Alternativ till jobbskatteavdraget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Alternativ till jobbskatteavdraget"

Transkript

1 Alternativ till jobbskatteavdraget Åsa Hansson Lennart och Mikael Flood FORES Policy Paper 2011:3

2 Om författarna Åsa Hansson är docent i nationalekonomi vid Lunds Universitet med inriktning mot skattefrågor. Lennart Flood är professor i ekonometri vid Handelshögskolan i Göteborg och forskar bland annat om arbetskraftsutbud och skattefrågor. Mikaels Flood är jur. kand med inriktning mot internationell handel. Han är speciellt intresserad av den kinesiska marknaden och dess regelverk. ii

3 Innehållsförteckning Om författarna Innehåll Förord ii iii v Ytterligare jobbskatteavdrag Är det rätt väg att gå för att rädda den svenska välfärden? 1. Inledning 2 2. Jobbskatteavdraget 4 3. Vad vill man uppnå med 6 jobbskatteavdraget 4. Alternativt utformat jobbskatteavdrag Andra viktiga skattereformer för att 17 värna den offentliga välfärden 5.1 Värnskatten Kapitalinkomstskatt Slutsatser Referenser 27 iii

4 Likformiga skatter för fler jobb 1. Inledning Enkelhet, enhetlighet och likformighet Jobbskatteavdraget Likformiga skatter Skattebaser Bolagsbeskattning Arbetsgivaravgifter (sociala avgifter) Skatt på arbete, näringsverksamhet och kapital En utvärdering av likformiga skattesystem Tre reformer utvärderas Finansiering Sammanfattning och avslutande 61 diskussion 9. Referenser 65 iv

5 Förord Dags att diskutera alternativ till jobbskatteavdraget Jobbskatteavdraget har inte bara varit sinnebilden för regeringens politik alltsedan Alliansen vann valet Det har även dominerat agendan för hela det politiska systemet, en huvudlinje i svensk ekonomisk politik som alla aktörer behövt förhålla sig till. Halvvägs in i 2011 har fyra så kallade steg genomförts, med en total sänkning av inkomstskatterna om ca 80 miljarder kronor. Ett femte jobbskatteavdrag planeras 2012, därefter diskuteras även införandet av ett sjätte. Med åren har dock allt fler kritiska röster bland ekonomer ifrågasatt vilka effekter jobbskatteavdraget haft för arbetslösheten och arbetsutbudet. Kritiker hävdar att avdraget endast stimulerar till ökat arbetsutbud, men inte till någon ökad efterfrågan, av arbetskraft. Medan tillväxten varit högre i Sverige än i många andra länder efter finanskrisen (första kvartalet 2011 var tillväxten i ekonomin 6,4 procent jämfört med samma period 2010), så har inte arbetslösheten minskat med mer än ungefär en procentenhet från 9,0 procent i mars 2010 till 8,1 procent i mars Regeringens egen prognos är att dessa tal snabbt ska falla under 5 procent till För att öppna en diskussion om andra skattevägar till fler jobb har FORES vänt sig till två av Sveriges främsta skatteforskare. Detta för att analysera effekterna av jobbskatteavdraget och ge alternativ till andra sätt att använda reformutrymmet till att minska arbetslösheten och öka Sveriges konkurrenskraft. v

6 Detta har resulterat i två delrapporter: Ytterligare jobbskatteavdrag Är det rätt väg att gå för att rädda den svenska välfärden? av Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds Universitet; samt Likformiga skatter för fler jobb av Lennart Flood, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg och Mikael Flood, jur. kand. Författarna riktar kritik mot jobbskatteavdraget på ett antal punkter. De anser bland annat att avdraget är en mycket kostsam skattereduktion och menar att det finns flera alternativ som skulle kunna ha en större effekt på såväl sysselsättningen som det totala arbetsutbudet i ekonomin i form av arbetade timmar. Författarna är överens om att jobbskatteavdraget ger ökade incitament för personer som befinner sig utanför arbetsmarknaden att ta ett arbete. Däremot är det inte säkert att avdraget leder till ett ökat arbetsutbud då det finns en risk att den ökande nettoinkomsten leder till att individer prioriterar att vara lediga mer. Slutligen menar författarna att jobbskatteavdraget har en konstruktion som gör det komplicerat för många löntagare att förstå hur det fungerar. Därmed påverkas inte heller deras beteende. Medan författarna är relativt ense i sin kritik går de skilda vägar i de alternativ de föreslår. I viss mån representerar de två huvudlinjer i debatten om det svenska skattesystemet. Lennart och Mikael Flood pläderar för att den svenska skattemodellen förenklas så långt som möjligt. Sedan Århundradets skattereform i början av 1990-talet anser de att skattesystemet återigen har komplicerats med ett lapptäcke av hundratals undantag och särlösningar. Krav på en ny skattereform har framförts av bland andra förre finansministern vi

7 Kjell-Olof Feldt i en rapport för Globaliseringsrådet 1, liksom Finanspolitiska Rådet i sin rapport från maj och i den del av Långtidsutredningen som lades fram i februari Flood och Flood skissar på en modell som går så långt som möjligt mot likformiga skatter. De utvärderar effekterna av en proportionell skatt på 25 procent för arbetsinkomster, kapital, arbetsgivaravgifter och moms. Deras analys visar att dessa sänkningar till hälften skulle kunna finansieras av så kallade dynamiska effekter, som bland annat innebär ökad efterfrågan på arbetskraft och ökat arbetsutbud och därmed ökade skatteintäkter. Exempel på skatter som skulle kunna införas för att underlätta finansieringen är marknadsvärdesbaserad fastighetsskatt, avskaffade ränteavdrag, reavinstbeskattning på 25 procent utan uppskov, inga avdrag för privat pensionssparande, avskaffade ROT- och RUT-avdrag, höjda miljöskatter samt avskaffade reseavdrag. Även om denna renodlade modell inte är politisk genomförbar idag, är det ett tankeexperiment som visar hur mycket som är teoretiskt möjligt. Åsa Hansson står för den andra huvudfåran, att istället för att göra om dagens system i grunden justera det på bästa möjliga sätt. Den linjen har i annan form också drivits av ESO-utredaren och ekonomen Peter Birch Sørensen Hansson menar att ett alternativ vore att rikta jobbskatteavdraget mot de grupper som har lägre inkomster. Avdraget skapar i dag inte tillräckligt tydliga incitament för de med högre inkomster att jobba mer. För att undvika höjda marginalskatter skulle 1 Feldt, Kjell-Olof (2009), Mot en ny skattereform globalisering och den svenska välfärden, Underlagsrapport nr 27 till Globaliseringsrådet, Stockholm. 2 Finanspolitiska rådet (2011), Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2011, Stockholm. 3 SOU (2011:11), Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande, Statens offentliga utredningar, Stockholm. 4 Sørensen, Peter B. (2010), Swedish Tax Policy: Recent Trend and Future Challenges, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Stockholm. vii

8 jobbskatteavdraget kunna riktas till grupper som är överrepresenterade i utanförskap och där tillhörigheten till den gruppen inte går att påverka genom förändrat beteende. Exempelvis skulle avdraget kunna riktas till ensamstående och sammanboende med hemmavarande barn i en viss ålder, eller till utlandsfödda. Vidare anser Hansson att ett riktat jobbskatteavdrag borde kombineras med avskaffande av värnskatten samt sänkt kapitalinkomstskatt. Flood och Flood bidrar därtill med en analys av sänkta arbetsgivaravgifter som alternativ till jobbskatteavdraget. Detta har ofta i svensk ekonomisk politik avfärdats som likvärdigt eller mindre effektivt för att skapa jobb än inkomstskattesänkningar. Lennart och Mikael Flood poängterar där att det inte finns starka teoretiska eller empiriska bevis för att det är bättre ur sysselsättningssynpunkt med jobbskatteavdrag än att ta bort skattedelen i arbetsgivaravgifterna (dvs. den del som inte motsvaras av socialförsäkringarnas förmåner). Tvärtom finns en del som talar för att sänkta arbetsgivaravgifter är mer effektivt. Sammantaget visar de båda delrapporterna att det finns flera problem med att fortsätta med jobbskatteavdraget. Däremot finns det flera alternativ som skulle kunna leda till ökad sysselsättning och ökat arbetsutbud, samtidigt som de är mindre kostsamma. Alldeles oavsett delrapporternas innehåll står ett klart: efter fem år med jobbskatteavdraget som förhärskande doktrin är det dags för en ordentlig debatt om det svenska skattesystemet. Denna diskussion måste kunna föras fri från dogmatism och enkelspårighet, där det också givet det reformutrymme som finns måste vara tillåtet att ifrågasätta jobbskatteavdraget. Det behöver inte handla om att vara för eller emot skattesänkningar, viii

9 utan snarare inriktas på att beröra hur dessa skattesänkningar ska utformas. De åsikter och förslag som framförs i rapporterna är författarnas egna och FORES tar inte någon ställning i frågan om jobbskatteavdragets vara eller icke vara, nu eller framgent. FORES vill också rikta ett stort tack till Mattias Johansson, Robert Kron och Ulrika Stavlöt som bidragit med värdefulla kommentarer i sammanställningen av rapporterna. Harald Edquist, Forskningsledare, FORES Martin Ådahl, VD, FORES ix

10 Ytterligare jobbskatteavdrag Är det rätt väg att gå för att rädda den svenska välfärden? Åsa Hansson

11 1. Inledning Sveriges offentliga välfärd står inför en rad utmaningar. Den internationella skattekonkurrensen gör det alltmer kostsamt att beskatta rörliga skattebaser och att avvika från andra länders skattetryck. Samtidigt medför den demografiska utvecklingen att efterfrågan på offentliga tjänster ökar och att färre yrkesverksamma ska försörja allt fler och allt äldre individer. För att Sverige ska klara denna utmaning och leva upp till ambitionen om en hög offentlig välfärdsnivå behöver antalet arbetade timmar och produktiviteten i den svenska ekonomin öka. Det räcker dock inte med att produktiviteten höjs eftersom produktivitetsökningar ofta medför större kostnader för den offentliga sektorn där löneökningar inte motsvaras av produktivitetsökningar i lika hög grad som inom andra sektorer. Det krävs därför också att antalet arbetade timmar i ekonomin ökar. Ett effektivt sätt att göra detta på är att via prismekanismen öka incitamenten till att arbeta, exempelvis genom att sänka skatterna på arbete. Som ett led i denna strävan införde regeringen 2007 det första steget i jobbskatteavdraget, dvs skattelättnader för arbetsinkomster. Införandet av jobbskatteavdraget var den viktigaste komponenten i regeringens s k arbetslinje och utgör den enskilt största, i kronor räknat, skattereform som Alliansregeringen genomfört. Sverige är ett i raden av länder som infört skattelättnader för arbetsinkomster för att öka incitamenten för framför allt låginkomsttagare att arbeta. Jobbskatteavdraget i Sverige ger till skillnad från jobbskatteavdraget i de flesta andra länder skattelättnader inte bara till låginkomsttagare utan till alla med arbetsinkomst oavsett inkomstnivå, och i kronor räknat mer till de med högre inkomst än till de med lägre inkomst. I de flesta andra länder är jobbskatteavdraget riktat mot låginkomsttagare. 2

12 I denna del av rapporten behandlas frågan om jobbskatteavdraget kan utformas på ett mer effektivt sätt och därmed ge utrymme för andra skattelättnader som kan öka antalet arbetade timmar i ekonomin. Rapporten inleds med en kort beskrivning av jobbskatteavdraget i Sverige och en redogörelse av jobbskatteavdragets effekter på arbetsutbudet för olika inkomstgrupper. Detta följs av en diskussion om alternativa sätt att utforma jobbskatteavdraget på för att uppnå målet om ett ökat antal arbetade timmar i ekonomin men till lägre kostnader. Därefter diskuteras andra viktiga skattereformer som bör prioriteras för att öka det totala antalet arbetade timmar i ekonomin. Rapporten avslutas med förslag till hur ytterligare jobbskatteavdrag bör utformas så att utrymme ges till andra viktiga skattereformer för att värna om den svenska offentliga välfärden. 3

13 2. Jobbskatteavdraget Den 1 januari 2007 infördes det första steget i jobbskatteavdraget. Sedan dess har det utvidgats i ytterligare tre steg och idag beräknas avdraget ge en total skattelättnad på 79 miljarder (Budgetpropositionen, 2011). En del av kostnaderna förväntas dock på sikt uppvägas av högre skatteintäkter från ett ökat antal arbetade timmar. Skattelättnaden ges i form av en reduktion av skattepliktig inkomst från anställning och aktiv näringsverksamhet. Inkomster från sjukpenning, föräldrapenning, ersättning från arbetslöshetskassan eller pension ger däremot inga skattelättnader. Poängen med skattelättnaden är att göra det mer attraktivt att arbeta relativt att inte göra det. Inkomster som uppkommit genom aktivt arbete ger skattelättnader medan inkomster som uppkommit på annat sätt inte göra de. För en enskild individ kan jobbskatteavdraget ge en skattelättnad på maximalt 1771 kr i månaden. Skattelättnaden beror på inkomsten. Tabell 1 visar jobbskatteavdragets storlek för olika månadslöner Som framgår av tabellen får en höginkomsttagare ett större avdrag i kronor räknat men inte som procent av lönen. För personer som fyllt 65 år är jobbskatteavdraget från och med 2009 högre för att stärka deras incitament att fortsätta arbeta. Berättigade individer erhåller jobbskatteavdraget automatiskt utan att behöva ansöka om det och behöver därför inte vara medvetna om dess existens. 4

14 Tabell 1. Jobbskatteavdraget för olika månadslöner 2011 Yrke Månadslön Skattelättnad, kr Skattelättnad,% Vårdbiträde ,8 Metallarbetare ,6 Sjuksköterska ,4 Gymnasielärare ,2 Läkare ,1 Källa: Jobbskatteavdraget, 2011 Regeringen har nu aviserat att ett ytterligare jobbskatteavdrag, det femte i ordningen, kan bli aktuellt. I budgetpropositionen för 2011 fastslår regeringen att höjda jobbskatteavdrag är prioriterat under perioden om utrymme ges. Detta för att minska utanförskapet och öka den varaktiga sysselsättningen. Fredrik Reinfeldt har även i media ställt sig positiv till att nästa år införa ett sjätte jobbskatteavdrag (SVT Rapport 12 april 2011). 5

15 3. Vad vill man uppnå med jobbskatteavdraget? På Finansdepartementets hemsida kan man läsa att: Jobbskatteavdraget är den enskilt viktigaste reformen i regeringens strävan för att fler ska arbeta och minska utanförskapet (Finansdepartementet, 2011). Är jobbskatteavdraget det mest effektiva sättet att få fler i arbete? För att få svar på den frågan måste jobbskatteavdragets inverkan på vårt beteende analyseras. En skattelättnad på arbetsinkomst har två effekter på arbetsutbudet. En är att det blir mer attraktivt att arbeta jämfört med att inte göra det, vilket leder till att individer arbetar mer. Denna effekt brukar benämnas substitutionseffekten. En annan effekt är att skattelättnaden leder till att nettoinkomsten ökar. Om individer föredrar att vara lediga framför att arbeta, vilket brukar antas vara fallet, kommer nettoinkomstökningen innebära att individer har råd att vara lediga mer. Skattelättnaden medför då att individen arbetar mindre. Denna effekt brukar benämnas inkomsteffekten. För att en skattelättnad ska öka arbetsutbudet måste således den första effekten, substitutionseffekten, dominera. Teoretiskt kan det inte förutsägas vilken effekt en skattelättnad får på arbetsutbudet men empiriska studier av individers beteende tyder på att substitutionseffekten tenderar att dominera och att skattelättnader därför ofta leder till att individer arbetar mer. När det gäller jobbskatteavdraget beror nettoeffekten på huruvida individen arbetar eller inte, liksom individens inkomstnivå. Om vi börjar med att analysera vilken effekt jobbskatteavdraget har på utanförskap, dvs de som inte arbetar alls och därför står inför valet att börja arbeta eller inte. I det här fallet är det 6

16 tröskeleffekten, det vill säga hur mycket en individ tjänar ekonomiskt på att gå från att inte arbeta till att börja arbeta, som är intressant för individen. Ju lägre tröskeleffekten är desto mer tjänar en individ på att börja arbeta. Om tröskeleffekten är 100 procent ger en övergång till att arbeta ingen ekonomisk vinst, och vid tröskeleffekter över 100 procent innebär en övergång till arbete en ekonomisk förlust. I många länder har låginkomsttagare höga tröskeleffekter eftersom det är vanligt att bidrag är inkomstberoende. Jobbskatteavdraget minskar tröskeleffekten och gör att det lönar sig bättre att ta ett arbete. Att det finns ett behov i Sverige av att öka lönsamheten för arbetslösa att börja arbeta råder det inga tvivel om. Flera internationella studier påvisar att tröskeleffekterna i Sverige är bland de högsta i världen (se t ex Immorvoll m fl (2007) och Immorvoll och Pearson (2009)). Tabell 2 visar tröskeleffekterna i Sverige 2010 för arbetslösa, sjukpenningstagare och förtidspensionerade samt den förändringen jobbskatteavdraget har haft på tröskeleffekterna. Som framgår av tabellen har tröskeleffekterna för framförallt de med de lägsta inkomsterna minskat och därmed gjort det mer lönsamt att arbeta, men de är fortfarande höga för individer i de lägsta decilerna. 5 Tröskeleffekterna är alltjämt över 100 procent (116,5%) för arbetslösa i decil 1, vilket innebär att de helt saknar ekonomiska incitament att börja arbeta. Anledningen till att de är så höga för denna grupp är att det finns ett lägsta belopp i arbetslöshetsförsäkringen som individen går miste om när han/hon börjar arbeta. En grupp som fortfarande har höga tröskeleffekter är ensamstående med barn och sammanboende med barn, tröskeleffekterna för dessa ligger fortfarande runt 70 procent. Detta innebär att inkomsten ökar med 30 procent om 5 Varje hushållstyp är indelad i 10 lika stora grupper baserat på förvärvsinkomst. Den första decilen utgör således de 10 procent av en hushållstyp som har den lägsta förvärvsinkomsten. 7

17 en individ går från att inte ha arbetat till att börja arbeta. Med tanke på att kostnaderna samtidigt ökar när man arbetar (t ex transport- och lunchkostnader) kan nettoinkomstökningen bli blygsam. Tabell 2. Tröskeleffekter för arbetslösa, sjukskrivna och förtidspensionärer Arbetslösa Sjukförsäkrade Förtidspensionerade Nivå 2010 Förändrig Nivå 2010 Förändring Nivå 2010 Förändring Samtliga 67,6-10,3 69,9-9,8 64,8-5,3 Ensamstående utan barn Ensamstående med barn 65,0-10,8 71,5-9,3 66,7-5,8 68,7-10,8 72,3-11,3 67,8-8,0 Sammanboende utan barn Sammanboende med barn 62,0-10,0 67,1-10,5 63,4-5,0 72,5-11,5 70,9-9,4 64,4-5,0 Decil 1 116,5-12,5 62,3-21,6 65,2-12,4 2 73,1-7,7 70,7-14,1 66,5-8,1 3 67,2-12,3 72,9-8,4 67,6-3,5 4 67,7-10,5 74,9-7,1 67,9-2,5 5 64,9-11,4 75,4-6,2 68,0-2,5 6 62,1-11,1 75,7-5,8 67,7-2,8 7 59,3-10,7 72,6-8,3 65,5-4,4 8 56,9-10,2 69,1-9,4 62,6-6,4 9 54,8-9,4 65,5-9,5 60,2-5, ,1-6,6 60,4-7,8 57,0-4,6 Källa: Bilaga 12 LU2011 För individer som inte arbetar ger jobbskatteavdraget en entydigt positiv effekt på arbetsutbudet. Substitutionseffekten gör det mer 8

18 attraktivt att arbeta relativ att inte arbeta och ökar incitamentet till arbete. Eftersom endast arbetande individer erhåller jobbskatteavdraget gör inkomsteffekten ingen skillnad för nettoinkomsten om man inte arbetar och påverkar därför inte arbetsutbudet negativt. Det är av denna anledning som inkomst från inaktivitet inte ger skattelättnader. Jobbskatteavdraget gör det således entydigt mer attraktivt att arbeta och reducerar därför sannolikt utanförskapet. Detta är hela poängen med jobbskatteavdraget och anledningen till att det införts i en rad länder. När det gäller de som redan arbetar har jobbskatteavdraget en mer tvetydig effekt på incitamenten till att arbeta. Effekterna beror på var i inkomstfördelningen en individ befinner sig. Valet för dessa individer skiljer sig också ifrån dem som helt står utanför arbetsmarknaden. Valet handlar nu primärt om hur mycket man ska arbeta och inte huruvida man ska arbeta eller inte. Här är det marginaleffekten som är intressant, dvs hur mycket en individ får behålla vid en mindre inkomstökning. Vid höga marginaleffekter lönar det sig dåligt att arbeta ytterligare en timme. Tabell 3 visar marginaleffekter för olika individer mellan 2006 och Eftersom vi har en progressiv inkomstbeskattning stiger marginaleffekterna med inkomsten och den är som högst för decil 10, 54 procent. Vid en marginalskatt på 54 procent får en individ behålla 46 procent av en löneökning. För yrkesverksamma ensamstående och sammanboende med barn är marginaleffekterna betydligt lägre än motsvarande tröskeleffekter för de utan arbete. 9

19 Tabell 3. Marginaleffekter Förändring Samtliga 40,0 36,7 35,7 33,6 33,1-6,8 Ensamstående 38,8 34,7 33,1 31,1 30,6-8,2 utan barn Ensamstående 49,5 44,2 42,6 40,8 40,4-9,2 med barn Sammanboende 39,0 36,8 36,5 34,2 33,8-5,2 utan barn Sammanboende med barn 40,7 37,5 37,0 34,8 34,3-6,3 Decil 1 38,7 35,4 31,9 31,4 30,9-7,8 2 32,4 24,8 22,5 21,8 22,1-10,4 3 35,5 30,4 29,4 27,6 25,7-9,8 4 37,6 32,6 31,6 30,6 29,5-8,1 5 37,0 32,4 31,3 30,3 29,5-7,6 6 36,5 32,4 31,3 30,1 29,2-7,3 7 36,2 32,6 32,2 30,9 30,7-5,5 8 39,6 39,1 40,4 32,5 32,4-7,2 9 50,9 51,1 51,2 45,6 45,6-5, ,7 54,7 54,7 54,1 54,1-0,6 Källa: Bilaga 12 LU2011 Jobbskatteavdraget ökar i kronor räknat upp till en lön på drygt kr vilket innebär att det är mer attraktivt att arbeta upp till denna lönenivå (substitutionseffekten gör att det lönar sig bättre att arbeta en extra timme). Löneökningen är dock blygsam. En individ som ökar sin arbetsinkomst från till kr (genom att exempelvis gå upp från deltid till heltid) ökar avdraget med 370 kr. Samtidigt ger jobbskatteavdraget en total skattelättnad på 1364 kr i månaden vid en lön på kr. Denna ökning innebär att individen har bättre råd att vara ledigt (dvs inkomsteffekten gör att individen arbetar mindre). För 10

20 individer som arbetar men tjänar mindre än går substitutions och inkomsteffekten åt motsatt håll. Det är omöjligt att teoretiskt avgöra om jobbskatteavdraget leder till att dessa individer arbetar mer eller mindre. Individer med en inkomst över kr erhåller maximalt avdrag, 1771 kr, och tjänar inget extra på att arbeta ytterligare en timme (substitutionseffekten är noll). Däremot får de 1771 kr extra i månaden vilket minskar arbetsutbud genom inkomsteffekten. 6 Om man tar in i beaktandet att många individer lever i par och fattar beslut baserat på familjens inkomst snarare än individens innebär jobbskatteavdraget för ett par där båda tjänar kr eller mer att de gemensamt erhåller ett avdrag på 3542 kr i månaden. Detta är en betydande ökning av nettoinkomsten som för många säkert möjliggör en minskning av arbetstiden. Det är rimligt att tänka sig att jobbskatteavdraget här minskar arbetsutbudet och får motsatt effekt än den tänkta, dvs att öka antalet arbetade timmar. För alla som tjänar mer än kr i månaden innebär jobbskatteavdraget att de får en skattelättnad som gör att de har råd att ta mer ledigt. Tabell 4. Effekter av jobbskatteavdraget på arbetsutbudet Individgrupp Jobbskatteavdragets effekt på arbetsutbud Arbetar inte Ökar Arbetande individer med Osäker inkomst upp till kr Arbetande individer med Minskar inkomst över kr Tabell 4 visar effekter av jobbskatteavdraget på arbetsutbudet för olika individgrupper. Att jobbskatteavdraget totalt sett skulle öka 6 Såvida inkomsteffekten inte är lika med noll. 11

21 arbetsutbudet är långt ifrån uppenbart. Jobbskatteavdraget har som sagt en entydigt positiv effekt på arbetsutbudet för dem som inte arbetar, men för många andra innebär jobbskatteavdraget en möjlighet att ta ut extra ledighet. Detta är i och för sig inget dåligt men inte jobbskatteavdragets motiv och gör att det blir ett kostsamt och trubbigt sätt att minska utanförskapet på. I den allmänna debatten framförs ibland argumentet att problemet inte är att individer inte vill arbeta (har tillräcklig motivation för att arbeta) utan att det är brist på arbetstillfällen som är problemet. Jobbskatteavdraget beskylls därför vara felriktat eftersom det antas påverka individens incitament att arbeta men inte efterfrågan på arbetskraft. Det är ett problem att efterfrågan på arbetskraft vid rådande löner är låg för lågutbildade men det är fel att påstå att jobbskatteavdraget därför inte har någon effekt på antalet arbetade timmar i ekonomin. Jobbskatteavdraget påverkar efterfrågan på arbetskraft genom att hålla nere de anställdas lönekrav före skatt, vilket på sikt ger lägre lönekostnader för arbetsgivarna som då kan anställa fler. På grund av att lönerna är styrda av avtal som löper över flera år kan det dock ta tid innan denna effekt slår igenom. Det är ännu för tidigt att utvärdera om jobbskatteavdraget fått avsedd effekt på arbetsutbudet. Regeringen själv räknar med att de hittills införda fyra stegen i jobbskatteavdraget på lång sikt kommer att leda till att antalet arbetade timmar ökar med motsvarande årsarbetskrafter och att BNP ökar med 2,2 procent. Regeringens beräkningar tyder på att jobbskatteavdraget har en självfinansieringsgrad (dvs långsiktig dynamisk effekt på statsfinanserna) på mellan 40 och 50 procent för de tre första stegen och ungefär 30 procent för det fjärde steget. Andra studier av de förväntade effekterna har genomförts av bland annat Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska rådet, SNS, och Riksrevisionen. Dessa pekar på att jobbskatteavdraget kan förväntas öka arbetsutbudet men att effekterna av reformens 12

22 tredje och fjärde steg verkar vara mindre i förhållande till de två första. Tabell 5 sammanställer resultat av simuleringar av jobbskatteavdragets förväntade effekter på antalet arbetade timmar och disponibel inkomst för olika hushållsgrupper som har gjorts av Konjunkturinstitutet (Andrén, 2011). Som framgår av tabellen är effekten störst för ensamstående kvinnor. Första steget i jobbskatteavdraget har haft den största effekten på arbetsutbudet, och effekten av de övriga en avtagande inverkan. Tabell 5. Jobbskatteavdragets ökning (i %) av det genomsnittligt arbetsutbud för olika hushållsgrupper Utan jobbskatteavdrag (antal arbetade timmar per vecka) Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Kvinnor: Ensamstående 26,56 1,185 1,523 1,857 2,191 Sammanboende 28,54 0,496 0,639 0,800 0,921 Sammanboende utan barn 31,38 0,496 0,641 0,785 0,931 Män: Ensamstående 28,74 0,709 0,899 1,082 1,262 Sammanboende 37,36 0,255 0,326 0,396 0,465 Sammanboende 36,04 0,374 0,483 0,590 0,698 utan barn Källa: Andrén, 2011 En förutsättning för att jobbskatteavdraget ska få de förväntade positiva effekterna på arbetsutbudet är att individer känner till avdraget. Riksrevisionens undersökning från 2009 (Riksrevisionen 2009) tyder på att kännedomen om jobbskatteavdraget är bristfällig. Endast 40 procent av de 13

23 tillfrågade påstod sig känna till jobbskatteavdraget och bland grupperna där effekten av avdraget förväntas få störst betydelse - bland arbetslösa, individer utanför arbetskraften och personer som är utrikes födda - kände endast 30 procent till avdraget. Däremot är det troligt att okunskapen om jobbskatteavdraget bland höginkomsttagare inte hindrar dem från att märka att de fått mer pengar i plånboken och därför inte behöver arbeta lika mycket som innan. Jobbskatteavdraget är en relativt ny företeelse i det svenska skattesystemet och det är därför inte förvånande om kunskapen om avdraget ännu är låg. Det är högst troligt att kunskapen om jobbskatteavdraget ökar med tiden och att denna kritik därför på sikt inte är relevant. 14

24 4. Alternativt utformat jobbskatteavdrag Det är inte säkert att dagens utformning innebär att jobbskatteavdraget får en sammanlagt positiv effekt på arbetsutbudet. Hade jobbskatteavdraget istället riktats specifikt mot de lägre inkomstgrupperna och sedan fasats ut, som är vanligt i andra länder, hade kostnaderna blivit betydligt lägre men samtidigt hade denna utformning lett till högre marginaleffekter i utfasningsintervallet. Eftersom marginaleffekterna redan är betydande i Sverige kan ytterligare höjningar av dessa få allvarliga negativa konsekvenser på arbetsutbudet. Frågan är dock om inte jobbskatteavdraget kan utformas på ett mer effektivt sätt utan att höja marginaleffekterna för ett stort antal individer. För att undvika höjda marginaleffekter för ett stort antal individer som ett jobbskatteavdrag riktat mot låginkomsttagare skulle medföra kan jobbskatteavdraget istället riktas till grupper som är överrepresenterade bland utanförskapet och där tillhörigheten till den gruppen inte går att påverka genom förändrat beteende. Exempelvis kunde jobbskatteavdraget riktas till ensamstående och sammanboende med hemmaboende barn i en viss ålder och/eller till utlandsfödda. Deltagarelasticiteterna är generellt sett höga för dessa grupper och riktade jobbskatteavdrag till dem skulle sannolikt få positiva effekter på arbetsutbudet. Det är osannolikt att jobbskatteavdraget skulle snedvrida beslut om att skaffa barn och därför inte troligt att individer väljer att skaffa barn för att kvalificera sig för jobbskatteavdraget. För utlandsfödda finns inte denna risk alls. Om jobbskatteavdraget däremot riktas mot arbetslösa, som också har höga tröskeleffekter, skulle det sannolikt leda till allvarliga snedvridningar och få negativa konsekvenser. En annan negativ 15

25 konsekvens av ett riktat jobbskatteavdrag är ökade administrationskostnader. För att dessa inte ska bli för höga är det också viktigt att de grupper avdraget riktas mot är lättidentifierade och stabila. Att rikta det till ensamstående eller sammanboende med barn och utlandsfödda uppfyller de kraven. I de flesta andra länder är jobbskatteavdraget enbart riktat mot låginkomsttagare (t ex i USA och Storbritannien). I USA är avdragets storlek dessutom beroende av antalet hemmaboende barn. 7 Att i Sverige endast rikta jobbskatteavdraget mot låginkomsttagare skulle sannolikt få negativa konsekvenser på det totala arbetsutbudet eftersom vi redan har höga marginaleffekter. Att däremot rikta jobbskatteavdraget till specifika grupper som möter höga tröskeleffekter och som riskerar fastna i utanförskap skulle dock göra jobbskatteavdraget avsevärt mindre kostsamt. Sannolikt skulle det heller inte påverka arbetsutbudet bland de med högre lön lika negativt som dagens utformning gör. För 79 miljarder skulle jobbskatteavdraget kunna utökas för dessa grupper och/eller ge utrymme för skattelättnader på andra områden som också är viktiga för att öka antalet arbetade timmar i ekonomin uppgick det årliga jobbskatteavdraget till maximalt $5666 för hushåll med tre eller fler barn. För hushåll utan barn var det maximala årliga avdraget endast $457 (IRS, 2011). För hushåll med tre barn fick inkomsten högst uppgå till $43352 för ensamstående och till $48362 för gifta för att kvalificera sig för avdraget. För hushåll utan barn fick inkomsten högst vara $13460 för ensamstående och $18470 för gifta för att berättiga till avdraget (IRS, 2011). 16

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie

Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Portföljvalsbeslut och skatter på bolag respektive ägande - en allmän jämviktsstudie Erik Norrman 2012-02-15 Sammanfattning på svenska Nationalekonomiska institutionen Ekonomihögskolan Lunds universitet

Läs mer

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) YTTRANDE 10 maj 2011 Dnr. 6-10-11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING

Läs mer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer 2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med

Läs mer

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning

Läs mer

Effekter av regeringens skattepolitik

Effekter av regeringens skattepolitik Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3405 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD) Effekter av regeringens skattepolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

Den kostsamma värnskatten

Den kostsamma värnskatten BRIEFING PAPER #11 18 augusti 2016 Den kostsamma värnskatten Jacob Lundberg Timbros Briefing Paper är en serie kortrapporter som belyser komplexa frågor i ett kortare format. För att läsa detta eller andra

Läs mer

Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt

Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt Tekniskt appendix Pensioner I Sverige tjänar man in till den allmänna pensionen på inkomster upp till 40 000 kr i månaden. Avsättningen är 17,21 procent av inkomsten. Eftersom brytpunkten för statlig skatt

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Sänkt skatt på förvärvsinkomster

Sänkt skatt på förvärvsinkomster Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt skatt på förvärvsinkomster Juni 2008 1 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning...3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229);

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd Arbetsmarknaden, skatterna och skolan Helena Svaleryd Positiv arbetsmarknadsutveckling 90 85 80 75 70 65 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 Sysselsättningsgrad Arbetskraftsdeltagande Krisens

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Ett förstärkt jobbskatteavdrag

Ett förstärkt jobbskatteavdrag Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ett förstärkt jobbskatteavdrag September 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...4

Läs mer

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)

Läs mer

Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981)

Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981) Finansdepartementet 103 33 Stockholm 15 augusti 2008 Dnr.: 6-14-08 Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981) 1. Inledning I promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster beskriver

Läs mer

Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75)

Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-01-20 : Sektionen för ekonomisk analys Bo Legerius Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) Översyn av skattereglerna

Läs mer

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala

Läs mer

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Innehåll ernas beskattning... 3 Skatteskillnaden mellan pension och lön.... 5 Skattebetalarna anser...13 ernas beskattning Före 2007

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 Skattefridagen är den dag då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att

Läs mer

3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till. av Alstadsæter och Jacob. peter ericson och johan fall

3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till. av Alstadsæter och Jacob. peter ericson och johan fall nr 1 213 årgång 41 3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till Alstadsæter och Jacob peter ericson och johan fall Beskattningen av fåmansföretagare uppmärksammades av Alstadsæter och Jacob (212a)

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Skatter och arbetsmarknad: några spridda synpunkter. Lars Calmfors Folkpartiets partistyrelse 18 mars 2013

Skatter och arbetsmarknad: några spridda synpunkter. Lars Calmfors Folkpartiets partistyrelse 18 mars 2013 Skatter och arbetsmarknad: några spridda synpunkter Lars Calmfors Folkpartiets partistyrelse 18 mars 2013 Disposition 1. Skattesystemet Avstegen från 1991 års skattereform Fastighetsskatt och moms Värnskatten

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA

DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA SIFO: FLER TROR ATT SKATTEN PÅ PENSIONER HAR HÖJTS ÄN ATT DEN HAR SÄNKTS STOR OSÄKERHET

Läs mer

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 1 oktober 2009 Dnr: 6-29-09 Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi2009/6108) Syfte med förslaget och sammanfattning Promemorian föreslår

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

Riksrevisionens granskning av jobbskatteavdraget

Riksrevisionens granskning av jobbskatteavdraget Skatteutskottets betänkande 2009/10:SkU38 Riksrevisionens granskning av jobbskatteavdraget Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet Riksrevisionens styrelses redogörelse för Riksrevisionens granskning

Läs mer

Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning. Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013

Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning. Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013 Hur finansierar vi framtidens välfärd? en skattereform för full sysselsättning Lars Calmfors Rundabordssamtal Almega 11 april 2013 Har vi ett framtida finansieringsproblem? Finanspolitikens långsiktiga

Läs mer

Svensk finanspolitik 2008. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen

Svensk finanspolitik 2008. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Rapportens innehåll 1. Finanspolitiken och det finanspolitiska ramverket 2. Finansdepartementets makroekonomiska prognoser 3. De

Läs mer

GASELLVALET 2013-09-24

GASELLVALET 2013-09-24 GASELLVALET 2013-09-24 Varför behöver Sverige fler Gaseller? Nu börjar årets Gasellsäsong där Dagens Industri sammanställer och delar ut priser till några av Sveriges snabbast växande företag. Sedan förra

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

Svenska staten och skatteteori

Svenska staten och skatteteori Svenska staten och skatteteori Plan Svenska staten Skatteteori Hur bör skatter utformas? 1 2 Upplägg Offentliga utgifter som andel av BNP Varför skatter? Hur bör skatter utformas? Viktiga kriterier för

Läs mer

INKOMSTSKATTER. Gustav Karreskog Caspian Rehbinder Isak Trygg Kupersmidt. Ung Liberal

INKOMSTSKATTER. Gustav Karreskog Caspian Rehbinder Isak Trygg Kupersmidt. Ung Liberal 1 INKOMSTSKATTER Gustav Karreskog Caspian Rehbinder Isak Trygg Kupersmidt Ung Liberal BÄTTRE SKATTER Skattesystemet utgör grunden för välfärdsstaten. Rätt utformat kan det fungera för att upp muntra bra

Läs mer

Skattereform kräver tryck i välfärdsfrågan

Skattereform kräver tryck i välfärdsfrågan De många förändringarna sedan 1990/91 års skattereform har gett ett mer svåröverskådligt och i vissa delar mindre effektivt skattesystem. En ny skattereform kan ge samlade nyttovinster för medborgarna

Läs mer

Männens jobb sätts före kvinnornas

Männens jobb sätts före kvinnornas Männens jobb sätts före kvinnornas - En granskning av Socialdemokraternas förslag om försämrat RUT-avdrag Mars 2014 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Innehåll 1. Inledning... 3 2. HUS-avdragen...

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson Kommentar till regeringens vårproposition Ulf Kristersson 2015-04-15 Fortsatta utmaningar för Sverige Arbetsmarknaden för unga och nyanlända 75% 70% 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% Inrikes födda Utrikes

Läs mer

Skattenyheter från Visma Spcs

Skattenyheter från Visma Spcs Av Jan-Erik W Persson och Anders Andersson Innehåll 2 000 kr i lönehöjning 2009 men ändå ingen statlig skatt 1 Prisbasbeloppet ökar med 1 800 kr 1 Skiktgränserna för statlig skatt år 2009 höjs med ca 6,4

Läs mer

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna.

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SAMMANFATTNING Särskilt Socialdemokraterna har sedan hösten 29 drivit kampanj

Läs mer

Hässleholms Hantverks- & Industriförening

Hässleholms Hantverks- & Industriförening Hässleholms Hantverks- & Industriförening Information om De nya 3:12-reglerna Jerker Thorvaldsson www.hantverkarna.nu 1990 års reform Arbetsinkomster beskattas mellan 32 % upp till 57 % Kapitalinkomster

Läs mer

År 2006 reformerades de omdiskuterade

År 2006 reformerades de omdiskuterade Nyhetsbrev 2 2012 Påverkar företagsbeskattningen småföretagares benägenhet att bilda aktiebolag? av Karin Edmark År 2006 reformerades de omdiskuterade skattereglerna för fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna,

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande 5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande Fondbolagens förening Oktober 2011 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir.

Kommittédirektiv. Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Dir. Kommittédirektiv Förenklad beskattning för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag Dir. 2012:116 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2012 Sammanfattning En

Läs mer

Förmån av tandvård en promemoria

Förmån av tandvård en promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak

Läs mer

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03 Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad Rapport, Almedalen 2013-07-03 1. Inledning... 2 2. Alla vinner på en mer jämställd arbetsmarknad... 3 3. Mer jämställd arbetsmarknad stor möjlighet även för andra

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir. 2015:2 Beslut vid regeringssammanträde den 15 januari 2015. Ändring av och

Läs mer

Se till att du får pension Information till företagare

Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Som företagare måste du själv ansvara för att du tjänar in till din pension. Här går vi igenom vad du bör tänka på när

Läs mer

70 procents sysselsättning år 2025

70 procents sysselsättning år 2025 PM 2015-10-01 70 procents sysselsättning år 2025 Ett nytt sysselsättningsmål för Sverige Ett sysselsättningsmål för Sverige Folkpartiet Liberalerna föreslår i vår budgetmotion ett sysselsättningsmål för

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15

Läs mer

VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT

VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT Skatt är den klart största utgiften

Läs mer

Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet

Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Konjunkturläget augusti 216 67 FÖRDJUPNING Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Ersättningen vid arbetslöshet påverkar både de arbetslösas välfärd och drivkrafterna för arbete. De senaste tio åren har

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

2013-10-04 Dnr 2013:1474

2013-10-04 Dnr 2013:1474 2013-10-04 Dnr 2013:1474 I rapporten redovisas en fördelningsanalys av regeringens budgetproposition för 2014. Förslagen analyseras i förhållande till gällande regler. I denna promemoria redovisas direkta

Läs mer

REMISSYTTRANDE SN 157/2007 Fi 2007/5092. Yttrande över promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag

REMISSYTTRANDE SN 157/2007 Fi 2007/5092. Yttrande över promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag 27-8-16 REMISSYTTRANDE SN 157/27 Fi 27/592 Finansdepartementet 13 33 Stockholm Yttrande över promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag Föreningen Svenskt Näringsliv, som beretts tillfälle avge yttrande

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Ytterligare skattesänkning för pensionärer

Ytterligare skattesänkning för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ytterligare skattesänkning för pensionärer Maj 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...4

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2011. Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011

Finanspolitiska rådets rapport 2011. Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011 Finanspolitiska rådets rapport 2011 Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011 Rapportens innehåll De offentliga finanserna och reformutrymmet Finansiell stabilitet Arbetsmarknaden Skatterna Regeringens utbildningsreformer

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Potentiell sysselsättning potentiell arbetskraft jämviktsarbetslöshet. potentiell arbetskraft = tröskeleffekt uppskalningsfaktor deltagandeelasticitet

Potentiell sysselsättning potentiell arbetskraft jämviktsarbetslöshet. potentiell arbetskraft = tröskeleffekt uppskalningsfaktor deltagandeelasticitet Bilaga 1. Konjunkturinstitutets beräkningar av effekten på potentiell arbetskraft, potentiell sysselsättning och potentiell BNP till följd av ett förstärkt jobbskatteavdrag och/eller sänkt statlig skatt

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

Innehåll. Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas beskattning Pensionärernas köpkraft, tre inkomstexempel...

Innehåll. Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas beskattning Pensionärernas köpkraft, tre inkomstexempel... Pensionärerna halkar efter En femtedel i förlorad köpkraft gentemot de yrkesaktiva 2006 2017 Innehåll Pensionärernas köpkraft halkar efter... 3 Pensionärernas beskattning... 6 Pensionärernas köpkraft,

Läs mer

Ett förstärkt jobbskatteavdrag

Ett förstärkt jobbskatteavdrag Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ett förstärkt jobbskatteavdrag Juni 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Lagtext...4 1.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Bokslut Reinfeldt och Halland

Bokslut Reinfeldt och Halland Bokslut Reinfeldt och Halland Resultatet av åtta år med en borgerlig regering Socialdemokraterna i Halland 2014-06-25 1 Sammanfattning Den borgerliga regeringens politik för att skapa nya jobb har helt

Läs mer

NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT

NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT Skatt är den klart största utgiften för

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Illusionerna i det svenska skattesystemet 1+1=1,84?

Illusionerna i det svenska skattesystemet 1+1=1,84? 2009 : 3 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Illusionerna i det svenska skattesystemet 1+1=1,84? Det svenska skattesystemet för inkomster är obegripligt för den som inte är expert. Förutom

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik

Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik Sammanfattning 17 Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik Den nya regeringens budgetproposition innehåller många reformer som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige. I denna fördjupningsruta

Läs mer

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Publikationer Bennmarker, H., L. Calmfors och A. Larsson, Wage formation and the Swedish

Läs mer

JOBBEN AVGÖR VÄLFÄRDEN - EFFEKTER AV ALLIANSENS OCH S, V OCH MP: S FÖRSLAG INFÖR VALET 2014

JOBBEN AVGÖR VÄLFÄRDEN - EFFEKTER AV ALLIANSENS OCH S, V OCH MP: S FÖRSLAG INFÖR VALET 2014 JOBBEN AVGÖR VÄLFÄRDEN - EFFEKTER AV ALLIANSENS OCH S, V OCH MP: S FÖRSLAG INFÖR VALET 2014 20140629 JOBBEN ÄR 50- MILJARDERSFRÅGAN FÖR VÄLFÄRDEN Vi är övertygade om att jobben kommer att vara valets viktigaste

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Arbetsgivaravgiftsväxling PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Henrik Sjöholm och Lars Jagrén november 2013 november 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Yttrande över promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag

Yttrande över promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag 2008-08-14 REMISSYTTRANDE SN 179/2008 Fi 2008/3983 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag Föreningen Svenskt Näringsliv, som beretts tillfälle avge

Läs mer

Fler växande företag fler jobb 2015-07-01

Fler växande företag fler jobb 2015-07-01 Fler växande företag fler jobb 2015-07-01 FÄRDPLAN MED SIKTE PÅ 2018 Alliansen presenterar fyra olika budgetar i höst Vi genomför en gemensam alliansutvärdering Vi formar ett äntringskansli inför regeringsskifte

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer

Skatte- och tullavdelningen SN 172/2014. Er referens: 103 33 Stockholm Fi 2014/3347. Remissyttrande

Skatte- och tullavdelningen SN 172/2014. Er referens: 103 33 Stockholm Fi 2014/3347. Remissyttrande Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen SN 172/2014 Er referens: 103 33 Stockholm Fi 2014/3347 Stockholm, 2014-10-13 Remissyttrande Remiss av Promemorian Vissa skattefrågor inför

Läs mer