulturmiljövården Trosa (D50) Trosa småstad utmed ån, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG (2014-10-31) Värden Kunskapsvärde Gatunät som sannolikt ursprungligen planerats med parallella långgator
Riksintresse för kulturmiljövården. Hjälmare kanal (D8) KUNSKAPSUNDERLAG 2014 (2014-11-18)
Riksintresse för kulturmiljövården Hjälmare kanal (D8) Sluss och ekplantering vid Notholmen, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG 2014 (2014-11-18) Värden Kunskapsvärde: Kanalen vittnar om betydelsen av att binda
Riksintresse för kulturmiljövården. Gripsholm - Mariefred (D21) KUNSKAPSUNDERLAG
Riksintresse för kulturmiljövården Gripsholm - Mariefred (D21) Gripsholms slott Foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Slottet, staden och Kungsladugården invid varandra är viktiga delar i förståelsen
Regementsområdet, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Strängnäs (D18) Regementsområdet, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde De äldsta delarna av staden, som är belägna på ett berg tillika en udde i Mälaren, vittnar
Riksintresse för kulturmiljövården Katrineholm (D28)
Riksintresse för kulturmiljövården Katrineholm (D28) Katrineholms stationsbyggnad, foto PB KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Pedagogiskt exempel på mönsterjärnvägssamhälle efter en idealstadsplan för
Riksintresse för kulturmiljövården Malmköping (D31) KUNSKAPSUNDERLAG
Riksintresse för kulturmiljövården Malmköping (D31) Malma hed, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Stenåldersboplatserna har stor vetenskaplig potential då kända boplatser från Vråkulturen är
Intill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1
Rapport 2009:62 Arkeologisk utredning, etapp 1 Intill Eksunds gård Borg 11:3 Borgs socken Norrköpings kommun Östergötlands län Kjell Svarvar Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I
OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMINNESV~RD I HALLANDS LAN
REGISTERBLAD 1989-01-30 OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMINNESV~RD I HALLANDS LAN Nr KN 35 Namn : i-iamstad, INNERSTADEN OCH OSTRA FöRSIADEN HALMSTADS KOMMUN' KARTA: 4C NV LAGE: X 6287 Y 1319 KULTURGMX=RAFISK
BRASTAD OCH BRODALEN
BRASTAD OCH BRODALEN Bakgrund Brastad är centralort i kommunens norra del. Under 1970- och 80- talen växte samhället kraftigt. Flera tillverkningsindustrier som skapade arbetstillfällen och den ökade befolkningen
Kulturmiljö i Miljöbalken och PBL
Kulturmiljö i Miljöbalken och PBL Översiktsplanering för vindkraft Tillståndsansökningar Bygglov / Detaljplaner (PBL) Beskriva kulturmiljön Kulturmiljö mer än bara fornlämningar och riksintressen! Vindkraftverk
Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET
1(7) Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Upprättad: 2015-10-21 Standardförfarande Antagen av SBN: 2017-12-19 I enlighet
Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040
Hällabrottet Tätortsutveckling Hällabrottet Ortens karaktär Hällabrottet är med cirka 1 750 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger cirka 3 kilometer öster om Kumla. Orten är kulturhistorisk
Kv. Diskonten och Östergatan
Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Kv. Diskonten och Östergatan Dokumentation i samband med ledningsdragning inom RAÄ 20 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi
Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län
1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten
Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040
Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på
Stora Höga med Spekeröd
Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,
Länsstyrelsens kulturmiljöprogram är uppdelat i två delar: Särskilt värdefulla kulturmiljöer och Kulturmiljöstråk.
5.3 Områden av riksintresse för kulturminnesvården (MB kap 3:7) Det finns tre områden av riksintresse för kulturmiljö i kommunen: M:K116, RAÄ beslut 1997-08-18, enligt 3 kap 7 MB, Görslöv-Torup mm M:K117,
Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1
uv öst rapport 2008:18 kulturhistoriskt planeringsunderlag Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1 Bispmotala tegelbruk Motala stad och kommun Östergötland Dnr 421-605-2008 Annika
Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län
PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning
Planuppdrag Kumla herrgård, Kumla 3:726, Sofieberg, Trollbäcken
START-PM Tyresö kommun 2014-12-19 1 (5) Heléne Hallberg Planchef Diarienummer 2014KSM1061 Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Planuppdrag Kumla herrgård, Kumla 3:726, Sofieberg, Trollbäcken Förslag till
Granheds skola, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Granhed (D27) Granheds skola, foto KBT KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Välbevarade, ålderdomliga byar med sammanhållen bystruktur från tiden före skiftena. Västra
Huseby-Skatelöv. Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse
Huseby-Skatelöv Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse Den fördjupade riksintressebeskrivningen Målsättning Ett effektivt planeringsverktyg En tydlig och gemensam bild av riksintresset
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Planbeskrivning Utställningshandling april 2011
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Bashir Hajo Planarkitekt Tel: 0278 251 18 E-post: bashir.hajo@bollnas.se Planbeskrivning Utställningshandling april 2011 Bollnäs kommun, Gävleborgs län Dnr:10-6927 Samråd: 7 mars
Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-09-01, reviderad 2010-10-19 Dnr: 10BMN299 Handläggare: Henry Grew Antagen av BMN: 2010-12-14 Laga kraft: 2011-01-07 Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen Detaljplan för
Schaktning på Torget i Vimmerby
Schaktning på Torget i Vimmerby Fornlämning 313, Vimmerby Stad & Kommun, Småland Arkeologisk förundersökning, 2007 Veronica Palm Rapport April 2007 Kalmar läns museum & Västerviks Museum RAPPORT Datum
Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:13 ARKEOLOGISK UTREDNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fiberanslutning till Riseberga kloster 1:3 RAÄ 30:1, Riseberga kloster 1:3, Edsbergs socken, Lekebergs kommun,
Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030
Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till
Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning
STADSBYGGNADSKONTORET Handläggare: Datum: Diarienummer: Ulla-Britt Wickström 2011-07-07 2010/20060-1 stadsbyggnadskontoret@uppsala.se Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan Husbyborg 1:82
Hedemora gamla stadskärna
Upphävande av detaljplaner i Hedemora gamla stadskärna i Hedemora kommun, Dalarnas län ANTAGANDEHANDLING 1 BESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser PLANPROCESS För att kunna anta
Plan: Detaljplan för Morkarlby nedre skola och Zornska, Morkarlby 21:9, 21:18 m.fl. Beskrivning av planens påverkan jämfört med nuläget.
2015-06-16 Dnr: MK BN 2015/00012 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa. Plan: Detaljplan för Morkarlby nedre skola och Zornska, Morkarlby 21:9,
Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040
Ekeby Tätortsutveckling Ekeby Ortens karaktär Ekeby ligger cirka 1 mil nordöst om Kumla tätort och har cirka 460 invånare. Orten har utvecklats ur Ekeby socken där kyrkan har varit ett viktigt centrum.
Detaljplaner inom vägplan E4, sträckan Gumboda-Grimsmark
9-01 Detaljplaner inom vägplan E4, sträckan Gumboda-Grimsmark Inom vägplan för sträckan Gumboda-Grimsmark berörs sex detaljplaner av vägplanens nya vägområde. I tabellen nedan visas en sammanställning
Lämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland
2010-01-18 Lämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland Under ett par vintriga och bitvis rejält snöiga dagar i slutet av 2008 gjorde UV Bergslagen en arkeologisk förundersökning
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden Kring Nodre Älvs dalgångar finns det naturområden som är skyddade i naturreservat. Öxnäs by, det omkringliggande odlingslandskapet och Bärbykullen
Härnösand [Y 21] Dagens värdetext beslutad av RAÄ 1996: Motivering:
Härnösand [Y 21] 1 Detta är en värdebeskrivning som ska förklara och förtydliga värdena inom riksintresset. Id: Y 21 Namn: Härnösand Kommun: Härnösand Socken: Huvudsaklig karaktärstyp: Stadsmiljö Andra
Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena.
Kulturmiljövård 8 Övergripande mål De kulturhistoriska värden som har betydelse för Danderyds identitet och karaktär ska beaktas när nya byggnader uppförs i den befintliga bebyggelsemiljön. Estetiska och
Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län
1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR
ORTSFÖRDJUPNING GÄSTRIKE-HAMMARBY
I Gästrike-Hammarby finns flera exempel på äldre industribebyggelse. ORTSFÖRDJUPNING GÄSTRIKE-HAMMARBY Ortsanalys Gästrike-Hammarby 93 Gästrike-Hammarby är ett gammalt välbehållet brukssamhälle med rik
Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.
[b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård
FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden
Planbesked gällande flerbostadshus vid Volrat Thamsgatan (Johanneberg 17:7) inom stadsdelen Johanneberg
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-10-08 Byggnadsnämnden 2018-10-23 Diarienummer 0781/17 Handläggare Hamid Akhlaghi Boozani Telefon: 031-368 15 78 E-post: hamid.akhlaghi.boozani@sbk.goteborg.se
ORTSANALYS GÄSTRIKE-HAMMARBY
I Gästrike-Hammarby finns flera exempel på äldre industribebyggelse. ORTSANALYS GÄSTRIKE-HAMMARBY Ortsanalys Gästrike-Hammarby 93 Gästrike-Hammarby är ett gammalt välbehållet brukssamhälle med rik arkitekturhistoria
A 4. Storgatan/Hospitalsgatan/Trädgårdsgatan
32 / Stadbyggnads- och kulturmiljöprogram för Strängnäs kommun - Strängnäs A 4. Storgatan/Hospitalsgatan/Trädgårdsgatan Områdets förutsättningar Beskrivning Stadens offentliga och kommersiella centrum.
Länsstyrelsens dnr: VISBY GM dnr: Johan Norderäng
AVDELNINGEN FÖR KULTURMILJÖ The Gotland Museum, Dept. of Cultural Heritage Management VISBY 2018 05 21 GM dnr: 2018 56 Arkeologisk undersökningsrapport efter schaktningsövervakning på fastigheten Laboratorn
Riksintresse för kulturmiljövården Överselö - Tynnelsö (D15)
Riksintresse för kulturmiljövården Överselö - Tynnelsö (D15) Tynnelsö slott, foto Sörmlands museum KUNSKAPSUNDERLAG Värden Kunskapsvärde Området visar tydligt hur landhöjningen gett upphov till ett successivt
SAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.
2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två
Råvattenledning Hällungen-Stenungsund
Kulturhistorisk förstudie Råvattenledning Hällungen-Stenungsund Ödsmåls socken Stenungsunds kommun Rapport 2005:10 Oscar Ortman Kulturhistorisk förstudie Råvattenledning Hällungen-Stenungsund Ödsmåls socken
Fläckebo kyrkogård - anläggande av askurnlund
Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2011:B12 Fläckebo kyrkogård - anläggande av askurnlund Antikvarisk rapport Fläckebo klockarbol 1:2 Fläckebo socken Västmanlands län Anna Ahlberg Fläckebo
Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun
Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll
FORS MINIPARK ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FORS MINIPARK Eskilstuna 556:1, del av fastigheten Fristaden 1:6, Eskilstuna stad, Södermanland. Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT
Fo~urs- FOR ATT KULTDRVARDEM SRALL BIBE~LLAS:
REGISTERBLAD 1989-01-30 oinia~i< AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMI~SVARD I HALLANDS LÄN Nr KN 3 Namn: KUNGSBACKA m KUNGSBACKA KOMMUN KARTA: 6B NO UGE: X 6380 Y 1276 RULTUR~ISR REXXON: 7 Bohuslänska kustbygden
Förstudierapport för detaljplan för Slussholmen och del av Ekbacken
Förstudierapport för detaljplan för Slussholmen och del av Ekbacken Projektbeställare Projektledare David Lanthén Alexander Larsson Datum 2016-02-03 Version 1 Projekt-, ärendenr. 2016/0055 Innehållsförteckning
Tranås kommun Detaljplan för Norrmalm 12 och del av Lövstad 2:1, (Tranåskvarnsgatan), Tranås stad
Tranås kommun Detaljplan för Norrmalm 12 och del av Lövstad 2:1, (Tranåskvarnsgatan), Tranås stad Upprättad i juni 2011 av Plan- och byggavdelningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Dnr 27/10 Planområde Plan-
Forsbacka 1:33 mfl, Forsbacka kraftstation
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-04-28 Antagen av BMN: 2010-06-23 Dnr: 09BMN1175 Laga kraft: 2010-07-21 Handläggare: Thobias Nilsson Forsbacka 1:33 mfl, Forsbacka kraftstation Detaljplan för nytt
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET
PLANFÖRSLAG STATIONSOMRÅDET Nästa steg i detta examensarbete är en fördjupning av det föreslagna utbyggnadsområdet vid stationen, det så kallade Stationsområdet. I planområdets sydöstra hörn ligger den
ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS
Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid
Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB
Västerhaninge 477:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av boplats Västerhaninge 477:1 inom fastigheten Årsta 1:4, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK
ORTSFÖRDJUPNING ÅSHAMMAR
Folkets park är bekant för de flesta Åshammarsbor. ORTSFÖRDJUPNING ÅSHAMMAR Ortsanalys Åshammar 61 Åshammar är en ort med stark företagartradition, så kallad Gnosjöanda. I tätorten bor bor närmare 600
Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet
Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att
Husberget i Torshälla
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:23 Husberget i Torshälla Från kunglig borg till gasoltank Arkeologisk förundersökning Fornlämning Torshälla 95:1 och 71:1 Fastigheten Krögaren 9/10 Torshälla socken
Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Rådhuset i Torshälla. Kristina Jonsson. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:92
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2017:92 Rådhuset i Torshälla Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Torshälla 95:1, stadslager Torshälla 5:8 Torshälla socken Eskilstuna
MSN 2016/401. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutar att det är lämpligt att pröva delar av åtgärden i en planprocess.
1 (12) TJÄNSTESKRIVELSE 2017-02-24 MSN 2016/401 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Planbesked för fastigheten Sicklaön 134:7 m.fl., gatuadress på Birkavägen, Järneksvägen, Borgvägen, Ljungvägen, Blomstervägen,
Vindkraftprojektet Skyttmon
Vindkraftprojektet Skyttmon Projektpresentation, april 2010 1 Projektägare JP Vind AB är projektägare till Vindkraftprojektet Skyttmon. JP Vind AB bygger och driver förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar.
arkivrapport Rapport 2016:15
Rapport 2016:15 arkivrapport Fornlämningarna Torshälla 8:1, 7:1 & 7:2. Roxnäs 3:169, 3:179 & 3:178, Torshälla socken, Eskilstuna kommun, Södermanlands län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning.
STARTPROMEMORIA FÖR PLANLÄGGNING AV DEL AV ULVSUNDA 1:1 I STADSDELEN ULVSUNDA (CA 50 LÄGENHETER)
TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (6) 2009-05-20 Handläggare: Nina Åhman Tfn 08-508 275 44 Till Stadsbyggnadsnämnden STARTPROMEMORIA FÖR PLANLÄGGNING AV DEL AV ULVSUNDA 1:1 I STADSDELEN ULVSUNDA (CA
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Normalt planförfarande
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Normalt planförfarande Ytterstadsavdelningen 2007-03-09 Martin Schröder Tfn 08-508 266 28 Fax 08-508 266 72 martin.schroder@sbk.stockholm.se Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för
UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(6) Dnr 929/2011 FASTIGHETERNA Kungsörnen 1 och Fyrfatet 1, PLANTERINGEN, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten, Helsingborgs stad, söker planändring för fastigheten
Lisselberga. Antikvarisk kontroll. Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:47 Lisselberga Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 1371 (f.d. 710, Skerike socken) Lisselberga 3:5 Västerås socken Västmanland Anna-Lena Hallgren och Jan Ählström
PL AN BES K R I VN I N G
1 Nordanstigs kommun, Gävleborgs län Laga kraft PL AN BES K R I VN I N G Planförfarande Prövning av detaljplanen sker genom enkelt planförfarande enligt plan- och bygglagen. Förfarandet tillämpas eftersom
Begäran om planbesked för fastigheten Rösunda 9:14, Ringvägen 44 i Saltsjöbaden
2015-11-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2015/84-214 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Begäran om planbesked för fastigheten Rösunda 9:14, Ringvägen 44 i Saltsjöbaden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden
Vinningsbo platsens historia
Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna
Kvarteret Bikten. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:61 Rickard Wennerberg
Kvarteret Bikten Arkeologisk förundersökning av stadslager från efterreformatorisk tid inom RAÄ 50, Jönköpings stad inför fjärrvärmedragning, Kristina församling i Jönköpings stad och kommun Jönköpings
kv Vintervadet 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2010:49 Arkeologisk förundersökning
Rapport 2010:49 Arkeologisk förundersökning kv Vintervadet 3 RAÄ 14 Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I N G E N F Ö R
Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214
1(5) Stadsarkitektkontoret PROGRAM Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 Handlingar Detta program med programskisser
Behovsbedömning av miljöbedömning
Jonas Carlsson Behovsbedömning 2017-04-24 Dnr KS 2016/0167 1(6) DPU 5 Behovsbedömning av miljöbedömning tillhörande detaljplan för Östra Eneby torg, Snödroppen 8 m.fl., DPU 5 i Enebyberg, Danderyds kommun
Yttrande. Boverket Box Karlskrona. Remiss. Riksantikvarieämbetets ställningstagande. Riksantikvarieämbetet handläggning
Yttrande Datum 2012-04-02 Dnr 331-674-2012 Ert datum 2012-02-15 Er beteckning 10113-630/2012 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remiss från Boverket överklagande av beslut om upphävande av detaljplan för
Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030
Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN BESKRIVNING Handlingar Till områdesbestämmelserna hör följande handlingar: Karta Områdesbestämmelser Denna beskrivning Områdesbestämmelsernas
Planbeskrivning DEL AV KV. JÄGAREN. Detaljplan för. Granskningshandling. Osby Tätort Osby kommun Skåne län. Ungefärlig avgränsning av planområdet.
Planbeskrivning Granskningshandling Detaljplan för DEL AV KV. JÄGAREN Osby Tätort Osby kommun Skåne län Ungefärlig avgränsning av planområdet. Dnr 2014.ks2145 214 Samhällsbyggnad Osby kommun 283 80 Osby
arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson
Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla Ödåkras västra delar
SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN
SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen
Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.
Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta
Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län
1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län Samrådshandling 2014-06-12 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR
Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen
Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt
KRAFTSTATIONEN I ÄLVESTORP Grythyttan socken, Hällefors kommun, Örebro län
KRAFTSTATIONEN I ÄLVESTORP Grythyttan socken, Hällefors kommun, Örebro län Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2207 Anna Lagerstedt Kartor ur allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande
OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31
1(10) OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31 OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M. FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-21, rev. 2014-03-13 Normalt förfarande Godkänd
Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun
2012-12-04 Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun BEDÖMNING Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i MB för att avgöra om aktuell
ANTAGANDEHANDLINGAR. Detaljplan för del av BOGESUND 1:37 m fl I Ulricehamns stad Ulricehamns kommun Västra Götalands län
Detaljplan för del av BOGESUND 1:37 m fl I Ulricehamns stad Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enligt 5 kap 28 PBL Upprättad den 12 februari 2003 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET
P L A N B E S K R I V N I N G
sid1 (3) Ängelholms kommun B 308 Detaljplan för KV SAMSKOLAN M M i Ängelholms stad P L A N B E S K R I V N I N G HANDLINGAR Planhandlingarna består under samrådstiden av: - Plankarta med bestämmelser -
Floda kyrkby 4:4 m.fl (Norr om Paviljongvägen) Dala Floda Kyrkby (Strandbacken) Dala-Floda. Samrådshandling 1 (7) Miljö- och byggförvaltningen
1 (7) Miljö- och byggförvaltningen Detaljplan för Floda kyrkby 4:4 m.fl (Norr om Paviljongvägen) Samt upphävande av del av Dala Floda Kyrkby (Strandbacken) Dala-Floda Samrådshandling 2 (7) Plan- och genomförandebeskrivning
Påverkan på landskapsbilden och de samlade natur- och kulturvärdena
14-09-11 Samhällsbyggnadsförvaltningen Lysekils kommun Påverkan på landskapsbilden och de samlade natur- och kulturvärdena Detaljplan för Norra Skalhamn Lysekils kommun Detaljplanområdet för Norra Skalhamn
Kvarteret Helge And 17 i Arboga
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:01 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kvarteret Helge And 17 i Arboga Västmanland, Arboga stad och kommun, RAÄ Arboga 34:1 Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:01 ARKEOLOGISK
Moje 5:102 (Dooriaparkeringen)
1 (6) Miljö- och byggförvaltningen Detaljplan för Moje 5:102 (Dooriaparkeringen) Gagnefs kommun Plan- och genomförandebeskrivning Planprocessen enkelt/normalt planförfarande Samrådsskede Granskningsskede
ANTIKVARISK FÖRUNDERSÖKNING
memo01.docx 2012-03-28-14 UPPDRAG SÄBO, Säter, antikvarisk sakkunnig UPPDRAGSNUMMER 11000569 UPPDRAGSLEDARE Isak Jakobsson UPPRÄTTAD AV Martin Åhrén DATUM Antikvarisk förundersökning gällande förslag till
En Stadsvandring på egen hand
En Stadsvandring på egen hand EN STADSVANDRING PÅ EGEN HAND Startar vid Alingsås museum, Alströmerska magasinet och slutar vid Lilla torget. 1. Alströmerska magasinet är den äldsta av stadens profana byggnader,
HISTORIK OCH UTBYGGNAD - ÅKER
HISTORIK OCH UTBYGGNAD - ÅKER Kortfattade beskrivning av historik och bebyggelseutveckling Planeringsunderlag till fördjupning av översiktsplanen för Åker Utställningshandling - SBN 20150225 Sid 2 Innehåll