UTVECKLINGSPLAN för SVARTÅ

Transkript

1 UTVECKLINGSPLAN för SVARTÅ Studiecirkel. Denna plan är resultatet av arbetet i en studiecirkel anordnad av Svartå utvecklingsgrupp första halvåret Det är således med ett underifrån-perspektiv och med kännedom om lokala förhållanden och möjligheter som grund planen har kommit till. Benämningen är Utvecklingsplan för Svartå. Hänsyn har tagits till miljön. Utsläppen av koldioxid påverkar jordens klimat och att lösa detta står högt på den politiska dagordningen, nationellt och internationellt och utgör en livsfråga för vår generation. Genom att decentralisera vissa verksamheter inte bara förbättras tillgängligheten utan dessutom minskar belastningen på miljön framförallt av koldioxid genom minskat behov av resor, taxi eller privat. Samverkan. Planen är i huvudsak målinriktad eftersom genomförandet förutsätter samverkan mellan utvecklingsgrupp och andra aktörer t. ex. kommunen, landstinget, etc. för att uppnå angivna mål. Sammantaget avses målen leda till en god livskvalitet för de boende oavsett ålder. Utvecklingsgruppens arbete anpassas till planens genomförande. Planen bör självfallet ingå i kommunens översiktsplanering. Översyn och utvärdering sker efter t. ex. fem år. Geografiskt läge. Svartå industrisamhälle är beläget i Närkesdelen av Degerfors kommun, fem mil västerut från Örebro. Orten genomkorsas av nordvästra stambanan och länsvägarna 204 och 205. Bebyggelsen är koncentrerad till sjön Storbjörkens närhet fram till tidigare bruksområdet vid sjön Lillbjörken. Historia. Svartå var tidigare ett brukssamhälle med anor från 1600-talet. Örebroköpmannen Jöns Eriksson-Grubb erhöll år 1658 privilegier att framställa och bearbeta järn vid Medskogs ström, vattenfallet där sjön Lillbjörkens vatten vid sjöns södra strand rinner ut genom Svartån. Detta järnbruk bestående av hytta (masugn) och smedja med hammare kom senare att benämnas Svartå nedre bruk. År 1724 anlades vid Lillbjörkens norra strand början till Svartå övre bruk. Här utnyttjades den fallhöjd som uppstår genom den nivåskillnad som existerar ifråga om Lillbjörkens läge i förhållande till Storbjörken. År 1847 erhöll bruket oinskränkt smidesrätt och i samband med detta koncentrerades driften till övre bruket.

2 Smidet upphörde år 1947 medan hyttdriften fortsatte fram till år 1966, då hyttan slutgiltigt blåstes ned. Den hade då under en tid varit norra Europas sista träkolshytta i drift. Dåvarande ägare till bruket, Hasselfors bruk, hade inför nedläggningen gjort stora ansträngningar för att finna annan industriell verksamhet som ersättning för de arbetstillfällen som eljest förlorats som en följd av järnbrukets nedläggning. Hasselfors bruk med bruksdisponent Bo Risberg i spetsen visade med detta ett hedrande samhällsansvar för bygden.med denna omställning förändrades brukssamhället Svartå till en industriort där den nya industriella verksamheten efter hand tillfördes modern teknik och utvecklade hög kompetens. Denna verksamhet omfattade tillverkning och försäljning av fästelement av rostfritt och syrafast stål såsom bult, skruv och mutter samt andra komponenter. Den rostfria tillverkningen expanderade kraftigt under framförallt 1970-talet och antalet anställda ökade. Konjunkturnedgångar under 1980-talet medförde dock att antalet anställda successivt minskade. När ny ägare i början av 1990-talet flyttade kallformningen till annan ort innebar detta ett hårt slag för orten och dess befolkning. Delar av verksamheten blev dock kvar i Svartå och har utvecklats. Nya företag har kommit till. Därigenom har till en del förlorade arbetstillfällen återvunnits. Kulturarvet. En mer än 300-årig järnbruksepok lämnar naturligtvis spår av kulturhistoriskt värde. Således är hyttpipan bevarad liksom smedjorna exteriört. De senare inrymde smält- och hammarsmedjorna och tillsammans med hyttpipan, en påminnelse om den verksamhet som bedrivits. Dessa jämte den väl underhållna bostadsbebyggelsen utefter Bruksgatan utgör värdefulla kulturhistoriska värden.. Hembygdsgården Slottet ingår i den karaktäristiska bebyggelsen utefter Bruksgatan. Byggnaden har bevarats genom stora ideella insatser av Hembygdsföreningens medlemmar. Här visas bland åtskilligt annat hur smedfamiljerna bodde. En mängd föremål finns samlade bland annat verktyg, som användes i smedjorna, såsom tänger och stämplar. Intill Hembygdsgården är en av räckhamrarna placerad. Ännu en kulturskatt som förtjänar särskild uppmärksamhet är Svartå Herrgård. Den är belägen vid Lillbjörkens södra strand, nära den plats där nedre bruket fanns. Huvudbyggnaden i gustaviansk stil uppfördes under 1780-talet. De båda flygelbyggnaderna hade byggts tiotalet år tidigare. Numera är herrgården med annex konferensanläggning och hotell med restaurang.

3 Boende. Det är ganska vanligt att personer som besöker Svartå uttrycker beundran över Svartå s vackra läge. Angeläget att flera bereds möjlighet till bosättning här och få del av det vackra som naturen bjuder på. Området nordväst om Viltstråket i höjd med Limudden men något närmare väg 204, förefaller vara lämpligt för villabebyggelse. Från denna plats bjuds en inbjudande utsikt över sjön Storbjörken. En första etapp bör omfatta tjugotalet villor. Bör övervägas huruvida ett seriebyggande som även omfattar markberedning och ledningsdragning för vatten och avlopp samt anläggande av väg (gata) bör vara ett gemensamt projekt. Nära ovannämnda område närmare bestämt mellan väg 204 och Storbjörken vid Limudden, bör stadsarkitekten undersöka lämpligheten av att uppföra ett mindre antal villor. Här bör ev. försäljning av tomtmark villkoras med att byggnation skall ske inom två år från köp. För båda markområdena bör gälla att endast villor för permanent boende får byggas. Båda dessa områden är nära sjö och friluftsbad och också närheten till skola är av stort värde för familjerna. Projekteras så snart som möjligt. Framtida behov av seniorboende (55+) kräver särskild utredning och anges därför inte i denna plan som ett mål. Skola Svartå skola har varit och är ansedd som en värdefull tillgång av såväl elever och föräldrar som övriga boende i Svartå. Att den upprepade gånger utsatts för hot om nedläggning är både märkligt och oacceptabelt. Dessa hot skadar naturligtvis Svartå men även kommunen. Problem som har uppstått i administrationsorten kan givetvis inte lösas genom att utarma kommunens mindre orter. Säker väg för skolans elever är ett måste och kan endast lösas genom att separera cyklister och gående från biltrafiken. Därför nödvändigt att anlägga gång- och cykelvägar. Så bör ske utefter väg 205 från Strandvägen i norr till Idrottsvägen i söder med lämplig anslutning i centrum till befintlig cykelväg utefter väg 204 och förlängning av denna fram till Storbjörksbadet. Utefter Viltstråkets norra sida också gång- och cykelväg fram till västra övergångsstället på väg 204 som ersättes med port under vägen. Mål: Nybyggnation av villor. Vägar för cyklande och gående.

4 Service. Kollektivtrafik. Fram till 1970-talet hade Svartå goda tågförbindelser i stort sett hela dygnet. Då infördes fjärrblockering på Nordvästra stambanan och tågstoppen för persontrafik upphörde i Svartå.Till en början förekom enstaka turer på bandelen Svartå-Örebro men också detta upphörde efter några år. Denna bandel är numera nedlagd och uppriven. Indragningen av tågförbindelserna ersattes till en del med landsvägsbussar. Glesheten ifråga om turerna medför oftast långa väntetider till hemresan och till exempel användande av resplus nästan en omöjlighet. De persontåg som i dag passerar Svartå är uteslutande fjärrtåg till/från Stockholm. Dessa tåg har också resande till/från Göteborg och andra resmål i västra och södra Sverige. Tågbyte för dessa är i Hallsberg vilket förlänger restiden med c:a 45 minuter i förhållande till om det fanns förbindelse från östra Värmland med anslutning i Laxå. Det är tillfredsställande att Regionförbundets rapport 2007:03 uppmärksammat detta och framhåller att en lösning bör prioriteras. Med beaktande av miljöpåverkan och säkerhet förefaller tågpendel Karlstad- Laxå med stopp även på de mindre orterna och alltså även Svartå, där det finns mötesspår, vara en ändamålsenlig lösning. Även kollektivtrafiken mot Örebro måste förbättras och i nuläget är landsvägsbussar enda lösningen. Mål:Tågpendel Karlstad-Laxå med stopp också i Svartå. Bättre kollektivförbindelser mot Örebro. Äldreomsorg. Kommunens hemtjänst med vårdlag i Svartå är av god kvalitet och täcker förekommande behov.trots detta finns brister av annan karaktär som utgör anledning till oro bland de äldre. En sådan brist är att det inte finns tillgång till särskilt boende i Svartå för dem som har svårigheter att bo kvar i hemmet. Att i denna situation inte endast lämna hemmet utan också hamna i en främmande miljö på annan ort är förödande och saknar humanitär prägel. Det är samhällets skyldighet att skapa trygghet för de äldre. Äldreforskarna framhåller att trygghet skapar friskhet. Beträffande behovet av särskilt boende i Svartå är det inte ett småskaligt Letälvsgården som eftersträvas utan en lösning som är anpassad till de möjligheter och behov som finns i Svartå. Förutom behov av stadigvarande särskilt boende föreligger tillfälliga behov. Som exempel kan framhållas placering några dagar efter vistelse på sjukhus. Ett annat behov är placering

5 under kortare tid för vårdtagare som helt eller delvis vårdas av anhörig. Genom att samla dessa vårdtagare till ett ställe breddas underlaget till önskvärt antal och eftersom hjälpinsatserna inte skiljer sig nämnvärt från hemtjänstens verksamhet kan de dagliga insatserna utföras av denna. Ett särskilt boende som till stor del sköts av förstärkt hemtjänst alltså. Angeläget att Smedstugan på nytt får sin givna roll i äldreomsorgen. Mål: Särskilt boende i Svartå där vård och omsorg handhas av kommunens hemtjänst med erforderlig förstärkning. Smedstugan åter till vården. Primärvård. Primärvårdens tillgänglighet har under senaste årtiondet kraftigt försämrats för de medborgare som är bosatta utanför vårdcentralsort. Anledningen är uppenbar. Genomförandet av den s. k. Ädelreformen gjorde att patienterna uppdelades efter ett visst mönster som avgjorde vilken av de två vårdgivarna, landstinget eller kommunen, patienten ifråga skulle anlita. Uppdelningen medförde att underlaget för landstingets distriktssköterskor kraftigt reducerades och därmed placerades de på vårdcentralerna. Vården centraliserades alltså och landsbygdens befolkning fick plötsligt milavstånd till all primärvård. De boende i Svartå som hittills haft distriktssköterska inom gåavstånd har nu 15 kilometer enkel resväg till närmaste primärvård, Pilgårdens vårdcentral i Degerfors. Situationen är inte acceptabel och borde inte finnas hinder för en förändring som tar hänsyn till de medborgare det här gäller. Det förefaller främst vara en organisatorisk fråga d.v. s. att de båda vårdgivarna träffar avtal om att patientunderlaget i Nysundsdelen av Degerfors kommun handhas av den ena vårdgivaren. Ansvarig för verksamheten bör vara en distriktssköterska med förhöjd kompetens. Mottagningar i Svartå och Åtorp. Mål: Distriktssköterska med förhöjd kompetens. Mottagningar i Svartå och Åtorp. Affär. Den affär med dagligvaror som finns i Svartå till vår tjänst är en stor tillgång för orten. Affären handhar även postärenden och i viss utsträckning apoteks- och banktjänster. Är också ombud för Svenska spel. Vi har således all anledning att slå vakt om affären och det gör vi effektivast genom att göra våra inköp där. Koncentrerar vi inköpen till denna affär är detta ett avsevärt bidrag till eftersträvad utveckling av orten. Mål: Högre omsättning i vår affär.

6 Företag. Arbetsmarknad. Det finns 20-talet företag i Svartå varav de flesta är enpersonsföretag medan andra har betydande antal anställda. Vid studiebesök hos företag har framkommit att det finns en optimistisk syn på möjligheterna att expandera. Betydande investeringar har gjorts för modernisering av maskinpark och andra utrustningar och ytterliggare investeringar för utvidgningar planeras. Intrycken är entydiga. Vi Svartåbor har all anledning att vara stolta över våra företag. Nyanställningar kan förväntas. Flera av företagen framför önskemål om tillgång till restaurang. Mål: Ökad sysselsättning. Restaurang. Sammanfattning. Såsom framhållits på första sidan är det kännedom om lokala förhållanden och ortens möjligheter som varit avgörande för denna plans prägel. I sammanhanget angeläget att framhålla den goda information som befintliga företag lämnat. Genomförandet av planen förutsätter som framhållits, samverkan utvecklingsgrupp och samhällsorgan såsom kommunen, landstinget, länsstyrelse, m. fl. Samverkan grund för framgång. Svartå i maj månad 2008 Göran Atterstig Sven-Olov Bergius Lena Ignell C.- G. Fredriksson Anette Jansson Börje Jansson Pia Jansson Leif Nylén Gisela Lind

7 Nytilltänkta hustomter Området nordväst om Viltstråket Bilaga till Utvecklingsplan för Svartå Området mellan väg 204 och Storbjörken Cykelbana från skolan till bad land

8 Skolan Äldreomsorgen Industriområdet Foto: Anette Jansson