Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla."

Transkript

1 Vad är ett bruk? Ett bruk är en industri där man bearbetar råvaror på olika sätt. I närheten av industrin finns bostäder och platsen kallas ofta för ett brukssamhälle. På och 1700-talen byggs flera brukssamhällen upp till exempel kring gruvor. Bruksamhällena skiljer sig från byarna på landet. I brukssamhällena bor arbetarna vanligtvis i särskilda arbetarbostäder och bruksägaren i ett större och finare hus. I närheten finns en kyrka, en handelsbod, ett magasin och oftast också en skola och ett värdshus. Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla. Vid den här tiden är det bruksherren som bestämmer på bruken. Samtidigt har de också krav på sig att se till att bruksarbetarna har det bra. Till exempel så ska det finnas skydd mot arbetslöshet och möjlighet att klara sig ekonomiskt vid sjukdom och när man blir gammal och inte längre kan arbeta. Så var det inte i samhället utanför bruken. En annan skillnad är att de som arbetar på bruken är specialiserade inom sitt yrke. Det gör att arbetarna på bruken ibland har en högre status än till exempel lantarbetare. Yrkeskunskaperna går ofta i arv från generation till generation. Vid den här tiden skiljer sig Tumba bruk lite från till exempel järnbruken, eftersom bruket inte ägs av någon enskild bruksherre utan av riksdagen. I Tumba bruk är det förvaltaren som representerar ägaren.

2 Bruket på 1700-talet Trots mycket arbete går det inte så bra med tillverkningen av sedelpapper de första åren. Man behöver hjälp! Vid den här tiden tillverkas det bästa papperet i Europa i Holland. Kan man möjligtvis locka en duktig holländsk pappersarbetare till Sverige? Rikets ständers bank lyckas hitta två bröder som är intresserade. De heter Jan och Erasmus Mulder. Men det är inte riskfritt att flytta till Sverige, yrkeshemligheter får inte spridas hur som helst, det kan till och med vara straffbart. Jan kan inte hålla tyst om resan. Han hamnar i fängelse och dör ganska snart. För brodern Erasmus går det däremot bättre. Efter en dramatisk flykt från Holland, utklädd till bonde, kommer Erasmus till Tumba den 10 juni Efter Erasmus instruktioner tillverkas snart bättre papper. Ett år efter att Erasmus anlänt kommer också hans yngre bror, Casper, med familj, till Tumba för att hjälpa till. De är duktiga och får bra betalt. Samma år (1759) kan de visa upp det första provet på sedelpapper. Huset Kölnan byggs år Nu förbättras fabrikshuset och fler bostäder och ekonomibyggnader byggs. Man bygger också ett värdshus där brukets ogifta arbetare kan få lagad mat och hjälp med tvätt. Ån leds i en stenlagd kanal, trädgårdstäppor anläggs och en allé av aspar planteras längs brukets huvudgata.

3 Bruket på 1800-talet I början av 1800-talet gör Tumba bruk ett markbyte och får tillgång till mera mark längs Tumba å. Där byggs det så kallade nedre bruket. Tillverkningen av papper kan då ökas och bruket behöver mer arbetskraft. Men det fattas bostäder för arbetarna, som ibland får trängas upp till tio personer i samma rum! För att råda bot på detta byggs det så kallade Stora stenhuset I huset byggs både arbetarbostäder och lägenheter för tjänstemännen. I källaren finns bland annat tvätt- och bagarstuga. På tredje våningen i huset ligger den stora högtids- och festsalen, Bancosalen, där banken höll möten i samband med sina besök. Ritning över Stora stenhuset Två gånger har det brunnit ordentligt på Tumba bruk. Första gången, tidigt på midsommaraftons morgon 1829 börjar branden i den gamla bruksbyggnaden i övre bruket. Byggnaden brinner ned till grunden, och maskiner, arbetsmaterial och färdigt papper förstörs. Det beslutas genast att huset ska byggas upp igen. Nästa gång, år 1875, brinner det i nedre bruket som nästan förstörs helt och hållet. Vid återuppbyggnaden passar man på att modernisera, och det nya bruket börjar drivas med ångkraft. Man installerar också elektriskt ljus i arbetslokalerna. All tillverkning flyttas nu till det nya, nedre bruket. När järnvägen mellan Stockholm och Göteborg ska byggas på 1860-talet bestäms det att Tumba ska få en station. Järnvägen gör det lättare med de tunga transporterna till och från pappersbruket. Tumba bruk, teckning i Svenska Familj-Journalen 1873.

4 Tipsfrågor 1.Tumba bruk grundas 1. År 1661 x. År År Ett bruk är 1. En plats där det finns skola, affär och kyrka x. Ett ställe där man tillverkar tegel 2. En industri där man bearbetar råvaror 3. I vilket hus finns Bancosalen? 1. I Stora Stenhuset x. I Nedre bruket 2. I Kölnan 4. Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av 1. skogar x. åar 2. landsvägar 5. Varför behöver Rikets ständers bank ett bättre sedelpapper? 1. Sedlarna går lätt sönder x. Sedlarna är lätta att förfalska 2. Sedlarna går inte att skriva på 6.Tumba bruk får sin första pappersmaskin på talet x talet talet Fråga nr 1 X 2 1 B S P 2 T U A 3 P R N 4 I P N 5 A E Å 6 R K L 7 V S D 8 N S M 9 O Ö A 10 H S D 11 S R P 12 Y Ä A 7. Varifrån kommer de duktiga pappersmakare som flyttar till Sverige? 1. Från England x. Från Holland 2. Från Tyskland 8. Idag tillverkar man bland annat detta på Tumba bruk 1. Svenska sedlar x. Utländska sedlar 2. Svenska och utländska sedlar 9. En av bröderna Mulder dör i fängelse innan han hinner resa till Sverige, vem? 1. Erasmus x. Casper 2. Jan 10. Vad är ett spruthus? 1. En sjukstuga x. En brandstation 2. En tvättstuga 11. Vem äger husen på bruket idag? 1. Svenska staten x. Amerikanarna 2. Bruksarbetarna 12. Branden år 1829 startar på 1. påskafton x. julafton 2. midsommarafton Rätt svar bildar ett ord. Ordet blir:

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Läs detta först Den här boken beskriver

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Tanja Nyholm Berzeliusskolan Linköping. Vägledning. för nyanlända barn och ungdomar

Tanja Nyholm Berzeliusskolan Linköping. Vägledning. för nyanlända barn och ungdomar Tanja Nyholm Berzeliusskolan Linköping Vägledning för nyanlända barn och ungdomar INLEDNING Att ge vägledning till nyanlända ungdomar tar längre tid än till svensk-födda. De har inte vuxit upp med all

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

En by som alla andra. Spel: Del 1 Historiebruk och nationalism. Sammanfattning. Översikt. Tips till handledaren

En by som alla andra. Spel: Del 1 Historiebruk och nationalism. Sammanfattning. Översikt. Tips till handledaren Spel: Del 1 Historiebruk och nationalism En by som alla andra Sammanfattning En by som alla andra är ett spel som i första hand handlar om historiebruk och nationalism. Det använder en vanlig svensk by

Läs mer

En vanlig dag i Kongo-Brazzaville

En vanlig dag i Kongo-Brazzaville En vanlig dag i Kongo-Brazzaville Ett rollspel Ledarmaterial För barn mellan 7 och 9 år, eventuellt ända upp till 11 år En vanlig dag i Kongo-Brazzaville Ett rollspel Introduktion Detta är ett ledarmaterial

Läs mer

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016.

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016. Socialdepartementet Regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Intro och sammanfattning Det här är regeringens plan

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare. Rollkoll. Vad gör en god man och förvaltare?

Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare. Rollkoll. Vad gör en god man och förvaltare? Ett material framtaget av Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare Rollkoll Vad gör en god man och förvaltare? 1 Rollkoll är ett projekt som genomförs av Riksförbundet frivilliga samhälls arbetare (RFS)

Läs mer

NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON

NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON NÄRINGSLIVSTRÄFF DEN 28 MAJ PÅ CAMPUS VÄST MED FINN JOHNSSON Det var glädjande att se en stor uppslutning vid näringslivsträffen, ca 35 personer kom för att diskutera hur näringslivsutveckling skall åstadkommas

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. 1 Rösta på oss! I år, 2014, är det val den 14 september. Då får alla svenska medborgare som har fyllt 18

Läs mer

Starta. företag 2015:1. Fundera Jag funderar på att starta företag. Vad ska jag tänka på? Starta

Starta. företag 2015:1. Fundera Jag funderar på att starta företag. Vad ska jag tänka på? Starta 2015:1 Fundera Jag funderar på att starta företag. Vad ska jag tänka på? Starta Jag har bestämt mig för att starta företag. Hur gör jag? Starta företag Information från myndigheterna Lättläst Driva Jag

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer

Lättläst. Försörjningsstöd. Socialbidrag

Lättläst. Försörjningsstöd. Socialbidrag Lättläst Försörjningsstöd Socialbidrag Vad är försörjningsstöd? Försörjningsstöd är pengar som kommunen kan ge till människor som inte själva kan betala sina räkningar eller köpa mat och kläder och annat

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

1. En scout söker sin tro och respekterar andras

1. En scout söker sin tro och respekterar andras 1. En scout söker sin tro och respekterar andras Ett frågetecken - Vad är skillnaden på att tro och att veta? Ta en sekund till att fundera på skillnaden mellan tro och vetande. Rita upp en linje på marken.

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

DET NYA LANDET En övning om mänskliga rättigheter

DET NYA LANDET En övning om mänskliga rättigheter VAD? I övningen Det nya landet får eleverna reflektera kring de principer som ligger till grund för de mänskliga rättigheterna. Övningen går ut på att eleverna får ett scenario där de har blivit strandsatta

Läs mer

Den nya vägen in. ett migrantperpektiv. Veronica Nordlund och Lisa Pelling

Den nya vägen in. ett migrantperpektiv. Veronica Nordlund och Lisa Pelling Den nya vägen in ett migrantperpektiv Veronica Nordlund och Lisa Pelling 1 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund och metod... 5 Urval... 5 Fördelningen arbetskraftsinvandrare/skyddssökande... 5

Läs mer

Facit Tummen upp! SO geografi och samhällskunskap

Facit Tummen upp! SO geografi och samhällskunskap Facit Tummen upp! SO geografi och samhällskunskap Till dig som använder detta facit: Sidnumren hänvisar till sidan i boken. På en del frågor står det Elevens eget svar i facit. Det beror på att man kan

Läs mer

3d är för dem som vill lära sig nya saker

3d är för dem som vill lära sig nya saker 3d-bild av Sören Larsson. På senare tid har han arbetat mycket med grafikkorts rendering, eller GPU-rendering. En vanlig renderingsprocess tar mycket lång tid, att utveckla rendering med hjälp av grafikkort

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

ATT VÄXA UPP I SYDAFRIKA OCH SVERIGE, LIKHETER OCH SKILLNADER

ATT VÄXA UPP I SYDAFRIKA OCH SVERIGE, LIKHETER OCH SKILLNADER ATT VÄXA UPP I SYDAFRIKA OCH SVERIGE, LIKHETER OCH SKILLNADER Ämne: Svenska/So Namn: Linnea Olsson Handledare: Erik Nilsson Klass: 9 Årtal: VT 09 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING..2 INLEDNING

Läs mer

VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige

VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige VAR REDO ATT KÄMPA! Asylsökande barn och föräldrar berättar om sin första tid i Sverige RÄDDA BARNEN 2014 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer

Läs mer