Nya företags försörjning av riskkapital.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nya företags försörjning av riskkapital."

Transkript

1 7 juni 2012 Företagsamt ägande 4Rapport till projektet Företagsamt ägande Nya företags försörjning av riskkapital. Ulf Jakobsson & Jan Herin

2 Företagsamt ägande Denna skrift är en del i projektet Företagsamt ägande. Projektet ska öka kunskapen om för näringslivet viktiga ägarfrågor samt skapa uppmärksamhet för det privata ägandets centrala betydelse för tillväxt och välstånd. Med detta projekt vill Svenskt Näringsliv ge sitt bidrag till en framgångsrik politik på dessa områden. Företagsamt ägande kommer att ta fram expertrapporter och arrangera hearingar och rundabordssamtal för att få igång en bred diskussion om framtidens ägarvillkor och hur det privata ägandet kan stärkas. Projektet leds av Svenskt Näringslivs VD Urban Bäckström. Centrala områden för Företagsamt ägande är frågan om utvecklingen av den svenska ägarmodellen, beskattning av ägande samt kopplingen mellan privat förmögenhetsbildning och företagande. För att utveckla debatten om privat ägande ger Svenskt Näringsliv ett antal aktörer möjlighet att uttrycka sina egna tankar och förslag i skrifter och på seminarier. De tankar och förslag som framförs i denna skrift är således författarens egna. Svenskt Näringsliv kommer framöver att presentera egna förslag kring hur det privata företagsägandet ska stärkas. Att utveckla och förbättra villkoren för det privata ägandet är en självklar del i en reformagenda för att skapa ökad tillväxt och möta globaliseringens utmaningar. Jan Herin Jan Herin är nationalekonom och har tidigare varit lärare vid Stockholm Universitet, departementsråd vid Finansdepartementet, chef för EFTA`s ekonomiska sekretariat i Geneve, chefekonom och vice VD i SAF samt chef för Svenskt Näringslivs EUkontor i Bryssel. Han arbetar idag som konsult i nationalekonomiska frågor. Ulf Jakobsson Ulf Jakobsson är docent i nationalekonomi och arbetar som konsult i nationalekonomiska frågor. Han har varit chef för Industriens Utredningsinstitut, numera Institutet för Näringslivsforskning och har publicerat flera artiklar i vetenskapliga tidskrifter kring den svenska modellen för företagstyrning. 2 företagsamt ägande

3 Innehåll 1. Inledning Små- och nyföretagandet i Sverige...6 Entreprenörskap i Sverige genom tiden Varför är små- och nyföretagandet i Sverige viktigt? Innovationer Produktivitet Sysselsättningen Tillväxt Privat förmögenhetsbildning och entreprenörskap Enkät om finansiering av företagsstart och företagstillväxt Kapitalstrukturen i ett nystartat företag Privata förmögenheter i Sverige Det kollektiva kapitalet Sammanfattning och slutsatser Referenser Appendix enkätundersökning innehåll 3

4 1. Inledning En avgörande faktor för om ett företag ska bli framgångsrikt eller inte är givetvis om det finns en affärsidé som kan skapa lönsamhet för företaget. I den mest förenklade modellvärlden blir i detta fall finansieringen av företagets start och fortsatta verksamhet inte något problem. I en värld med fullständig information och utan osäkerhet får alla lönsamma projekt sin finansiering på en perfekt fungerande kapitalmarknad. Så länge det finns lönsamma projekt som inte fått sin finansiering är systemet inte i jämvikt. Denna modell kan vara ett användbart verktyg för att finansiera stora börsnoterade företag. Där finns vanligen en omfattande information tillgänglig om företaget för alla placerare. Om det av denna framgår att företaget inte har ett värde som motsvarar dess förväntade avkastning kan man förvänta sig ett inflöde av investeringar i företagets aktie tills dess att den fått sitt rätta värde. När det gäller små företag eller företag som precis befinner sig i en uppstartsfas är denna modell inte tillämplig. Informationen om företaget är vanligtvis svårtillgänglig för de investerare som verkar på kapitalmarknaderna. Företagens relativa litenhet medför också att kostnaderna för att skaffa information om företaget kan förväntas vara mycket höga i förhållande till det kapital som kan vara lämpligt att investera i företaget. När det gäller ett företag som startas kan man vanligtvis inte räkna med att det finns någon information av den typ som kapitalmarknaden kräver. Affärsidén är inte utvecklad och än mindre prövad. Det nya företagets framtidsutsikter beror heller inte bara på affärsidéns styrka utan också på förmågan och uthålligheten hos den person som skall utföra den. Det säger sig självt att avståndet till den reguljära kapitalmarknaden är mycket stort för den typ av investeringar som det här är fråga om. I praktiken visar det sig att externt kapital överhuvud taget spelar en relativt liten roll för finansieringen av små och nystartade företag. Här blir företagarna ofta hänvisade till att finansiera med egna medel. Denna möjlighet står ofta inte till buds för den potentielle företagaren. Vi kan därför förvänta oss att bristen på eget kapital förhindrar tillkomsten av många nya företag och blir ett hinder för tillväxten i många nya och mindre företag. Avsikten med denna skrift är att belysa frågan om finansieringen av ny- och småföretagande. Vi kommer här särskilt att intressera oss för den roll som spelas av företagarens eget kapital. En slutsats av vår analys är att eget kapital är av avgörande betydelse för finansieringen i företagets tidiga faser. Vi visar också att finansieringssvårigheter begränsar tillväxten i småföretags sektorn. I skriftens avslutande del diskuterar vi vilka politiska åtgärder som kan vidtas för att minska finansieringsproblemen och därmed skapa bättre förutsättningar för nystarter och tillväxt bland de små företagen. Skriften är disponerad på följande sätt. Vi inleder med en översikt över företagandets 4 inledning

5 omfattning i Sverige. Det är välbekant att företagandet i Sverige är mindre till sin omfattning än i de flesta jämförbara länder. I avsnitt 2 diskuterar vi vilken betydelse detta kan ha för den svenska ekonomin. I avsnitt 3 analyserar vi med hjälp av forskningslitteraturen på området sambandet mellan privat förmögenhetsbildning och små- och nyföretagande. En huvudfråga är huruvida bristande finansiering utgör en restriktion för framväxten av nya och livskraftiga företag. I avsnitt 4 presenteras huvudresultaten från en enkät kring företagens finansiering som vi låtit genomföra. Ett av huvudresultaten är att företagarens eget kapital är den dominerande finansieringskällan både vad gäller företagsstarter och expansion av mera etablerade småföretag. De resultat som presenteras i avsnitten 3 och 4 understryker betydelsen av den privata förmögenhetsbildningen för framväxten av nya företag. I avsnitt 5 studerar vi därför omfattningen och fördelningen av de privata förmögenheterna i ett internationellt perspektiv. Det framgår att den svenska förmögenhetsfördelningen är mycket ojämn och den typiske svenske medborgaren har mycket små finansiella tillgångar. I det avslutande avsnittet 6 diskuteras de politiska implikationerna av den tidigare analysen. Huvudfrågan är där vilka politiska åtgärder som mot bakgrund av de presenterade resultaten skall vidtas för att bidra till ett mera dynamiskt företagande. inledning 5

6 2. Små- och nyföretagandet i Sverige I detta kapitel belyses hur små- och nyföretagandet utvecklats i Sverige över tiden samt i jämförelse med länder i vår omvärld. I svensk ekonomi dominerar de små företagen. 99 procent av samtliga företag har mellan 1 och 50 anställda. De sysselsätter 53,1 procent av samtliga anställda i privat sektor eller 1,6 miljoner personer (se figur 1). Figur 1 Småföretagens andel av det totala antalet företag samt av sysselsättningen i privat sektor anst; 0,8 % 0 49 anst; 99,2 % 50+ anst; 46,9 % 0 49 anst; 53,1 % Andel företag Andel sysselsatta Källa: SCB Antalet företagare som andel av befolkningen är dock lägre i Sverige än i EU15. I Sverige var år ,9 procent av befolkningen, mellan 15 och 74 år, företagare medan motsvarande tal för EU-27 var 8,5 procent (figur 2). 6 små- och nyföretagandet i sverige

7 Figur Figur 22 Andel Andel företagare av av befolkningen i arbetsför i ålder ålder (15 74 (15 74 år) år) år år % 18% 16% 16% 14% 14% 12% 12% 10% 10% 8% 8% 6% 6% 4% 4% 2% 2% 0% 0% 6,9% 6,9% Grekland Grekland Portugal Portugal Rumänien Rumänien Italien Italien Cypern Cypern Polen Polen Tjeckien Tjeckien Nederländerna Nederländerna Irland Irland EU-27 EU-27 Storbritannien Storbritannien Slovakien Slovakien Spanien Spanien Finland Finland Österrike Österrike Belgien Belgien Slovenien Slovenien Malta Malta Sverige Sverige Tyskland Tyskland Frankrike Frankrike Bulgarien Bulgarien Ungern Ungern Danmark Danmark Lettland Lettland Litauen Litauen Estland Estland Luxemburg Luxemburg Källa: Eurostat, LFS Källa: Eurostat, LFS Även nyföretagandet är lägre i Sverige än i flertalet andra länder. Om nyföretagandet, som i figur 3, räknas som andel av samtliga företag i landet, kommer Sverige relativt långt ner i europeisk jämförelse. Av 26 länder hamnar Sverige på femte plats från slutet. Figur 3 Nystartade företag internationellt. Nystartade företag som andel av det totala antalet företag i ett land, år Estland * Bulgarien Lettland Slovakien Frankrike Litauen Polen Nederländerna Slovenien Portugal Tjeckien Turkiet Storbritannien Rumänien Luxemburg Finland Ungern Norge Tyskland Italien Spanien Sverige Österrike Irland Belgien Cypern 0% 5% 10% 15% 20% * Avser 2008 Källa: Eurostat små- och nyföretagandet i sverige 7

8 Knappt var tionde man i arbetsför ålder (15 74 år) är företagare i Sverige, vilket är klart lägre än genomsnittet i EU. Som synes är det svenska kvinnornas företagande betydligt lägre än männens. Endast 3,6 procent av den arbetsföra kvinnopopulationen driver ett företag. Det är alltså nästan tre gånger vanligare att en svensk företagare är man än kvinna. Jämför man med övriga Europa är det också tydligt att männen, i detta avseende, klarar sig bättre än kvinnorna. Männen placerar sig på en 16:e plats när det gäller företagande kvinnorna hamnar först på en 20:e plats. Ett skäl till det lägre företagandet bland kvinnor kan vara att en mindre del av offentlig sektor är öppen för privat företagande. Figur 4a Mäns företagande som andel av den vuxna befolkningen år % 23,3% 20% 15% 12,3% 10% 9,9% 5% 0% Grekland Cypern Italien Irland Rumänien Portugal Tjeckien Polen Spanien Storbritannien EU-27 Slovakien Nederländerna Malta Finland Belgien Sverige Österrike Danmark Tyskland Slovenien Ungern Bulgarien Litauen Frankrike Lettland Estland Luxemburg Källa: Eurostat, 2008 Figur 4b Kvinnors företagande som andel av den vuxna befolkningen år % 11,3% 10% 8% 6% 5,2% 4% 3,6% 2% 0% Portugal Grekland Italien Polen Rumänien Nederländernal Spanien Cypern EU-27 Österrike Finland Tjeckien Storbritannien Belgien Bulgarien Tyskland Slovenien Irland Litauen Lettland Sverige Ungern Frankrike Slovenien Danmark Luxemburg Estland Malta Källa: Eurostat, små- och nyföretagandet i sverige

9 Sverige har EU:s äldsta företagare. Bara 28 procent av alla företagare i företag med upp till 50 anställda är yngre än 40 år. I en nyligen gjord undersökning uppger 23 procent av småföretagarna att de vill trappa ner på fem års sikt och ytterligare 15 procent inom 5 till 10 år. 1 Totalt är det alltså närmare fyra av tio företag som anser att ett generationsskifte/ägarbyte kan bli aktuellt på tio års sikt. På fem års sikt motsvarar detta cirka småföretag med upp till 50 anställda, eller cirka företag om även egenföretagarna räknas med. På tio års sikt är antalet företag med anställda som påverkas , och totalt sett omkring företag. Detta innebär att 40 procent av alla som nu är småföretagare, på tio års sikt, kommer att vara pensionärer. Figur 5 Andel företagare yngre än 40 år, % 45% 46,5%% 40% 35% 30% 27,9% 25% 20% 15% Slovakien Estland Rumänien Italien Tjeckien Malta Litauen Polen Luxemburg Lettland Spanien Ungern Belgien Storbritannien Cypern Irland Grekland Bulgarien Nederländerna Slovenien Frankrike Norge Österrike Danmark Portugal Tyskland Finland Sverige Källa: Eurostat, 2008 Internationella jämförelser av företagsamheten bör ske mellan länder på samma standardnivå. Drivkrafterna till företagande kan vara så olika mellan rikare och fattigare länder. Man brukar skilja mellan nödvändighetsbaserat och möjlighetsbaserat entreprenörskap. I det första fallet blir en individ entreprenör för att han eller hon upptäckt eller skapat en affärsmöjlighet som han eller hon vill utveckla. I det senare fallet startar en individ ett företag därför att andra försörjningsmöjligheter saknas. Länder med en lägre inkomstnivå har ofta en större andel nödvändighetsbaserat entreprenörskap. För att ta hänsyn till detta brukar företagandet jämföras med länder på samma utvecklingsnivå. I GEM, Global International Monitor, ett internationellt forskningsprojekt jämförs företagandet i ett antal länder. 2 Länderna ordnas efter BNP per capita och då framträder företagandets U-kurva. Fattiga länder har högt företagande ( nödvändighetsföretagande ), därefter faller det med inkomstnivån för att ånyo öka ( möjlighetsföretagande ) ju rikare landet blir. Att det möjlighetsbaserade småföretagandet växer med högre BNP per capita anses ha flera förklaringar 3 : 1 Hur klarar företagen generationsväxlingen? Företagarna, mars Entreprenörskap i Sverige, Nationell Rapport 2011;GEM och Entreprenörskapsforum. 3 Henrekson M. och Stenkula M. Entreprenörskap SNS små- och nyföretagandet i sverige 9

10 I de rikare länderna har det skett en strukturomvandling från branscher med stora företag och anläggningar till tjänstebranscher där företagen och anläggningarna är mindre. Med stigande inkomster har konsumenterna i högre grad kommit att efterfråga mer differentierade och skräddarsydda produkter snarare än standardiserade produkter. De skräddartsydda produkterna lämpar sig bäst i småskalig produktion. Generellt har den teknologiska utvecklingen sänkt transaktions- och informationskostnaderna på marknaden och möjliggjort en ökad specialisering i mindre enheter. Verksamheter har utlokaliserats till ett stort antal mindre specialiserade företag som sammankopplas på marknaden i olika nätverk. I figur 6 placerar sig Sverige (SE i figuren) under den U-formade kurvan, vilket indikerar att Sverige i jämförelse med flertalet andra länder har en klenare företagsamhet än genomsnittet bland de utvecklade länderna och är därmed svagare rustat när det gäller uppbyggnaden av framtidens företagsbestånd. Figur 6 Entreprenörskap i tidiga skeden och BNP per capita år Andel av befolkningen engagerad i entreprenörskap i tidiga skeden GH ZM UG PK GT AO EG CN EC CO JM BA TN AO Angola AR Argentina AU Australien BA Bosnien och Herzegovina BE Belgien BR Brasilien CL Chile CN China CO Colombia CR Costa Rica DE Tyskland DK Danmark EC Ecuador EG Egypten BR CR IR ZA MK CL MF AR UY MX LV TR MY RO RU HU HR SA ES Spanien FI Finland FR Frankrike GH Ghana GR Grekland GT Guatemala HR Kroatien HU Ungern IE Irland IL Israel IR Iran IS Island IT Italien JM Jamaica PT TT KR IL SI GR FR ES JP IT JP Japan KR Sydkorea LV Lettland ME Montenegro MK Makedonien MX Mexiko MY Malaysia NL Nederländerna NO Norge PE Peru PK Pakistan PT Portugal RO Rumänien RU Ryssland IS TW AU NL UK IE FI DE SE DK BE SA Saudiarabien SE Sverige SI Slovenien SW Schweiz TN Tunisien TR Turkiet TT Trinidad och Tobago TW Taiwan UG Uganda UK Storbritannien US USA UY Uruguay ZA Sydafrika ZM Zambia R 2 =0.51 US SW NO BNP per capita, köpkraftsjusterat (tusental dollar). 1 Bolivia och Vanuatu saknas i figuren på grund av att deras TEA-tal hamnar utanför. Källa: GEM Adult Population Survey (APS). 10 små- och nyföretagandet i sverige

11 GEM delar också in länderna efter utvecklingsnivå (inkomst per capita) och formar tre olika inkomstgrupper för att särskilja drivkrafterna till tillväxten: Factor driven economies, utvecklingsländer där tillväxten drivs av råvaror, billig arbetskraft etc, efficiency driven economies, något rikare länder i vilka tillväxten bärs upp av investeringar, utbildning etc samt innovation driven economies, där drivkrafterna är högre utbildning, innovationer, FoU etc. Sverige hör till denna tredje kategori av länder. I GEM studien mäts Total Early-Stage Entrepreneurial Activity (TEA) vilket omfattar dels individer som står i begrepp att starta ett företag, dels de som driver ett företag som inte är äldre än 3½ år (figur 7). TEA-måttet, även kallat total entreprenöriell aktivitet, visar de högsta värdena i de faktordrivna ekonomierna och sjunker med graden av ekonomisk utveckling. Vid de högsta BNP-nivåerna per capita återfinns en liten uppgång i TEA-nivåer. Bland de 22 utvecklade ekonomierna kommer Sverige på 14:e plats när andelen unga företag (upp till 3,5 år) sätts i relation till befolkningen. Figur 7 Total entreprenöriell aktivitet (TEA) för 59 länder år 2010, uppdelad på tre utvecklingsfaser. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Egypten Pakistan Saudiarabien Västbanken och Gaza Jamaica Iran Guatemala Uganda Angola Zambia Ghana Bolivia Vanuatu Ryssland Rumänien Malaysia Kroatien Tunisien Ungern Bosnien och Herzegovina Makedonien Taiwan Turkiet Sydafrika Lettland Uruguay Costa Rica Argentina Kina Montenegro Trinidad och Tobago Chile Brasilien Colombia Ecuador Peru Italien Japan Belgien Danmark Tyskland Spanien Portugal Slovenien Sverige Schweiz Grekland Israel Finland Frankrike Storbritannien Sydkorea Irland Nederländerna USA Norge Australien Island Faktordrivna ekonomier Effektivitetsdrivna ekonomier Innovationsdrivna ekonomier Källa: GEM Adult Population Survey (APS) små- och nyföretagandet i sverige 11

12 Entreprenörskap i Sverige över tiden I figurerna 8 10 jämförs entreprenörskapet i Sverige under de senaste tio åren med utvecklingen i ett urval av stora EU länder, små EU länder, Norden samt Kina och USA. 4 Företagsägandet i Sverige minskade under de första sju åren av 2000-talet från cirka sex procent av den vuxna befolkningen 2001 till drygt 4,5 procent 2007 (Figur 8). Även om den nedåtgående trenden förefaller ha brutits och andelen 2010 återgått till 2001 års nivå, är andelen av befolkningen som äger och leder ett företag i Sverige fortfarande lägre än i jämförbara EU-länder. Kina ligger högst bland de jämförda länderna med andelar som är två till tre gånger högre. Figur 8 Etablerat företagsägande Andel av befolkningen i åldrarna år som för närvarande äger och leder ett etablerat företag, dvs. äger och leder ett aktivt företag som har betalat ut lön eller annan ersättning till ägarna under mer än 3,5 år. Sverige Norden Stora EU-länder Kina USA Små EU-länder 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Anm: Stora EU-länder inkluderar Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland. Små EU-länder består av Belgien, Irland och Nederländerna. Norden inkluderar inte Sverige. Avsaknad av markör för Sverige och Kina för ett enskilt år indikerar saknad data. Källa: GEM I figur 9 redovisas den entreprenöriella aktiviteten för företag som precis håller på att starta. Gruppen företag i vardande, utgörs av de företag som vid varje årligt mättillfälle, startats under de senaste 3,5 åren. Som framgår har den entreprenöriella aktiviteten i Sverige varit mycket låg under hela den studerade tidsperioden och imånga fall lägre än för samtliga jämförda länder och ländergrupper. Andelen av den 4 Stora EU-länder består av Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland. Små EU-länder består av Belgien, Irland och Nederländerna. Norden aggregatet inkluderar Danmark, Finland, Island och Norge, men inte Sverige. Statistiken för ländergrupperna är sammanvägd data för de enskilda länderna där vikterna baseras på ländernas populationsstorlek i åldrarna år. Källa: Entreprenörskap i Sverige, Nationell rapport, 2011, GEM och Entreprenörskapsforum. 12 små- och nyföretagandet i sverige

13 vuxna befolkningen som anger att de för närvarande håller på att starta ett företag har fluktuerat inom ett smalt intervall runt 4 procent utan att visa någon upp- eller nedåtgående trend. Övriga Europeiska länder uppvisar i stort sett samma mönster som Sverige, om än på en något högre nivå, medan i synnerhet USA visat en fallande trend under andra halvan av 2000-talet avseende företag i vardande. Figur 9 Företag i vardande Andel av befolkningen i åldrarna år som för närvarande håller på att starta ett företag, dvs. är aktivt involverad med att starta ett företag som de kommer att äga ensam eller tillsammans med andra. Företaget har inte betalat ut lön eller annan ersättning till ägarna under fler än 3 månader. Sverige Norden Stora EU-länder Kina USA Små EU-länder 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Anm: Stora EU-länder inkluderar Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland. Små EU-länder består av Belgien, Irland och Nederländerna. Norden inkluderar inte Sverige. Avsaknad av markör för Sverige och Kina för ett enskilt år indikerar saknad data. Källa: GEM Figur 10 inkluderar såväl företag i vardande som mer etablerade småföretag och ger därmed en samlad bild över den entreprenöriella aktiviteten i tidigt stadium i länderna. Två saker framstår som särskilt tydliga för Sveriges del. För det första var den entreprenöriella aktiviteten i Sverige låg under hela tidsperioden drygt 4 procent av den vuxna befolkningen var involverad i någon form av tidigt företagande mellan 2001 och En viss ökning kan dock skönjas under 2010 då den entreprenöriella aktiviteten uppgick till knappt fem procent. För det andra är andelen av befolkningen som är involverad i entreprenöriell aktivitet förvånansvärt konstant över tiden. Den finansiella krisen under åren verkar endast ha haft en begränsad påverkan på den totala entreprenöriella aktiviteten. Ser vi till samtliga länder i figuren framgår att omfattningen av nyföretagandet i USA trendmässigt minskat och närmat sig den i Europa, medan Kina tvärtom fortlöpande ökat sitt nyföretagande under 2000-talet, borträknat 2010 då andelen föll kraftigt. små- och nyföretagandet i sverige 13

14 Figur 10 Total entreprenöriell aktivitet (TEA) i ett tidigt stadium Andel av befolkningen i åldrarna år som antingen är entreprenör i vardande eller äger och leder ett nytt företag. Sverige Norden Stora EU-länder Kina USA Små EU-länder 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Anm: Stora EU-länder inkluderar Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Tyskland. Små EU-länder består av Belgien, Irland och Nederländerna. Norden inkluderar inte Sverige. Avsaknad av markör för Sverige och Kina för ett enskilt år indikerar saknad data. Källa: GEM Sammanfattnigsvis placerar sig Sverige, i en internationell jämförelse, relativt lågt när det gäller entreprenöriell aktivitet hos befolkningen. Sverige behöver fler entreprenörer och ett ökat nyföretagande. 5 Nyföretagandet är lägre i Sverige än i många jämförbara länder. Sverige synes även i internationell jämförelse ha få småföretag (1 50 anställda) som kan utvecklas och bli stora. Av tio företag överlever tre inte sin treårsdag. Ett av tio växer och har fler än 50 anställda efter tio år. Ett av hundra företag blir ett Gasellföretag (med en tillväxt på minst 20 procent fyra år i rad) och 10 procent av de snabbast växande företagen i termer av sysselsättning står för 89 procent av alla jobb som skapas i svensk ekonomi. 6 Om Sverige vill se att fler företag utvecklas måste basen av företag bli bredare. 5 C. Karlsson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping och K. Nyström, Avdelningen för nationalekonomi, KTH och Ratio, skriver i sin underlagsrapport nr 5 till Globaliseringsrådet: Nyföretagande, näringslivsdynamik och tillväxt i den nya världsekonomin att Tillsammantaget ger ett flertal mått på entreprenörskap indikationer på att Sverige behöver fler entreprenörer och ökat nyföretagande. 6 Varför växer inte vissa företag, Daunfeldt SO och Bornhäll A, RATIO små- och nyföretagandet i sverige

15 3. Varför är ny- och småföretagandet viktigt? I detta avsnitt behandlas den roll som nytillkomst och avgång av företag har för tillväxt av sysselsättning och produktivitet och därmed för bruttonationalproduktens utveckling. 7 Näringslivets strukturomvandling, är en fundamental drivkraft för den ekonomiska tillväxten. Nya och befintliga företag, som introducerar innovationer, bidrar till ökad produktivitet som i sin tur genom ökade realinkomster leder till ökad efterfrågan. Ökad efterfrågan skapar en ökad sysselsättning i de fall där efterfrågeökningen är större än produktivitetsökningen. Eftersom relationen mellan produktivitets- och efterfrågeökningarna skiljer sig åt mellan olika branscher blir resultatet att branscherna utvecklas olika och vi får en strukturomvandling parallellt med tillväxtprocessen där vissa företag växer medan andra krymper eller läggs ner. Innovationer Nyföretagandet har en stor betydelse för innovationsverksamheten i en ekonomi. I forskningen görs en distinktion mellan inkrementella och radikala innovationer. 8 Inkrementella innovationer kan vara att nya produktvarianter tas fram. Radikala innovationer leder till att helt nya produkter lanseras på marknaden ofta baserade på ny teknologisk kunskap. Effekterna på näringslivsdynamiken vid introduktionen av radikala innovationer är ofta mycket dramatisk. Sammantaget betyder detta att radikala innovationer efter hand leder till kraftiga förskjutningar i ekonomiernas investerings-, produktions och konsumtionsmönster. Nya företag tycks spela en oproportionerligt stor roll för introduktionen av radikala innovationer medan stora företag tycks dominera de inkrementella innovationerna. 9 Produktivitet Nyföretagandet samt småföretagens strukturomvandling är av fundamental betydelse för produktivitetstillväxten. Nedläggning av mindre produktiva företag, tillkomsten av mer produktiva företag samt omvandlingen inom befintliga företag bidrar till en stor del av den produktivitetstillväxt som vår ekonomi uppvisar. Denna företagsdynamik synes vara än mer betydelsefull för produktivitetsutvecklingen i servicesektorn än i tillverkningsindustrin Framställningen bygger främst på: Karlsson C. och Nyström K. Nyföretagande, näringslivsdynamik och tillväxt i den nya ekonomin, Underlag nr. 5 till Globaliseringsrådet, Henrekson M. och Stenkula M., Entreprenörskap, SNS, 2007 samt Braunerhjelm P. Behövs entreprenörerna? Om deras betydelse för kunskapsutveckling, kommersialisering och tillväxt, Ekonomisk Debatt no.6, Karlsson C. och Nyström K.op. cit. sid Karlsson C och Nyström K, op.cit. sid Karlsson C och Nyström K, op.cit. sid 38. varför är ny- och småföretagandet så viktigt? 15

16 Sysselsättningen Flera empiriska studier för Sverige och andra utvecklade länder visar att små och särskilt unga företag växer snabbare än gamla och större företag. 11 De mindre företagen står även för en stor del av de nya jobb som skapas, både brutto och netto. Den kortsiktiga effekten av nyföretagandet på antalet jobb kan vara relativt liten, men sysselsättningseffekten är mer påtaglig på längre sikt. Under de senaste årtiondena har tillväxten och sysselsättningen i Sverige i allt högre grad skapats i de små företagen. 12 Som figur 11 visar har den helt dominerande andelen nya jobb kommit i de små företagen. Totalt har nästan nio av tio nya jobb sedan 1990 skapats i småföretag med upp till 50 anställda. 13 Under de senaste årtiondena visar studier för Sverige att cirka en tredjedel av sysselsättningstillväxten i småföretag skapas av nya företag. 14 Sveriges ekonomi och välfärd är alltså i hög grad beroende av att de små företagen går bra och kan fortsätta växa och anställa nya medarbetare. Figur 11 Ackumulerad sysselsättningsförändring (netto) i småföretag, större företag samt offentlig sektor anställda 50+ anställda Offentlig sektor Källa: SCB, Företagarna 11 Henrekson M.och Johansson D., Gazelles as job creators: a survey and interpretastion of the evidence, Small Business Economics, Daunfeldt S-O, Halvarsson D och Johansson D Snabbväxande företag en fördjupad analys av mått och definitioner Myndigheten för Tillväxtanalys, 2011:27 och Haltiwanger J C, Jarmin R S och Miranda J Who creates jobs? Small vs Large vs Young, NBER Working Paper no 16300, Braunerhielm P. Behövs entreprenörerna? Om deras betydelse för kunskapsutveckling, kommersialisering och tillväxt. Ekonomisk Debatt no. 6, Småföretagen draglok i 20 år, Företagarna Davidsson P, Lindmark L. och Olofsson C., Dynamiken i svenskt näringsliv, Studentlitteratur, Lund varför är ny- och småföretagandet så viktigt?

17 Tillväxt Om nyföretagande samt tillväxt i små företag förväntas öka såväl produktivitet som sysselsättning är det även logiskt att den övergripande BNP-tillväxten i landet ökar. Flera studier finner också, för de mer utvecklade ekonomierna, ett positivt samband mellan ökat entreprenörskap och den övergripande tillväxten. 15 Vi har ovan visat att det finns starka indikationer på att nyföretagandet i Sverige ligger på en för låg nivå samt att Sverige har en lägre andel småföretag jämfört med länder på motsvarande utvecklingsnivå. Ovanstående litteraturgenomgång visar dessutom att start och tillväxt av nya företag på längre sikt är en viktig källa till tillväxt av sysselsättning, produktivitet och BNP. Vi har också beskrivit den viktiga roll som nya företag spelar för att hålla uppe innovationstakten i ekonomin. Ett inflöde av nya entreprenöriella företag är nödvändig för ekonomins utveckling, förnyelse och omvandling. Sambandet mellan entreprenörskap och tillväxt är inte bara direktverkande utan verkar även genom entreprenörskapets effekter på effektivitet, omvandling, innovationsförmåga i alla företag, det vill säga även i de redan etablerade företagen. I förlängningen blir därmed nyföretagande och entreprenörskap avgörande för ekonomins produktivitetsutveckling, tillväxt och jobbskapande Braunerhjelm P. Behövs entreprenörerna? Om deras betydelse för kunskapsutveckling, kommersialisering och tillväxt, Ekonomisk Debatt no.6, Karlsson C. och Nyström K., op. cit, sid 19. varför är ny- och småföretagandet så viktigt? 17

18 4. Privat förmögenhetsbildning och entreprenörskap Man kan förvänta sig att det finns ett dubbelriktat samband mellan privat förmögenhetsbildning och företagande. För det första kräver såväl nyföretagande som ett mera utvecklat företagande tillskott av kapital för att finansiera utveckling och tillväxt i företaget. Ju större och ju mer väletablerat företaget är desto större möjligheter har företaget att finansiera sig på de reguljära finansiella marknaderna, där institutionella placerare och internationellt finanskapital dominerar. För väletablerade företag är därtill egna vinstmedel en viktig finansieringskälla. För små företag och nya företag står dessa finansieringskällor inte till buds. Innan egna vinstmedel kan användas för fortsatt tillväxt krävs att företaget redan är etablerat med en historia av framgång och goda vinster. Inte heller de reguljära finansiella marknaderna är en realistisk finansieringsväg för små och/eller nystartade företag. Informationen om företaget är för otillräcklig och osäkerheten om företagets framtid är för stor för att denna finansieringsväg skall kunna användas. Ett finansieringsalternativ för mindre företag och nya företag är lån från lokala banker. Även här blir emellertid möjligheterna ofta begränsade i mycket tidiga skeden av företagets livscykel. I senare skeden är det vanligen ett krav från bankerna att det finns ett eget kapital i företaget för att ett lån skall kunna beviljas. Även sett ur företagarens egen synvinkel är ett eget kapital ett naturligt krav för finansiering av såväl företagsstart som expansion av företaget. Lånat kapital kräver förräntning från första dagen och första kronan. Ett högbelånat företag måste därför alltid ha en ström av intäkter som täcker ränteutgifterna. En företagsstart eller en företagsexpansion som i sin helhet eller till övervägande del är finansierat med lånat kapital ger därför en mycket liten beredskap att stå emot även tillfälliga motgångar. Ur såväl bankens som företagets synvinkel torde därmed eget kapital vara ett nödvändigt villkor för att starta eller expandera ett företag. Teoretiskt sett kan det egna kapitalet i företaget komma från någon annan än den som startar eller driver företaget. Entreprenören och investeraren behöver inte vara samma person. Så kan i praktiken också vara fallet när en riskkapitalist går in i ett företag. Vanligen sker dock detta i en senare fas än i starten av ett företagets livscykel. Därmed skulle entreprenören i de tidiga skedena av företagets liv vara hänvisad till den egna förmögenheten eller till förmögenheten hos familj eller närstående. Detta skulle i sin tur betyda att dynamiken när det gäller små och nystartade företag i hög grad är beroende av förekomsten av tillgångar som kan användas som eget kapital av potentiella entreprenörer. För det andra finns det ett samband i den andra riktningen genom att företagandet bidrar till den privata förmögenhetsbildningen. I ett växande företag växer också det egna kapitalet. I nya och mindre företag ägs detta vanligen av enskilda individer eller familjer. En dynamisk utveckling bland nya och mindre företag ger därför ett bidrag 18 privat förmögenhetsbildning och entreprenörskap

19 till den privata förmögenhetsbildningen och sannolikt också till den privata förmögenhetsspridningen. I denna skrift intresserar vi oss i första hand för det förra sambandet. Det finns en relativt omfattande forskningslitteratur som stöder den argumentation som gavs ovan för ett positivt samband mellan privata tillgångar å ena sidan och företagande å den andra sidan. Några exempel är Holtz- Eakin m. fl. (1994), Engelhart (1996), Johansson (2000), Taylor (2001), Lindh och Ohlsson (1996). Till de mest citerade arbetena på området hör Blanchflower och Oswald (1998), (2007), vilka vi skall återkomma till. En genomgående hypotes i den refererade litteraturen är att bristen på eget kapital är en begränsning för entreprenörens ambitioner att starta ett företag eller att låta sitt företag växa. Detta är en hypotes eller en tes som går tillbaka ända till Adam Smith. Han använde sig av specerihandlaren som exempel för att illustrera tesen. Denne företagare:...must be able to read, write, and account, and must be a tolerable judge too, of perhaps fifty or sixty different sort of goods, their prices, qualities, and the markets where they are to be had cheapest. He must have all the knowledge, in short, that is necessary for a great merchant, which nothing hinders him from becoming but the want of sufficient capital. Denna hypotes är en utgångspunkt också för Blanchflower och Oswald (1998), (2007). Inledninigsvis troliggör de på ett intiutivt sätt sin hypotes genom att presentera en internationell enkätundersökning, där ett urval av individer från en rad olika länder fått följande fråga: Antag att du arbetar och kan välja mellan olika slag av arbeten. Vilket av de följande skulle du välja: Att vara anställd Att arbeta i mitt eget företag Kan inte välja. Svarsfrekvenserna från de olika länderna ställs sedan av författarna emot den andel personer i respektive land som faktiskt arbetar i ett eget företag. I tabell 1 presenteras resultaten av undersökningen för ett urval av länder. I alla länder från vilka det rapporterats svar från enkätundersökningen finns det ett mycket stort gap mellan antalet individer som skulle vilja vara anställda i sina egna företag och den andel som faktiskt är det. För USA är gapet, i andel, i storleksordningen 50 procent. Ser vi till Sverige kan vi konstatera att andelen som vill bli egenföretagare i ett internationellt perspektiv är relativt låg. Samtidigt är gapet även här betydande. Denna systematiska skillnad mellan önskad anställningsform och faktisk kan ha flera förklaringar. En stark kandidat, som inte utesluter kompletterande förklaringar, är kapitalbrist hos de personer som inte kan förverkliga sina önskningar om att bli egenföretagare. privat förmögenhetsbildning och entreprenörskap 19

20 Blanchflower och Oswald undersöker kapitalbristhypotesen med utgångspunkt i brittiska befolkningsdata. Om undersökningen görs med utgångspunkt i samband mellan företagande och rapporterade personliga förmögenheter stöter man på betydande identifikationsproblem. Detta beror på det dubbelriktade samband som vi pekade på i inledningen till denna avdelning. Man kan på individnivå förvänta sig en hög korrelation mellan personlig förmögenhet, och egenföretagande därför att en stor del av förmögenhetsbildingen sker just genom företagande. Om man istället studerar relationen mellan arv och egenföretagande elimineras i stor utsträckning 17 detta problem genom att utfallet av ett arv skapar mera av den naturliga experimentsituation som det vanligen är så svårt för ekonomer att få tillgång till i sina empiriska studier. 18 Författarna finner genomgående i sin statistiska analys av materialet ett signifikant samband mellan större arv å ena sidan, och frekvens av egenföretagande å den andra sidan. Den statistiska analysen möjliggör också en uppskattning av storleksordningen på den effekt det är fråga om. Det vill säga, man kan analysera frågan hur mycket ett visst belopp i arv ökar sannolikheten för individen att bli egenföretagare. Resultatet av denna analys återfinns i tabell 2. Tabell 1 Egenföretagande bland arbetare, , i procent. Utvalda länder. Egenföretagare Föredrar att vara egenföretagare Länder över 25 år 25 år eller yngre över 25 år 25 år eller yngre Danmark 8,5 3,9 36,4 59,0 Finland 13,5 12,4 28,2 27,0 Frankrike 11,7 7,9 41,9 53,1 Tyskland 11,7 6,2 42,1 50,1 Sverige 11,5 6,9 35,0 45,2 Storbritannien 10,8 6,8 44,1 49,0 USA 9,9 2,7 63,5 58,8 Källa: Blanchflower och Oswald (2011). Tabell 2 Sannolikhet (procent) att vara egenföretagare vid 23 års ålder m.a.p. storlek av arv. Två typer av individer. Kvinnor (K) och Män (M). Arv (1) M (2) K (3) M (4) K Noll 16,3 7,2 3,3 1, ,1 8,0 3,8 1, ,0 8,2 4,4 1, ,4 20,9 11,7 3,7 Källa: Blanchflower och Oswald (1998). 17 Blanchflower och Oswald(1998) rensar också i sitt material bort de individer som är anställda i egna familjeföretag. Därigenom rensar man bort den del av populationen som ärvt det egna företaget. 18 Flera av de refererade studierna har använt sig av likande metoder. Lindh och Ohlsson (1996) använder sig av större lotterivinster i sin studie. 20 privat förmögenhetsbildning och entreprenörskap

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Entreprenörskap i Sverige. Nationell Rapport 2011

Entreprenörskap i Sverige. Nationell Rapport 2011 Entreprenörskap i Sverige Nationell Rapport 2011 Entreprenörskap i Sverige Nationell rapport 2011 Sveriges GEM-team 2010 utgjordes av Pontus Braunerhjelm, professor Kungliga Tekniska Högskolan och VD

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2010:1161 Utkom från trycket den

Läs mer

Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014

Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Wholesaleprislista - IQ Telecom 11-19-2014 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Debiteringsintervall 50 kb för datatrafik. I i Zon 1-2 är debiteringsintervallet 1Kb 1 EUR = 9,0723 Land/nät Zon

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Entreprenörskap i Sverige Nationell rapport

Entreprenörskap i Sverige Nationell rapport 2012 Entreprenörskap i Sverige Nationell rapport Ordlista och terminologi i GEM-undersökningen ENTRPERENÖRIELLA ATTITYDER OCH UPPFATTNINGAR Upplevda möjligheter Andel i åldersgruppen 18-64 som ser goda

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg 2 Slå på och av scannern Mekaniskt uttag Standby-strömbrytare Array-uttag Anslut transducers Använd den gröna standby-strömbrytaren. För att slå på scannern: Tryck

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 2004:636 Utkom från trycket den 30 juni 2004

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

PIRLS 2011 & TIMSS 2011

PIRLS 2011 & TIMSS 2011 PIRLS 2011 & TIMSS 2011 Om PIRLS-studien 2011 Läsförmåga i årskurs 4 Ca 300 000 elever i 49 länder Ca 4660 elever i Sverige Enkäter till rektorer, lärare, föräldrar och elever Resultat i läsning Signifikant

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010 S2-indikatorn Irland Grekland Luxemburg Storbritann Slovenien Spanien Litauen Rumänien Cypern Slovakien

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik

Läs mer

Entreprenörskap i Sverige Nationell rapport

Entreprenörskap i Sverige Nationell rapport Entreprenörskap i Sverige Nationell rapport 2013 Ordlista och terminologi i GEM-undersökningen Entreprenöriell avsikt Andel i åldersgruppen 18 64 år, exklusive dem som är engagerade i något stadium av

Läs mer

Entreprenörskap. Magnus Henrekson Mikael Stenkula

Entreprenörskap. Magnus Henrekson Mikael Stenkula Entreprenörskap Magnus Henrekson Mikael Stenkula Upplägg: Vad är entreprenörskap och hur kan det mätas? Varför är entreprenörskap viktigt? Vad påverkar entreprenörskapsaktiviteten i ekonomin? 2 Vad är

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Ett ESS i rockärmen för näringslivet. Henrik Andersson

Ett ESS i rockärmen för näringslivet. Henrik Andersson Ett ESS i rockärmen för näringslivet Henrik Andersson Vi gör Sydsverige till en bättre plats för företagen Lobbying Affärsservice Nätverk Utväxlingen av ESS OBS: denna tillväxt är beroende av att innovationssystemet

Läs mer

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Varumärken 0 - MEDVERKAN Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande i fråga om konventionen den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn; SFS 2002:706 Utkom från trycket den 27 augusti 2002

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Stockholms besöksnäring. Mars 2016 Stockholms besöksnäring. Under mars månad registrerades över 870 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var i nivå med mars månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna kom från inhemska

Läs mer

Komma igång. Pro Focus UltraView. Denna guide finns tillgänglig på olika språk på BK Medicals hemsida.

Komma igång. Pro Focus UltraView. Denna guide finns tillgänglig på olika språk på BK Medicals hemsida. Komma igång Pro Focus UltraView Denna guide finns tillgänglig på olika språk på BK Medicals hemsida. Vänligen gå till: www.bkmed.com/customer service/user manuals Innan du använder scannern, läs användarguiden

Läs mer

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2015

Stockholms besöksnäring. December 2015 Stockholms besöksnäring. När summeras kan vi se att närmare 13 miljoner gästnätter registrerats på kommersiella boendeanläggningar i, en ökning med 10 jämfört med 2014. Under december registrerades ca

Läs mer

Skatteverkets meddelanden

Skatteverkets meddelanden Skatteverkets meddelanden ISSN 1652-1447 Skatteverkets information om reservering för förlustrisker vid export * I detta meddelande finns information om schabloner för beräkning av förlustrisker i samband

Läs mer

Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01

Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i utlandet. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Prislista företagsbonnemang Samtal och SMS i. Giltig fr.o.m 2013-06- 01 Alla priser i svenska kronor exklusive moms. Betalsamtal och samtal till satellit betalas enligt besöksnätets taxa med ett administrativt

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Entreprenörskap i Sverige Nationell rapport

Entreprenörskap i Sverige Nationell rapport Entreprenörskap i Sverige Nationell rapport 2014 Entreprenörskap i Sverige Nationell rapport 2014 Sveriges GEM-team 2013 utgjordes av Pontus Braunerhjelm, professor Kungliga Tekniska Högskolan och VD Entreprenörskapsforum,

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Finländska dotterbolag utomlands 2008 Företag 21 Finländska dotterbolag utomlands 28 Anställda i finländska företag utomlands var koncentrerade till EU-länderna år 28 Mätt med antalet anställda var finländska företags verksamhet utomlands

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1977:178) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2006:1129 Utkom från trycket den

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem. Modeller av europeiska sjukförsäkringskort landsvis Den här bilagan innehåller information om det europeiska sjukförsäkringskortet. Modellkorten har kopierats från webbadressen http://ec.europa.eu/employment_social/healthcard/index_en.htm,

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1989-23 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 8 % 75 7 Finland EU-15 65 6 55 5 89 91 93 95 97 99 1* 3** 2.1.23/FFC /TL Källa: OECD Economic Outlook December 22 2 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP I SVERIGE NATIONELL RAPPORT 2015

ENTREPRENÖRSKAP I SVERIGE NATIONELL RAPPORT 2015 Rapporten kan också laddas ned från www.entreprenorskapsforum.se ENTREPRENÖRSKAP I SVERIGE NATIONELL RAPPORT 2015 Örebro universitet, 701 82 Örebro Grevgatan 34, 114 53 Stockholm ENTREPRENÖRSKAP I SVERIGE

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

Arbetskraftens rörlighet i det

Arbetskraftens rörlighet i det Arbetskraftens rörlighet i det utvidgade EU Eskil Wadensjö Jonas Eriksson Kommentatorer: Thord Pettersson & Peter Springfeldt en från de nya EU-länderna utvärdering och prognostisering Jonas Eriksson En

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar 20162018

Ekonomiska förutsättningar 20162018 Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till

Läs mer

Ungdomsutbyte. Schablonbeloppet för projektkostnader för delprogram 1.1 är följande - gäller i det land där projektet genomförs: Projekt kostnader

Ungdomsutbyte. Schablonbeloppet för projektkostnader för delprogram 1.1 är följande - gäller i det land där projektet genomförs: Projekt kostnader Ungdomsutbyte Schablonbeloppet för projektkostnader för delprogram 1.1 är följande - gäller i det land där projektet genomförs: Projekt kostnader A1.1 Österrike 39 Belgien 37 Bulgarien 32 Kroatien 35 Cypern

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år

Läs mer