Framgångsrik undervisning i helklass En specialanpassad föreläsning för LR på 1,5 timme

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framgångsrik undervisning i helklass En specialanpassad föreläsning för LR på 1,5 timme"

Transkript

1 Framgångsrik undervisning i helklass En specialanpassad föreläsning för LR på 1,5 timme innehållet i denna PDF får ej spridas utan Stefan Hertz utbildning AB:s tillstånd I mina tidigare föreläsningar Att handskas med besvärliga klasser och grupper Konstruktivt ledarskap i klassrummet utgå ifrån dina styrkor har jag talat om hur man skapar struktur och om ledarskap Boken Konstruktivt ledarskap i klassrummet och på skolan Fokus idag är att ta avstamp i struktur och ledarskap och gå in på vad man gör när man har strukturen och hur man kan situationsanpassa sitt ledarskap, samt hur man får eleverna att hänga med i under lektionerna. Föreläsningens upplägg och delar Del 1 - Framgångsfaktorer i undervisningen - Det viktiga ledarskapet - Elevunderlaget - Anpassa undervisningen efter elevunderlaget - Metoder för arbete i helklass Del 2 Den nya läroplanen ställer nya krav på både lärare och elever Del 3. Med bilder som stöd i undervisningen. För att få tillgång till åhörarkopior: för LR-medlemmar Gå in på föreläsningstiteln Framgångsrik undervisning i helklass och ange lösenordet: 1

2 Framgångsfaktorer i undervisningen Hattie med flera Formativ bedömning - Läraren ger feedback under processen, reflekterar även över sin egen roll, prövar och omprövar Trygg miljö i klassrummet och arbetsro Synligt ledarskap från rektor Synligt ledarskap från lärare Tydliga mål och förväntningar Lärarens tro på elevernas potential för lärande Läraren fokuserar på det väsentliga i undervisningen Läraren är relationsskapande Läraren har olika undervisningsstrategier och modeller för att nå elevernas lärarande. Lärare samarbetar med andra lärare Eleverna utvärderar sitt eget lärande och får återkoppling. Det viktiga ledarskapet Några perspektiv Några begrepp: Tre olika fokus kring ansvar och ledarskap My business Your business : God s business Det är jag som måste vara en del av förändringen och ta mitt ansvar. Det är någon annans fel, problem eller ansvar. Om inte. Det ligger helt utanför min, vår eller andras makt/påverkan. Till exempel vädret, sjukdomar, diagnoser, m.m. Så är det!, jag har en så otur jämt! Hur ser det ut för dig? Var lägger du oftast fokus? 2

3 Två perspektiv Failure at school Fokus på eleven/föräldrar. Om de skärper till sig så Om jag inte hade så många som Eventuellt misslyckande är inte mitt/vårt ansvar. Passiv handling. Your business God s business Går inte att påverka Failure by school Fokus på skolan och vad skolan kan göra för att skapa förändring Eventuellt misslyckande är mitt/vårt ansvar. Aktiv handling. My business Går att påverka Fyra fack för framgång Kjell Enhager Metod Vi kan använda olika metoder. Det går att lära sig metoder/vägar Vi kan nå eleverna med olika metoder. Träna eleverna i dem. Mitt ansvar Mål Det behöver betyda någonting för mig/den som ska skapa förändringen. Om inte jag eller eleven har ett tydligt mål skapas ingen förändring. Möjligt Avgörande komponent. Om det egna ansvaret inte finns där så finns det ingen drivkraft. Ansvaret för resultatet ligger då på någon annan. Gäller både lärare och elever. Det gäller att skapa bilder av att det är möjligt att förändra. Det är vårt ansvar. Om det inte finns en bild/tanke om att det är möjligt går det inte att skapa förändring. Ansvaret för förändringen ligger då på Your/God s business. Vi lärare ska utöva ett pedagogiskt ledarskap Innefattar bland annat detta. Skapa struktur och trygghet för både individ och grupp Jobba med individ och grupp samtidigt Skapa en tro hos eleverna att de kan Möjliggöra utveckling Motivera eleverna Hjälpa dem att nå så långt som möjligt i skolans mål 3

4 Utgångsläget: Vanlig bild i många klasser och skolor: Många elever har en låg tilltro till sina egna förmågor Många elever har skolan som en social arena Stora klasser Låg arbetsro stökig miljö Elever med olika behov och diagnoser Bristande stöd från föräldrarna Mer och mer av undervisningen kommer framöver att bedrivas i helklass där läraren kommer få hantera fler elever som har stora individuella behov Det ställer krav på metoder både för individ och grupporienterad undervisning samt ett pedagogiskt ledarskap. Hur skapar man förutsättningar för undervisning i helklass? Utgångsläget är att ha en lektionsstruktur (Se mina tidigare föreläsningar och boken) Träna in att klassrummet är ett rum för lärande Eleverna ska uppleva att de tjänar på att följa det du säger, bestämmer. Inled lektioner med ritualer(start och avslutning) och rubriker som anger lektionens innehåll: Ha förtryckta rubriker som stödjer strukturen Exempel på förtryckta rubriker: Lektionstid: Lektionsinnehåll: Mål: Arbetssätt: Genomgång Enskilt arbete Grupparbete Avslutning 4

5 Olika modeller för undervisning i helklass Det finns för och nackdelar med alla modeller men man måste hitta modeller att organisera undervisningen efter. Skapa variation i undervisningen Individualiserad undervisning Grupporienterad undervisning Tematisk undervisning Eleverna arbetar självständigt med uppgifter Läraren har genomgångar sedan individuellt eller grupporienterat arbete. Organisera för undervisning i helklass Det är svårt att organisera undervisningen i en klass på 25 enskilda individer Undervisningen behöver både vara kollektiv- och individinriktad Analys av elevunderlaget behövs för att kunna undervisa i helklass Ledarskapet behöver riktas efter situation och behov Vad behöver olika elever i klassen för ledarskap och hjälp från mig som pedagog utifrån vad de hitintills visat? Kan och vill Kan men vill inte Kan inte men vill Kan inte och vill inte 5

6 Hitta eventuella bakomliggande orsakerna till de olika elevkategorierna Ofta handlar det om tidigare erfarenheter av liknande situationer Vi ser våra möjligheter efter vår erfarenheter. Den blir vår valda sanning. Det påverkar motivationen i klassrummet (Efter en tankemodell av Kjell Enhager) Våra erfarenheter av liknande situationer Hur vi betraktar våra möjligheter Vårt fokus Det vi säger till oss själva I det här fallet. Det går nog. Det har ju gått bra förut Vi ser våra möjligheter efter vår erfarenheter. Den blir vår valda sanning Det påverkar motivationen i klassrummet (Efter en tankemodell av Kjell Enhager) Våra erfarenheter av liknande situationer Hur vi betraktar våra möjligheter Vårt fokus Elever som tappar tron på sig själva som lärande elever får det ofta svårt med skolans ämnen. Skolan blir då lätt en social arena. Det vi säger till oss själva I det här fallet. Det kommer aldrig att gå. Det är ingen idé. 6

7 Hjälp eleverna att ändra sin valda sanning Träna dem i att sätta fokus på sina positiva erfarenheter i stället för de negativa. Hjälp eleverna att lyckas Skapa en tro på att det finns möjligheter. Det skapar en tro på att de kan. Du måste visa vägen som ledare i klassrummet och på skolan Undervisningen måste anpassas efter behov och situation Situationsanpassat ledarskap och ledarstrategi Kan och vill - Ett coachande ledarskap Kan inte men vill - Ett tränande ledarskap Kan men vill inte - Ett inspirations och motiverande ledarskap Kan inte och vill inte - Ett styrande ledarskap Tänk dina elever i färger Gröna elever: Gula elever: Röda elever: Elever som samarbetar med dig/ kan arbeta självständigt Elever som ännu inte har bestämt sig om de ska samarbeta/ kan delvis och med stöd arbeta självständigt Elever som har svårt att samarbeta både med dig och andra. Kommer oftast inte igång med självständigt arbete. Identifiera vilka du har i klassrummet (Ur föreläsningen Att handskas med besvärliga klasser och grupper ) 7

8 Individ och grupporienterad undervisning samtidigt 1) Genomgång i helgrupp. 2) Styr sedan över till individnivå med stöd av gruppen eller av dig. 3) Rikta din energi på de som behöver dig mest. Den röda gruppen. Placeringen är inte efter kunskapsnivå utan efter hitintills uppvisad förmåga att kunna arbeta självständigt med angivna uppgifter. Det är en pedagogisk placering efter hur du som lärare behöver hjälpa eleverna i skolarbetet. Träna eleverna i att utvärdera sig själva Arbetsinsats Min Koncentration Max Min Max Klarade jag målet för lektionen Ja Nej Det här ska jag göra nästa gång Låt eleverna beskriva och utvärdera lektionen Var den grön? Beskriv Var den gul? Beskriv Var den röd? Beskriv Hur bidrog du till lektionen som helhet? Hur tog du ditt ansvar för din och de andras rätt till undervisning? 8

9 Det räcker inte med struktur! Eleverna måste känna att de lyckas i skolarbetet för att strukturen ska hålla. Strukturen är inget självändamål utan finns där för att skapa förutsättningar för lärande. Din uppgift som lärare och ledare är att skapa en tro hos eleverna att de kan. De elever som tror att de inte kan ska få nya, positiva erfarenheter. Det kräver varierande metoder och att flera sinnen aktiveras. Lärares pedagogiska huvudspår, stödprocesser eller sidospår Det är viktigt som lärare att ha ett pedagogiskt huvudspår. En övergripande pedagogisk tanke grundad i både utifrån sin egen person och kunskap som driver arbetet framåt. Det pedagogiska huvudspåret måste även kompletteras med sidospår eller stödprocesser som läraren kan ta till när elever inte följer huvudspåret. För att skapa effektiva stödprocesser eller stödspår behöver jag utveckla verktyg och metoder. LPO 94 Kunskapskvaliteter fanns i olika nivåer i en hierarki. I betyg G-VG-MVG Till exempel Förstå Minnas Värdera Använda Tillämpa Skapa nytt Blooms taxamoni 9

10 LRG11/LGY11 Eleverna ska visa upp förmågor på alla nivåer i alla arbetsområden Minnas Förstå Tillämpa Använda Värdera Skapa nytt Den nya läroplanen beskriver förmågor som eleverna ska bedömas efter. Bedömningen ska baseras på hur väl eleven använder och visar upp sina förmågor. Eleven måste alltså visa upp förmågan. Läroplanens förmågor The Big 5 (Ett sätt att beskriva förmågorna på) Förmågor som finns beskrivna i alla ämnenas långsiktiga mål Eleverna har förmågorna och ska visa upp dem för att nå målen Rubriker enligt Big Five Analysförmåga Kommunikativ förmåga Metakognitiv förmåga Förmåga att hantera information Begreppslig förmåga (Göran Swanelid) Tips: Video på UR.se 10

11 Nivåer i tänkandet Abstrakt nivå Konkret nivå Konkret nivå Den nya läroplanen ställer krav på både elevernas tänkande och förmåga att uttrycka tänkandet A A E-nivån K K K K A-nivån 11

12 Bilder som stöd i undervisningen Hjälper eleverna att gå från konkret till abstrakt nivå Hjälper eleverna att hänga med i genomgångarna Hjälper eleverna att förstå begreppen Hjälper eleverna med stödstrukturer för tänkandet Tidsbesparande för dig som pedagog Planeringar i tankebilder. Spar planeringstid. Om man inte kan förklara något enkelt så har man inte heller riktigt förstått det på djupet Albert Einstein Bilder som stöd för tänkandet och för att föra fram budskap Undersökningar har visat att: Bilder skapar ökad minnesförmåga Är tidsbesparande Effektiv kommunikation. Ex. utrymningstavlor, exitskyltar. Skapar en visuell bild av begrepp: Ex. Tallriksmodellen. Skapar systematik. Ex. Tunnelbanekartor. Tar fram det osynliga Det som finns mellan raderna. Skapar en översiktsbild av till exempel ett skeende. 3 av 4 tänker i inre bilder (visuellt) En bild uppfattas gånger snabbare av hjärnan än text Vi lever i en allt mer visuell värld. En kombination av text och bild är en mycket effektiv kommunikation Eleverna möter oftast endast textbaserade läromedel Exempel historia Vad är feodalism? Feodalism innebär, enkelt utryckt, att samhället är format som en pyramid där alla styrs av ett tjänster- och gentjänsterförhållande. Det hela bygger på att någon (en kung) kontrollerar ett stort stycke jord, men inte har nog med män för att försvara det och inte nog med pengar för att avlöna soldater. Då förläner (lånar ut, egentligen) han en bit av området till en annan man som har en stridshäst, kanske flera, men ingen jord. Man nummer två kallas då vasall och har skyldighet att hjälpa man ett om det blir krig. I gengäld får vasallen alla inkomster från jorden och bönderna betalar sina skatter till honom. Vasallen kan sedan skaffa undervasaller så att det blir som ett enda pussel. I botten står bönderna som bör upp hela systemet ekonomiskt. För att de inte skall kunna försvinna är de livegna, d v s de är enligt lag tvungna att stanna på det gods där de är födda. Den klassiska feodalismen hör hemma i Frankrike, men feodala drag har funnits både här och där. Feodalväsendet i Europa överlevde sig självt. Det blev så många som hade lojaliteter än hit och än dit så det fungerade inte i tider när centralmakter etablerades. Det krävdes att det fanns en makt - kung eller annan - som kontrollerade hela området och tog in skatter. Dessutom var ju de livegna så missnöjda att de flera gånger gjorde uppror. 12

13 Elever behöver ofta stöd i bilder som förklarar skeenden och begrepp. Det behöver inte vara avancerade bilder utan bilder som stärker budskapet. Hjälper eleverna att se samband och visa eleverna hur du tänker. Visa upp din kunskapsresa. Kan man som lärare skriva ordet SOL kan man rita bilder på tavlan. Det är enkla former av ritande som hjälper eleverna att ta det kognitiva språnget. Från det konkreta till det abstrakta. Exempel Singular = 1 person eller sak Plural = 2 eller flera personer eller saker Förstärkningen med bilder skapar en koppling mellan det skrivna ordet och underlättar att göra det till ett begrepp, ett verktyg i tänkandet. Skapa bilder av begreppen i undervisningen. Utgå ifrån ditt ämne och de begrepp som finns där. Gör om dem till enkla bilder. Hur tänker du kring begreppet i ditt ämne? Hur ser din visuella minnesbild ut? Exempel på visuella grundsymboler Cirklar Visar helheter, harmoni, det som är innanför cirkeln hör ihop. Tillhör oss. Kan kombineras med flera cirklar för att hitta sambandspunkter Kan också användas för att avgränsa mot det som inte tillhör sammanhanget/ställs utanför Exempel Exempel nationalismen insamlande och utåtagerande Vi Dom Steg 1 Steg 2 13

14 Exempel på visuella grundsymboler Fyrkanter/block Visar avgränsningar och att det som tillhör lådan är ett block. Bra att använda vid förklaring och befästande av begrepp. Exempel Ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Kan också användas för att visa hur saker/företeelser påverkar varandra, leder till någonting annat. Förstärk med pilar Exempel på visuella grundsymboler Pilar Hur någonting påverkar varandra Hänger ihop/leder till Kan även sättas ihop med ord. Exempel 1. Utflykt: Skola Busshållplats Museum Äta Uppgift i grupp Buss Skola Lektion Gå hem Exempel 2: 2:a världskriget: 1/ Tyskland Polen Kan leda till/utvecklas åt två håll. Betyda olika saker Andra symboler Någon säger något Tankar Hierarkisk bild Samt hur någonting påverkar/samverkar Gemensamma tankar i vår grupp/klass Tidslinje 14

15 Anpassa ljudnivån efter avståndet 100 meter En halvmeter Symboliska bilder för att förstärka ditt budskap Lite mer avancerat Med bilder som stöd i genomgången Exempel historia. Det feodala systemet och dess upplösning. Ett område i Europa e.kr. Borg Kyrka Åker Bönderna betalar skyddet med arbete och säd från sin egen åker. Skyddar byn By Åker Bönderna betalar 1/10 av sin skörd till kyrkan. Tionde Byteshandel Havet Med bilder som stöd i genomgången Samma by 1100 talet till 1352 Nytt element. En stad växer fram och en handelsplats. Borg kyrka Pengar By Stad med handel Åker Åker Byteshandel Bönderna får pengar för varor. Köper sig loss från skyldigheten att jobba på feodalherrens åker. Betalar skatt i stället. År 1352 Råttor med pestsmitta lämnar fartyget. Den stora döden kommer. Digerdöden. 15

16 Vad tror eleverna händer nu? Bilderna förstärker texter. Eleverna kan fundera själva, fundera i grupp, läsa i texten. Bilderna har skapat struktur i texten. Skapat intresse för det som står i texten. De kan anteckna vidare enligt samma metod. Hjälpa varandra i grupp. I början av lektioner - Ta gärna fram elever till tavlan och be de rita upp och ge en repetition till klassen innan ni går vidare. Utmärkt som anteckningsmetod för elever som har svårt att skriva. Passar alla årskurser! Undervisningsstrategier Analysmodeller hjälper till att strukturera tänkandet Orsaker Nuläge Konsekvenser Åtgärder Problem/ nuvarande situation Hinder Väg till mål Mål önskad situation 16

17 Exempel HK Laga pannkakor. Skriv ned hur man lagar pannkakor och vad man behöver för det. Aktör Ingredienser Material/hjälpmedel Recept Tillagningsmetod Målbild Pannkaka Låt eleverna diskutera igenom hur man lagar pannkakor och ge förslag på de olika delarna. Behöver man alltid använda vedertagna metoder? Varför är vissa metoder mer använda än andra? Hur fördelar de uppgifterna i matlagningsgruppen? Planera hur du använder whiteboarden Använd whiteboarden systematiskt för att visa upp en struktur i tänkandet. Det hjälper eleverna att systematisera och komma ihåg. Exempel språk: Olika hörn av tavlan när man berättar om olika ord. Etablera vad varje ordklass står för med bilder. Adjektiv Substantiv Verb Adverb 17

2014-02-06. Framgångsrik undervisning i helklass En specialanpassad föreläsning för LR på 1,5 timme. I mina tidigare föreläsningar

2014-02-06. Framgångsrik undervisning i helklass En specialanpassad föreläsning för LR på 1,5 timme. I mina tidigare föreläsningar Framgångsrik undervisning i helklass En specialanpassad föreläsning för LR på 1,5 timme www.stefanhertz.se I mina tidigare föreläsningar Att handskas med besvärliga klasser och grupper Konstruktivt ledarskap

Läs mer

2014-03-25. Framgångsrik undervisning i helklass En specialanpassad föreläsning för LR på 1,5 timme. I mina tidigare föreläsningar

2014-03-25. Framgångsrik undervisning i helklass En specialanpassad föreläsning för LR på 1,5 timme. I mina tidigare föreläsningar Framgångsrik undervisning i helklass En specialanpassad föreläsning för LR på 1,5 timme www.stefanhertz.se I mina tidigare föreläsningar Att handskas med besvärliga klasser och grupper Konstruktivt ledarskap

Läs mer

Åhörarkopior Stefan Hertz föreläsning Expomedia konferens Psykisk (O) Hälsa - Samhällets barn & unga 2019

Åhörarkopior Stefan Hertz föreläsning Expomedia konferens Psykisk (O) Hälsa - Samhällets barn & unga 2019 Framgångsrik undervisning och ledarskap i besvärliga klasser och skolor En översikt Föreläsare: Stefan Hertz www.stefanhertz.se 1 Vem är jag Utbildad SO lärare Pappa Lärarutbildare Skolutvecklare Coach

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Provloggar och föreläsningar

Provloggar och föreläsningar Mathias Hillin Rörläggarvägen 12 16833 Bromma mathias.hillin@sjolinsgymnasium.se Provloggar och föreläsningar Om att aktivera elevernas kognitiva och metakognitiva tänkande före, under och efter en föreläsning

Läs mer

Ledarskap i klassrummet

Ledarskap i klassrummet Ledarskap i klassrummet Örebro 2010-12-01 Pernilla Starck pernilla.starck@telia.com 2010-12-02 1 Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Att utveckla kunskaper om och erfarenheter av ett ledarskap

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Workshop för rektorer Med BFL-glasögon i klassrummen 2013-09-19 Mål med dagen: Bidra med tankar om vad man som rektor kan se, fråga efter och följa upp i arbetet med bedömning för

Läs mer

Att be om hjälp. 6-8 elever 90 min SF

Att be om hjälp. 6-8 elever 90 min SF Att be om hjälp Syfte med lektionen Förberedelser 6-8 elever 90 min SF Syftet är att medvetandegöra att alla människor behöver hjälp ibland både i stort och i smått och förstå vinsterna med att be om hjälp.

Läs mer

Från förmedling till förståelse

Från förmedling till förståelse Specialpedagogen presenterar: Från förmedling till förståelse Elevhälsans uppdrag Twitter: @ardbegmum! Facebook: Specialpedagogen Gången från anpassning till åtgärd En korkad specialpedagog Kognitiva

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken: Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med

Läs mer

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. Namn: Klass: F- klass IUP-häftet Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen. 1 Vad är IUP-häftet? Det här är ditt IUP-häfte där du utvärderar

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt

Läs mer

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna

Läs mer

Lång handledning. Jag läser om resor. Eva Eriksson

Lång handledning. Jag läser om resor. Eva Eriksson Lång handledning Jag läser om resor Eva Eriksson 1 Handledning till Jag läser om resor Bakgrund I mitten av 90-talet arbetade jag med läsinlärning på träningsskolan, ett mycket roligt och stimulerande

Läs mer

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop

Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop Hur rustar vi eleven för livet? Genom att Få eleven att verkligen tänka Få eleven att bli medveten och delaktig Utmana eleven

Läs mer

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): 1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:

Läs mer

www.gubbangsskolan.stockholm.se

www.gubbangsskolan.stockholm.se www.gubbangsskolan.stockholm.se SID 2 (7) STYRDOKUMENT I SKOLAN I skolan finns det styrdokument på flera nivåer: läroplanen Lgr 11 på nationell nivå samt Stockholms stads vision En skola i världsklass

Läs mer

Coachande ledarskap. Enköpingshälsans Ledarfrukost 21 november. Enköpingshälsan AB 2011-08-18

Coachande ledarskap. Enköpingshälsans Ledarfrukost 21 november. Enköpingshälsan AB 2011-08-18 Coachande ledarskap Enköpingshälsans Ledarfrukost 21 november Enköpingshälsan AB 2011-08-18 Psyko nånting? Medvetande Intellekt Beteende Tankar Känslor Perception Minne Vilja Vad är coaching? Att samtala

Läs mer

https://www.skolinspektionen.se/sv/rad-och-vagledning/framgang-i-undervisningen/

https://www.skolinspektionen.se/sv/rad-och-vagledning/framgang-i-undervisningen/ EXTRA ANPASSNINGAR Hur gör man? VAD SÄGER LAGEN? Varje elev har rätt till ledning och stimulans efter behov och förutsättningar. Skolan ska motverka funktionsnedsättningars konsekvenser (3 kap 3 ). Detta

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

Stödjande observationer

Stödjande observationer Bilaga 11. Stödjande Observationer Stödjande observationer Varför stödjande observationer? En framgångsfaktor för att utveckla undervisningen och öka förutsättningarna för att kunna bemöta elevernas behov

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Resultaten redovisas förs i ett så kallat spindeldiagram där andelen positiva svar för respektive fråga presenteras.

Resultaten redovisas förs i ett så kallat spindeldiagram där andelen positiva svar för respektive fråga presenteras. Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2015 i åk 2 Resultat för: Rapporten innehåller resultaten för din klass/skola. Resultaten är uppdelade efter de olika frågeområdena; Kunskap, Trygghet, Inflytande

Läs mer

Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan

Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan Anna Borg Skolsamordnare på KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar KIND - Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade

Läs mer

MIRA i Skolan. Reflektionsbok!

MIRA i Skolan. Reflektionsbok! MIRA i Skolan En bok för reflektion kring kursens olika frågor. I din bok kan du anteckna, rita eller måla tankar och känslor på det språk/sätt som passar dig. Det som du anteckna i din Re-Bok är din egen

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2013 i åk 2

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2013 i åk 2 Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2013 i åk 2 Stockholms län Stockholm Elektrikergymnasiet Rapporten innehåller resultaten för din klass/skola. Resultaten är uppdelade efter de olika frågeområdena;

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV VARANDRA Agenda Inledning och incheckning Kommunikation vad är det? Övning Dialogens principer Feedback när, hur och varför? Övning Avslutning Incheckning En saga Vad var Rabbinens

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra?

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet en potential för skolan men vad är det och hur kan man göra? En skarp skollagsskrivning Skollagen 1 kap 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

Reflexioner kring självbedömning

Reflexioner kring självbedömning Handen på hjärtat: Du som läser det här, vad vet du om din egen läsförmåga? av Per Måhl Reflexioner kring självbedömning s o m j a g s e r d e t, bör lärare göra allt de kan för att förbättra elevernas

Läs mer

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning Formativ bedömning - en väg till bättre lärande Inger Ridderlind Stina Hallén www.prim-gruppen.se Bedömning Bedömning av kunskap - summativ Bedömning för kunskap - formativ Från att mäta kunskap till pedagogisk

Läs mer

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster

09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30

Läs mer

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2012 i åk 2

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2012 i åk 2 Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2012 i åk 2 Samtliga skolor Kommunala Sthlms Hotell- och Restaurangskola Rapporten innehåller resultaten för din klass/skola. Resultaten är uppdelade efter

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

Bosse Larsson, www.tankvidare.nu

Bosse Larsson, www.tankvidare.nu 2010-09-27 Framgångsrik skola! Bosse Lårsson Åhörarkopior Föreläsning /workshop 23/9 2010 Feedback (mindset) 16:16 (habits of mind) och kreativt tänkande Bosse Larsson Tänk vidare.nu tänkvidare.nu 1. Vem

Läs mer

Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte

Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte Systematiskt förbättringsarbete mer konkret än så här blir det inte En mycket konkret modell för systematiskt förbättringsarbete i undervisningsprocessen. Modellen hjälper dig som rektor med det som ofta

Läs mer

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer

Läs mer

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Lathund för planering och återkoppling av undervisning

Lathund för planering och återkoppling av undervisning Lathund för planering och återkoppling av undervisning FOLKUNGASKOLAN Folkungaskolan Grundskola Namn Mejladress Datum Veckor Folkungaskolans pedagogiska planeringar Rubrik Ämne/Arbetsområde Syfte Innehåll

Läs mer

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar 2015-10-06 Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Om mig själv. Spellararen.se. Felix Gyllenstig Serrao. Förstelärare, projektledare och bloggare. Arbetar som förstelärare på Frölundaskolan i Göteborg

Om mig själv. Spellararen.se. Felix Gyllenstig Serrao. Förstelärare, projektledare och bloggare. Arbetar som förstelärare på Frölundaskolan i Göteborg Om mig själv Felix Gyllenstig Serrao Förstelärare, projektledare och bloggare Arbetar som förstelärare på Frölundaskolan i Göteborg Har arbetat i Flexgruppen i Askim-Frölunda-Högsbo, Göteborg med elever

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Anna Rosén Förstelärare 2013-2016. Lärande organisation för ökad måluppfyllelse i gröna miljöer

Anna Rosén Förstelärare 2013-2016. Lärande organisation för ökad måluppfyllelse i gröna miljöer Anna Rosén Förstelärare 2013-2016 Lärande organisation för ökad måluppfyllelse i gröna miljöer Gröna miljöer Grön miljö på Tenhults naturbruksgymnasium är en miljö som har anknytning till examensmål för

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling

Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling Tema: Barns fritid aktivitet eller avkoppling Fri lek, styrda aktiviteter, avkoppling, dataspel och TV Det finns många saker att fylla fritiden med. Hur ser våra barns fritid ut? Ska det vara styrda aktiviteter

Läs mer

Att stödja exekutiva funktioner i praktiken

Att stödja exekutiva funktioner i praktiken Specialpedagogik Grundskola åk 1-9 Modul: Inkludering och delaktighet uppmärksamhet, samspel och kommunikation Del 7: Variation i perception och kognitiv förmåga Att stödja exekutiva funktioner i praktiken

Läs mer

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

En whiteboard... Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning. Läraren skulle kunna. Ju fler sinnen desto mer minnen.

En whiteboard... Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning. Läraren skulle kunna. Ju fler sinnen desto mer minnen. Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning En whiteboard... 16 november 2011 Annika Lagerkvist, Skolstöd sep 27 10:13 nov 14 14:15 Läraren skulle kunna. Tydligare och mer lättläst. Skriva ut och

Läs mer

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Målet med utbildningen Få en inblick i vad ledarskap handlar om Förstå situationer där du behöver använda ditt ledarskap Förstå vad som krävs för att utöva ledarskap

Läs mer

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter 2015-12-10 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva dikter Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska du

Läs mer

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Fundera på, samtala Fundera på, samtala 2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Böcker, e-böcker och föreläsningar. av John Steinberg Pedagogdoktorn som hittar styrkorna

Böcker, e-böcker och föreläsningar. av John Steinberg Pedagogdoktorn som hittar styrkorna Böcker, e-böcker och föreläsningar av John Steinberg Pedagogdoktorn som hittar styrkorna Böcker, e-böcker, pdf-böcker av John Steinberg finns hos de flesta e-bokhandlare, till exempel Adlibris, Bokus och

Läs mer

VÄLMÅENDE GER RESULTAT

VÄLMÅENDE GER RESULTAT VÄLMÅENDE GER RESULTAT BÄTTRE SKOLOR PÅ 1 MINUT Bättre skolor är ett projekt för att utveckla skolelever. Med kunskap från psykologi och forskning inom skolan vet vi vad som gör skillnad. Vi lär ut fungerande

Läs mer

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2011 i åk 2

Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2011 i åk 2 Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2011 i åk 2, Kungstensgymnasiet Rapporten innehåller resultaten för enskild skola. Resultaten är uppdelade efter de olika frågeområdena: Trygghet och trivsel,

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

PROGRAM FÖR FÖRMIDDAGEN

PROGRAM FÖR FÖRMIDDAGEN PROGRAM FÖR FÖRMIDDAGEN 8.30 LARS GÖR EN GENOMGÅNG AV DE VIKTIGASTE I KAPITEL 2 FRÅN BOKEN 9.00 DISKUSSIONSFRÅGOR FRÅN KAPITEL 2 INKLUSIVE FIKA 10.00 REDOVISNING FRÅN VARJE GRUPP 10.15 DIGITALA VERKTYG

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

ORGANISATION. F-KLASS- ÅR 2 9 ELEVER ÅR 3- ÅR 6 19 ELEVER FRITIDS 5 inskrivna och 6 skolskjutsbarn FÖRSKOLAN 15 barn 1-5 år

ORGANISATION. F-KLASS- ÅR 2 9 ELEVER ÅR 3- ÅR 6 19 ELEVER FRITIDS 5 inskrivna och 6 skolskjutsbarn FÖRSKOLAN 15 barn 1-5 år Rusksele skola ORGANISATION F-KLASS- ÅR 2 9 ELEVER ÅR 3- ÅR 6 19 ELEVER FRITIDS 5 inskrivna och 6 skolskjutsbarn FÖRSKOLAN 15 barn 1-5 år lärare 2,2 tjänster inkl slöjd 13 elever / lärare Fritidspersonal

Läs mer

26 sep Andra träffen i basgruppen. Samtal kring de gjorda observationerna med tema: Mål/struktur

26 sep Andra träffen i basgruppen. Samtal kring de gjorda observationerna med tema: Mål/struktur Kollegialt lärande Vad? Lektionsbesök och efterföljande samtal Varför? Syftet med lektionsbesöken och de efterföljande samtalen är att lära av varandra och tillsammans. Att upptäcka och utveckla den egna

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

TRETTON RÅD FÖR ATT LYCKAS MED DIGITALA VERKTYG I SKOLAN

TRETTON RÅD FÖR ATT LYCKAS MED DIGITALA VERKTYG I SKOLAN TRETTON RÅD FÖR ATT LYCKAS MED DIGITALA VERKTYG I SKOLAN Bok E-post lista Bildspel: www.steinberg.se Facebook: www.facebook.com/ johnsteinberg1 Framtidens skolpolitik Sök på UR JOHN STEINBERG 1 JOHN STEINBERG

Läs mer

Förstå språket NO/SO. ett material för nyanlända åk 7-9 och språkintroduktion. Innehåller provkapitel

Förstå språket NO/SO. ett material för nyanlända åk 7-9 och språkintroduktion. Innehåller provkapitel Förstå språket NO/SO ett material för nyanlända åk 7-9 och språkintroduktion Innehåller provkapitel Förstå språket NO/SO för dig som undervisar nyanlända I Förstå språket NO/SO får eleverna lära sig svenska

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg

Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg Matematikutveckling med stöd av alternativa verktyg Vad ska man ha matematik till? Vardagslivet Yrkeslivet Skönheten och konsten Underbart att veta att det finns räcker inte det+ LGR11 Undervisningen ska

Läs mer

Digitalt basläromedel i matte åk 1-3

Digitalt basläromedel i matte åk 1-3 as er ns La n re vå Digitalt basläromedel i matte åk 1-3 15 20 Edimia Education AB 2014 Om Edimia Teamet bakom läromedlet har många års erfarenhet av läromedelsproduktion. Ett team med stor passion och

Läs mer

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige

Läs mer

Att använda svenska 2

Att använda svenska 2 Att använda svenska 2 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN

KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN KAPITEL 1 VAD DU VILL OCH VAD DU KAN Innan du börjar läsa platsannonser och skriva ansökningar är det bra att fundera över vad det är du vill arbeta med. I kapitlet går du igenom din kompetens för att

Läs mer

För varje klassredovisning finns jämförelse fråga för fråga med skolan, kommunen och Stockholms län som helhet inom respektive årskurs.

För varje klassredovisning finns jämförelse fråga för fråga med skolan, kommunen och Stockholms län som helhet inom respektive årskurs. Enkät i gymnasiet Undersökning genomförd våren 2014 i åk 2 Stockholms län Young Business Creatives- YBC Rapporten innehåller resultaten för din klass/skola. Resultaten är uppdelade efter de olika frågeområdena;

Läs mer

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen. Uppgifter i svenska till Harry Potter och De Vises Sten Harry Potter och De Vises Sten, den spännande ungdomsboken, skriven av den engelska författaren J.K. Rowling, har blivit en succé över hela världen.

Läs mer

Självvärdering The big five

Självvärdering The big five Kommunikativ förmåga Samtala, resonera och diskutera med varandra. I ett samtal är jag delaktig. Jag lyssnar på mina kamrater. Jag lyssnar på mina kamrater och värderar deras åsikter. Jag ser till att

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

KVALITETSARBETET LÄSÅRET 14-15 ÅSEBRO SKOLA

KVALITETSARBETET LÄSÅRET 14-15 ÅSEBRO SKOLA KVALITETSARBETET LÄSÅRET 14-15 ÅSEBRO SKOLA FÖLJA UPP Resultat och måluppfyllelse... -Vilka är våra resultat och hur ser vår måluppfyllelse ut? ÄMNESPROV/OMDÖMEN VAD HAR GÅTT BRA? Ämnesprov Svenska år

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets

Läs mer

SKOLUTVECKLINGSPLAN Kvinnebyskolan 2015-2018. Alla barn ska bli sitt bästa jag

SKOLUTVECKLINGSPLAN Kvinnebyskolan 2015-2018. Alla barn ska bli sitt bästa jag Prioriterade mål: 1. Synliggöra och öka lärandet hos våra elever 2. Elevinflytande genomsyrar det dagliga arbetet 3. Öka upplevelsen av trygghet och gott arbetsklimat 4. Öka elevernas digitala kunskaper

Läs mer

Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument

Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument Kommunikation och språk med utgångspunkt från skolans styrdokument NPF-podden, UR www.aspeflo.se Språk och kommunikation i skolan Lek social interaktion, i olika sammanhang Information söka använda - värdera

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer