Mer LAGAnda! Ett upplevelsebaserat spel om astma, allergi, celiaki och intolerans i skolan
|
|
- Karin Lindgren
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mer LAGAnda! Ett upplevelsebaserat spel om astma, allergi, celiaki och intolerans i skolan
2 Spelet Mer LAGAnda Mer LAGAnda är en upplevelsebaserad spelövning framtagen av Unga Allergiker och Svenska Celiakiungdomsförbundet. Upplevelsebaserat lärande handlar om att skapa en bubbla av förutsättningar där deltagaren går in i ett nytt tankesätt. Spelet är avsett att vara en processledd övning för elever på mellanstadiet rörande diagnoserna astma, allergi, celiaki och intolerans. Spelet hjälper till att handfast sprida kunskap och öka förståelsen för elever med dessa diagnoser. Den här handledningen är avsedd som guide för dig som leder övningen för eleverna. Handledningen består av tre delar: 1. Genomgång av materialet Kort genomgång av materialet och bilagor. 2. Guide till spelet Hur du leder och presenterar spelet. Denna del beskriver hur spelet går till. 3. Koppling till läroplanen Spelet är kopplat till läroplanen så att den ska kunna ingå i er ordinarie undervisning. Medan du läser denna handledning föreslår vi att du även kollar på spelmaterialet som ska skrivas ut.
3 1. Genomgång av materialet Material 10 spelsteg 2 tärningar 40 diagnoskort 48 frågekort 8 kompiskort Introduktionstext Reflektionstext Spelsteg De 10 spelstegen placeras i en cirkel på golvet, spelpjäserna är eleverna. På varje spelsteg finns en faktaruta om diagnoserna. Det finns ingen bestämd ordning vilka steg som ska ligga vart och när ni läst upp faktarutan så vänder ni upp och ner på steget. Tärning Du behöver en tärning, siffrorna representerar olika platser i skolan. Dessa är platser är: 1. Klassrummet 2. Matsalen 3. Skolgården 4. Fritiden 5. Resor 6. Idrott Diagnoskort Det finns 32 kort med olika diagnoser samt 8 kort som är tomma. Diagnoserna är: Astma Celiaki (glutenintolerans) Allergier Fisk Mjölkprotein Nötter Pollen Pälsdjur Soja Ägg Laktosintolerans Överkänslighet mot starka dofter Frågekort Det finns 48 frågekort med sant eller falsktfrågor som är kopplade till ett skolämne. Frågorna utgår ifrån läroplanen (låg- och mellanstadiet). Kompiskort Det finns 8 kompiskort och situationer ni kan använda er av som stöd. Inledningspresentation Det finns en inledningstext med fakta om astma, allergi, celiaki och intolerans och hur elever med dessa diagnoser kan må i skolan. Den finns att ladda ner på hemsidan tillgängligskola..nu, som PDF och PowerPoint-presentation, men du kan även skiva ut den och läsa. Reflektionstext Det finns en reflektionstext ni kan använda er av i sista passet. Den finns också med i PowerPointen.
4 2. Guide för hur du leder spelet Inledningspresentation (ca 10 min) Förklara vad astma, allergi, celiaki och intolerans innebär. Den här genomgången ska inte alls vara lång men den behövs för att eleverna ska ha en grund i frågan, och hur elever med dessa diagnoser kan må i skolan. Nu ska vi spela ett spel med tema kring astma, allergi, celiaki och intolerans. Ni ska få testa hur det är att gå i skolan med dessa diagnoser. Förklara spelet och sätt igång (ca 40 min) Nedan återfinns reglerna och hur du kan förklara dem för eleverna. Använd hellre dina egna ord om möjligt och ha texten som ett stöd. 1. Lägg ut spelstegen Här framför er ser ni spelplanen med 10 spelsteg. Ni är spelpjäserna som ska gå över planen. Det finns även faktarutor som jag kommer läsa upp och som ni ska minnas till slutet av spelet. Även om vi vänt på alla steg så fortsätter spelet. 2. Dela in i grupper Jag kommer dela in er i grupper. (Spelet är skapat för att vara max fem grupper. Om ni är en stor klass är det bättre att köra spelet i halvgrupp. Vi rekommenderar att inte vara fler än 4 elever per grupp.) 3. Dela ut diagnoskort (bilaga 3) Nu ska ni få dra fyra diagnoskort per grupp. En elev kan ha flera diagnoser och därav drar ni flera kort. Eftersom det finns elever som inte har några av dessa diagnoser finns det även tomma kort. Vissa kommer få en svår kombination medan andra väldigt enkla. Det är slumpen som avgör vilka diagnoser er grupp får. Dessa kort har ni med er hela spelet och de kommer påverka hur ni får förflytta er. 4. Hur en tur går till Gruppen som börjar en tärning. Beroende på vilken siffra det blir hamnar ni på olika platser på skolan och får svara på en sant eller falskt- fråga. Svarar ni fel på frågan får ni stå kvar och turen går vidare till nästa grupp. Svarar ni rätt får ni slå tärningen en gång till och gå antal steg som den visar. MEN på varje fråga finns det även en situation som hänger ihop med någon/några av diagnoserna. Om din grupp har ett diagnoskort som matchar situationen på frågekortet kan ni inte gå framåt, för er diagnos hindrar er. Vid vissa allvarliga situationer kan ni till och med vara tvungna att backa tillbaka ett par steg då ni måste lämna skolan och uppsöka sjukvård.
5 Exempelfråga På hem- och konsumentkunskapen idag bakar ni bullar. Ni plockar först fram alla ingredienser. I Sverige är det lag på att det ska finnas innehållsförteckning på livsmedelsförpackningar - Sant I slutet av lektionen äter alla av bullarna. Men du kan inte äta av dem och får sitta och titta på, om du har celiaki. 6. Dela ut kompiskort (bilaga 4) Men ni ska även få ett till kort av mig. En slags frikort som heter kompiskortet, en slags joker. Skulle ni hamna i en situation där era diagnoser stoppar er, så kan ni lämna in kortet och få gå fram stegen som tärning 2 visar ändå. Kortet representerar att ni fått hjälp av en kompis i en situation där dina diagnoser annars skulle hindrat er. Vi får då tillsammans i helgrupp tänka ut hur ni kan hjälpa varandra. Men ni får bara ett kort, så det är bara en gång ni kan använda det. Exempel på hjälp i olika situationer Ibland kan det vara svårt att komma på lösningar, då kan du som spelledare hjälpa till med förslag: inte öppna fönsterna under pollensäsongen ta inte med sig mat in i klassrummet inte använda starka dofter så som parfym inte ha på sig kläder som varit i kontakt med pälsdjur inte ta in kvistar eller blommor från skolgården vänta på din klasskamrat om hen får vänta på sin specialkost inte kommentera klasskamraters specialkost om du bjuder på fika, se till att alla får något välja en restaurang eller café som alla kan äta på följ med din kompis hem om ni måste avbryta en aktivitet 7. Testomgång Det kan vara bra om du som spelledare demonstrera en testomgång. 1. Dra fyra kort 2. Slå tärningarna 3. Läs upp frågan svara rätt på den 4. Gå fram eller stå kvar utifrån vilket kort du får och vilka diagnoser du har 8. Ingen vinner Förklara avslutningsvis att det inte är någon som vinner i spelet. Vissa av er kommer komma långt medan andra kanske får stå still länge. Detta beror helt på vilka diagnoser ni har och vilka situationer ni hamnar i. Det går att runda planen och de andra grupperna. Vi kommer att spela i minuter. (Du som spelledare får bestämma hur länge ni spelar utifrån hur mycket tid ni har).
6 9. Material när spelet börjar Elevgrupperna/spelarna Fyra diagnoskort per grupp Ett kompiskort per grupp Läraren/spelledaren Introduktionstext Frågekorten Tärningar Exempel på situationer till kompiskorten Reflektionstexten 10. Börja spela Sätt igång spelet och låt elevgrupperna slå tärningarna, svara på frågor och gå i turordning. Läs upp vad som står på spelplanen när elevgrupper hamnar på nya spelsteg. Påminn elevgrupperna att använda sina kompiskort om diagnoserna hindrar dem från att gå framåt. 9. Temadag (inget som deltagarna ska veta innan spelet) När halva spelet gått kan vissa grupper som inte fått gå fram så mycket vilja hoppa av. Då kan du som ledare bryta spelet i ett par minuter och berätta att ni haft en temadag kring astma, allergi, celiaki och intolerans. Ni har bland annat testat detta spel. Eftersom alla lärt sig mer så får nu alla grupper gå fram två steg. På så sätt får ni grupperna engagerade igen. 11. Avsluta spelet När ni kört i ungefär 40 minuter så är det dags att avsluta spelet. Detta görs genom att helt enkelt låtsas att dagen är slut och att skolklockan ringer. Samla då ihop gruppen för nästa steg. Efter spelet (ca 10 min) Efter spelet är det viktigt att knyta ihop säcken och reflektera över vad som hänt för de olika grupperna under spelet. Detta pass är uppdelat i tre delar; reflektion, summering och framåtblick. I bilaga 7 hittar du stöd till detta pass samt en bifogad PowerPoint-presentation. 1. Reflektion I en efterdiskussion är det första steget att låta deltagarna vädra sina tankar. Fråga hur det kändes och använd frågor som relaterar till ämnet. Hur kändes det när ni fick backa? Du svarade rätt på många frågor men fick inte gå framåt, hur kändes det? Förstod ni varför ni inte fick gå fram? Vad tyckte ni om spelet? Har ni lärt er någonting nytt om hur elever med astma, allergi, celiaki och intolerans kan må i skolan? När du hjälper eleverna att tolka vad de varit med om, så gäller det att knyta ihop säcken och få
7 dem att förstå att det här var ett enkelt exempel på hur vardagen kan vara för elever som har dessa diagnoser. Att de gör allt rätt men ändå inte kan delta på samma villkor. Att de är beroende av att andra visar hänsyn och kanske inte orkar fråga eller säga till hela tiden. 2. Framåtblick Vårt mål är att eleverna går därifrån med ökat kunskap och förståelse för sina klasskamrater med astma, allergi, celiaki och intolerans. Hur kan ni hjälpa klasskamrater som har astma, allergi, celiaki och intolerans att må bättre? Vad ska vi undvika att göra för att klasskamrater med dessa diagnoser inte ska må dåligt? I klassrummet I skolrestaurangen På idrotten På rasten 3. Summering Avsluta med att gå igenom faktarutorna på spelstegen. Säg dem som frågor för att se om eleverna lärt sig något. Här är frågor du kan ställa: Vad är korsallergi? När kroppen reagerar på besläktade ämnen. Ett exempel är att en person som är allergisk mot pollen även kan reagera på äpple under pollensäsongen. Hur många barn har pälsdjursallergi? Hur många barnfamiljer har pälsdjur? 7 % av alla barn i Sverige har pälsdjursallergi och ungefär 40 % av alla barnfamiljer har någon typ av pälsdjur hemma. I vilka livsmedel finns laktos? Mejeriprodukter, till exempel mjölk, smör och ost. Vad kan en person med överkänslighet mot starka dofter bli sjuk av? Väldigt små mängder av t.ex. tvättmedel, parfym, blommor eller schampo. Vad är celiaki och vad blir en person med celiaki sjuk av? En autoimmun sjukdom, även kallad glutenintolerans. Personer med celiaki blir sjuka av vete, råg och korn. Till exempel produkter som pasta, bröd och bakelser.
8 3. Koppling till läroplanen Spelet är kopplat både till skolan värdegrund och uppdrag samt de olika ämnesområdena (lågoch mellanstadiet). Vi har även kopplat det till lärarens roll i denna fråga för att de ska se sin roll i frågan. Syftet till detta är att spelet ska kunna ingå i den planerade undervisningen, inom flera olika ämnesområden. Se nedan var det skulle passa in hos dig. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Skolans uppdrag Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälsooch livsstilsfrågor ska uppmärksammas. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Normer och värden Mål Eleverna respekterar andra människors egenvärde Eleverna tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor Eleverna kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen Alla som arbetar i skolan ska i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt
9 Ämnesområden Biologi Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske. Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Fysik Undervisningen i fysik ska behandla följande centrala innehåll Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra. Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras. Geografi Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven. Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter. Hem- och konsumentkunskap Undervisningen i hem- och konsumentkunskap ska behandla följande centrala innehåll Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov. Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa. Måltidens betydelse för gemenskap. Idrott och hälsa Undervisningen i idrott och hälsa ska behandla följande centrala innehåll Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa. Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. Allemansrättens grunder.
10 Kemi Undervisningen i kemi ska behandla följande centrala innehåll Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen. Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner. Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet. Samhällskunskap Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola. Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven. Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar.
NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Vilka regler finns på internet?
Lektionen handlar om normer och regler i vardagen och på internet. Lektionen har Karin Nygårds tagit fram. Karin är utbildad lärare i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans lägre åldrar. Till
Vilka regler finns på internet?
Vilka regler finns på internet? Lektionen handlar om normer och regler i vardagen och på internet. Till läraren 1. Regler i skolan 2. Regler på internet 3. Sammanfatta och reflektera LÄRARINSTRUKTIONER
Bilaga 7: OH-underlag
BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.
Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet
Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig
1. Skolans värdegrund och uppdrag
1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och
Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi
Min pappa Kamilla. Konsten som en del av skolans värdegrundsarbete
Min pappa Kamilla Konsten som en del av skolans värdegrundsarbete Film från skapandet av Jesper Molins fotoutställning https://vimeo.com/165563691 Jesper Molin 24 porträtt av min pappa Kamilla Jesper Molin,
Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling
Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse
Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt
Lokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor
Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)
Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,
Miraklet på berget En magisk vänskap. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren
Lärarhandledning: Miraklet på berget En magisk vänskap Författad av Marit Lundgren Artikelnummer: KU60218 Ämnen: Biologi/idrott/språk/värdegrund Målgrupp: Grundskola åk 7 Speltid: 97 min Produktionsår:
SÄKER MAT LÄRARHANDLEDNING TEMA: HÄLSA SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL. Ämne: Biologi, kemi, svenska, hem- och konsumentkunskap, Årskurs: 4-6
Ämne: Biologi, kemi, svenska, hem- och konsumentkunskap, Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med övningen är att eleverna genom skolkockens rutiner och kompetens får lära sig mer om bakterier och virus i maten som
Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.
Lillsjöskolan har närhet till Odensalabäcken, skog, grönområden och fotbollsplan/skridskobana. Personalen på skolan är kunnig, engagerad och arbetar för elevernas bästa. Lillsjöskolans anda skall präglas
FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016
Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden
Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar
Koppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98
Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Beslut för förskoleklass och grundskola
Beslut Gotlands kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter riktad tillsyn i Högbyskolan i Gotlands kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (6) Skolinspektionens
Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska
Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på
Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011
Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011 Den samlade läroplanen innehåller tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen 3. Kursplaner
Fritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Kopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats
Demokratiplan. Sånnaskolan. Senast uppdaterad
Demokratiplan Sånnaskolan Senast uppdaterad 2012-11-15 Innehållsförteckning 1. Syfte 2. Lagstiftning (skollag och Lgr11) 3. Skolans övergripande mål (Lgr11) 3.1 Normer och värden 3.2 Kunskaper 3.3 Elevernas
ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3
ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3 Inledning I den här övning kommer du få möjlighet att skapa en uppfinning som kan stödja en person med en funktionsnedsättning.
HANDLINGSPLAN MOT ALLERGI FÖR SKOLORNA I OCKELBO KOMMUN
HANDLINGSPLAN MOT ALLERGI FÖR SKOLORNA I OCKELBO KOMMUN 2015-12-14 allergi Ockelbo.docx 1 (8) Innehåll HAndlingsplan mot Allergi för skolorna i ockelbo kommun... 1 Handlingsplan mot allergi... 3 Pälsdjursallergi...
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion
Visste du att laktosintolerant innebär att en person har svårt att bryta ner mjölksockret, laktos, som finns i mejeriprodukter. Laktos kan då bland an
Visste du att laktosintolerant innebär att en person har svårt att bryta ner mjölksockret, laktos, som finns i mejeriprodukter. Laktos kan då bland annat leda till magont. Visste du att matallergier också
Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6
! Likabehandlingsplan Bäckaskolan åk 1-6 Lag (2008:567) Om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter
Hagges skola och fritidshems årliga plan för. och förebyggande arbete mot kränkningar
2014-2015 Hagges skola och fritidshems årliga plan för och förebyggande arbete mot kränkningar Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen 777 81 Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se
Drömstaden upplägg och kopplingar till läroplanen
Drömstaden upplägg och kopplingar till läroplanen Drömstadens uppdrag är uppdelade på fyra teman Kretslopp, Stadens system, Konsumtion och Transporter. I varje tema finns 10 uppdrag som klassen kan välja
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet
Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet
Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om vikten av att äta en bra lunch i skolan.
Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om vikten av att äta en bra lunch i skolan. GENOMFÖRANDE I den här uppgiften
VÄRDEGRUNDEN. Vallaskolan. Ansvar. Jämställdhet
VÄRDEGRUNDEN Vallaskolan Glädje Ansvar Ärlighet Jämställdhet Trygghet Gemenskap Ödmjukhet Ömsesidig respekt Hänsyn Genom att vi alla, elever, föräldrar och personal, tar ett gemensamt ansvar för och arbetar
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Nya högstadiet i Ryd, årskurs 7-9 Läsår: 2018
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Nya högstadiet i Ryd, årskurs 7-9 Läsår: 2018 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.
Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Vårt material är indelat i tre delar: Allergironden för elever Uppleveslebaserat lärande Informationsmaterial
TILLGÄNGLIGSKOLA NU Tillgängligskola.nu är Unga Allergikers och Svenska Celiakiungdomsförbundets skolprojekt. Vi jobbar för en säker och tillgänglig skola för elever med astma, allergi, celiaki och intolernas.
Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument
Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.
Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015
Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med
Hagges skola och fritidshems årliga plan för
pdf 2017-2018 Hagges skola och fritidshems årliga plan för och förebyggande arbete mot kränkningar Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen 777 81 Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se
Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem
Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014
reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
Arbetsområde: Trafik Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap Läsår:- Tidsomfattning: 12 lektioner Ämnets syfte Undervisning i Samhällskunskap syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
Likabehandlingsplan. för. Högadalsskolan
Likabehandlingsplan för Högadalsskolan Reviderad maj 2014 Värdegrund för Högadalsskolan Alla barn skall kunna gå till Högadalsskolan och känna sig trygga, sedda och stimulerade. Vi lever alla i sammanhang
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läsåret :s plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Kunskapsskolan
Läsåret 2016-2017:s plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Kunskapsskolan Varje Kunskapsskola/Kunskapsgymnasium skall vara en frizon mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013
Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och
Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin
Likabehandlingsplan Förskolan 2017-2018 Fastställd 2018-10-01 av förskolechef Ann-Sofie Landin Inledning All personal på Ängens/Älvens förskola tar helt avstånd från handlingar som indirekt eller direkt
Läsårsplan för Ramkvilla skola
Läsårsplan för Ramkvilla skola Planen gäller för förskoleklass, fritidshem och grundskola läsåret 2015/2016 Gemensamt förhållningssätt Gäller för Korsberga, Ramkvilla, Myresjö och Landsbro skola Vi arbetar
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Gottne byskola 2016/2017 Grundskola, förskoleklass och fritidshem Inledning Gottne byskolas DK-plan innebär att FRÄMJA likabehandling, alla människors
Lärarhandledning: Sluta tafsa. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Sluta tafsa Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42516 Ämnen: Religion, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 20 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans
Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara
Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad
Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017
Likabehandlingsplan handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid Pilbäckskolan, läsåret 2016/2017 Skollagens 1 kap 2 tredje stycket fastslås att Verksamheten i skolan
Naturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Likabehandlingsplan för Lidingö vuxenutbildning
Inledning Likabehandlingsplan för Lidingö vuxenutbildning 2013-11-28 Alla människors lika värde och respekt för varje individ ska genomsyra hela verksamheten. Likabehandlingsplanen är en viktig del av
Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012
Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa
Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Statens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall; SKOLFS
LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA
LIKABEHANLDINGSPLAN 2014 NORRGÅRDENS FÖRSKOLA Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan Förskolans värdegrund och uppdrag: Förskolan ska ta tillvara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla
Förslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
INLEDNING. Hej! Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem!
LÄRARHANDLEDNING INLEDNING Hej! Vi på Fria Teatern är mycket glada att över att vi får spela Svårast är det med dom värdelösa för dig och din elevgrupp. Föreställningen är ca timme lång med ett kort uppföljande
Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola, fritidshem a för planen Rektor Vår vision Mo Skola ska genomsyras
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Gottne byskola 2017/2018 Grundskola, förskoleklass och fritidshem Inledning Gottne byskolas DK-plan innebär att FRÄMJA likabehandling, alla människors
Plan mot kränkande behandling för Lena förskola , avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan.
Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2017-2018, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan. Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I vår förskola ska alla
Bild och form. Syfte. Innehåll:
Bild och form Fritidsverksamheten ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Vi ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och arbeta på ett undersökande
Bilaga 2b Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen
Bilaga 2b Likabehandlingsplan 2017-02-11 Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen Inledning Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig,
Normer och värden (Detta är ett fast och ständigt återkommande inslag i vår verksamhet).
Utgår från kvalitetsredovisning 2014-15 samt utifrån barnens ålder och mognad. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björboholms kooperativa förskola 2016/2017
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björboholms kooperativa förskola 2016/2017 Syftet är att skydda barn och elever mot kränkningar. Både diskrimineringslagen och 6:e kapitlet i skollagen
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0
1 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för NYGÅRDS FÖRSKOLA 2018/19 Framtagen av: Personalen Datum: 2018-08-31 Version: 1.0 1. Mål 3 2. Giltighetstid för denna plan 4 3. Ansvarig för denna plan 4 4. Styrdokument
Särskild utbildning för vuxna
Komvux/Särskild utbildning för vuxna Nygatan 38 602 34 Norrköping Särskild utbildning för vuxna 2018 2019 Telefon: 011-15 33 66 HITTA HIT LÄRARE Runa Lindqvist Marcus Listenius Du hittar oss i Komvux lokaler
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18
1 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGEN och NYGÅRDS FÖRSKOLA 2017/18 Framtagen av: Personalen Datum: 2017-10-31 Version: 1.0 1. Mål 3 2. Giltighetstid för denna plan 4 3. Ansvarig
Lärarhandledning. av Ann Fagerberg
Lärarhandledning av Ann Fagerberg Innehåll: s. 3 Läroplanen 2011 s. 4 Kursplan svenska s. 4 Kursplan samhällskunskap s. 5 Kursplan bild s. 5 Uppgifter att arbeta med tillsammas som klass s. 7 Diskussionsuppgifter
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Lokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret
Lokal arbetsplan Prästbols fritidshem Läsåret 2017 2018 Kvalitet i fritidshem, Skolinspektionen 2010 Mål Fritidshemmet ska - utveckla goda kamratrelationer i barngruppen och ge eleverna en god omsorg som
Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna
Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef
Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola
SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet
MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp
MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN 2017-2018 Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp 2017-06-02 VISION Vi har Värmlands bästa skola i Hagfors kommun, när vi tidigt ser, hör och
- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Gruvans skolor och Tystberga skolas utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon har blivit kränkt, alltid tas på allvar.
I denna plan redogörs kort för de begrepp som används, sedan beskrivs skolornas rutiner och fortlöpande arbete mot kränkningar mer ingående. Planen bidrar även med en översikt för de insatser vi gör i
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Jonslunds skola. Läsåret 2009/10 VISION
Jonslunds skola Plan mot kränkande behandling Läsåret 2009/10 VISION Essunga kommuns förskolor, skolor och fritidshem är fria från all kränkande behandling. Varje individ känner sig uppmärksammad, respekterad
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
LUNDS KOMMUN Skolområde Centrum/Torn Lerbäck- och Oskarskolan F-3 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2019 Oskarskolan Skola och fritidshem Ansvariga: Cecilia Strid rektor Pernilla Ankell
Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015
Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan
alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten
Tillgänglig utbildninglärmiljöns betydelse för att alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska
Workshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19. Framtagen av: Personalen Datum: Version: 1.0
1 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för KLOSTERÄNGENS FÖRSKOLA 2018/19 Framtagen av: Personalen Datum: 2018-08-31 Version: 1.0 1. Mål 3 2. Giltighetstid för denna plan 4 3. Ansvarig för denna plan 4 4. Styrdokument
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Gottne byskola 2018/2019 Grundskola, förskoleklass och fritidshem Inledning Gottne byskolas DK-plan innebär att FRÄMJA likabehandling, alla människors
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet