Måste ALLA lärare ha digital kompetens?

Transkript

1 Den digitala tekniken kan både ge pedagogiska vinster och ställa nya krav på både lärare och elev. av Hans Fernström, Elisabeth Söder, Anna Engström och Jonny Gullstrand Måste ALLA lärare ha digital kompetens? OM VI BLICKAR TILLBAKA, låt säga ett halvsekel eller ett kvartssekel, och koncentrerar oss på vilka kanaler som stod till buds för läraren i undervisningssituationen, och indelar dem i ljudet, texten och bilden, kan vi använda en modell och göra följande översikt: 1955 Boken. Stenkakan. Tekniken utvecklas och finns kvar. FOTO JONNY GULLSTRAND DIGITAL KOMPETENS tal bok plansch Kanske ger den en orättvis och förenklad bild av hur skolan fungerade för femtio år sedan, men onekligen dominerade katederundervisningen där lärarens genomgångar samspelade med läroboken. Ibland kompletterades lektionen med en plansch ur skolans förråd. Elevens tillgång till information var och begränsad till vad klassrummet och hemmet kunde tillhandahålla. Bearbetningen av stoffet var alltid inriktad på att eleven ensam skulle läsa, anteckna eller utföra prov. Eleven kunde visa vad han eller hon lärt sig genom att skriva en eller genom att hålla 1980 tal radio UR musik bok stencil bild film-ur-tv ett och på det sättet träna muntlig framställning. Televisionsapparaten fanns endast i testbänk och radioapparater fanns blott i begränsad omfattning. grupp drama Grupparbete i Lgr 69 Under nästa kvartssekel händer egentligen väldigt lite, åtminstone om vi applicerar vår modell. Undervisningens innehåll och synsättet på den hade emellertid ändrats åtskilligt. På vägen kom en läroplan, Lgr 69, som upphöjde grupparbetet och introducerade andra redovisnings- 9

2 DIGITAL KOMPETENS former som drama. Ideologiskt tog skolan stora steg mot att inse att inlärning inte bara sker t och vikten av att tillmötesgå barnets olika uttrycksformer. Kopiator och UR Det skedde ett teknikskifte från blåstencilen till kopiatorn vid denna tid. Övergången gick snabbt därför att kopiatorn både kunde mångfaldiga det som läraren skrev själv och de original som kom från andra källor. Detta skulle innebära en revolutionerande förändring bort från enstaka läromedel och till lärarens egen komposition av material från olika källor. Utbildningsradion gjorde radiooch tv-program. De förra fanns på band till Tandbergs rullbandspelare, men avsaknaden av videokassettstandard gjorde att UR-programmet måste avnjutas direkt då det sändes. När det gällde rörlig bild som var anpassad till den egna undervisningsplaneringen var man hänvisad till 16 mm-film. Tillvägagångssättet att ladda filmen i den stora projektorn var en skrämmande utmaning för många lärare. Det fanns flera sätt att hantera dilemmat, som att låta en duktig elev sköta uppgiften eller att radikalt helt avstå från att visa film. Ny teknik utgör alltid utmaningar för skolan. Sättet att hantera dessa varierar från lärare till lärare. Nya krav ställs med internet I vår modell, ytterligare 25 år senare, har datorn och internet på bred front förts in i skolan. Den digitala Bildbandet visade nya världar. världen gör att utmaningen för läraren är större än någonsin, den ger fler kanaler, fler källor och fler sätt att redovisa. Men vad är viktigt? Genom webben tas världen in på ett helt nytt sätt. Tidigare var eleven hänvisad till det närliggande, men nu finns enorma möjligheter att hämta aktuell eller samlad information från stora delar av världen. Med denna FOTO: JONNY GULLSTRAND gigantiska informationsmängd måste läraren lära sina elever helt nya källkritiska strategier. Det blir tydligt i vår modell hur texten i boken alltmer får konkurrera med andra medier. Många lärare oroar sig säkert över detta, men samhället kräver att eleverna står bättre rustade att tolka och sovra även visuella budskap. 10

3 2005 tal webbradio radio UR musikmp3 webb ljud-musik bok kopiatorkopior webbsidor e-bok bild film-tv-ur webb animation global grupp webb bildspel drama Vilka är våra möjligheter med digital teknik? Avstånd och tid krymper Läraren kan föra in världen i klassrummet. Åtkomsten till världen blir allt mer omfattande och ger möjligheter att kommunicera och få information i realtid. Man kan via vädersatelliter ge en bild av ovädret över Mellanamerika. En lärare i engelska kan arbeta med senaste nytt ur nätupplagan av New York Times. Eleverna kan korrespondera i realtid med andra elever oavsett avstånd. Öppenhet och tillgänglighet En annan faktor är den strävan efter öppenhet som genomsyrar internet. När många goda krafter ser möjligheterna i det globala rummet gör många sitt yppersta för att göra information tillgänglig. På nätet publiceras aktuella forskarrapporter och ungdomar delar filer. Offentlighetsprincipen blir idealet i många sammanhang. Alla är med Det är i mötet och interaktionen med andra som vi utvecklar våra mentala textvärldar. Med bloggar och webbaserade samarbetsplattformar får alla elever en chans att delta i diskussionen och behöver inte armbåga sig fram i luftrummet. Läraren kan knyta an till det som skrivits på nätet och ge elever som inte törs tala i stora grupper möjlighet att framföra sina åsikter. Samtal på nätet kan föras på mycket högre abstraktionsnivå och på många fler plan, vilket gynnar eftertanke och reflektion. Tillgodoser fler behov Att ordet dominerar teoretisk undervisning kommer vi inte ifrån, men dominansen behöver inte vara så stor. Digital teknik ökar möjligheterna att variera undervisningen och ta till vara elevers olika lärstilar och förutsättningar. Tillgången till webbaserad media varierar och kompletterar texter och berättelser, men eftersom den nås inom minuter medan intresset och engagemanget fortfarande finns tillåter den en mer följsam undervisning. Om klassrummet dessutom har tillgång till elevdatorer kan elever enskilda eller i grupp arbeta mer individualiserat och stärka inflytandet och öka motivationen. Trots att datorn endast har intagit klassrummen under ett decennium har den redan börjat påverka hur eleverna arbetar och vilka krav lärarna ställer på elevernas sätt att bearbeta informationen. Ursprungstexter kan nås och kompletterande information kan fås inom minuter. Möjligheten att redigera, förfina, korrigera och komplettera gör skrivande via datorn till en helt ny process. En rättstavningsfunktion i ordbehandlingsprogrammet kan ses som fusk för pedagogiska purister av samma dignitet som miniräknaren tidigare utgjorde i många lärares ögon. När datorn i många stycken har tagit över skrivprocessen kan synsättet på undervisningen helt vändas upp och ner. Ett exempel är Arne Tragetons läsinlärning. Fältropet 1980 var läsning på talets grund, medan Trageton vän- 11

4 DIGITAL KOMPETENS der begreppen till att skriva sig till läsning 1. Tanken hade aldrig fötts om inte en sexåring med hjälp av datorn kan åstadkomma ett lika perfekt A som vilken vuxen som helst. Genvägen till skrift genom datorn har visat sig lyckosam i Norge. Den gör att man slipper tampas med svårigheter som har att göra med elevernas outvecklade finmotorik beroende på deras låga ålder och erfarenhet. Eleverna lär sig både att läsa och skriva framgångsrikt. Poängen är att den digitala tekniken kan rymma pedagogiska vinster som vi ännu inte kan förutse. Inga lärare ifrågasätter idag att elever i behov av särskilt stöd använder datorn som hjälpmedel. Datorn, i kombination med anpassad kringutrustning, rymmer möjligheten att fler elever kan känna sig inkluderade i undervisningen. Det digitalt skrivna ordet kan läsas upp för elever med funktionsnedsättning. Talsyntes finns på många olika språk och via webbaserade resurser kan texter konverteras mellan olika språk. Bemästra svårigheterna Dagens ungdomar använder nätet och nya medier som chatt, mess och pod dagligen i hemmet, en generation online. Det innebär att mycket av vad som är viktigt för dem aldrig tar vägen förbi skolan eftersom vuxenvärlden där kan för lite. Det betyder också att 1. Läs vidare: edu.stockholm.se/templates/ MTPage 3188.aspx. Musik, bilder, spel. Ipoden rymmer mer än man anar. spannet är långt mellan skolkulturens skriftspråk och elevernas vardagsspråk. För att eleverna skall vilja och kunna röra sig mellan dessa textvärldar måste det finnas utrymme för båda i skolan. Hemmet är ofta bättre än skolan på att förse barn och unga med digital teknik. Datorer, tv och annan media finns ofta hemma men mer ojämnt fördelade än vad vi tror. Tillgången till och makten över denna teknik blir beroende på klass, kön och ursprung. Det samlade uttrycket för att FOTO: JONNY GULLSTRAND hantera denna utveckling kallar vi digital kompetens. Det kan onekligen te sig oöverstigligt för alla lärare att ta sig an en så omfattande och oöverblickbar utveckling. Men vad krävs då för att börja röra sig i rätt riktning? Otvivelaktigt krävs ett visst mått av mod. När det gäller datorer och internet känner sig läraren ofta underlägsen eleverna. Det blir ofta en hämmande besvärjelse att eleverna kan mycket och nästa tankesteg i besvärjelsen blir att man som lärare inte har något att 12

5 Medioteket Medioteket är en pedagogisk resurs för lärare och personal, i första hand för skolor i Stockholms kommun både fristående och kommunala. Vi erbjuder ett brett urval av tjänster och material som stödjer undervisningen. Tjänsterna finns inom områdena språk- och läsutveckling, skolbilbioteksstöd, tv, radio och film, samt datorn som verktyg och stöd i undervisningen. Vi bedriver fortbildning, seminarier och föreläsningar. Vi är delaktiga i författarbesök på skolor. Vi lånar ut böcker i gruppuppsättningar. Vi lånar ut filmer i olika format dels som webbaserad media som kan ses och höras direkt i datorn, dels som DVD eller VHS. Radioprogrammen kan lånas på CD eller kassetter. Vi erbjuder UR:s hela TV- och radioutbud, andra förlagsfilmer och mycket spelfilm. Vi erbjuder skolbioföreställningar, har digitala videokameror och videoredigeringsstudior för utlåning till elever och lärare. Kontakt: hans.fernstrom@utbildning.stockholm.se. Läs mer på lära ut till sina elever. Men precis som med filmprojektorn är det inte laddandet av filmen som är det väsentliga. Det är att samtala om källkritik, effektiv sökning och sovring av material. Den uppgiften kan inte eleverna förutsättas ta över. Elever är vana nätsurfare, men det innebär inte att de är bra på informationssökning. Elever på gymnasiet använder samma sökstrategier som elever i skolår 4. Tålamod och strategi För att införa digitala möjligheter i sitt klassrum bör läraren ha en medveten strategi att ta en sak i taget, visa tålamod och erövra områden som utmanar den egna digitala kompetensen steg för steg. Att sätta upp stegvisa mål, gärna enligt vidstående förslag, och att utveckla sitt kunnande område för område bör rimligen ha goda utsikter att lyckas. Artikelförfattarna arbetar vid Medioteket, Utbildningsförvaltningen i Stockholm. 4 steg till ett digitalt klassrum De interaktiva skrivtavlorna börjar tränga in i klassrummen. En sådan tavla samlar onekligen stor mediabredd i ett behändigt format. De centrala vinsterna är dock att läraren kan projicera en bild och kan använda den som en gemensam utgångspunkt för undervisningen med hela elevgruppen. Åtkomsten till internet blir då helt central. Det globala rummet och den globala tiden flyttar in i klassrummet. Läraren behåller och stärker sin professionella roll. Gemensam plats för allt material Nästa steg är att använda tekniken för att samla material gemensamt och för att göra den så tillgänglig via webben som det går. Portfolio, inlämningsuppgifter och gemensamma projekt som kan nås och redigeras oavsett plats gör undervisningen till en större angelägenhet för både lärare och elever, med större engagemang som följd. Elevdatorer Det kan vara förlamande att vänta på att många eller att alla elever ska ha var sin dator. Ett mindre antal kan räcka väldigt långt under överskådlig tid. Det är en fördel om de är bärbara, men inte nödvändigt. All information finns inte befintlig digitalt, men skulle vinna på att överföras dit. Utrustningen kan med fördel sättas i skolans bibliotek. Bilder eller artiklar kan projiceras och inlemmas i undervisningen. Med OCR-program översätts den inskannade bilden till redigerbar och uppläsbar text. Syftet kan vara att få den uppläst via talsyntes eller att göra det möjligt att diskutera den gemensamt, men integrationen mellan den analoga texten och den digitala lättillgängligheten som skannern ger är ett viktigt steg mot att föra det vidgade textbegreppet framåt. 13