Malmö Stad Stadsfastigheter

Transkript

1 Malmö Stad Allmän Teknisk Beskrivning Styr- Regler- och Övervakningsanläggning Version 2014 /Rev. / Utfärdat av

2 Allmän Teknisk Beskrivning 2 (49) INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEGREPPSFÖRKLARINGAR 4 ALLMÄNT 6 81 STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM FÖR FASTIGHETSDRIFT 11 B P FÖRARBETEN, HJÄLPARBETEN, SANERINGSARBETEN, FLYTTNING, DEMONTERING, RIVNING, RÖJNING M M 14 APPARATER, LEDNINGAR M M I RÖRSYSTEM ELLER RÖRLEDNINGSNÄT 15 PK PUMPAR KOMPRESSORER M M 15 PS VENTILER M M I VÄTSKESYSTEM OCH GASSYSTEM 15 S APPARATER, LEDNINGAR, KABLAR M M I EL- OCH TELESYSTEM 16 SC EL- OCH TELEKABLAR MM 20 SD SE SF SJ SL SKARVAR, FÖRBINDNINGSDON, O D I EL- ELLER TELESYSTEM 22 RELÄER OCH SKYDD SAMT APPARATER FÖR MÄTNING OCH ÖVERVAKNING I EL- OCH TELESYSTEM 23 DATORER, KRINGUTRUSTNING, PROGRAMVAROR MM I INSTALLATIONSSYSTEM 25 APPARATER OCH UTRUSTNING FÖR LAGRING, TRANSFORMERING, FASKOMPENSERING, OMRIKTNING M M 26 APPARATER OCH UTRUSTNINGAR FÖR MANÖVRERING OCH AUTOMATISKT STYRNING I ELSYSTEM. 31 U APPARATER FÖR STYRNING OCH ÖVERVAKNING 32 UA APPARATER MED SAMMANSATT FUNKTION FÖR STYRNING OCH ÖVERVAKNING 32 UB GIVARE 32

3 Allmän Teknisk Beskrivning 3 (49) UE STÄLLDON 35 Y MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION M M 42 YU TEKNISK DOKUMENTATION M M FÖR INSTALLATIONER 47 BILAGOR PROJEKTSPECIFIK BILAGA innehållande minst: Allmän projektspecifik information Kontraktsarbetenas omfattning, utförande och funktion Gränsdragningslista Mediaförsörjning Dimensionerande förhållanden Systemtemperaturer och systemtryck. Driftkort enligt standard för Beställaren med flödesbilder, funktionsbeskrivningar, mätning, indikering och larm samt materialförteckning TEKNISK BESKRIVNING ÖVERORDNAT SCADA SYSTEM Teknisk Beskrivning inklusive bilagor Övriga handlingar och ritningar enligt handlingsförteckning i AF-del.

4 Allmän Teknisk Beskrivning 4 (49) BEGREPPSFÖRKLARINGAR ÖS SCADA HMI DDC OPC IEC 61131(-3) SNVT Överordnat System, används för beteckning av Beställarens SCADA system. Supervisory Control And Data Acquisition, system innehållande erf. applikationsprogramvara för övervakning/larmhantering, trender (loggningar), kommunikationsgränssnitt, historiska- och realtidsdatabaser, grafiskt användargränssnitt samt runtime. Human Machine Interface, användargränssnitt människa/maskin, kan ex. vis vara en grafiskt eller textbaserad display (operatörspanel) Direct Digital Control, eng. samlingsbegrepp för utrustningar/enheter vilka är försedda med analoga/digitala in- och utgångsmoduler (I/O), enheten ska vara kommunicerbar/adresserbar samt innehålla programmerbara logiska villkor för styrning och reglering. Jämställs i denna handling med typ PLC, DUC, Soft-PLC (PC-baserad styrning), fältbussystem (Field DDC), styrsystem, etc. OLE (Active X) for Process Control, används som generell drivrutin för DDC system. Kan bestå server- eller/och klientfunktion. Kan nyttjas som drivrutin. Min DA 2.0 Ramverk programmeringsspråk för PLC. Innehåller riktlinjer för hur ett PLC ska programmeras på ett standardiserat sätt. LD (Ladder diagram), SFC (Sequential Function Charts), FBD (Function Block Diagram), ST (Structured Text), IL (Instruction List). OBS! Inga egna script i PLC! Standard Network Variabel Type, standardvariabler/publika nätverksvariabler för fältbussystemet Lon Works. OBS! Då LonWorks nyttjas får endast SNVT nyttjas för samtliga parametrar som ska kommuniceras med SCADA system. Fastighetsnätverk Ethernet för kommunikation av Beställarens tekniska utrustningar, inom och mellan byggnader. M-Bus AS Enligt standard SS-EN Standard kommunikationsprotokoll för fjärravläsning av mediamätare/energimätare. Apparatskåp

5 Allmän Teknisk Beskrivning 5 (49) RE VE EE GE TE B BE DI/DU AI/AU I/O Prefabricerade Styrsystem Styr-, regler- och övervakningsentreprenad (avser denna entreprenad även i de fall detta är en del av en totalentreprenad) Rörentreprenad Ventilationsentreprenad El- och teleentreprenad Generalentreprenad Totalentreprenad Beställare, Malmö Stad. Kan bestå av egen personal eller dennes representant Byggentreprenad Digital in/digital ut Analog in/analog ut In- och utgångar (DI/DU/AI/AU) Med prefabricerade styrsystem avses fabrikslevererad intern styr-, regler- och övervakningsutrustning inbyggd i levererad enhet eller utrustning. Exempel på sådana system och utrustningar är: Enhetsaggregat (ventilationsaggregat), kylmaskiner, värmepumpar, bussystem för ventilationsdon, zonregulatorer, etc. Systemen levereras och driftsätts av sidoentreprenör. Integration till ÖS sker direkt mellan prefabricerat styrsystem och ÖS. Integrationsarbetet ingår i. s Projekteringsanvisning avser alltid den senaste utgåvan, tillgänglig på Malmö stads hemsida (T.ex. Projekteringsanvisning 2014).

6 Allmän Teknisk Beskrivning 6 (49) AL LMÄNT Denna beskrivning ansluter till AMA EL 12 och innefattar för projektet tillämpliga koder med tillhörande rubriker ur AMA El 12med komplettering ur RA EL 12 och AMA-nytt samt erforderliga tillägg till dessa. Text i denna handling kompletterar de texter som återfinns under respektive rubrik i AMA EL 12 och RA EL 12. Denna handling är en allmän teknisk beskrivning. Detta innebär att för varje enskilt projekt upprättas en projektspecifik bilaga där omfattning och funktion framgår i detalj samt anvisningar för utförande. Den projektspecifika bilagan kompletterar därmed denna handling. Denna entreprenad () avser leveranser och utföranden av komplett styr-, regler- och övervakningsanläggning, inklusive elinstallation och apparatskåp. Ska bestå av DDC-system. Anläggningen ska fungera autonomt (lokalt, inga lokala funktioner via ÖS). DDC system ska bestyckas och programmeras fullt ut för beskrivna funktioner av betjänande objekt och tekniska system. Detta gäller även då DDC system kan bestå av underliggande DDC-enheter för exempelvis efterbehandling vilka då ska vara kommunicerbara samt även DDC-enheter med egen fältbuss. DDC system ska levereras utan lokala HMI-lösningar. Valda systemlösningar ska redovisas i projektspecifik bilaga. DDCer ska integreras till ÖS via fastighetsnätverket. DDC enheter ska vara bestyckade med gränssnitt mot datanätverk (TCP/IP, Ethernet, RJ45). Samtliga DDCer ska anslutas till anläggningens fastighetsnätverk. I denna entreprenad ingår även att ansluta samt integrera mediamätare till ÖS samt driftsätta och adressera M-Bus enheterna. Vidare ingår även integration av enhetssystem (enhetsaggregat, kylmaskiner, värmepumpar, bussystem, etc.) ingående i sidoentreprenader, till ÖS. I ingår då även att ansluta samtliga dessa enheter till fastighetsnätverket samt IP-adressera dessa enheter. Integration skall ske direkt mellan enhetsaggregat och ÖS utan mellanliggande enheter eller utrustningar i anläggningen. SCADA systemet är centralt placerat. Integrationsarbetet ska utföras inom denna entreprenad, arbetet utförs enligt Teknisk Beskrivning Överordnat SCADA system inklusive dess bilagor. Anslutningspunkter mot fastighetsnätverket är dubbla nätverksuttag placerade invid apparatskåpen eller annan kommunicerbar utrustning. Fastighetsnätverket ingår i annan entreprenad. IP adresser tillhandahålls av beställaren. Endast ett av de två datauttagen ska anslutas till anläggningens utrustning, det andra uttaget är ett serviceuttag för driftpersonal.

7 Allmän Teknisk Beskrivning 7 (49) Informationsutbyten (funktioner/driftfall/utetemperatur/etc.) mellan DDC enheter ska ske via fastighetsnätverket. Säkerhetsfunktioner såsom informationsutbyte av exempelvis signaler från centrala brandlarmsystem, nödstopp eller liknande ska ske via signalkabel. Redovisas i projektspecifik bilaga. Beställaren tillhandahåller OPC-servrar för följande kommunikationsprotokoll: BacNet (fabrikat MBS), M-Bus (fabrikat PiiGAB) och KNX (fabrikat NetX). Utöver de drivrutiner som ingår i standardinstallation av CitectSCADA tillhandahåller B även driver för TwinCat. Styrsystem som inte stödjer tillhandahållna kommunikationsplattformar Då leverantörs styrsystem inte kan kommunicera med tillhandahållna ÖS drivers eller OPC servrar, ska leverantör kontakta Malmö Stad för verifiering av aktuell OPC-server och styrsystem. Verifieringsprocessen bekostas av leverantören. Leverantören ska vara medlem i OPC Foundation, OPC-server ska minst följa specifikationen Data Access 2.05a. Citect SCADA OPC-klient är av version DA 2.0. Efter avslutad och godkänd verifieringsprocess kan leverantören avlämna anbud, då ingår eventuella kostnader hos anbudsgivaren. UTFÖRANDEANVISNINGAR Allmänna krav För gäller att upprättad dokumentation och programmeringsarbeten ska utföras till rätt funktion och väldokumenterad programmering, funktioner i applikationsprogram ska vara försedd med klartext. Allt programmeringsarbete ska vara anpassat och optimerat för kommunikation mot SCADA-systemet. All reglering inklusive funktioner för optimering ska ligga i DDC-system placerat i apparatskåp. Allt programmeringsarbete ska vara anpassat för kommunikation mot ÖS, avseende kommunikationsprestanda och datautbyte. Då arbeten sker med befintlig utrustning ska befintlig dokumentation (inre- och yttre förbindningsschemor, funktionstexter, komponentförteckningar, etc.) justeras och kompletteras i erforderlig omfattning av utförda förändringar. Relationshandlingar ska finnas för samtliga arbeten samt levererat och installerat material. Detta omfattar även projektspecifik programkod samt parametertabeller (variabler som ska läsas och sättas från ÖS), DDC adresser, etc. Överlämnas dels i originalformat dels i pdf-format i digitalt format Samtlig dokumentation ska överlämnas på datamedia (ex. USB). Det åligger att hos beställarens anläggningsansvarige inhämta uppgifter om bl. a byggnadens utformning m a p väggar, tak, innertak, undertak etc. I projektspecifik bilaga och gränsdragningslista finns information om VVS-utrustningars utförande. Motordata som framgår i projektspecifik bilaga är preliminära, slutliga inhämtas från sidoentreprenader. Montage ska utföras så att inspektionsluckor, manöverdon mm ej blockeras. Signalutbyte med externa utrustningar ska ske med potentialfria kontakter.

8 Allmän Teknisk Beskrivning 8 (49) Mediaförsörjning Nätägare och leverantörer El Fjärrvärme Eldata: E.ON E.ON 230/400V, 50Hz, TN-S-system Dimensionerande förhållanden Lägsta utetemperatur (LUT): Högsta utetemperatur (HUT) -14 C, 80% RH +26 C, 60% RH Rumstemperatur i vinterdriftfall +21ºC,±1ºC = basvärde. Betr. projekterad rumstemp för aktuellt objekt, se projektspecifik bilaga Börvärden tappvarmvatten & värmebärare vid nyprojektering: Tappvarmvatten Börvärde 55 C Radiatorsystem Systemtemperatur 55/40 C Golvvärme Systemtemperatur 35/30 ºC Luftbehandling Systemtemperatur 55/30 C Börvärden köldbärare vid nyprojektering: Köldbärare luftbehandling Systemtemperatur +8/+18 C Köldbärare rumsaggregat Systemtemperatur +14/+17 C Börvärden värmebärare vid ombyggnad: Radiatorsystem Luftbehandling Temperatur anpassas efter befintligt radiatorsystem Temperatur anpassas efter befintligt hetvattensystem

9 Allmän Teknisk Beskrivning 9 (49) Orientering av objektet Enligt projektspecifik bilaga. Vid ombyggnad ska entreprenören/anbudsgivaren genom besök på platsen förvissa sig om lokalernas belägenhet och utseende. Därigenom ska skaffa sig kännedom om förhållande som kan komma att inverka på entreprenadens bedrivande och färdigställande. har ej rätt till extra ersättning för sådana förhållanden varom han genom besök på platsen kunnat skaffa sig kännedom om. Demontering och bortforsling av befintlig styrutrustning och annan utrustning med anknytning till denna som nu ska ersättas. Särskilda samordningskrav För att samordning på arbetsplatsen ska kunna ske i god tid före arbetets påbörjande, ska tillsammans med beställaren även bevaka att monterad utrustning inte kolliderar med övriga installationer eller inredning, och att placering inte blir olämplig med hänsyn till åtkomlighet och funktion. I övrigt se projektspecifik bilaga. GENERELLA GRÄNSDRAGNINGAR Utöver dessa generella gränsdragningar, framgår även projektspecifika gränsdragningar i den projektspecifika bilagan. ska inhämta uppgifter under entreprenadtiden: Data och inkopplingsanvisningar för utrustning som ska anslutas, inhämtas från sidoentreprenörer. Inhämta exakta och gällande eleffektuppgifter för styrda objekt, inhämtas från sidoentreprenörer. IP-konfigurationsuppgifter från B. Ev. uppgifter för befintlig utrustning som ska anslutas. EE s åtagande: Anslutning av kraftmatning av AS och andra större laster. Ansluta signaler (framgår i projektspecifik bilaga) på anvisad plint i AS. Spänningsmatning för belysning i ventilationsaggregat. Leverans av dubbelt datauttag, placerade invid apparatskåp samt invid övriga objekt som ska kommunicera med ÖS. Tomrörsförläggning i vägg, från kanalisation ovan undertak till apparatdosa infälld i vägg. Leverans, montage och inkoppling av huvudledningar till värmepumpar inklusive kringutrustning, typ fläktluftkylare, förångare, mm samt till i ingående apparatskåp. Erforderlig märkning ingår.

10 Allmän Teknisk Beskrivning 10 (49) RE s åtagande: Data och inkopplingsanvisningar för utrustning som ska anslutas av. Driftsättning och injustering av levererad utrustning, exempelvis tryckreglerade pumpar, injustering av pumpar med intern eller extern frekvensomformare, mediamätare, värmepumpar, etc. Börvärden för tryckregleringar vätska. Leverans/montage av prefabricerad fjärrvärmecentral komplett med pumpar, ventiler och mätsträckor. Leverans/montage av värmepumpsinstallation komplett med pumpar, ventiler och mätsträckor. Leverans/montage av spetsvärmeanläggning, elpanna eller gaspanna. Leverans/montage av mediamätare för vatten- och energianvändning. Montage av levererad analog tryckgivare för systemtryck. Montage av levererade dykgivare, styrventiler samt prefabricerade shuntgrupper inklusive erforderliga pumpar, ventiler m.m. Injustering av i entreprenaden ingående komponenter. VE s åtagande: Data och inkopplingsanvisningar för utrustning som ska anslutas av. Börvärden för tryckregleringar ventilation. Leverans av luftbehandlingsaggregat inklusive styrenheter för VVX, fläktmotorer levereras med inbyggda lindningsvakter. Leverans av enskilda fläktar. Leverans av frekvensomformare för fläktmotorer. Driftsättning och injustering av levererade enhetsaggregat med integrerade styrsystem. Leverans av prefabricerade system med Modbus/IP gränssnitt. Leverans och montage av spjäll. Leverans och montage av typgodkända brand/brandgasspjäll inklusive ställdon. Injustering av i entreprenaden ingående komponenter. Beställarens åtagande: Anläggningens överlämningspunkt, IP-konfigurationsuppgifter. Övrigt, se projektspecifik bilaga.

11 Allmän Teknisk Beskrivning 11 (49) 81 STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTE M FÖR FAS TIGHE TS DR IFT För projektspecifika aktiviteter, leveranser och prestationer se projektspecifik bilaga. Nedan framgår en uppställning vilken är generell och ska tillämpas enligt beskriven omfattning enligt projektspecifik bilaga. I ingår: Leverans, montage, inkoppling, driftsättning och injustering av komplett datoriserad styr- regler- och övervakningsutrustning med samtliga erforderliga givare, ställdon, styrventiler samt prefabricerade shuntgrupper för VVS-tekniska installationer, till fullt funktions- och driftsfärdig anläggning enligt denna beskrivning med tillhörande bilagor. DDCer ska anslutas till fastighetsnätverk (Ethernet) via anvisat datauttag invid apparatskåpet. Integration av DDC-system till beställarens SCADA system, utförande enligt Teknisk Beskrivning SCADA system. Integrationen omfattar de styrsystem som ingår i. Omfattning framgår i projektspecifik bilaga. Integration av sidoentreprenörernas mediamätare till ÖS, bestyckade med kommunikationsgränssnitt M-Bus. Omfattning framgår i projektspecifik bilaga. Integration av sidoentreprenörernas prefabricerade system (ex. ventilationsaggregat, värmepumpar, elkraftövervakning, etc.) med integrerat styrsystem med kommunikationsgränssnitt Modbus (RTU eller TCP), direkt till ÖS, utan mellanliggande enheter eller utrustningar i anläggningen. Omfattning och gränssnitt framgår i projektspecifik bilaga. Integration av debiteringsmätare för EL- energi från nätägaren, via M- Bus och fastighetsnätverk, till ÖS. Elmätare ska monteras i apparatskåp och ska vara bestyckad med kommunikationsgränssnitt M-Bus, anslutas till fastighetsnätverket via insamlingsenhet typ PiiGAB 800 eller likvärdig. Detta arbete innefattar även installation av erforderligt kommunikationsnätverk för M-Bus, adressering samt driftsättning av samtliga M-Busenheter. Omfattning, placering samt dimensionerande data för mediamätare framgår i projektspecifik bilaga. Erforderlig mängd av M-Bus enheter (typ PiiGAB eller likvärdig) för anslutning av samtliga M-Bus enheter. Leverans, montage och injustering av apparatskåp med automatsäkringar, kontaktormotorskydd, processenheter etc. Samtliga apparatskåp ska vara bestyckade med transientskydd.

12 Allmän Teknisk Beskrivning 12 (49) Samtliga inkopplade roterande maskiner vilka spänningsmatas från AS, ska förses med säkerhetsbrytare. Anslutning av lindningsvakter, larmkontakter i fläktar och pumpar då dessa är försedda med sådan utrustning. Säkerhetsbrytare ska vara försedd med hjälpkontakt. Hjälpkontakt i säkerhetsbrytare ska övervakas i DDC samt förregla betjänat system, återstart via serviceomkopplare samt larmåterställningsknapp på AS. All erf. kanalisation, kablage, ledningsförläggningar samt anslutningar som krävs för beskrivna funktioner. Dimensionering av kablage för all inkopplat material. Dimensionering av kablage kontra kortslutningsskydd vidimeras via protokoll. Samordning med EE avseende tomrörsförläggning för rumsplacerade komponenter. Manöverdon för övertidsfunktion ska placeras på höjd 1500 mm. Se gränsdragningslista EE. Rumsgivare, timers, forceringsknappar o.d. placeras företrädesvis ovanför strömställare för rumsbelysning. Leverans och montage, märkning samt kabelmärkning i båda ändar av erforderliga el- och styrledningar. Leverans och montage av märkskyltar samt yttre komponenter för styr-, regler- och övervakningsutrustning. Elektriska inkopplingar av utrustningar, motorer och andra elapparater i enlighet med projektspecifik bilaga. Kompletterande potentialutjämningsanläggning ska installeras för VVStekniska anläggningar inom tekniska utrymmen. Samordning med EE avseende placering av dubbelt nätverksuttag. Se projektspecifik bilaga. Samordning med RE avseende dimensionering av tryckgivare för systemtryck och ventiler i teknikutrymme. I samråd och gemensamt med sidoentreprenörer injustera tryckgivare och frekvensomformare vid de olika driftsfallen för rätt avläsning och reglering.

13 Allmän Teknisk Beskrivning 13 (49) Allt levererat material ska vara halogenfritt. Provning och injustering. Teknisk dokumentation. Instruktion för driftpersonal. Delta vid samordnad funktionsprovning samt årstidsberoende provningar, provningen leds av Beställaren. Kompletta shuntgrupper, inklusive ventil och ställdon. Leverans av dokumentskåp, för befintliga anläggningar ska befintliga dokumentskåp nyttjas för ny dokumentation. Arbeten enligt avropade optioner. Samtliga analoga signaler, drifttillstånd och driftsvar ska avläsas/loggas i överordnat system. Trend/logg ska vara i form av kurvdiagram som funktion av tiden och tillräckligt noggrann för att kunna gälla som underlag för utvärdering och driftoptimering. Samtliga loggfiler ska aktiveras vid drifttagning Samordning med EE avseende i DDC integrerade funktioner för mätning/styrning som ingår i elsystem Se projektspecifik bilaga.

14 Allmän Teknisk Beskrivning 14 (49) B BEC.8 BEC.811 BED.8 FÖR ARBETEN, HJÄLPARBETEN, SANERINGSARBETEN, FLYTTNING, DE MONTE R ING, R IVNING, R ÖJ NING M M All installation som inte kommer att ha funktion efter färdigställande ska rivas, demonteras eller flyttas. Beställarens kontaktperson ska kontaktas för visning av anläggningen. Demontering av styr- och övervakningsinstallationer Demontering av styr- och övervakningsinstallationer för uppläggning i upplag Då befintliga DDC system demonteras: Demonteringsarbeten i tillhörande DHC utförs av beställaren eller person som beställaren utser. Då hela befintliga DHC-installationen avgår inom entreprenaden, ska även befintlig programvara, licenser, hårdvarulås, etc. överlämnas till beställaren. Befintligt DDC material (processor enhet, HMI, I/O-moduler, etc.) överlämnas till beställaren på anvisad plats. Rivning av styr- och övervakningsinstallationer All rivning och demontering ska utföras så att beställarens verksamhet inte påverkas. Med rivning avses att installationen rivs i sin helhet. Riven materiel tillfaller entreprenören och ska på dennes bekostnad transporteras bort. Borttransport ska ske med beaktande av miljömässigt vedertagna metoder. Med rivning avses att installationen rivs i sin helhet. Riven materiel tillfaller entreprenören och ska på dennes bekostnad transporteras bort. Borttransport ska ske med beaktande av miljömässigt vedertagna metoder. All rivning och demontering ska utföras så att beställarens verksamhet inte påverkas. Befintliga ledningsstegar och annan tillhörande kanalisation ska demonteras. Hänsyn tas vid rivning och demontering till att verksamhet kan pågå i intilliggande lokaler. Vid kabelgenomföring i vägg och valv demonteras kablage och genomföringar tätas. Där demontering av gruppledning i säkringscentral sker, ska gruppförteckning revideras.

15 Allmän Teknisk Beskrivning 15 (49) P PK PKB PS PSA PSA.24 APPAR ATER, LEDNINGAR M M I R ÖR S YS TE M ELLER RÖRLEDNINGS NÄT PUMPAR KOMPRESSORER M M PUMPAR I ingår samordning med rörentreprenören. Beställarens krav är att motorer för pumpar minst ska uppfylla klass IE2. Pumpar ska levereras med modul för extern styrning samt larm/indikering. V E NTIL E R M M I VÄTSKESYSTEM OCH GASSYSTEM VENTILER OCH SHUNTGRUPPER MED SAMMANSATT FUNKTION Pumpar ska levereras med modul för extern styrning, larm/indikering. Förtillverkade shuntgrupper i värmesystem Shuntgrupp ska vara prefabricerad, med pump, 2-vägsventil, backventil och termometrar inbyggda i gruppen. Shuntgrupp ska vara utförd för variabelt flöde i primärkretsen för system med huvudpump. Shuntgrupp ska vara värmeisolerad och försedd med skyddskåpa. I leveransen ska även ingå avstängningsventiler, typ kulventiler, i tilloppsledningarna och strypventiler, fabrikat TA typ STAD, med mätuttag i returledningarna. Till shuntgrupp ska stativ (vägg alt. golv se VS-ritning) medlevereras. Shuntgrupp ska överlämnas till RE för montage. Exempel för golvvärmesystem Shuntgrupp för system A Data: Flöde primärt x.xx l/s, tillgängligt drivtryck xx kpa Flöde sekundärt x.xx l/s, tryckfall i anslutet objekt xx kpa Utförande: Ange vänster- eller höger Pump: våt, med modul för extern styrning samt larm/indikering

16 Allmän Teknisk Beskrivning 16 (49) PSD PSD.31 STYRVENTILER OBS! Styrventiler för tappvarmvatten ska dimensioneras enligt Svensk Fjärrvärme Tekniska bestämmelser F:101, utgåva 2008, avsnitt 5.3.4, bild 5. Styrventil för tappvarmvatten ska vara fabrikat Siemens typ Magnetic, eller likvärdig, med reglerområde 1:1000 samt gångtid <2 s. Likvärdigheten ska bedömas av Beställaren före installation. För övriga styrventiler gäller minsta reglerområde 1:100 samt max läckage 0,05 % av kvs-värdet under 5 år. Styrventiler tillhandahålls av och överlämnas till RE för montage. Styrventiler för platsmonterat ställdon i vätskesystem Vid uppdatering av befintlig fjärrvärmecentral ingår nya styrventiler. Vid utbyte/nyinstallation av fjärrvärmecentral levereras alltid fjärrvärmecentralen med fabriksmonterade ventiler och då ingår endast ventilställdonen i entreprenaden. S APPAR ATER, LEDNINGAR, K AB L AR M M I E L- OCH TELESYSTEM Dokumentskåp Separat hyllförsett dokumentskåp placeras i lämpligt teknikrum. Apparatskåp ska ha information om var dokumentskåp är placerat. Dokumentskåp av plåt, låsbart, ytbehandlat och märkt med skylt enligt nedan. Storlek på dokumentskåp ska anpassas till behovet. Skylttext: DOKUMENTSKÅP Detta skåp är avsett för förvaring av fastighetens drift- och skötselinstruktioner. Eventuellt lån ur detta skåp ska ställas tillbaka senast vid arbetsdagens slut. Malmö

17 Allmän Teknisk Beskrivning 17 (49) SBD SBD.2 SBD.212 SBD.213 KABELSTEGAR, KABELRÄNNOR, BÄRSKENOR O DYL ska alltid kontrollera att tillräckligt mellanrum för montage av ledningar finns räknat till tak, kanaler och rör inklusive isolering. Kabel för data förläggs i separat kabelränna. Kanalisation för utanpåliggande montage eller liknande i förekommande fall då inte infälld förläggning kan tillämpas, ska vara av typ elkanal Thorsman typ FED eller liknande. Separat kanalisation utförs för kraft- och styrkablar. Kompletterande kanalisation för elledningar mellan objekt och apparatskåp ska utföras med stegar, rännor, profiljärn eller rör. Inom fläktrum/apparatrum ska skyddsavstånd vara minst 100 mm mellan kanalisation och ventilationskanaler. Kapytor på kabelrännor, bärskenor och dyl. ska gradas. Kabelstegar, trådstegar och kabelrännor I ingår erforderliga stegar respektive rännor för ledningsförläggning. Stegar och rännor i och utanför teknikrum får användas i samråd med berörda sidoentreprenörer. Alla erforderliga fäst- och upphängningsdetaljer för stegar och ledningsrännor samt fästplåtar för dosor, uttag, säkerhetsbrytare etc. ingår. Entreprenören ska alltid kontrollera att tillräckligt mellanrum för montage av ledningar finns räknat till tak, kanaler och rör inklusive isolering. Kanalisations- och fästmaterial ska vara ytbehandlade med elförzinkning, eller varmförzinkning som motstår miljöklass 2 för inomhusmonterad utrustning respektive miljöklass 3 för utomhusmonterad utrustning. Kabelstegar ska vara försedda med ändskydd av plast. Kabelstegar och kabelrännors bredd och omfattning dimensioneras av entreprenören med minst 30% reservutrymme. Kablage får endast förläggas tätt i ett lager. Tunga kabelstegar Lätta kabelstegar Ska vara tillverkade av sendzimirförzinkad plåt.

18 Allmän Teknisk Beskrivning 18 (49) SBE SBE.1 SBE.2 SBE.3 SBE.321 SBE.4 SBH.2 DOSOR Utanpåliggande dosor och plintar ska vara fastsatta vid underlaget med skruvar och får inte anses vara tillförlitligt uppsatta genom att de förankrats i ledningarna. Utanpåliggande kopplingsdosa placerad i anslutning till ledningsränna eller ledningsstege monteras lätt åtkomlig på för ledningsrännan/ledningsstegen tillhörande fästanordning. Kopplingsdosor som monteras på kabelstege ska monteras mot gång på montageplåt. Ej använt kablage som enligt ök. med B ska behållas, ska dosas och reservmärkas i båda ändar. Toppklämma typ Torix och liknande får ej användas. Anslutningsdosor Apparatdosa Kopplingsdosor för kablar i elkraftsystem Dosa ska ha minst ett utlopp i reserv. Dosa placerad i anslutning till ledningsränna ska monteras med fästbygel på ledningsrännans ovansida. Dosa ska vara utförd med dragavlastning för utgående kablar. Kapslade kopplingsdosor Kopplingsdosor för kablar i telesystem Kopplingsboxar Kopplingsboxar (kopplingslådor) förses med plintar enligt SDC.31. Ska inneha samma kapslingsklass som apparatskåp.

19 Allmän Teknisk Beskrivning 19 (49) SBJ SBJ.15 SBK.1 SBL.1 SBL.11 SBL.12 KABELGENOMFÖRINGAR Vid vägg- och bjälklagsgenomgångar ska ledningarnas inbördes avstånd bibehållas oförändrade. Genomföringar utförda av entreprenören tätas efter färdigställd ledningsdragning, så att rätt täthetsklass uppnås. Gäller även m.a.p. ljudisolering. Förskruvning eller gummihylsor typ TET ska användas vid genomföring i aggregat för fullgod tätning. Håltagningar och återställningar av brandtätningar utförda av entreprenören tätas efter färdigställd ledningsdragning, så att ursprunglig täthetsklass uppnås. I yttervägg eller mot yttertak tätas rörändar och rörstosar i dosor med där för avsedd fogmassa. Genomföringar i vägg till utomhusplacerade utrustningar anordnas tillsammans med motsvarande medialedning. Rör till yttertak avslutas med sk. svanhals. Brandavskiljande kabelgenomföringar i vägg eller bjälklag Återställningar av brandtätningar utföres av BE vid entreprenader för nyproduktion. Vid entreprenader där är enda entreprenören, ingår detta arbete i. Stativ för elutrustning För fritt uppställd utrustning används profilstål för apparatmontage och ledningsdragning. Fästdon för apparater, el- och telekablar, ledare m m i hus Korrosionsbeständigt material ska användas. Utomhus och i fuktiga lokaler ska rostfritt alternativt väderbeständigt material användas. Fästdon för apparater Korrosionsbeständigt material ska användas. Förläggning av ledningar och rör på ventilationskanaler och aggregat får ej utföras såvida dessa inte har direkt samband med ventilationsinstallationen. Fästdon för el- och telekablar, elinstallationsrör o d På ankarskena fästs ledningar med för ändamålet avsedd ledningshållare. SBL.1213 Buntband El- och telekablar får inte förses med gemensamt förband som med data- och optiskt kablage.

20 Allmän Teknisk Beskrivning 20 (49) SBL.123 SBN.1 SBQ SBQ.11 SBQ.4 SC Kabelhållare Kabelskydd Kablage som monteras/förlägges utomhus, lägre än 3000 mm ovan färdig mark, ska vara försedd med kabelskydd (SP-rör eller likn.) mot mekanisk åverkan. KANALISATION AV ELINSTALLATIONSRÖR, FLEXRÖR E.D. äger rätt att nyttja kanalisation som EE tillhandahåller i mån av plats, dock ska kontrollera och samordna detta med EE före arbeten utförs. Då erforderlig kanalisation saknas ingår i åtagande att kompletterade denna i erforderlig omfattning. Allt kablage med dold förläggning ska alltid utföras i tomrör (kanal). Rörsträcka med längd över 15m ska förses med dosa. Rör i vägg ska förläggas horisontellt eller vertikalt. Elinstallationsrör på väggyta eller takyta Elinstallationsrör på kabelstege, kabelränna e d EL- OCH TELEK ABLAR MM Ledningar ska vara fäst vid underlag på betryggande sätt. Kablage dimensioneras m.a.p. ledningsförluster och utlösningsvillkor enligt ELSÄK-FS. LEDNINGSSYSTEM Ledningsnät utförs skärmat där så erfordras för att funktion inte ska störas av yttre påverkan eller där ledningar utgör en störningsrisk för yttre installationer eller utrustningar. Utanpåliggande ledningar dimensioneras för förläggning utan inbördes avstånd och i ett lager, där inget annat anges. Där risk finns för störningar genom kapacitiv eller induktiv påverkan får ledningar inte förläggas parallellt med mindre inbördes avstånd än 50 mm. Samtliga kommunikationsnätverk ska avprovas och resultat ska vidimeras via protokoll med godkända värden. Elinstallationen och apparatskåp ska utföras med TN-S system (5-ledare). Utgående ledningar dimensioneras av entreprenören med hänsyn till förändringar, gällande/preliminära motoreffekter samt utlösningsvillkor enl. ELSÄK-FS. Ledningar som anslutes till skilda gruppsäkringar eller skilda spänningssystem får ej förläggas i gemensam kabel.

21 Allmän Teknisk Beskrivning 21 (49) Personals kvalifikationer För elinstallationsarbeten ska entreprenören lämna uppgift på behörig installatör. Utrymmen Utrustning uppställs och anordnas så att framtida utbyggnad inom respektive utrymmen i möjligaste mån tillgodoses. Apparatskåp placeras så att min utrymme framför skåpet uppgår till 1200 mm. Detta gäller även frekvensomformare och liknande kopplingsutrustning. Miljöbetingelser Allt val av material ska vara anpassat till rådande miljö. Miljö i tekniska utrymmen ska betraktas som ML3. Systemet ska vara skyddat från transienter i ledningsnätet. Övriga förutsättningar Eleffekter vilka framgår i bilaga för anslutna objekt till apparatskåp ska betraktas som preliminära. Dessa ska i stämmas av med respektive sidoentreprenör. Material levererat av som ska monteras av sidoentreprenör, ska överlämnas till denne mot kvitto. ska kontrollera att överlämnat material monteras på rätt sätt och har riktig funktion. Se projektspecifik bilaga. SCB SCC SCF SCM KRAFTKABLAR INSTALLATIONSKABLAR Motorer (utan frekvensomformare) och apparater som monteras på skakande maskinfundament anslutes med gummikabel med avbäring. Motorer som är utrustade med externa frekvensomformare kan anslutas med någon kabeltyp vilken innehåller flätad skärm och så att EMC-direktivet uppfylls. TELE- OCH DATAKABLAR Ledningar för samtliga styr- och reglerkomponenter upp till 60 V samt kommunikationsslinga förläggas i separat ränna samt utförs med skärmat kablage, om så krävs för rätt funktion samt utförs i enlighet med ställda krav från utrustningars och komponenters leverantörer och dennes anvisningar. KABLAR FÖR STYRNING, MÄTNING OCH INDIKERING Ledningar till givare i ventilationskanaler och i dykrör, ska vara försedd med "ledningsslinga" som gör det möjligt att dra ut givaren med ledningen ansluten.

22 Allmän Teknisk Beskrivning 22 (49) SCN SC-.4 SD SDB.1 SDB.222 SDC.31 KABLAR FÖR BUSSYSTEM Kommunikation mellan styrsystem och ÖS samt mellan styrsystem skall ske via fastighetsnätverket. Gällande zonregulatorer skall kommunikationsnätverk som tillämpas uppfylla ställda krav av leverantör för kommunicerande utrustning. Kablar på kabelstege, kabelränna e d Ledning ska fästas på båda sidor om böjar och där den lämnar kabelstege för att förläggas på annat underlag. S K AR VAR, FÖR B INDNINGS DON, O D I E L- ELLER TELESYSTEM Elektriska förbindningar Toppklämma typ Torix och liknande får ej användas. Skarvar på installationskabel Kablar för analoga ingångar samt parter inom apparatskåp får inte skarvas. Då installationen konstrueras med mångledare med spridningspunkter (dosor, kopplingslådor, etc.) ska dessa tydligt märkas (dubbelmärkning vid dold installation) och införas på relationsritningar. Ska även dokumenteras med förbindningsscheman. Avser alla kabeltyper. Kopplingsplintar på skena Kopplingsplintar ska placeras upptill i apparatskåp. Yttre ledningar ansluts till plint i partföljd och endast en part till varje plint. Våningsplint får ej förekomma. 25% plintar i reserv, dock minst 10 st. per spänningsart. Samtliga reservparter ansluts till plint och jordas i ena ändan. Kopplingsplintar i apparatskåp ska ha provningsmöjlighet och vara utförd för minst 1,5 mm 2. Fritt utrymme från plintens översida för utgående kablar, min 150 mm. Yttre och inre förbindningar får inte förläggas i samma kabelkanal. Då fjäderplintar används ska verktyg för lossning av parter medlevereras apparatskåpet.

23 Allmän Teknisk Beskrivning 23 (49) SE SEB.1 SEB.13 SEB.141 SEB.142 SEC SEC.2 SEC.21 SEC.22 R E LÄE R OCH S K YDD S AMT APPAR ATER FÖR MÄTNING OCH ÖVE R VAK NING I E L- OCH TELESYSTEM Kontaktor resp. motorskydd ska vara utrustade med erforderligt antal hjälpkontakter för angiven funktion. Samtliga erforderliga elkopplare ingår i även om de ej särskilt angivits i bilaga. Reläer Reläer ska vara av instickstyp. Hälpreläer ska vara bestyckade med handmanöverdon och tillslagsindikering. Tidreläers Elektroniskt tidrelä av instickstyp ska användas med tillslagsindikering via lysdiod. Strömmätande reläer Strömövervakningsreläer kan i förekommande fall ersätter tryckvakter för larm eller/och indikering. Spänningsreläer Fasbrottsrelä ska alltid finnas i apparatskåp för övervakning (underspänning) av inkommande kraftmatning till apparatskåp. Larm ansluts på DDC. SÄKRINGAR OCH DVÄRGBRYTARE Säkringar för högst 1 kv Knivsäkringar Säkringar över 63A kan vara av typen knivsäkring eller automatsäkring med karaktäristik. Knivsäkringar ska bryta i spännings- och strömlöst tillstånd. Knivsäkringar ska vara av typen säkringslastbrytare. Diazedsäkringar

24 Allmän Teknisk Beskrivning 24 (49) SEC.3 SEC.4 SED.1 SEE.5 SEF.2 Dvärgbrytare Separata manöversäkringar användes för respektive aggregat/system. Dvärgbrytare (automatsäkring) ska vara försedd med fristående larmkontakt. Larm ska utgå till DDC då någon av automatsäkringarna i apparatskåpet löst ut. Säkringar ska avpassas till belastningens art och storlek och anpassas m.a.p. rätt karakteristik. Ska minst dimensioneras för lägst 10kA kortslutningsström. Dvärgbrytare ska uppfylla kravet säker frånskiljning. Dvärgbrytares karakteristik, märkström samt kortslutningsström ska redovisas i centralredovisningen. Text och symboler för nämnda krav ska även finnas på dvärgbrytaren. De motorer som ej förses med motorskyddsbrytare ska larm (driftfel) indikeras via larmkontakt på dvärgbrytare, lägges gemensamt med larmkontakt i belastningsobjekt eller via strömövervakningsrelä om inget annat anges. Finsäkringar Strömkännande jordfelsbrytare Eluttag och belysning i AS ansluts via jordfelsbrytare (30mA). Ska grupperas på sådant sätt att risken minimeras för onödig utlösning på grund av sammanlagring av anslutna objekts läckströmmar. Gruppering ska även ske med hänsyn till att omfattningen av utslagning av vitala funktioner begränsas. Ska förses med självtestande jordfelsbrytare. Larm ansluts till DDC. Överspänningsskydd - lågspänningssystem Apparatskåp ska förses med skydd för transienter (överspänningar). Ska vara av typ där förbrukade moduler ska vara utbytbara under drift. Skyddets ska vara försett med larmkontakt som ansluts till DDC för larmövervakning, om inget annat anges. Elmätare Elmätare ska monteras i apparatskåp, används för mätning av apparatskåpets totala energianvändning och effektuttag. Mätare ska vara bestyckad med M-Bus gränssnitt. Erforderliga strömtransformatorer ska ingå. Samtliga parametrar ska visualiseras i ÖS. Mätparametrar överförs via M-Bus mätare till ÖS via insamlingsenhet typ Piigab 800 eller likvärdig. Insamlingsenhet/er ska anslutas till fastighetsnätverk. Full dokumentation ska medlevereras. Parametrar som ska mätas är: Ström, Effekt samt Energi.

25 Allmän Teknisk Beskrivning 25 (49) SF SFD.2 SFE.1 SFE.2 SGF.111 SGF.112 DATORER, KRINGUTRUSTNING, PR OGR AMVAR OR MM I INSTALLATIONSSYSTEM Enheter för kommunikation mellan datorer och datorundercentraler DDC enheter ska vara bestyckade med inbyggt gränssnitt för Ethernet. Enheter ska kunna kommunicera med minst 100Mbps Full Duplex, autosense. Integration mellan styrsystem, platsbyggda eller enhetsaggregat, kylmaskiner, värmepumpar, bussystem, etc. skall ske direkt mellan styrsystemet och ÖS utan mellanliggande enheter eller utrustningar i anläggningen. Med detta menas även att enhetsaggregat, kylmaskiner, värmepumpar, bussystem, etc. inte skall integreras via platsbyggda styrsystem. Integrationen sker via beskrivna gränssnitt såsom drivrutiner eller OPC-teknik. Protokoll/Drivrutiner Då standard protokoll av typen LonWorks används ska samtliga nätverksvariabler vara av typen SNVT (alltså sk. publika variabeltyper). Samtliga parametrar ska inneha egen SNVT. Detta för att samtliga funktioner ska vara läs/skrivbara från ÖS. Detta är mkt viktigt att standard följs fullt ut! Systemprogramvaror Tillämpningsprogramvaror Systemprogramvaror Tillämpningsprogramvaror

26 Allmän Teknisk Beskrivning 26 (49) SJ SJC.22 SJF SJF.41 APPAR ATER OCH UTR USTNING FÖR L AGR ING, TR ANS FOR ME R ING, FAS K OMPE NS E R ING, OMR IK TNING M M Tyristorregleringar och stegtrafo får ej monteras utanför apparatskåp. Inställda värden ska markeras med beständig skylt. Skyddstransformatorer Ska vara av typen fulltransformator och dimensioneras så att säker utlösning sker samt en framtida utökning av 30%. Placeras i apparatskåp och beröringsskyddas. Transformatorer ska vara utförda med automatsäkringar på sekundärsidan samt vara 2-poliga. Utlösningsvillkor ska vara uppfyllda, vidimeras via protokoll. OMRIKTARE Frekvensomriktare för motordrift Frekvensomriktare jämställs med frekvensomformare. För uppfyllande av CE-märkning ska anslutande utrustningar och kablage utformas enligt installationsanvisningar för frekvensomriktare. Ska placeras så nära belastningsobjekt som möjligt. Frekvensomriktare ska monteras så att display blir placerad mellan 1600 mm och 1800 mm ö.g. med minmått för ryggningsavstånd med 1200 mm. Matande ledning till frekvensomformare ska föregås av automatsäkring eller motorskyddsbrytare, kontaktor ska ej finnas före frekvensomformare. Vid parallellkoppling av motorer ska varje motor vara försedd med separat termiskt motorskyddsrelä eller inbyggt termoskydd i motorn. Fläktars termokontakter ska vara förreglade med frekvensomformare. Entreprenören ska även ta hänsyn till kablarnas totala längd, med avseende på EMC. Drift- och larmindikering från frekvensomriktare ska presenteras i DDC. Vid stopp av frekvensomriktare ska detta ske via DU-signal från DDC samt 0V-signal (AU) till frekvensomriktare. Fläktar med termokontakt ska vara förreglade med frekvensomriktare. Säkerhetsbrytare ska placeras mellan motor och frekvensomriktare för att blockera den spänning som kan finnas uppladdad i omriktarens kondensatorbatteri. Varselmärkning ska monteras på/vid frekvensomriktare med avseende på strömförande delar, även efter bruten nätström.

27 Allmän Teknisk Beskrivning 27 (49) SKB SKB.422 SKB.51 KOPPLINGSUTRUSTNINGAR Efter spänningsbortfall ska motorer återstarta automatiskt, med fördröjning mellan belastningsobjekt med stor strömförbrukning (max 1 objekt eller max 10 kw per tillfälle). Kopplingsutrustning ska uppfylla kraven enligt SS-EN Enheter ska vara kompletta med alla detaljer och tillbehör som erfordras. Beröringsskyddade centraler Nytt apparatskåp ska utföras för TN-S (5-ledarsystem). Central inbyggs i apparatskåp enligt SKB.51. Central ska förses med huvudströmbrytare som lägst dimensioneras för huvudledningens högsta tillåtna säkring dock ej mindre än 25 A. Där central består av flera enheter skyddsjordas varje enhet. Vid kombinationen lastbrytarsäkring ska lastbrytare alltid placeras före knivsäkringar. Apparatskåp Apparatskåpen kapslingsgrad anpassas till uppställningsplatsens krav, lägst IP43. Apparatskåpen placeras i närheten av betjänande objekt, då inte placering framgår av installationsritningar. Huvudledning (matning) och inkoppling av huvudledning ingår i EE, ansluts överkant apparatskåp på huvudbrytare. Ansluts parallella ledningar eller Aluminiumkabel, ska centralen utföras med anslutningslåda med kopplingsplint före huvudströmställare eller fördelningslåda. Med apparatskåp jämställs även apparatlåda, dock gäller detta inte för kopplingslåda för system efterbehandling. Skåp ska utformas så att apparater är lätt tillgängliga för service och utbyte. Golvyta framför apparatskåpsfront/dörr ska på golv markeras med varselmärkning 1200 mm ut från apparatskåp och bredd motsvarande skåpets bredd. APPARATSKÅP SKA INNEHÅLLA OCH UTFÖRAS ENLIGT FÖLJANDE: Apparatskåp för väggmontage monteras på stativ där väggen ej kan antas ha tillfredsställande hållfasthet. För fritt uppställd utrustning (väggskåp), där montage ej går att utföra på vertikal/vägg, används profilstål som montageställning. Golvskåp förses med sockel och placeras på klossar av neoprengummi. I golvmonterade apparatskåp får utrustning ej monteras lägre än 400mm över färdigt golv. Material stålplåt, rostskyddat och lackerat. DDC inklusive dess enheter Fastskruvad dokumenthållare för apparatskåpsomgång.

28 Allmän Teknisk Beskrivning 28 (49) I apparatskåpsdörrs insida ska fastskruvad nedfällbar hylla av icke ledande material monteras för placering av t ex bärbar dator, dokumentation etc. Apparatskåp förses med belysning och vägguttag som spänningsmatas, med både fas och nolla, före huvudbrytare och förses med jordfelsbrytare. Belysning tänds när skåp öppnas. Huvudbrytare ska vara 4-polig. För apparatskåp med större märkström än 63A ska huvudbrytare vara en effektbrytare. Kabelanslutning ska ske uppifrån. Dörrar av metall skyddsjordas via skyddsjordningsfläta, där strömförande apparater är monterade. Apparatskåp utföres i tillämpliga delar med automatsäkringar då märkström är < 63A. Då apparatskåpens totala märkström överstiger 63A, ska dess apparater, utrustningar och strömskenor grupperas och sektionssäkras om 63A. Samtliga grupper, reservgrupper och manöverledningar etc. plintas. Samtliga ledare kopplas till plint. Plintar får ej vara dubbla. Säkring för debiteringsmätare fjärrvärme ska vara plomberbar och får ej brytas av huvudbrytare. Spänningsförande delar förses med övertäckande beröringsskydd. Utrustning vilken ska placeras i apparatskåpsfront, monteras min 1400 mm över färdigt golv samt max 1800 mm över färdigt golv. Kopplingsplintar monteras på bärskenor med tydlig märkskylt. Flänsar för kabelgenomföring ska medlevereras. Utrustningar i apparatskåp monteras med inbördes avstånd så att av fabrikanten angiven maximal omgivningstemperatur ej överskrides. Ev. kompletteras apparatskåp med fläkt och filter vid behov. Erforderliga kontaktorer, kontaktormotorskydd, transformatorer, kopplingsplintar etc. monteras på montageskivor. Ledningar till AS förses med anpassade tätningsdon. (Gäller även ledningar ingående i annan entreprenad). Outnyttjade öppningar i AS proppas. Ledningar till frontmatade apparater dras i spiralslang. 30 % reservutrymme jämnt fördelade mellan komponenter ska finnas i AS, gäller även huvudbrytare samt I/0 för DDC.

29 Allmän Teknisk Beskrivning 29 (49) Ledningar mellan apparater och kopplingsplintar ska dras i ledningskanaler samt fastsätts med skruv, gäller även apparatskåpsdörr. Fri längd utanför kanal får högst vara 150 mm. Ledningar mellan apparater i apparatskåp ska förses med nollnummer. Högsta nollnummer anges i relationshandling. Elmätare för energi som mäter energi för pumpar, fläktar och andra tekniska system. Märkning utförs visande samhörighet med respektive gruppledning och anslutningsplint för gruppledning. Apparatskåpsdörr ska förses med graverad skylt som visar anläggningsoch apparatskåpsnummer, matande elcentral, kabel, max.säkring samt upplysning om att huvudbrytare finns i apparatskåp. Skylt insida dörr ska ange placering av dokumentskåpet. I dokumentskåpet ska drift- och underhållsinstruktioner förvaras. Dokumentation ska omfatta Apparatskåpsschemor, driftkort (systemprincip, funktionstexter samt inställningar). Inplastade driftkort placeras i ringpärmshållare vid apparatskåp. Låsvred ska antingen vara fast monterad i skåpslåset eller via kedja. Dörrstopp (öppningsvinkel > 120 ) APPARATSKÅPFRONT SKA INNEHÅLLA OCH UTFÖRAS ENLIGT FÖLJANDE: Summalarmindikering för A-, B- och E-larm. Återfjädrande tryckknapp för larmåterställning och larmkvittens. Serviceomkopplare (systemserviceomkopplare), separat för varje HVAC-system.

30 Allmän Teknisk Beskrivning 30 (49) SKF SKF.51 SKF.56 SKF.72 ELKOPPLARE I KOPPLINGSUTRUSTNING M M Motorskyddsbrytare I de fallen inte styrda objekt såsom pumpar och fläktar inte har inbyggda motorskydd (pumpar) eller är styrda via frekvensomformare eller mjukstartsutrustning, skall dessa förse med motorskyddsbrytare. 10A är minsta storlek som får användas för motorskyddsbrytare och kontaktor. Det åligger entreprenören att från motorleverantören för såväl befintlig utrustning som ny utrustning, inhämta uppgifter för dimensionering av rätt överströms- och överlastskydd. Motorer över 0,5 kw ska vara försedda med motorskyddsbrytare. För pumpar som är försedda med internt motorskydd samt larmkontakt för larmåtergivning krävs inte motorskydd i apparatskåp, dessa förses då endast med kortslutningsskydd. Larm/indikering via strömövervakningsrelä. Mjukstartare Motorer över 4 kw, som ej är försedda med frekvensomriktare, ska vara försedda med mjukstart. Mjukstartsutrustning ska levereras med fast display och manöverdon. Larm och styrning ansluts till DDC. Säkerhetsbrytare för högst 1 kv Säkerhetsbrytare ska vara försedd med hjälpkontakt vilken ska förregla betjänad komponent genom att bryta manöverkretsen. Återstart ska ske från DDC. Säkerhetsbrytare ska finnas för samtliga el-motorer och frekvensomriktare. Skyddsform min. IP54. Säkerhetsbrytare för fläktar i kylmedelskylare ingår i annan leverans. Säkerhetsbrytare utomhus placeras under, av, anordnat regnskydd samt lägst 300 mm över färdigt tak. Säkerhetsbrytare för motorer med märkdriftström > 16A ska förregla tillhörande frekvensomformare/manöverkrets. Motorer som levereras med termokontakter, inkopplas via säkerhetsbrytarens hjälpkontakt till manöverkretsen samt ingår i larmpunkt för objektet. Invid varje säkerhetsbrytare ska skylt finnas med text: SÄKERHETSBRYTARE FÅR EJ ANVÄNDAS FÖR START OCH STOPP. FRÅNSKILJ HÄR VID ARBETE MED MOTORAGGREGAT. Säkerhetsbrytare (inkl. förskruvningar) placerad mellan frekvensomriktare och motor, ska vara av typ som är godkänt (metall) för detta ändamål med avseende på EMC-direktivet, gäller även förskruvningar för säkerhetsbrytare och frekvensomriktare.

31 Allmän Teknisk Beskrivning 31 (49) SL SLC.3 SLD SLD.11 SLD.3 SLD.71 APPAR ATER OCH UTR USTNINGAR FÖR MANÖVRERING OCH AUTOMATISKT STYRNING I E LS YS TE M. Tidströmställare Lysdiod ska indikera när forcerad drift gäller. Lysdiod ska sitta på strömställaren. Ska vara av elektronisk med lysdiod. Tidströmställare ska vara polarvita samt avsedda för infällt montage. Tidströmställare i rum, placeras på 1500 mm ö.g., på dörrens låssida, om inget annat anges. Vid tidströmställare ska dess funktion framgå tydligt i klartext. MANÖVERKOPPLARE, GRÄNSLÄGESBRYTARE M M Manöverknappar Nödstopp av ventilation ska ske via tryckknapp som låser sig i intryckt läge med följande skylttext: NÖDSTOPP AV VENTILATION VID GASUTSLÄPP ELLER BRAND I NÄROMRÅDET Manöveromkopplare Samtliga system ska vara försedda med en serviceomkopplare med lägena AUTO-SERVICE. Serviceomkopplaren placeras på apparatskåpsfront. I läge SERVICE ska hela systemet stoppas. Larm ska utgå till DDC, då omkopplare inte står i läge AUTO. Larmindikering återställes då serviceomkopplaren åter ställs i läge AUTO. Samtliga serviceomkopplare klartextmärkes om betjänande system. Mjukvarumässiga digitala och analoga utgångar ska vara försedda med lägena HAND-0-AUTO. Analoga utsignaler ska vara manuellt inställbara, 0-100% utsignal och vara åtkomliga i ÖS. Då någon manuell omkopplare inte är i läge AUTO ska larm utgå till DDC. Nödstoppsdon Nödstoppsdon för katastrofavstängning. Då nödstoppsdon är aktiverat ska larm utgå till DDC.

32 Allmän Teknisk Beskrivning 32 (49) SLF.22 TGB.4 U UA UB Närvarodetektorer Närvarodetektorers placering och linsbestyckning ska anpassas till dess betjäningsområde. Signal från närvarodetektor kontinuerligt ligga till hela perioden den indikerar närvaro. För ventilationsstyrning i lokaler ska signal från närvarodetektor förses med 5 min. tillslagsfördröjning samt 20 min. frånslagsfördröjning inställbart i DDC, om inget annat anges. Samtliga närvarodetektorer ska vara försedda med drifttidsmätning. Switchar Då fler enheter (noder) installeras inom ett apparatskåp och som kommunicerar Ethernet, ska lokala switchar levereras och installeras inom entreprenaden i apparatskåpet. Dessa ska vara av typen industriswitch, av fabrikat MOXA, Westermo, PLANET eller likvärdig. Ska vara DIN-monterad samt spänningsmatning ska ske via plint. Inga krav på funktioner som övervakningsbarhet för denna switch. Switch ansluts till första uttaget i det dubbla datauttaget vilket är placerat invid apparatskåpet. Övriga accesswitchar i byggnaden och dess spridningspunkter, leveras av B. APPARATER FÖR STYRNING OCH ÖVE R VAK NING APPAR ATER MED SAMMANSATT FUNKTION FÖR S TYR NING OCH ÖVE R VAK NING Apparater i styr-, regler-, och övervakningssystem ska vara anpassade till standardiserade signal- och kommunikationsgränssnitt. GIVAR E Principiella lägen anges i driftkort. Det åligger entreprenören att mätomvandlare placeras på ett ur regler- och funktionssynpunkt representativt ställe. Givarens arbetsområde anpassas till den funktion den ska ha i anläggningen för att få bästa möjliga upplösning. Om information saknas ska den inhämtas från berörd sidoentreprenad. Givare i rum placeras 1800 mm över golv om inget annat anges. Givare för utomhusmontage placeras min 3000 mm över färdig mark. Kablage förses med skyddsrör. Givare i lokaler med aktiviteter såsom bollsporter och liknande, ska vara försedda med skyddsgaller mot mekanisk åverkan. Mätvärden från givare som ska redovisas som dynamiska mätvärden i DDC anpassas till aktuell funktion. Givare som monteras i rörledning levereras med dykrör. ska underrätta RE om dess placering, och överlämna dykrör för montering. Givare för tappvarmvatten monteras utan dykrör. Placering av flödesgivare och tryckgivare efter samråd med sidoentreprenör.