Limå REGIONALT INTRESSE. Siljansnäs socken (Näsbygge fjärding) Beskrivning Bruksmiljö vid Limåns utlopp i Siljan. Ett flackt område med föga utblick

Transkript

1 Limå Siljansnäs socken (Näsbygge fjärding) REGIONALT INTRESSE Beskrivning Bruksmiljö vid Limåns utlopp i Siljan. Ett flackt område med föga utblick över sjön. Ett stort sammanhängande öppet fält finns öster om ån. En genomfartsväg korsar ån söder om själva bruksmiljön. Öster om ån längs denna löper en väg som sammanbinder det forna bruket med andra anläggningar som fanns söderut längs Limån. Vid Sågkvarnen finns ännu en del bebyggelse kvar, efter vägen ligger några smärre öppna inägor, f ö skogsmark. Bebyggelsen är väl bibehållen, inpanelade bostadshus av enklare brukskaraktär. Herrgård i 1,5 våning med 8 fönsteraxlar, två flyglar i timmer, fyrkantbyggd fägård med stora ekonomibyggnader. Smedsbostadshus i Björkbo liksom i Sågkvarnen, därtill arbetarbostäder och skolhus. Av bruksverksamheten återstår masugnen med anslutande kanalsystem och slaggförekomst på flera håll delvis varpbildande. Hyttan är 10 x 10 m, nedre delen ca 5 m hög i murad gråsten, däröver numera brädklätt timmer med takhuv till skydd mot regn och snö. Nära hyttan ett mindre elkraftverk. Den omfattande åkermarken är i hävd genom en arrendator på bruksgården, med kreatursdrift. Ingen ovidkommande bebyggelse finns. Historik Limån utgör ett av de vattendrag i socknen vars vattenkraft lättast och med störst utbyte kunnat utnyttjas. Enligt kvarninventeringen fanns efter "LimoStrömen" följande: "4 st:n StrömQvarnar, som Juhlbächz, Biörckan och Mookarlarna brucka... 2 st:n dito, hvaraf 1 tillkommer Hiortenääs och den 2:ra Biörckekarlarna.. widh Skräddarbodharna [Nybingsbo] 5 st:n StrömQvarnar som Allmogen i Nääsbyggie 1/4:n brucka... SkogzQvarnar 6 st:n som Nääsbyggies Fierdungz allmoge brucka." Söder om Limån finns ännu flera kvarnar och kvarnplatser kvar, bl a Altsarkvarn och Nykvarn. Bruket började anläggas 1804 i "alldeles obruten vildmark". Privilegierna fick assessor Magnus Hellsén och brukspatron Daniel Ström året efter, för "ett jernverk väster om sjön Silljan på det så kallade Näsbyggelandet uti Leksands Sokn." Privilegiet omfattade en masugn, tre stångjärnshammare med vardera två härdar, samt en härd för ämnessmide. Från 1815 även ett manufukturverk med tre spikhamrar, en ässja för förädlande av ämnesjärn samt en plåthammare. Det relativt sent anlagda Limå bruks lokalisering kan ses som ett led i en gammal exploateringstradition av ån och platsen var ur alla synpunkter sett utmärkt för ett järnbruk. Där fanns förutom god och jämn tillgång på vattenkraft, möjlighet till snabba och enkla transporter på sjön samt goda försörjningsmöjligheter av både råvaror och livsmedel. Malm till masugnen hämtades med transport sjövägen från Sommarbergs- och Valsarvsgruvorna i Ål. Bruksmiljöns utveckling ser i korta drag ut enligt följande: (se även kartor) uppföres masugnsdammen och mulltimmerhyttan i Limå samt herrgård och arbetarbostäder med diverse ekonomibyggnader och uthus. Samma år inleddes även byggandet av Brahammars bruk 5 km söderut efter Limån, en hammarsmedja med två härdar bodde ca 75 personer i Limå, ca 12 hushåll uppföres Övre bruket, hammarsmedja, kolhus och järnbod samt 194

2 arbetarbostad med uthus. Därefter utvecklas bebyggelsen i olika etapper i Limå och vid Övre bruket, senare även benämnt Gamla sågkvarn. Befolkningen ökar successivt till som mest omkring 270 personer 1826, för att sedan minska undan för undan t ex är 127 personer bosatta i Limå, Övre bruket och Brahammar. Kolförsörjningen organiserades på såsätt att bruket i byar och fäbodar runt om hade ett antal arrendegårdar, s k kolgårdar, vilka som vederlag hade att varje år kola en viss kvantitet träkol. Dylika gårdar fanns i Almo, Alvik, Backbyn, Björken, Brahammar, Brändskog, Dammskog, Fornby, Fårberg, Hallen, Hjulbäck, Jobsarbo, Klockarberg, Lundsbjörken, Mon, Norrskog, Nybingsbo, Näsbyggebyn och Olsnäs. Flera av dessa gårdar finns ännu kvar och framträder speciellt i fäbodbebyggelse (se tex sid 154) nedblåstes Limå hytta då bruket 195

3 och 1865 är all verksamhet nedlagd där. Herrgården såldes till grosshandlare C J Söderlund och återuppfördes i Leksands Noret. benämns nu Gamla sparbankshuset. koncentrerade sin tackjärnstillverkning till Laxsjön varifrån tackjärnet fraktades till smedjorna i Övre bruket och Brahammar. Produktionen i Limå omlades helt från en differentierad produktion till enbart stångjärn utbyttes en stångjärnshärd mot tre spikhamrar och det sedan 1833 vilande spiksmidet återupptogs i Brahammar. I början av 1850-talet omfattade Limå bruk således vid Övre bruket två stångjärnshammare med tre härdar och i Brahammar tre stångjärnshammare med tre härdar samt tre spikhammare övertogs Limå bruk av Bergslaget. Brahammar började avvecklas 1860 renoverades och ombyggdes hyttan i Limå och den sedan 1833 vilande tackjärnsblåsningen återupptogs nedblåstes Limå hytta definitivt. Från 1873 utgjorde stångjärnssmidet vid Övre bruket den enda produktionen förutom en husbehovssåg i Brahammar och en kvarn i Limå slutligen samma år som Domnarvet invigdes, nedlades även smidet vid Övre bruket. Endast jordbruket kvarstod. Förutom jordbruk har endast några enstaka övriga verksamheter förekommit i Limå. Ett mindre elkraftverk uppfördes vid dammbron på 1920-talet och under 2:a världskriget återupptogs träkolsframställningen i två nybyggda kolug- 196

4 nar. Från 1956 har herrgården sporadiskt utnyttjats som kursgård för Bergslaget. Ett skolhus uppfördes 1914 av kommunen vid Sågkvarn, vilket var i bruk till början av 1960-talet. En mindre lanthandel fanns i Limå till 1950-talet. Jordbruksmarken hävdas alltjämt och ekonomibyggnaderna är i bruk. Värdering Den bäst bevarade bruksmiljön vid Siljan med förutom väl bibehållen masugnspipa, främst dominerad av herrgård med ekonomibyggnader och arbetarbostäder i ett ännu välhävdat odlingslandskap. En miljö av stort kulturhistoriskt och miljömäs sigt värde, där ett bevarande är an geläget. 197

5 Limå Herrgården från 1842 med bodar som enkla flygelbyggnader. Manbyggnaden byggdes om Fägården med ekonomibyggnaderna i en fyrkantbyggd form. Den högsta byggnaden är ladugården med foderutrymme. T v är en trösklada, i mitten och t h magasin. Av hyttan återstår själva masugnen. Övre delen är inpanelad och försedd med en skyddande takhuv. F d arbetarbostäder (Björkbo). Byggnaden hitflyttades 1858 efter att först ha blivit uppförd i Brahammar.