Tilläggsuppdrag angående försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel Slutrapport

Transkript

1 Tilläggsuppdrag angående försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel Slutrapport

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011 Författare: Ann Lund, HI Ansvarig handläggare: Ann Lund, HI URN:NBN:se:hi pdf Artikelnummer: pdf

3 Tilläggsuppdrag angående försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel Slutrapport Ann Lund Hjälpmedelsinstitutet

4

5 Innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Uppdrag... 5 Hjälpmedel en del av en pågående vård- och rehabiliteringsprocess... 6 Exempel på viktiga föreskrifter och allmänna råd... 7 Läkemedelsverkets föreskrifter (LFVS 2003:11) om medicintekniska produkter Lokala rutiner, regelverk och beslutsstöd... 8 Vad är hjälpmedel?... 8 Förskrivning Fritt val av hjälpmedel Nuläge Informations- och utvecklingsarbete Information Expertstöd Information Information till hjälpmedelsanvändare på webben Sökprocessen via Internet Beskrivning av föreslagna webbtjänster Uppföljning och utvärdering Resultat av utvärderingarna Roller och ansvar Aktuella hjälpmedel i Fritt val av hjälpmedel Kriterier för att erbjudas Fritt val av hjälpmedel Information om Fritt val av hjälpmedel Möjlighet att välja och prova Sammanfattning av hjälpmedelsanvändarnas erfarenheter Förbättringsförslag Bilagor.. 53

6 Förord Hjälpmedelsinstitutet har på regeringens uppdrag samordnat en försöksverksamhet med Fritt val av hjälpmedel. Resultatet av försöksverksamheten samt förslag till fortsatta utvecklingsinsatser har redovisats till regeringen i rapporten Större inflytande och delaktighet Slutrapport från försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel. Den 25 mars 2010 beslutade regeringen om ett tilläggsuppdrag till Hjälpmedelsinstitutet som en uppföljning av försöksverksamheten. I uppdraget ingår att informera om resultat från försöksverksamheten, tillhandahålla expertstöd till landsting och kommuner som har eller planerar att introducera fritt val-system. Uppdraget omfattar även en förstudie kring webbsida som ska underlätta för hjälpmedelsanvändare att söka information om produkter samt möjliggöra erfarenhetsutbyte. I uppdraget ingår även att fortsatt följa effekterna av försöksverksamheten. Denna rapport är en slutredovisning av tilläggsuppdraget. Projektledare på Hjälpmedelsinstitutet har varit Martina Estreen och fr.o.m. den 1 januari 2011 Ann Lund, som också är huvudförfattare till rapporten. Sundbyberg, november 2011 Hjälpmedelsinstitutet Jan Grönlund Direktör 1

7 Sammanfattning Regeringen gav Hjälpmedelsinstitutet ett tilläggsuppdrag gällande Fritt val av hjälpmedel, med start 2010 och slutredovisning i december 2011 (bilaga 1). Hjälpmedelsinstitutets projektledare har deltagit som expert i den särskilda utredning som regeringen genomfört under året. Syftet är att fortsätta stimulera landsting och kommuner att öka brukarinflytandet och valfriheten vid förskrivning av hjälpmedel. Uppdraget omfattar följande insatsområden: Information och utvecklingsarbete Expertstöd Förstudie kring webbsida som ska underlätta för hjälpmedelsanvändare att söka information om produkter samt möjliggöra erfarenhetsutbyte. Arbete med frågor kring återanvändning och effektivare hantering av hjälpmedel (utgått) Fortsatt följa effekterna av försöksverksamheten Efterfrågan har varit stor när det gäller information om innebörden i Fritt val av hjälpmedel. Informationsmaterial har tagits fram och distribuerats på bred front till förskrivare, politiker och tjänstemän. Information till personer som använder hjälpmedel finns tillgänglig både på Hjälpmedelsinstitutets webbplats och i tryckt form. Många landsting och kommuner har visat intresse för Fritt val av hjälpmedel. Hjälpmedelsinstitutets projektledare har medverkat på ett stort antal sammanträden, konferenser, mässor och möten för att presentera nuvarande modell. Ett omfattande researcharbete har gjorts om hur information ska kunna presenteras för hjälpmedelsanvändare på webben. Detta har bland annat resulterat i ett pågående samarbete med Inera AB där presentation av aktuell information nu görs på 1177s webbplats. Fyra delstudier som var och en utvärderar delar av Fritt val av hjälpmedel har genomförts; Enkätutvärdering genomförd av Institutet för hälsoekonomiska studier (IHE) med fokus på erfarenhet av nöjdhet, reparation och service. Enkätutvärdering genomförd av Hörselbron till de som valt hörapparat genom Fritt val av hjälpmedel. 2

8 Intervjuer av 19 personer som valt manuell eller elektriskt driven rullstol under försöksperioden. Intervjuer av förskrivare och hjälpmedelskonsulenter. Resultatet visar att flertalet användare fortfarande är mycket nöjda med att ha använt Fritt val av hjälpmedel vid val av produkt. Det framgår dock att det finns förbättringsområden för att det ska fungera ännu bättre. Både hjälpmedelsanvändare och förskrivare efterlyser ökad kunskap om Fritt val av hjälpmedel. Ett förbättringsområde är att ta fram mer allmän information men även riktad information via olika medier; webbaserad information, handböcker och stöd vid förskrivning. Både förskrivare och hjälpmedelsanvändare efterfrågar kontinuerlig utbildning i effekterna av Fritt val av hjälpmedel. Långsiktiga konsekvenser bör belysas, framförallt hur service och reparationer samt återanvändning ska hanteras. De ökade möjligheterna att påverka sitt val av hjälpmedel upplevs av samtliga hjälpmedelsanvändare som positivt. Att äga sitt hjälpmedel är inget självändamål, farhågor framförs rörande långsiktiga konsekvenser och ansvar för service, reparationer och underhåll. Olika modeller av ökad valfrihet efterfrågas, många hjälpmedelsanvändare önskar ökade valmöjligheter och nivåer av valfrihet inom det befintliga systemet, men även mer kompetent stöd. 3

9 Bakgrund Hjälpmedelsinstitutet har på uppdrag av regeringen ansvarat för försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel under perioden Under 20 månader samordnade Hjälpmedelsinstitutet en praktiskt orienterad försöksverksamhet i tre län; Kronoberg, Sörmland och Stockholm. En slutrapport lämnades till regeringen i februari Under försöksperioden utarbetades metoder för att möjliggöra Fritt val av hjälpmedel inom rådande lagstiftning och regelverk. Den utvärdering som genomfördes visade att de som valt att använda möjligheten till större inflytande var mycket nöjda. Användarna upplevde att de fått bra information och att de kände sig trygga i att veta hur hjälpmedlet fungerade. I försöksverksamheten var eget ägande den lösning man provade. Då ett hjälpmedelsbehov uppstår kontaktas en förskrivare som bedömer behovet. Om förskrivaren och användaren kommer överens om att tillämpa Fritt val av hjälpmedel fattas ett egenvårdsbeslut. Användaren får då en rekvisition på anvisat belopp. Användaren köper, äger och ansvarar därefter för hjälpmedlet. Förskrivaren kan vara behjälplig med inträning och inställning om behov finns. Kronobergs läns landsting och Stockholms läns landsting valde att permanenta möjligheterna att använda Fritt val av hjälpmedel då försöksperioden upphörde. Sörmland återinförde möjligheten under Fritt val av hjälpmedel syftar till att öka den enskildes valfrihet att välja det hjälpmedel som bäst överensstämmer med de personliga behoven och önskemålen. De användare som utnyttjat möjligheten anger att de upplever ökad delaktighet och ökade möjligheter att påverka. Vid utvärderingen av försöksverksamheten framkom några områden där fortsatt utvecklingsarbete behövs. Tillgång till service och reparationer är ett sådant. Möjligheter till återanvändning av hjälpmedel samt tillgång till visningsmiljöer ett annat. Hjälpmedelsanvändarna upplever ett stort behov av att kunna se, uppleva och få prova sitt hjälpmedel innan man väljer att köpa det. Under våren 2011 har ytterligare en omfattande utvärdering genomförts, resultatet av utvärderingen redovisas i denna skrift. 1 Fritt val av hjälpmedel, artikelnummer

10 Uppdrag Utvärderingen av försöksverksamheten visade att de som valt att utnyttja möjligheten att använda Fritt val av hjälpmedel var mycket nöjda. Regeringen ville därför möjliggöra och stödja huvudmännen i arbetet med att införa Fritt val av hjälpmedel. Målsättningen är att så många som möjligt ska ha rätt att själva påverka valet av hjälpmedel i framtiden. Regeringen gav Hjälpmedelsinstitutet ett tilläggsuppdrag med start 2010 och slutredovisning i december 2011 (bilaga 1). Syftet är att fortsätta stimulera landsting och kommuner att öka brukarinflytandet och valfriheten vid förskrivning av hjälpmedel. Uppdraget omfattar följande insatsområden: Information och utvecklingsarbete Expertstöd Förstudie kring webbsida som ska underlätta för hjälpmedelsanvändare att söka information om produkter samt möjliggöra erfarenhetsutbyte. Arbete med frågor kring återanvändning och effektivare hantering av hjälpmedel (utgått) Fortsatt följa effekterna av försöksverksamheten Martina Estreen påbörjade uppdraget, i januari 2011 tog Ann Lund över projektledarrollen. 5

11 Hjälpmedel en del av en pågående vård- och rehabiliteringsprocess Hjälpmedel är en viktig förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna fungera i sin miljö samt vara aktiva och delta i samhällslivet. Det finns olika vägar att få tillgång till hjälpmedel och det är olika aktörer som har ansvaret för dessa. Hjälpmedel för det dagliga livets aktiviteter, exempelvis att sköta sin hygien och förflytta sig är sjukvårdshuvudmannens ansvar och skyldighet enligt hälso- och sjukvårdslagen. Hjälpmedelsförskrivning är en del i en habiliterings- eller rehabiliteringsprocess och kan vara en av flera insatser för att nå uppsatta mål i en habiliterings-, rehabiliterings- eller vårdplan. Detta gäller oavsett om hjälpmedlet har förskrivits eller erhållits inom Fritt val av hjälpmedel. I den nyligen utgivna skriften Förskrivningsprocessen, Fritt val av hjälpmedel, Egenansvar 2 (bilaga 2), beskrivs de lagar, förordningar och föreskrifter som styr och påverkar hjälpmedelsområdet. Hjälpmedelsförskrivning är en hälso- och sjukvårdsåtgärd och styrs av samma författningar som övrig hälso- och sjukvård. Nedanstående stycken är i hög grad hämtade från den nyligen publicerade skriften. Inom hjälpmedelsområdet gäller både lagar och författningar som riktar sig allmänt till hälso- och sjukvårdens område och författningar som särskilt riktar sig till hanteringen av hjälpmedel och medicintekniska produkter. Särskilt viktiga lagar på hjälpmedelsområdet är: Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Beskriver de grundläggande regler som gäller för all hälso- och sjukvård och anger främst vårdgivarnas skyldigheter. Lagen är en målinriktad ramlag, vilket innebär att den innehåller övergripande mål och ramar för verksamheten och är inte detaljerad. Skälen är bland annat att sjukvårdshuvudmännen utifrån det kommunala självstyret ska ha en viss frihet att utforma insatserna efter lokala och regionala behov. Det är också i hälso- och sjukvårdslagen som vårdgivarens skyldighet att erbjuda hjälpmedel till personer med funktionsnedsättningar beskrivs, 3b och 18 b. Patientsäkerhetslagen (2010:659). Här finns bestämmelser om bland annat hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter, behörighets- och legitimationsfrågor, vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete samt Socialstyrelsens tillsyn och vissa straffbestämmelser. I det systematiska patientsäkerhetsarbetet ska även patienten samt anhöriga/närstående involveras

12 Lagen om medicintekniska produkter (1993:584). Innehåller allmänna bestämmelser om hanteringen av medicintekniska produkter, krav på att en medicinteknisk produkt ska vara lämplig för sin användning och att den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter. Lagen om offentlig upphandling (2007:1091) är också en viktig lag eftersom den är grunden för upphandling av hjälpmedel och den begränsning av det sortiment av hjälpmedel som sjukvårdshuvudmannen kan erbjuda. Exempel på viktiga föreskrifter och allmänna råd Det är framför allt tre föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen samt en föreskrift från Läkemedelsverket som är centrala för hjälpmedelsområdet. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1) om användningen av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Verksamheter inom hälso- och sjukvården som använder medicintekniska produkter är skyldiga att se till att endast säkra och medicinskt ändamålsenliga produkter används. I Socialstyrelsens föreskrifter tydliggörs vårdgivarens, verksamhetschefens och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar när det gäller användningen av medicintekniska produkter. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömningen av om en hälsooch sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Hälso- och sjukvårdsåtgärder kan i vissa fall om det är patientsäkert överlåtas till en patient att utföra själv eller med hjälp av någon annan. Detta kallas egenvård. I Socialstyrelsens föreskrifter tydliggörs vad som gäller vid sådana bedömningar och beslut. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvård ska bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård, vilket bland annat innebär att den ska vara av god kvalitet. Kvaliteten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen ska organiseras så att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården. I Socialstyrelsens föreskrifter tydliggörs vårdgivarens, verksamhetschefens och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet. 7

13 Läkemedelsverkets föreskrifter (LFVS 2003:11) om medicintekniska produkter. Föreskriften innehåller krav som ska uppfyllas för att en medicinteknisk produkt ska få CE-märkas och släppas ut på marknaden. Föreskriften innehåller också bestämmelser om specialanpassning av produkter, bland annat vem som får utfärda en anvisning och att produkten ska vara avsedd för endast en namngiven person. Lokala rutiner, regelverk och beslutsstöd Utöver författningar finns det inom hälso- och sjukvårdens område lokala rutiner eller lokala riktlinjer som beslutas av vårdgivaren. Lokala rutiner eller riktlinjer kompletterar och tolkar lagar, förordningar och föreskrifter utifrån verksamhetens förutsättningar. Sjukvårdshuvudmännen beslutar om vilka regler som ska gälla för förskrivning av hjälpmedel, vilket dokumenteras i form av regelverk, handbok, riktlinjer, hjälpmedelsguide etc. Sådana rutiner och riktlinjer får inte gå emot regler i gällande författningar. All personal som arbetar inom hälso- och sjukvårdens område är skyldiga att arbeta utifrån gällande policy, riktlinjer och rutiner för den aktuella verksamheten. Vad är hjälpmedel? ICF ICF (International Classification of Functioning Disability and Health) är ett klassifikationssystem som är utformat av WHO. Syftet med klassifikationen är bl.a. att skapa ett gemensamt språk för att beskriva hälsorelaterade tillstånd i syfte att förbättra kommunikationen mellan olika användare såsom hälso- och sjukvårdspersonal, forskare, politiker och allmänhet. Klassifikationen bygger på en medicinsk och social modell som inkluderar det biologiska och sociala perspektivet. Det möjliggör en beskrivning av individens behov på ett samlat sätt med ett standardiserat språk och gemensam struktur. ICF är ett redskap som kan ge underlag för åtgärder och individuella planer samt underlätta samsyn mellan de som möter patienten och beslutsfattare på olika nivåer. ICF tar hänsyn till hur omgivningen samt patientens personlighet och hälsa påverkar dess aktivitet istället för att fokusera på skada eller funktionsnedsättning. Med ICF kan man beskriva sjukdoms- och hälsotillstånd, vilket är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande vid ett visst tillfälle. Det beskrivs med olika komponenter och av bilden på sidan 9 framgår hur dessa interagerar med varandra. 8

14 Figur 1. Modellen för ICF som visar hur de olika komponenterna interagerar. De olika komponenterna i ICF är: Kroppsfunktioner fysiologiska eller psykologiska funktioner i kroppssystemen. Kroppsstrukturer kroppens anatomiska delar som organ, lemmar och deras komponenter. Aktivitet är en persons utförande av en uppgift eller handling. Aktivitetsbegränsningar är svårigheter som en person kan ha vid genomförande av aktiviteter. Delaktighet är en persons engagemang i en livssituation. Delaktighetsinskränkningar är problem som en person kan ha i engagemang i livssituationer. Omgivningsfaktorer utgörs av den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken människan lever och verkar. Personliga faktorer omfattar bl.a. kön, kulturell bakgrund, ålder, livsstil, kondition och uppfostran. De flesta hjälpmedel som används inom hälso- och sjukvården är medicintekniska produkter. Det är tillverkarens syfte med produkten som är avgörande i detta sammanhang. En produkt som enligt tillverkarens uppgift ska användas, separat eller i kombination med annat, för att påvisa, förebygga, övervaka, behandla, lindra eller kompensera för en sjukdom, skada eller en funktionsnedsättning är en medicinteknisk produkt. Detta gäller även produkter som är avsedda att undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process. Det finns dock produkter som inte är medicintekniska produkter som kan användas som hjälpmedel, detta gäller t.ex. många IT-produkter. 9

15 Då en person har behov av hjälpmedel kan man få detta behov tillgodosett via hälso- och sjukvården antingen via förskrivning eller som ett beslut om Fritt val av hjälpmedel. Förskrivaren bedömer behovet och avgör vilket alternativ som kan erbjudas. Förskrivning Alla delar i förskrivningsprocessen är hälso- och sjukvårdsuppgifter som i regel fullgörs av legitimerade yrkesutövare under personligt yrkesansvar. Förskrivaren ska beakta de allmänna skyldigheter som ingår i yrkesutövningen, exempelvis att utföra arbetet i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, att vården så långt som möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten samt att dokumentera i patientjournal. Vid förskrivning av hjälpmedel ska även Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:1) följas om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Vid förskrivning av hjälpmedel ansvarar förskrivaren för att de olika faserna i förskrivningsprocessen genomförs. Det betyder bland annat att efter behovsbedömning prova ut, välja lämplig produkt, anpassa, informera, instruera, träna samt följa upp och utvärdera funktion och nytta. Givetvis ska de olika faserna göras i samråd med patienten. Fritt val av hjälpmedel Fritt val av hjälpmedel är ett komplement till den vanliga förskrivningen av hjälpmedel i syfte att öka den enskildes valfrihet och inflytande. Efter behovsbedömning ska förskrivaren i samråd med patienten göra en bedömning om det är patientsäkert att han eller hon via en rekvisition själv kan välja och köpa ett hjälpmedel. Ett sådant beslut om Fritt val av hjälpmedel är ett egenvårdsbeslut enligt Socialstyrelsens föreskrifter (2009:6) om bedömning av, om hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Själva bedömningen och beslutet är hälso- och sjukvårdsuppgifter som ska dokumenteras i patientjournalen. Bedömningen ska alltid utgå ifrån patientens situation och förutsättningar att utföra egenvården på ett patientsäkert sätt, antingen själv eller med hjälp av någon annan. Den individuella prövningen avgör om hela eller delar av förskrivningsprocessen kan överlåtas. Oavsett vilket har förskrivaren ansvar för habiliterings- och rehabiliteringsprocessen samt för uppföljning av bedömningen av egenvård. 10

16 Egenansvar När den enskilde köper ett hjälpmedel inom sitt egenansvar har hälso- och sjukvården inget ansvar. Förskrivaren ansvarar endast för eventuella individuella råd som oftast ska dokumenteras i patientjournalen. 11

17 Nuläge Dagens modell med Fritt val av hjälpmedel eget ägande Ett eget ägande av hjälpmedlet är den modell som har använts hittills inom ramen för Fritt val av hjälpmedel. Det innebär att användaren via sin rekvisition själv köper det hjälpmedel han/hon valt hos valfri leverantör, inom ramen för de kriterier som finns uppställda; leverantören skall inneha F-skattesedel och kunna ta emot rekvisition Ägandet innebär att man också har ett ansvar för eventuella reparationer eller serviceåtagande som krävs. Då behovet upphör är det ägaren som själv beslutar hur hjälpmedlet skall hanteras, hjälpmedlet lämnas alltså inte tillbaka till hjälpmedelsverksamheten. Redan under försöksperioden lämnades många synpunkter på utformningen av Fritt val av hjälpmedel. Ägandefrågan med tillhörande rekvisitionssystem var ett område som väckte många frågor både hos förskrivare och hos användare. De frågor som framförallt förekom var; Vad händer om jag valt fel hjälpmedel? Hur gör jag om jag inte längre har behov av det hjälpmedel jag äger eller om mina behov förändras? Vem kan hjälpa mig att laga, serva och reparera mitt hjälpmedel? Blir det kostnadsdrivande för landstinget och kommunen? Både förskrivare, hjälpmedelsanvändare och tjänstemän har i genomförda utvärderingar framfört att ägandet begränsar andelen personer som är intresserade av Fritt val av hjälpmedel. Det finns en rädsla för vad som ingår i det egna ansvaret om hjälpmedlet går sönder eller behöver servas. Det finns även farhågor rörande vad som händer om valet av hjälpmedel visar sig vara felaktigt eller om behoven förändras. Någon användare uttrycker att ägande i sig är inte avgörande utan tillgång till lämpligt hjälpmedel är viktigare. De län som deltog i försöksverksamheten har samtliga permanentat möjligheten att använda Fritt val av hjälpmedel som ett komplement till traditionell förskrivning. Förutsättningarna varierar mellan de tre länen vad gäller omfattning av produktområden, ersättningsnivåer och giltighetstid för rekvisitionen. I Stockholm gäller rekvisitionen 6 månader och i Kronoberg och Sörmland 3 månader. I december 2010 beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) i Stockholm att Fritt val av hjälpmedel ska fortsätta under Vid samma tillfälle togs även beslut om att inkludera möjligheterna för Fritt val av hjälpmedel i regelboken för basal hörselrehabilitering. Detta efter att HSN tidigare i år fattat beslutet att införa 12

18 vårdval inom basal hörselrehabilitering från och med den 1 september HSN-förvaltningen har i uppdrag att upphandla ett sortiment av hörapparater. I november har ca 5000 personer valt att använda Fritt val av hjälpmedel. Många landsting är intresserade av att utreda förutsättningarna för ett införande av Fritt val av hjälpmedel. I maj 2010 beslutade Hjälpmedelsnämnden i Halland att utreda införandet av friare val av hjälpmedel. Landstinget i Uppsala planerar att införa Fritt val av hjälpmedel i januari Landstinget i Jönköpings län, har beslutat att under 2011 utreda möjligheterna att införa Fritt val av hjälpmedel. I Dalarnas läns landsting, Östergötlands läns landsting, Örebro läns landsting samt landstinget i Värmland och Region Skåne diskuteras också frågan. 13

19 Informations- och utvecklingsarbete Information Under 2010 och 2011 har det varit stor efterfrågan på information om vad Fritt val av hjälpmedel innebär. Såväl förskrivare som politiker, tjänstemän och hjälpmedelsanvändare söker ökad kunskap om möjligheter och konsekvenser vid ett införande av Fritt val av hjälpmedel. Hjälpmedelsanvändaren är angelägen om att få så god information som möjligt om vad det fria valet betyder både i det korta och långa perspektivet. Förskrivarna funderar mycket över vilket ansvar de har när ett egenvårdsbeslut gällande Fritt val av hjälpmedel fattas i jämförelse med förskrivning av hjälpmedel. På den politiska nivån förekommer framförallt frågor som rör kostnadsutveckling men även möjligheten att tillgodose behoven hos de som inte vill eller kan välja sitt hjälpmedel på egen hand. Hjälpmedelsleverantörerna har också varit mycket intresserade att ta del av de erfarenheter som är gjorda, vad som händer inom området samt hur utvecklingen ser ut i landet. Rapporter Hjälpmedelsinstitutet har förutom slutrapporten som överlämnades till regeringen i februari 2010 tagit fram en kortversion, Delaktighet ökar livskvalitet. Parallellt med detta uppdaterades rapporten om hur några europeiska länder arbetar med Fritt val av hjälpmedel. Båda rapporterna översattes till engelska Involvement increases quality of life respektive Europe with Free Choice of Assistive Technology The provision of assistive devices in specific European countries Informationsmaterial Under 2011 har informationsmaterial tagits fram och skickats till politiker inom hälso-och sjukvårdens område, både inom landstinget och i kommunen (bilaga 3). Vidare har en utförlig informationsbroschyr utarbetats som vänder sig direkt till förskrivare. Broschyren har distribuerats via olika facktidskrifter samt delats ut vid utbildningstillfällen och på mässor och konferenser (bilaga 4). Samtliga rapporter och informationsbroschyrer finns att hämta som nedladdningsbara pdf-filer på HIs webbplats. 14

20 Nyhetsbrev Under försöksperioden tog projektet fram ett nyhetsbrev Fritt val-nytt. Brevet har distribuerats efter given adresslista fram till våren Sammanlagt ca 600 personer har prenumererat på nyhetsbrevet. Hjälpmedelsinstitutet använder webbplatsen för att sprida information om projektet. Webbplatsen uppdateras kontinuerligt och förmedlar aktuell information om vad som händer inom området. Söktjänsten för att hitta hjälpmedel och foldern Här hittar du hjälpmedel uppdateras kontinuerligt. I samband med den första uppdateringen av foldern gjordes ett brett utskick till leverantörerna. Till utskicket bifogades en uppdaterad version av foldern och Fritt val-loggan som leverantörerna gärna får använda i sin marknadsföring och information. I den senaste versionen av foldern finns nu 142 leverantörer/butiker med som tar emot rekvisition inom Fritt val. När den första trycktes var det 115 stycken. Foldern innehåller kontaktuppgifter till leverantörer som tar emot rekvisitionen och kan hantera privat slutkund. Foldern finns nu endast att ladda ned som pdf på Konferenser, mässor och föredrag Information har även getts i nationella sammanhang. Ett öppet och välbesökt föredrag på Almedalen genomfördes i juli Arrangörer av riktade konferenser och mässor har visat stort intresse. Här kan nämnas nationella konferenser för hjälpmedelstekniker, hörselchefer, hjälpmedelschefer samt SKL:s konferens Funktionshinder i tiden. Internationellt Den 1 juni 2010 presenterades Fritt val av hjälpmedel vid Konference om inkøb af hjælpemidler i Middelfart i Danmark. Konferensen anordnades av Hjælpemiddelinstituttet. Fritt val av hjälpmedel har i Stockholm presenterats för två kinesiska delegationer. Första tillfället var i juni 2010, för mellanchefer från Guangdong-provinsen och unga kineser som gick en tre veckors utbildning på Stockholms universitet. Det andra tillfället var i augusti för China Disabled Person s Federation. Under april månad 2011 presenterades Fritt val av hjälpmedel på en internationell konferens anordnad av European Commission: Internal Market for assistive ICT i Bryssel. 15

21 Inom ramen för EU-kommissionens projekt AbilityNet har projektledaren på Hjälpmedelsinstitutet ett antal personer i Stockholm, Sörmland, Kronoberg, Halland och ordföranden för HIs brukarråd intervjuats angående Fritt val av hjälpmedel. Personer i Halland intervjuades eftersom de planerar att införa ett friare val av hjälpmedel. Syftet med intervjuerna är att presentera Fritt val av hjälpmedel som det goda exempel det är. EU-kommissionens rapport ska vara klar under Intervjuer och möten med representanter för olika utländska organisationer har genomförts. Till den nationella konferensen som genomförs 8 december 2011 har informationsmaterial i form av magasinet Fritt val av hjälpmedel tagits fram. 16

22 Expertstöd Information Det har varit stor efterfrågan på expertstöd ute i de olika verksamheterna. Presentationer av nuvarande förutsättningar för införande och genomförande av Fritt val av hjälpmedel har skett i olika sammanhang. Många landsting har efterfrågat utförlig information, ofta utifrån en politisk vilja att värdera om införandet är aktuellt i den egna verksamheten. Hjälpmedelsnämnder, handikappråd och konferenser där politiker och tjänstemän möts har varit välbesökta av projektledaren. Projektledaren har varit sakkunnig i Uppsala läns landsting i deras förarbete för införandet av Fritt val av hjälpmedel. Projektledaren har även varit delaktig i diskussioner med landstinget Halland, landstinget Dalarna, Örebro läns landsting samt landstinget i Värmland rörande Fritt val av hjälpmedel. Parallellt med detta har Hjälpmedelsinstitutets skrift Förskrivningsprocessen omarbetats och uppdaterats vilket medfört att aktuell information om vad som gäller vid förskrivning av Fritt val av hjälpmedel finns tillgänglig. Regeringen har tillsatt en särskild utredare som i sin tur samlat en grupp experter till sin hjälp. Ansvarig projektledare från Hjälpmedelsinstitutet har varit aktiv deltagare i gruppen. Sammanställning av genomförda insatser redovisas i bilaga 5. Förskrivningsprocessen Förskrivningsprocessen är en vägledande generell modell för hur förskrivning av hjälpmedel ska gå till. Förskrivningsprocessen visar inte omfattning av vilka produkter som är möjliga att förskriva och innehåller inte heller lokala rutiner. Inom ramen för Hjälpmedelsinstitutets tilläggsuppdrag inom Fritt val av hjälpmedel har Förskrivningsprocessen reviderats. Skriften finns att hämta som pdf-fil på Det finns även ett webbaserat självinstruerande utbildningsmaterial om förskrivningsprocessen som dock ännu inte uppdaterats. I arbetet med revideringen av skriften har jurist Dina Jacobson medverkat. Hon har kunskaper om hälso- och sjukvårdsjuridik generellt och specifikt om juridiken vid förskrivning av hjälpmedel. Den första upplagan av Förskrivningsprocessen togs fram år 2000 och reviderades under Skriften och tillhörande självstudiematerial har tillsammans med lokalt 17

23 framtaget material varit ett värdefullt stöd och vägledning för förskrivare och annan personal som arbetar inom hjälpmedelsområdet. Införandet av Fritt val av hjälpmedel innebär bland annat en delvis annorlunda roll för förskrivare som får en mer konsultativ och rådgivande roll. Detta innebär att i den reviderade skriften har förskrivarens roll och ansvar inom Fritt val av hjälpmedel beskrivits utifrån den modell som prövades i försöksverksamheten och som gällde vid projektets avslutande. Det betonas dock att en utredning om förutsättningarna för Fritt Val av hjälpmedel pågår under 2011, vilket kan medföra förändringar i nuvarande regelverk. Vidare medför lokala prioriteringar och den tekniska utvecklingen med allt mer så kallade smarta produkter att gränser flyttas mellan hälso- och sjukvårdens hjälpmedelsansvar och den enskildes egenansvar. Förskrivare och annan personal inom hjälpmedelsområdet får därmed en större roll att ge råd och rekommendationer om hjälpmedel som inte förskrivs men som finns att köpa i den allmänna handeln. Flera författningar som direkt eller indirekt reglerar hjälpmedelsområdet har också varit föremål för en hel del förändringar under de senaste åren. Denna utveckling kommer sannolikt också att innebära att det som ligger inom hälso- och sjukvårdens hjälpmedelsansvar blir mer komplext och ställer större krav på expertkunskap, speciellt i kontakter med nya hjälpmedelsanvändare. Syftet med skriften är även fortsättningsvis att den ska vara en vägledning för förskrivare och annan personal inom hjälpmedelsområdet. I skriften poängteras att innehållet är tolkningar av gällande författningar och att det inte utesluter en annan tolkning på det lokala planet eller i det enskilda ärendet. Till arbetet med den nu reviderade skriften har förutom Dina Jacobson, en referensgrupp med representanter från hjälpmedelsverksamheter från olika delar av landet medverkat. Under arbetets gång har också tolkningar diskuterats med tjänstemän på Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. Riktade utbildningar med utbildare från Hjälpmedelsinstitutet samt med juridiskt stöd har genomförts till förskrivare under ett flertal tillfällen i Sörmlands läns landsting, landstinget i Uppsala samt i Kronborgs läns landsting. 18

24 Information till hjälpmedelsanvändare på webben I tilläggsuppdraget har ingått att göra en förstudie kring webbsida som ska underlätta för hjälpmedelsanvändare att söka information om produkter samt möjliggöra erfarenhetsutbyte. Ett stort och omfattande arbete har lagts ner på detta. En utförligare beskrivning av hur förstudien genomförts återfinns i bilaga 10. Nedan följer en kort beskrivning av arbetet samt det resultat som framkommit. Användare av hjälpmedel är en mycket heterogen grupp, med olika behov, förutsättningar, intressen, kunskap och erfarenheter. Nästan 10 procent av Sveriges befolkning använder hjälpmedel för att kompensera ett funktionshinder. 3 En Internetsida med information om hjälpmedel bör främst vända sig till personer, med tillgång till Internet, inom följande målgrupper: Personer med funktionsnedsättning i behov av hjälpmedel Personer som har valt att använda Fritt Val av hjälpmedel Personer som själva ska välja ett hjälpmedel Anhöriga Cirka 70 procent av alla hjälpmedel används av personer som är äldre än 64 år. 4 Tillgången till Internet är ännu så länge betydligt lägre för den äldre delen av befolkningen jämfört med befolkningen i övrigt. 5 Bland personer med funktionsnedsättning varierar tillgången till Internet. Bland personer med psykisk funktionsnedsättning uppskattas till exempel att endast procent har tillgång till Internet. 6 Sökprocessen via Internet Att söka produktinformation via nätet är vanligt, av nätanvändarna uppger 87 procent att man använder Internet för att göra detta. Att söka prisjämförelser är också relativt vanligt. 7 Det finns dock inga uppgifter om hur användare av hjälpmedel söker information via Internet. 3 Lorentzon Peter, Hjälpmedelsverksamheten i Sverige, 2010, Hjälpmedelsinstitutet 4 Lorentzon Peter, Hjälpmedelsverksamheten i Sverige, 2010, Hjälpmedelsinstitutet 5 Findahl Olle, Svenskarna och Internet 2010,.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) 6 Christiansson, S (2009). Kartläggning av behov avseende kommunikationstjänster för personer med funktionsnedsättning, PTS. 7 Findahl Olle, Svenskarna och Internet 2010, Olle Findahl.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) 19

25 Inom ett närliggande område, hälsoinformation, finns det uppgifter som tyder på att det är vanligare att söka praktiska upplysningar såsom telefonnummer och öppettider än specifik hälsoinformation via Internet. 8 Detta stämmer även med resultatet från den kartläggning som Hjälpmedelsinstitutet genomförde våren 2010 bland personer som fått sin rollator via Fritt val av hjälpmedel. De som då angav att de använt Internet för att söka information inför sitt val hade framförallt sökt information om adress och telefonnummer till butiker. Sökprocessen är en komplex och mycket individuell process. Vissa användare vet ganska exakt vad de vill ha för produkt, man har till exempel sett en viss rollator och söker information om just denna produkt. Andra användare är mindre precisa i vad de vill ha, de kanske söker en rollator men är mer utforskande i sin sökprocess. Med utgångspunkt i intervjuer och litteraturstudier har vi valt att förenkla sökprocessen till fyra processteg; Upptäcka problem, Upptäcka behov, Hitta möjliga produkter samt Utforska produkten. Figur 2. Förenklad sökprocess. I det första processteget Upptäcka problem upptäcker användaren/vårdgivaren eller anhörig symtom som kan leda till ett behov av hjälpmedel. Användaren kontaktar sjukvården om man inte redan befinner sig inom ramen för denna. Detta steg är starkt individuellt och mycket beroende av de symtom som användaren har. I detta skede är det mycket viktigt att användaren kommer i kontakt med sjukvården. Att själv via en webbsida försöka lösa eventuella problem med ett hjälpmedel är inte att rekommendera. I det andra processteget Upptäcka behov har användaren kunskap om sina problem och kan ha önskemål om vissa egenskaper hos en produkt. Fortfarande behövs ett stöd från sjukvården för att hjälpmedlet ska integreras som en del i en vård- och rehabiliteringsprocess. I det tredje processteget Hitta möjliga produkter har användaren en god kunskap om sin funktionsnedsättning och sina behov. En van hjälpmedelsanvändare går troligtvis direkt in i detta processteg. Användaren vet vilka egenskaper hos ett hjälpmedel som han/hon anser vara viktiga. 8 Findahl Olle, Svenskarna och Internet 2010, Olle Findahl..SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur). 20

26 I det sista processteget Utforska produkten ges användaren möjlighet att testa och utforska produkten. Samtidigt utvärderas de egenskaper hos produkten som legat till grund för valet. Beskrivning av föreslagna webbtjänster Genom ett omfattande analysarbete identifierades att antal frågeställningar som en hjälpmedelsanvändare som söker information om hjälpmedel kan ha. Utifrån analysarbetet och de inventerade frågeställningarna identifierades ca 50 internetbaserade tjänster som skulle kunna svara på frågor och skapa värde för användaren. Sammanfattningsvis konstaterades att webbaserad information som ger användaren stöd och information om hjälpmedel i de första två processtegen, Upptäcka problem och Upptäcka behov antingen blir allt för omfattande och komplex, och därmed svår att ta till sig, eller allt för generell. En internetbaserad tjänst för att underlätta för hjälpmedelsanvändare att söka information om produkter och hjälpmedel bör därför främst ge stöd i de två sista stegen av sökprocessen, Hitta möjliga produkter samt Utforska produkten, se figur 2. Utifrån kartläggningen framkom att följande tjänster skulle kunna ge användaren ett stöd i sitt val av hjälpmedel: En funktion för att på ett enkelt sätt hitta till olika miljöer där det finns möjlighet att utforska, testa och prova produkterna: Utforska produkten Hitta butiker och utställningar -tjänsten ger framför allt användaren stöd i de två sista stegen av sökprocessen, se figur 2. En lista över olika typer av hjälpmedel med möjlighet att filtrera utifrån de egenskaper som användaren anser vara viktiga: Hitta möjliga produkter Lista hjälpmedel. En uppskattning baserad på nuvarande erfarenheter är att antalet besök på en informationssida om hjälpmedel bedöms vara för låg för att möjliggöra en extern finansiering t.ex. via annonser. Trovärdigheten i tjänsten kan även påverkas negativt av en annonsfinansiering. Ett annat alternativ skulle kunna vara att marknadsföra tjänsterna i form av en prenumeration. Tjänsterna måste då skapa reellt värde för användarna. En användare som ska välja ett hjälpmedel gör troligtvis detta vid ett eller några få tillfällen och motiveras då inte till att prenumerera på tjänsten. Avgörande för att få ett genomslag för en webbsida med information om hjälpmedel är att den når så många som möjligt i målgruppen samt att det finns en upparbetad struktur för att underhålla materialet. Detta förutsätter en informationsspridning både på nationell nivå och landstings/regional nivå samt att det material 21

27 som redan finns används på ett konstruktivt sätt. Det krävs även att de insatser som görs i statens, landstings och kommuners regi samordnas. Internettjänsten har spridning både på nationell nivå och på landsting/ regional nivå, alla landsting utom Stockholm är anslutna. Bakom webbplatsen står den svenska sjukvården genom alla landsting och regioner i samverkan. Många landstings webbplatser hänvisar till 1177.se. På landstings/regional nivå finns ett stort antal regionala informatörer som svarar för att komplettera och uppdatera informationen på 1177.se. De lokala redaktionerna har förutsättningar att bevaka lokala förändringar och att göra uppdateringar avseende dessa. En naturlig plats för webbaserade tjänster som ska ge användare stöd i sitt val av hjälpmedel bör således vara i befintliga struktur. Hjälpmedelsinstitutet har därför inlett ett samarbete rörande de föreslagna webbtjänsterna med och Valtech AB. Utforska produkten Hitta hjälpmedelsbutiker och utställningar Personer som själva ska välja ett hjälpmedel ser ett stort värde i att kunna testa olika hjälpmedel 9 innan valet görs. Det finns olika fysiska miljöer där det är möjligt att se och testa olika hjälpmedel; hjälpmedelsbutiker, visningsmiljöer för hjälpmedel, hjälpmedelsmässor, hjälpmedelsutställningar och hjälpmedelscentraler. På finns under rubriken Lista och jämför vård möjlighet att hitta adressuppgifter till olika vårdinrättningar. Att komplettera detta med möjligheten att även hitta information om olika ställen där man kan titta på och prova olika hjälpmedel vore önskvärt. Ny tjänst på I samarbete med och Valtech AB har tjänsten Hitta hjälpmedelsbutiker och utställningar tagits fram och finns nu inom den befintliga webbstrukturen på Detta innebär att det på presenteras butiker och utställningar som har hjälpmedel att visa för användare. Butikerna och utställningarna listas enligt följande kategorier: Hörhjälpmedel Synhjälpmedel Rörelsehjälpmedel Kommunikationshjälpmedel Kognitionshjälpmedel Hemhjälpmedel 9 Hitta och jämför vård på 22

28 Hygienhjälpmedel Ortopediska hjälpmedel Medicinska behandlingshjälpmedel Övrigt Underlaget med butiker och utställningar sammanställs och uppdateras av Hjälpmedelsinstitutet under 2012 och Därefter föreslås att ansvaret övergår till respektive landsting eller region Benämning och antal kategorier är dynamiskt och kan ändras över tid. Figur 3. Hitta hjälpmedelsbutiker och utställningar på För varje miljö kommer följande uppgifter att presenteras: Företagsnamn Landsting/Län Adressuppgifter (Gatuadress, Postadress) Telefonnummer Webbadress (länk) Typ av hjälpmedel Typ av fysisk miljö Karta, varje enhet ska illustreras med symbol och vara möjlig att klicka på samt då få upp bubbla med adress-information 23

29 Det framgår tydligt för användaren att adresslistan sammanställts och godkänts av Hjälpmedelsinstitutet. Hjälpmedelsanvändaren ska kunna hitta butiker och utställningar utifrån region och kategori av hjälpmedel. Efter driftsättning av sidan är en kontinuerlig utvärdering tillsammans med användare viktig. Utifrån detta bör sedan uppdateringar och förändringar av sidans innehåll göras. Hitta möjliga produkter Lista hjälpmedel Nedanstående tjänst är inte färdigutvecklad men kommer att finnas med i de pågående diskussioner som Hjälpmedelsinstitutet har med Inera AB om utveckling av olika webbtjänster inom hjälpmedelsområdet. I detta alternativ får användaren tillgång till en ren sökfunktion som bygger på att man söker information om en viss typ av hjälpmedel t.ex. rollator. Resultatet presenteras i en lista med olika produkter. I listan finns namn och bild på produkten, en kortfattad informationstext samt leverantörens namn. Figur 4. Exempel på hur en sökning skulle kunna se ut. Som ett komplement skulle djupare information kunna finnas för respektive hjälpmedel. Exempel på detta kan vara vilka olika höjder och bredder som finns på olika produkter. Denna tjänst skulle ge användaren stöd framförallt i processteget att hitta möjliga produkter", se figur 2. Parallell utredning inom Jämlik hälso- och sjukvård Inom ramen för överenskommelsen om Jämlik hälso- och sjukvård som slöts mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) den 16 juni 2011 har Inera AB tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet under hösten 2011 genomfört 24

30 en förstudie. Resultatet från förstudien redovisades den 20 oktober 2011 och beskriver vilken information brukare och patienter har nytta av vid val av eller erhållande av hjälpmedel samt hur information om hjälpmedel kan visas för brukare och medborgare på en enkel och sökbar hemsida. Inera AB föreslås att i nära samarbete med Hjälpmedelsinstitutet, skapa en webbplats som gör det möjligt att jämföra utbud, funktionalitet och egenavgifter på olika hjälpmedel. Detta kan ske inom ramen för Ineras webbportal 1177.se. En förutsättning för den publika webbtjänsten är de data som finns i den professionella delen av den nationella hjälpmedelsdatabasen Hinfo. Inera och HI avser att samarbeta runt drift, förvaltning och utveckling av hjälpmedelsdatabasen. HI är en auktoritet inom hjälpmedelsområdet. Inera ansvarar redan för drift och förvaltning av flera databaser. Ägarskapet av Hinfo skulle kunna övertas av Inera. Sjukvårdshuvudmännen och hjälpmedelsleverantörerna har sedan tidigare uttryckt en önskan om en neutral ägare av den professionella delen av databasen. Inera uppfyller dessa kriterier. Principiellt är således Inera och HI positiva både till visning av hjälpmedel på 1177.se och att Inera övertar hjälpmedeldatabasen. 10 Denna tjänst och ansvarsfördelningen mellan Inera och Hjälpmedelsinstitutet stämmer väl överens med den föreslagna tjänsten Lista hjälpmedel. Möjliggöra erfarenhetsutbyte Användares åsikter om produkter och tjänster blir allt viktigare. För konsumentprodukter och t.ex. resor och hotell har detta blivit mer en regel än ett undantag. Att kunna ta del av andras erfarenheter och synpunkter innan man tar ett beslut om vilket hjälpmedel eller vilken produkt som kan passa utifrån de behov och önskemål man har stärker individens möjlighet till att göra ett bra val. Att utreda förutsättningarna för en webbsida som drivs av användargenererad information (Community) kräver att man utvecklar tjänsten, marknadsför den och ger användarna incitament för att använda den. Först därefter kan förutsättningarna för tjänsten utvärderas. För att kunna bedöma om ett inlägg är relevant för en annan användare är det av vikt att aktiva användare skapar egna profilsidor där de presenterar sig själva. Med hjälp av profilsidan kan andra medlemmar bedöma trovärdighet. Hjälpmedelsberättelserna bör kunna kategoriseras av respektive skribent utifrån standardiserade kategorier. Dessutom bör nyckelord kunna anges. 10 Förstudie om Jämförande webbtjänst om hjälpmedel och hjälpmedelsdatabasens framtid, Inera. 25

31 En webbsida med erfarenhetsutbyte runt hjälpmedel behöver komma över ett visst medlemstal och inlägg innan den kan förväntas bli helt användargenererad. Detta kräver initialt en stor marknadsföringsinsats samt ett aktivt uppsökande av personer i målgruppen som kan skapa inlägg på webbsidan. Möjliga drivkraften för användare att vara aktiva på webbsidan och delge sina erfarenheter kan vara: man får synas man får uttrycka sitt tyckande och åsikter man får respons och feedback på sitt tyckande man får komma med något nytt man får själv välja produkt/hjälpmedel man får själv välja hur man vill presentera sig Möjliga drivkrafter för användare att vara aktiva på webbsidan och kommentera och ge feedback på andras recensioner kan vara: det ska väcka känslor antingen för eller emot igenkänning, grupptillhörighet Möjliga drivkrafter för användare att vara aktiva på webbsidan och lockas att läsa andras recensioner kan vara: det ska öka användarens känsla av självbestämmande det ska öka användarens kompetens Sidan ska vara nåbar från flera olika platser, HIs webb, brukarorganisationer etc. 26

32 Uppföljning och utvärdering Regeringens intention är att Fritt val av hjälpmedel ska möjliggöras i hela landet. En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag på hur ett system för Fritt val av hjälpmedel kan utformas och tydliggöra vissa frågor för att stödja, underlätta och främja införandet av Fritt val av hjälpmedel i kommuner och landsting. Syftet är att stödja huvudmännen i arbetet med införandet så att fler personer med funktionsnedsättning ska få möjlighet att själva välja hjälpmedel. Målsättningen är att skapa olika valfrihetsmodeller så att så många som möjligt ska ha rätt att själva välja hjälpmedel i framtiden. För att stimulera viljan hos huvudmännen och en ökad efterfrågan från hjälpmedelsanvändarna är det viktigt att lyssna på och ta lärdom av de erfarenheter som finns från de som valt att använda Fritt val av hjälpmedel. De hjälpmedelsgrupper som prövats och som redovisas i utvärderingen är i hög grad hjälpmedel som kompenserar olika typer av rörelsehinder, ADL-hjälpmedel, enklare kognitiva hjälpmedel samt i viss utsträckning sängar och madrasser. I Stockholms läns landsting har möjligheten att välja hörapparat tilltalat många, i landstinget Kronberg finns även möjlighet att utnyttja Fritt val av hjälpmedel inom synområdet. I Hjälpmedelsinstitutets tilläggsuppdrag ingick att genomföra en förnyad utvärdering. Fyra olika utvärderingsstudier har genomförts som belyser hjälpmedelsanvändarens erfarenheter inom såväl hörselområdet som rörelsehindersområdet, förskrivares-och hjälpmedelskonsulenters syn på och erfarenheter av Fritt val av hjälpmedel samt en fördjupad studie som visar på erfarenheter från de som valt manuell eller elektriskt driven rullstol. De studier som genomfördes var; Långtidsuppföljning av de hjälpmedelsanvändare som deltagit i försöksverksamheten Intervjuer med rullstolsanvändare Enkät riktad till de som valt hörapparater via Fritt val av hjälpmedel Intervjuer med förskrivare och hjälpmedelskonsulenter En samlad bedömning som framkommer vid samtliga delutvärderingar är att Fritt val av hjälpmedel är ett bra komplement för de som vill och kan påverka valet av produkt. Det är dock mycket viktigt att möjligheten att få hjälpmedel förskrivna inom sjukvårdshuvudmannens ansvar finns kvar och inte utarmas, att säkerställa en god tillgång på hjälpmedel för de som inte vill eller kan utnyttja Fritt val av hjälpmedel är nödvändigt. 27

33 I nedanstående stycke följer en samlad redovisning av de utvärderingar som gjorts. Tre separata rapporter biläggs i sin helhet; enkätutvärderingen från IHE, Hörselbrons kartläggning samt sammanställningen av intervjuer med rullstolsanvändare. Enkätundersökning för samtliga hjälpmedelsgrupper (IHE) Då försöksperioden av Fritt val av hjälpmedel avslutades genomfördes en omfattande enkätundersökning vars resultat redovisades både under slutkonferensen i dec 2009 samt i den rapport som delgavs Socialdepartementet. IHE (Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi) ansvarade på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet för genomförande av studien. IHE har genom ett förnyat uppdrag från Hjälpmedelsinstitutet genomfört en uppföljande enkätstudie till de respondenter som sensommaren 2009 och vintern 2010 medverkade i den första utvärderingen. Syftet med uppdraget var primärt att inhämta kunskap om hjälpmedelsanvändarens erfarenheter av att erhålla service och reparationer av sitt hjälpmedel. Studien syftade även till att i viss utsträckning följa upp om användarens erfarenheter av försöksprojektet Fritt val av hjälpmedel har förändrats över tid. Enkät skickades ut till 558 hjälpmedelsanvändare och 442 svar inkom vilket motsvarar en svarsfrekvensen på 79 procent. Resultatet redovisas i sin helhet (bilaga 6). Av de totalt 442 hjälpmedelsanvändare som besvarat uppföljningsenkäten var det 87 procent som fortfarande använder det hjälpmedel som de köpt via Fritt val av hjälpmedel. Av de som inte använder sitt hjälpmedel var orsakerna att de inte längre var i behov av hjälpmedlet, att de ersatt hjälpmedlet med ett annat eller att hjälpmedlet gått sönder eller inte längre fungerar. Resultaten av denna uppföljningsenkät kan i korthet sammanfattas enligt följande: 25 procent hjälpmedelsanvändare instämde helt i påståendet att han/hon fick reda på vilka hjälpmedel som landstinget/kommunen kunde erbjuda när de fick information om Fritt val av hjälpmedel. 74 procent av användarna kan tänka sig att använda Fritt val av hjälpmedel igen. I den förra undersökningen svarade 84 procent att kunde tänka sig att använda Fritt val av hjälpmedel igen. I de båda undersökningarna är det lika stor andel (ca 70 %) som upplever att användningen av hjälpmedlet ökat när man själv fick möjlighet att köpa/ välja sitt hjälpmedel. Sex av tio tillfrågade känner sig i hög grad trygga att använda hjälpmedlet. I den förra studien var motsvarande andel 75 procent av de tillfrågade. 28

34 Mer än hälften (57 %) av användarna anser att de i hög grad är nöjda med den information de fått om hur hjälpmedlet fungerar. I den förra undersökningen var ca tre av fyra nöjda med informationen om hjälpmedlet. Drygt sju av tio hjälpmedelsanvändare som lämnat sitt hjälpmedel på service eller till reparation upplevde i hög grad att servicen/reparationen motsvarade deras förväntningar. Mer än var tionde fick själv betala hela eller del av service-/reparationskostnaden. 25 procent av användarna har blivit kontaktad av förskrivaren som frågat om hjälpmedlet fungerar som användaren tänkt sig. Sammanfattningsvis kvarstår bilden av att de hjälpmedelsanvändare som använt sig av Fritt val av hjälpmedel någon gång under 2008 och 2009 har positiva erfarenheter. Däremot är deras omdömen något lägre jämfört med när de tillfrågades år 2010, men fortfarande högre eller detsamma jämfört med deras erfarenheter före införandet av Fritt val av hjälpmedel. Intervjuer med rullstolsanvändare Att över en längre tidsperiod kunna följa upplevelsen och erfarenheter av Fritt val av hjälpmedel är mycket intressant. Några frågeområden lyftes upp redan vid den första utvärderingen som viktiga att ha ett mer långsiktigt fokus på; Är man fortsatt nöjd med det val man gjorde? Hur har det fungerat med service och reparationer? Skulle man välja att använda Fritt val av hjälpmedel igen? Vilka förbättringsområden kan man se? Intervjuer med personer som valt Fritt val av hjälpmedel vid val av manuell eller elektriskt driven rullstol har genomförts av legitimerad arbetsterapeut Kersti Samuelsson. För att ytterligare belysa frågor om service, underhåll och återanvändning m.m., tillfrågades samtliga personer som valt manuell eller elektrisk rullstol/ scooter under försöksperioden, om sina erfarenheter. De som intervjuades hade minst 6 månaders erfarenhet av sitt förflyttningshjälpmedel. Resultatet redovisas i sin helhet i bilaga 7. Sammanfattningsvis framstår bilden av att de som valt sitt hjälpmedel är mycket nöjda med produkten men anser inte att det är nödvändigt att äga hjälpmedlet. Många efterlyser ökad kunskap hos förskrivaren, både kunskap om vad Fritt val av hjälpmedel innebär men även kunskap i att prova ut rullstolar. De användare (19 personer) som intervjuades var mellan år med en medelålder på 55 år. Femton användare hade köpt en manuell rullstol, tre en scooter och en användare hade köpt en Segway genom Fritt val av hjälpmedel. 29

35 Alla personer som intervjuats har använt hjälpmedel sedan tidigare och har erfarenheter av den traditionella hjälpmedelsverksamheten och uppger att det sortiment som erbjuds där inte alltid passar och då är det mycket värdefullt att kunna ha ett större utbud att välja bland. Hörapparater Forskningsinstitutet Hörselbrons utvärdering Forskningsinstitutet Hörselbron har på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet genomfört en studie som jämför gruppen fritt val av hjälpmedel hörapparat med den ordinarie basala hörselrehabiliteringen inom Stockholms läns landsting. Hörselrehabiliteringen inom Stockholms läns landsting är uppdelad i en basal del och en fördjupad del. Den fördjupande hörselrehabiliteringen sker via Karolinska Universitetssjukhuset och den basala hörselrehabiliteringen sker via avtal med privata vårdgivare. Under 2009 och 2010 fick patienter möjlighet till Fritt val av hjälpmedel hörapparat. Forskningsinstitutet Hörselbron har skickat sin enkät till 899 personer som valt hörapparat som Fritt val av hjälpmedel. 492 svar inkom vilket innebär en svarsfrekvens på 51 procent. Enkäten visar bland annat på upplevd nöjdhet och användningsfrekvens. Resultatet jämförs med de som fått sin hörapparat på traditionell väg. Resultatet redovisas i sin helhet i bilaga 8. Forskningsinstitutet Hörselbrons utvärdering syftar till att undersöka vilka skillnader det finns i självupplevd nytta mellan de två grupperna Fritt val av hjälpmedel och basal hörselrehabilitering. Undersökningen baseras på en internationell enkät, The International Outcome Inventory for Hearing Aids (IOI-HA) (Arlinger, 2005). Enkäten består av sju slutna frågor och fokuserar på den upplevda nyttan av hörapparaten. Undersökningen visar en tydlig tendens till positivare resultat för gruppen som använt Fritt val av hjälpmedel där tio av totalt tretton frågor är till fördel för Fritt val av hjälpmedel. Fem frågor visar på signifikanta skillnader till fördel för Fritt val av hjälpmedel. Det huvudsakliga bidraget till skillnader i resultat kommer från gruppen förstagångsförskrivningar. För gruppen återkommande förskrivningar är resultatet jämnt mellan grupperna, förutom fråga 14 (bilaga 8), som tar upp delaktigheten vid själva utprovningen där gruppen Fritt val av hjälpmedel har svarat mer positivt. Framför allt är det inom området självuppskattad nytta av hjälpmedlet som gruppen Fritt val av hjälpmedel visar ett signifikant bättre resultat. Gruppen som använt Fritt val av hjälpmedel har även angett större delaktighet vid själva utprovningen 30

36 av hjälpmedlet, en skillnad som även den är signifikant. En rimlig förklaring är att de personer som använt Fritt val av hjälpmedel kan tänkas vara mer benägna att vilja påverka sin egen situation och göra fler val kring själva utprovningen. Studien svarar inte på vilka orsaker som finns till skillnader i resultat, bara att det finns en skillnad till fördel för Fritt val av hjälpmedel. Eventuella skillnader i utprovningsmetodik, information till patienten eller skillnader i hörapparatmodell är inte inkluderat i studien. En fördjupad studie där även dessa moment ingår skulle på ett bättre sätt förklara skillnaderna i resultat. Figur 5 visar det sammanställda resultatet från de båda grupperna. Hur frågetexten lyder med tillhörande svarsalternativ redovisas i bilaga 8. Fråga 11 har flera svarsalternativ och redovisas inte i den här undersökningen. IOI-HA delen av enkäten jämförs även med resultat från Tyskland (Heuermann, Kinkel, & Tchorz, 2005) och Holland (Kramer, Goverts, Dreschler, Boymans, & Festen, 2002). Nedan redovisas Forskningsinstitutet Hörselbrons frågor men utan svarsalternativ: 1. Tänk på hur mycket du använder din/a hörapparater/er under de senaste två veckorna. Hur många timmar använde du hörapparaten/erna under en genomsnittlig dag? 2. Tänk på den situation där du mest önskade höra bättre innan du fick din/a nuvarande hörapparat/er. Hur mycket har hörapparaten/erna hjälpt i den situationen under de senaste två veckorna? 3. Tänk på den situation där du önskade höra bättre. Hur mycket svårigheter har du FORTFARANDE i den situationen när du använder din/a nuvarande hörapparat/er? 4. Tycker du att din/a hörapparat/er är värda besväret om du tar hänsyn till allt? 5. Hur mycket har dina kvarstående hörselproblem försvårat vad du kunnat höra under de senaste två veckorna med din/a nuvarande hörapparat/er? 6. Hur mycket tror du att andra människor besvärades av dina svårigheter att höra under de senaste två veckorna med din/a nuvarande hörappat/er? 7. Hur mycket har din/a nuvarande hörapparat/er påverkat din livsglädje om du tar hänsyn till allt? 8. Händer det att ljudet blir oacceptabelt starkt i din/a hörapparat/er? 9. Hur mycket har din/a hörapparat/er hjälpt dig vid samtal med familjen/ närstående? 10. Hur mycket har din/a hörapparat/er hjälpt dig vid sociala aktiviteter (i affären, sällskapslivet, etc.)?

37 12. Hur nöjd är du med personalens bemötande i samband med kontakt? 13. Hur nöjd är du med information/hjälp du fick vid besöken? 14. I vilken utsträckning upplevde du delaktighet i hörapparatutprovningen? Figur 5. Jämförelse mellan basal hörselrehabilitering och fritt val inom Stockholms läns landsting. Jämförelse för IOI-HA-delen med Tyskland (Heuermann, Kinkel, & Tchorz, 2005) och Holland (Kramer, Goverts, Dreschler, Boymans, & Festen, 2002). 32

38 Förskrivare och hjälpmedelskonsulenter Slutligen har intervjuer genomförts av förskrivare och hjälpmedelskonsulenter. Såväl förskrivare som hjälpmedelskonsulenter är viktiga aktörer i mötet med användaren då det gäller att informera om möjligheten till Fritt val av hjälpmedel. Intervjuer med förskrivare och hjälpmedelskonsulenter har genomförts av projektledare Ann Lund. Resultatet av intervjuerna visar att det krävs tydliga lokala rutiner för att säkerställa att både förskrivare och hjälpmedelskonsulenter känner sig trygga och säkra i sin roll och vad som förväntas vid förskrivning av Fritt val av hjälpmedel. Synpunkter framförs att nuvarande modell där användaren själv äger sitt hjälpmedel i många fall kan vara hindrande, den enskilde vågar inte alltid ta ett sådant ansvar och det kan även vara svårt att komma till butiker där man kan få prova det hjälpmedel man är intresserad av. Flertalet av de intervjuade är positiva till ökad valfrihet men ser gärna att det sker inom befintligt system, att erbjuda ett fullgott sortiment upplevs som självklart. För att ge tyngd åt möjligheten med Fritt val av hjälpmedel krävs kontinuerlig information både till användare och till förskrivare, en pågående dialog i vardagen skulle påminna fler om att möjligheten finns. 33

39 Resultat av utvärderingarna I nedanstående kapitel redovisas ett samlat resultat av de fyra utvärderingar som genomförts. Roller och ansvar Förskrivarens roll är avgörande för att Fritt val av hjälpmedel ska kunna fungera. Förskrivaren måste känna sig trygg i vad Fritt val av hjälpmedel innebär och måste förstå vikten av de politiska beslut som är fattade och de lokala rutiner som gäller inom den verksamhet han/hon arbetar. Förskrivarens roll diskuterades i de intervjuer av hjälpmedelsanvändare som genomfördes och de flesta användare ansåg att det bör finnas någon som bedömer behovet av hjälpmedel och som också vet vilka hjälpmedel som finns generellt. Flertalet intervjuade anser att förskrivare i allmänhet har för dålig kunskap. Tillgången till en samlad och bra information är ett måste i ett system med Fritt Val av hjälpmedel eftersom alla användare inte bor i storstäder med tillgång till leverantörer, mässor och hjälpmedelsbutiker. Förskrivaren ansvarar alltid för att göra en första bedömning av ett pågående hjälpmedelsbehov. Intentionen i Fritt val av hjälpmedel är att hjälpmedelsanvändaren ska ha möjlighet att i större utsträckning påverka valet av produkt. För att detta ska bli en reell möjlighet är det avgörande när och hur information ges till hjälpmedelsanvändaren. Information bör ges tidigt i förskrivningsprocessen och inte enbart då det saknas önskvärda lösningar inom traditionell förskrivning. I samtal med förskrivare framkommer att man gör på olika sätt. En del informerar tidigt i processen medan andra väljer att ge information först då det inte finns någon produkt som passar den enskilde. Det finns även frågetecken om vilken typ av uppföljningsansvar man har. I direktiven framgår att man har ansvar för uppföljning av det egenvårdsbeslut som fattats. I enkäten till hjälpmedelsanvändarna frågar vi om de blivit kontaktade av förskrivaren som frågat om hjälpmedlet fungerat som man tänkt sig. Endast var fjärde användare hade blivit kontaktad och knappt var tionde rollatoranvändare hade tillfrågats, se figur 6. Viss tvekan finns dock om användaren kunnat skilja på uppföljning av hjälpmedlet eller uppföljning av den fortsatta vårdprocessen, dvs. kan man skilja på om man får frågan om Fritt val av hjälpmedel varit bra eller om hjälpmedlet fungerar. 34

40 Figur 6. Hjälpmedelsanvändarnas svar på frågan om förskrivaren kontaktat dem och frågat om hjälpmedlet fungerar som användaren tänkt sig fördelat på hjälpmedelsgrupp samt totalt för samtliga svarande. Procent. N=antal personer i respektive grupp. Många förskrivare framför en osäkerhet om vad deras ansvar innebär då det handlar om Fritt val av hjälpmedel. När egenvårdsbeslutet är fattat har inte förskrivaren ansvar för de efterföljande faserna i den fortsatta förskrivningsprocessen. De har inte heller ansvar för den produkt som väljs, vilket är en stor skillnad mot traditionell förskrivning där förskrivaren har ett omfattande ansvar för att välja och följa upp hjälpmedlet. Det finns en risk att förskrivaren fokuserar mer på det egna ansvaret än på möjligheten för den enskilde att kunna påverka och öka sin delaktighet. En farhåga som framförs är att fokus riktas mer mot val av produkt än på de behov som finns. För att underlätta för såväl förskrivare som hjälpmedelsanvändare är framtagande av checklistor och tydliga lokala rutiner avgörande för att skapa kunniga förskrivare, trygga hjälpmedelsanvändare samt möjliggöra en trygg och jämlik vård. Hjälpmedelsanvändaren behöver få adekvat och utförlig information om vad Fritt val av hjälpmedel innebär. Informationen bör finnas tillgänglig på olika sätt och via olika medier. De hjälpmedelsanvändare som kommit till tals i utvärderingen menar att informationen måste innehålla tydligt budskap om vad det egna ägandet innebär, både för- och nackdelar. Man efterlyser även information om hur olika hjälpmedel fungerar, var man kan hitta hjälpmedelsbutiker samt möjlighet till objektiva jämförelser. I enkäten frågade vi användarna om hjälpmedlet motsvarade deras förväntningar, om de är nöjda med informationen de fick om hur hjälpmedlet fungerar och om de känner sig trygga att använda hjälpmedlet. De tillfrågade fick på en skala 35

41 från 1 till 5 ange vilken grad de instämde i dessa påståenden. En 5:a innebar att han/hon instämde i hög grad i påståendet, se tabell 1. Bäst omdömen gav användaren påståendet Jag känner mig trygg att använda hjälpmedlet drygt 60 procent instämde i hög grad i påstående. Sämst omdöme fick påstående När jag fick information om Fritt val av hjälpmedel fick jag också reda på vilka hjälpmedel som landstinget/kommunen kunde erbjuda. Mer än vad fjärde användare (28 %) instämde inte alls i detta påstående. Några hjälpmedelsanvändare menar att de även saknar information om vad som ingår i landstingets traditionella sortiment. En sammanfattande bild av hur hjälpmedelsanvändarna upplevt informationen presenteras nedan. Hjälpmedlet jag köpte motsvarar mina förväntningar. N=428 Instämmer inte alls Instämmer i hög grad Vet ej/ ej aktuellt 1,4 4,2 13,1 29,9 49,8 1,6 Enkät 2010 N=395 0,5 2,5 6,8 23,5 65,3 1,3 Jag är nöjd med den information jag fick om hur hjälpmedlet fungerar. N=426 1,9 2,6 10,3 23,7 56,8 4,7 Enkät 2010 N=382 1,6 0,8 5,2 14,4 75,9 2,1 Jag känner mig trygg att använda hjälpmedlet. N=426 0,9 2,6 9,4 23,5 61,0 2,6 Enkät 2010 N=377 2,1 1,3 4,5 11,7 75,1 5,3 Hjälpmedlet jag köpt fungerar som jag tänkt mig. N=423 När jag fick information om fritt val fick jag också reda på vilka hjälpmedel som landstinget/kommunen kunde erbjuda. N=421 1,2 5,7 13,7 27,0 51,3 1,2 28,0 10,2 8,8 10,0 24,0 19,0 Tabell 1. Hjälpmedelsanvändarnas svar på frågan i vilken grad ovanstående påståenden stämmer med dina erfarenheter av att själv köpa/välja hjälpmedel. I de intervjuer av hjälpmedelsanvändare som gjordes fördes diskussioner om vilka användare som klarar att använda sig av Fritt val av hjälpmedel. De flesta ansåg att så gott som alla borde kunna göra det. Det är användaren som vet vad som är bäst för honom/henne och vilka behov som ett hjälpmedel behöver fylla. 36

42 Det framkom dock att det nog finns personer, speciellt nya användare och äldre personer, som inte klarar att helt själva ta ansvar för att hitta en produkt som passar just deras behov. Det krävs att jag törs för det är lite okända vatten. Det krävs att jag har nån form av vetskap om vad kan jag göra. Det ställs ju lite krav på att man själv kanske tar reda på vad behöver jag och var finns det att få tag på, man måste ju hela tiden vara alert. Hjälpmedelsverksamheten är fortfarande basen för hjälpmedelshanteringen enligt de flesta användarna. När en användare väljer att själv köpa sitt hjälpmedel så har ju varken förskrivaren eller hjälpmedelsverksamheten något formellt ansvar för val av produkt. Många tar upp fördelen med att ändå kunna vända sig till hjälpmedelscentralen om något går sönder eller behöver justeras osv eftersom det finns en kunskap där. Hjälpmedelsverksamheten kan välja att vara stödjande eller avvaktande till de som valt Fritt val av hjälpmedel. Den stödjande rollen skulle kunna innebära att man erbjuder reparation och service men mot betalning. Man skulle även kunna erbjuda visningsmiljöer eller möjligheter till försäljning. I vissa fall erbjuder huvudmannen service och reparationer, i andra inte. Det är bra att dom finns, tycker jag. Dom är så tjänstvilliga när man ringer dit och man ringer till verkstan och frågar om man kan få översyn på moppen, det är bara att komma dit och så tittar dom och så går det på en timma, det är en sådan trygghet. Leverantören har en viktig roll då krav och önskemål om tillgång till butiker och information ökar. Leverantören får i vissa fall en direkt kontakt med hjälpmedelsanvändaren och kan bli ansvarig för utprovning, anpassning, leverans, service och uppföljning. En helt ny roll uppstår vilket ställer nya krav på leverantörernas distributionskanaler. I utvärderingen framkommer att de som blivit kontaktade av leverantören nästan uteslutande är de som valt hörapparat. En anledning till detta kan vara att hörapparaten kräver justering efter en tids användning. 37

43 Figur 7. Hjälpmedelsanvändarnas svar på frågan om försäljaren/leverantören som personen köpte hjälpmedlet av kontaktat honom/henne, fördelat på hjälpmedelsgrupp samt totalt för samtliga svarande. Procent. N=antal personer i respektive grupp. Aktuella hjälpmedel i Fritt val av hjälpmedel Under försöksperioden valde de olika försökslandstingen att börja i liten skala för att succesivt utöka antal produkter som omfattas av Fritt val av hjälpmedel. De produkter som initialt erbjöds var Rörelsehjälpmedel: Rollator, manuell och eldriven rullstol, säng, käpp, hygienhjälpmedel Hörsel: Hörseltekniska hjälpmedel, hörapparater Syn: Daisyspelare, punktklocka Medicinska behandlingshjälpmedel: TENS-apparat Kognition och kommunikation: Bärbara hand- och fickdatorer, enklare larm Inledningsvis under försöksverksamheten erbjöds ett begränsat antal hjälpmedel och produktområden. Det var företrädesvis enkla och relativt billiga hjälpmedelstyper som kunde väljas. I dagsläget har sortimentet utökats och respektive landsting anger tydligt vilka hjälpmedel som ingår (bilaga 9). Inom hörselområdet pågår en debatt angående lämpligheten i att erbjuda hörapparater som Fritt val av hjälpmedel. HRF (Hörselskadades Riksförbund) framför i en 38

44 skrivelse 11 till Hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholms läns landsting, argument för att hörapparat inte lämpar sig. De argument man framför är bland annat stora svårigheter för den enskilde att själv välja hörapparat, en lyckad utprovning kräver ett nära samarbete mellan den enskilde och en legitimerad audionom. Man menar att utprovning är en komplex process där man ska kunna förlita sig på audionomens professionella bedömning. Audionomen ska tillhandahålla oberoende och saklig information om vilken hörapparat samt vilka funktioner och program som individen behöver. HRF är oroade över att modellen Fritt val av hjälpmedel medför dubbla roller för audionomen. Intressant att fundera över vilka konsekvenser som uppstår då man är både utprovare, förskrivare och försäljare. HRF menar också att det är nödvändigt för patientsäkerheten att landstinget tillhandahåller adekvat och oberoende information om både vårdvalet och om hörapparater och hjälpmedel. Utan information om vare sig produkten eller tjänsten är det inte möjligt för den enskilde att göra ett reellt val. I den föregående utvärderingen svarade de som valt hörapparat att man i hög utsträckning tagit hjälp av försäljare (46 %) och utprovare (32 %). Inom andra hjälpmedelsområden var dessa siffror betydligt lägre. HRF menar att detta är tecken på att den enskilde haft svårigheter att själv välja hörapparat. HRF menar att andra typer av hörhjälpmedel kan vara lämpliga att erbjuda som Fritt val av hjälpmedel. Intressant att notera är de resultat som visas i Hörselbrons enkätundersökning att de som valt att utnyttja Fritt val av hörapparat inom vissa områden är signifikant mer nöjda än de som fått sin hörapparat genom traditionell förskrivning. Framför allt är det inom området självuppskattad nytta av hjälpmedlet som de som använt Fritt val av hjälpmedel visar ett signifikant bättre resultat. Gruppen som använt Fritt val av hjälpmedel har även angett större delaktighet vid själva utprovningen av hjälpmedlet, en skillnad som även den är signifikant. En rimlig förklaring är att de personer som använt Fritt val av hjälpmedel kan tänkas vara mer benägna att vilja påverka sin egen situation och göra fler val kring själva utprovningen. Kriterier för att erbjudas Fritt val av hjälpmedel Regeringens intentioner under försöksverksamheten var att öka valfriheten och påverkansmöjligheterna för den enskilde hjälpmedelsanvändaren. Det är alltid förskrivaren som erbjuder möjligheten att använda sig av Fritt val av hjälpmedel. Då förskrivaren och den blivande hjälpmedelsanvändaren kommer överens om att Fritt val av hjälpmedel är att föredra fattas beslut om detta. 11 Angående förslag till beslut om hörselrehabilitering som en del av Fritt val av hjälpmedel. 39

45 Vid intervjuer av förskrivare framkommer önskemål om att tydliga kriterier ska finnas för vad som ska avgöra ett erbjudande om Fritt val av hjälpmedel så att godtycke undviks. Någon uttrycker sig som att jag känner redan då jag stiger in i hallen att här kan Fritt val vara möjligt. En annan uttalar att jag erbjuder bara Fritt val då brukaren inte är nöjd med befintligt utbud medan ytterligare en säger att jag informerar alltid om möjligheten till Fritt val. Vid projektstart var målgruppen för Fritt val av hjälpmedel inte väl definierad, dvs. det saknades kriterier som beskrev vilka hjälpmedelsanvändare som skulle erbjudas möjligheten. Vilka personer som erbjudits möjligheten av förskrivarna varierar därför mellan förskrivare såväl inom som mellan de tre försökslandstingen. Under försöksverksamheten fördjupades frågan om det fanns någon målgrupp som var mindre lämplig att erbjudas Fritt val av hjälpmedel. Några sådana kriterier kunde inte specificeras, man såg att både ålder och typ av funktionsnedsättning varierade. Det som framkom var att användarens allmäntillstånd var avgörande för intresse av och möjlighet att utnyttja det fria valet. De rekommendationer som finns är dock att det ska vara ett kvarvarande behov och att man ska kunna tillgodogöra sig innebörden i vad Fritt val av hjälpmedel innebär. Utbredning och omfattningen av Fritt val av hjälpmedel som komplement till traditionell förskrivning kommer sannolikt att variera mellan olika huvudmän och mellan hjälpmedelsgrupper. Under de intervjuer som genomfördes med förskrivare framkom några exempel på situationer då avsaknad av lokala rutiner kan få stora konsekvenser för den enskilde. Hos många huvudmän finns möjlighet att inom traditionell förskrivning göra en särskild prövning vilket innebär att förskrivaren ansöker om att köpa in ett hjälpmedel utanför upphandlat sortiment om det finns särskilda skäl för detta. Då den möjligheten beviljas får användaren sitt hjälpmedel på traditionellt sätt och är inne i hjälpmedelsverksamhetens vanliga rutiner. I vissa fall bedömer förskrivaren att särskilda skäl inte föreligger och då kan Fritt val av hjälpmedel erbjudas. Om Fritt val av hjälpmedel erbjuds kan användaren använda sin rekvisition som hel- eller delbetalning till den önskade produkten. Under intervjuerna beskrivs ett fall där några användare fått möjlighet till en mycket avancerad aktivrullstol via särskild prövning medan man i en grannkommun inte möjliggjort varken särskild prövning eller erbjudit Fritt val av hjälpmedel. I detta fall blev det en merkostnad för en enskilde användaren på ca kronor. Till saken hör att kommunerna använde sig av samma regelverk och Fritt val av hjälpmedel kunder erbjudas på båda ställena. Ovanstående exempel belyser med mycket stor tydlighet vikten av lokala rutiner och noggrann uppföljning av fattade beslut. 40

46 Information om Fritt val av hjälpmedel Kunskap om vad Fritt val av hjälpmedel är en förutsättning för att samtliga aktörer ska kunna fatta ett medvetet beslut. Synpunkter har framförts både från förskrivare och från hjälpmedelsanvändare att det finns stora förbättringar att göra inom området. Förskrivaren efterlyser information om vad Fritt val av hjälpmedel innebär när det gäller det yrkesmässiga ansvaret. Hjälpmedelsanvändaren önskar mer information om vad det egna ägandet innebär, hur man kommer i kontakt med leverantörer eller hittar hjälpmedelsbutiker samt vad som händer när hjälpmedlet eventuellt behöver repareras eller behovet förändras. Hjälpmedelsanvändaren efterlyser även mer utförlig information om vad som ingår i landstingets ordinarie sortiment då det i hög grad kan påverka viljan att använda sig av Fritt val av hjälpmedel. Under försöksverksamheten satsades mycket på information. Förskrivarutbildningar genomfördes och informationsmaterial togs fram. Den nu genomförda utvärderingen visar att det behövs kontinuerlig information och utbildning för att kunskapen om Fritt val av hjälpmedel ska hållas levande. De hjälpmedelsanvändare som intervjuas i utvärderingen menar att informationen om Fritt val av hjälpmedel oftare har spridits via kontakter med andra användare eller leverantörer av hjälpmedel än av förskrivare. Samtliga användare var mycket positiva till Fritt val av hjälpmedel och de möjligheter som gavs att själv kunna välja en produkt som verkligen passar ens individuella behov. Användarna ansåg att den traditionella hjälpmedelsverksamheten behövs som en parallell funktion även i ett system med Fritt val av hjälpmedel eftersom många användare inte behöver gå utanför det sortiment som tillhandahålls där och då blir det ett billigare system. Exempel på hur de intervjuade uttalar sig om hur informationen har gått till samt om informationsbehovet:..mun mot mun, mässor, Hjultorget, Ett bra liv, ja det har tjatats ganska mycket. Mycket artiklar och mycket, ja På alla dom här handikapptidningarna står det ju mycket om det här jag hade ju en förut och den, det fanns inte reservdelar så jag var tvungen att byta så att, så det fanns inget val och Hjälpmedelscentralen hade inte det som jag ville ha och då sitter man ju i en rävsax vad ska man göra då och då fick jag reda på det här då via kompisar. Sen var det bara att ringa min arbetsterapeut och sen så var det, och hon hade inte koll på det här, men vi benade upp det här, hur det skulle gå till 41

47 I IHE:s enkätundersökning hade hjälpmedelsanvändaren möjlighet att fritt uttrycka förbättringsförslag. En stor mängd av dessa handlade just om information. Nedan följer några citat från utvärderingsmaterialet: Ökat informationsutbud om Fritt val av hjälpmedel på flera platser och inom olika medier. Tillgänglig information på både exempelvis vårdcentraler, hjälpmedelscentraler och apotek. Informationen måste presenteras brett i olika medier (webb, tidningar, tidskrifter, TV) anpassade till personers olika funktionsnedsättningar. Öka kunskapen om Fritt val av hjälpmedel till förskrivare och företag/tillverkare av hjälpmedel. Informationskvällar för både användare, förskrivare och företagsföreningar om hur Fritt val av hjälpmedel går till. Tydligare information om köparens egenansvar. Vad händer när hjälpmedlet är förbrukat? Vilket försäkringsskydd har man om hjälpmedlet blir stulet/förloras? Vad gäller vid service och reparationer av hjälpmedlet? Har man bytesrätt? Ökad information om hjälpmedelsutbudet. Kataloger/sökmotorer över vilka hjälpmedel som finns och över butiker/företag/tillverkare. Ett ställe där man kan få se och prova på olika hjälpmedel och hjälpmedelsmodeller för att därefter kunna kontakta försäljare eller köpa på plats. Vad är det landstinget/kommunen kan erbjuda? Ökad möjlighet till objektiv jämförelse av utbud och priser/egenavgifter. Jämförelser mellan vad landstingen kan erbjuda och privata lösningar samt mellan olika privata leverantörer/butiker. Kvalitativa jämförelser av hjälpmedel. Att anpassa sortimentet efter vad användarna tycker är bra. Möjlighet att välja och prova En stor svårighet i dagsläget är bristen på tillgång till fysiska miljöer. För den som ska använda ett hjälpmedel är det av stor vikt att kunna prova, känna och testa produkten. I traditionell förskrivning ska det alltid göras en bedömning av det individuella behovet och de förutsättningar som råder innan en specifik produkt väljs och förskrivning görs. En uppföljning ska alltid göras för att säkerställa att hjälpmedlet fungerar som det var tänkt. Att använda Fritt val av hjälpmedel bygger på att den enskilde själv har möjlighet att välja produkt. För att detta ska ske på ett bra och tryggt sätt bör man ha möjlighet att prova hjälpmedlet, gärna under en längre tidsperiod. För närvarande är utbudet av butiker som säljer olika typer av hjälpmedel begränsat. I större städer 42

48 finns oftast en eller flera butiker men på andra orter är tillgången begränsad. I samtliga län finns en eller flera hjälpmedelscentraler varav vissa har valt att erbjuda visningsmiljöer i form av hjälpmedelsutställning eller butik där olika typer av hjälpmedel säljs. På de ställen där det finns tillverkning av hjälpmedel erbjuder leverantören ofta möjlighet att prova de hjälpmedel man producerar eller försäljer. Många hjälpmedelsanvändare upplever bristen på fysiska miljöer och att få tillgång att prova innan eventuellt köp som en stor nackdel. Att köpa ett hjälpmedel enbart via Internet är oftast mycket svårt eller omöjligt. För att Fritt val av hjälpmedel ska få genomslag i hela landet krävs helt andra distributionskanaler än de som finns idag. Några kommentarer som framkommer i enkätundersökningen visat med tydlighet på detta; Det vore bra om det fanns något ställe/butik där man kan se och känna på olika hjälpmedel. Svårt att veta om köpet blir bra genom att titta i en katalog eller på nätet. Enligt min upplevelse var det få butiker på den öppna marknaden som visste vad fritt val var och blev även förvånade när jag berättade om att betalning var genom en rekvisition. Att sprida information till företagarföreningar kunde vara en väg och kommunernas konsumentvägledning. Sammanfattning av hjälpmedelsanvändarnas erfarenheter Nöjdhet I den utvärdering som genomfördes av IHE efter försöksperiodens slut redovisades att Fritt val av hjälpmedel har stärkt brukarinflytandet. I jämförelse med tidigare förskrivningsprocesser av hjälpmedel har delaktigheten i valet av hjälpmedel ökat markant med det fria valet. Hjälpmedelsanvändarna i Fritt val av hjälpmedel är i stort eniga om att Fritt val av hjälpmedel stärker inflytandet och att förskrivare och konsulenter i framtiden får en mer konsultativ och rådgivande roll. Samtliga områden som beskriver hur nöjd man är med information om hur hjälpmedlet fungerar, om man känner sig trygg i att använda hjälpmedlet samt om hjälpmedlet motsvarade förväntningarna får högre omdömen när man köpte sitt hjälpmedel via Fritt val av hjälpmedel än vid traditionell förskrivning Fritt val av hjälpmedel slutrappport, december

49 Då samma användare tillfrågas efter en längre tids hjälpmedelsanvändning kvarstår bilden av att de som använt Fritt val av hjälpmedel fortfarande är nöjda och har positiva erfarenheter. Jämfört med 2010 års resultat är deras omdömen något lägre. I enkäten frågade vi hjälpmedelsanvändaren bland annat om hjälpmedlet motsvarade deras förväntningar, om de är nöjda med informationen de fick om hur hjälpmedlet fungerar och om de känner sig trygga att använda hjälpmedlet. Användaren fick på en skala från 1 till 5 ange vilken grad de instämde i dessa påståenden. En 5:a innebar att hjälpmedelsanvändaren instämde i hög grad i påståendet. Figur 9. Användares svar på frågan i vilken grad stämmer ovanstående påstående om ditt val av hjälpmedel? Medelvärde av användares svar på en skala från 1 (instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt och hållet). Fördelat på hjälpmedelsgrupp. Möjligheten att själv kunna välja ett hjälpmedel som verkligen uppfyller de behov man har upplevs som mycket positivt av samtliga personer och alla uppger att man är mycket nöjd med denna nya möjlighet. Alla personer som intervjuats har använt hjälpmedel sedan tidigare. De har erfarenheter av den traditionella hjälpmedelsverksamheten och uppger att det sortiment som erbjuds där inte alltid passar och då är det mycket värdefullt att kunna ha ett större utbud att välja bland. 44