Lärarguide. r(e)flect. Stöd för undervisning i teknik och fysik åk 4-9

Transkript

1 Lärarguide r(e)flect Stöd för undervisning i teknik och fysik åk 4-9

2 Innehåll Inledning Vad är det här för prylar? Hur kommer man på en produkt? Hur kan vi använda (e)lvis-systemet i r(e)flect? Vad är egentligen energi och effekt? Min egen energianvändning Samhällets energianvändning...39 Biliaga 1. Kopplingar till läroplanen

3 Inledning Välkommen till r(e)flect! Många lärare känner sig osäkra på hur de ska kunna hinna med att undervisa elever både i teknik och i fysik relaterat till det centrala innehållet i de nya kursplanerna, i Lgr11. Där finns krav på att eleverna ska få möjlighet att utveckla kunskaper om begrepp och fenomen inom bland annat energiområdet men även att elever ska få möjlighet att utveckla förståelse för hur energifrågor påverkar människa, miljö och samhället samt hur vi utvecklar hållbara energisystem i framtiden. Dessutom omfattar kursplanen i främst teknik att elever ska utveckla förmågor för kreativitet och entreprenörskap, de ska få insikter i arbetsmetoder för produktutveckling. Inför sådant kan många lärare känna osäkerhet eftersom det inte riktigt funnits med i läromedel och kursplaner tidigare. Energianvändning är en aktuell samhällsfråga som även utgör centralt innehåll i både teknik- och fysikämnets kursplaner. Vissa begrepp inom energi kan vara svåra att synliggöra och förklara för elever. r(e)flect är ett läromedel anpassat för energiundervisningens olika aspekter, med en intention att bland annat försöka åskådliggöra vissa specifika begrepp och frågeställningar exempelvis: vad är egentligen en kilowattimme? Utgångspunkt i produkter för visualisering Läromedlet r(e)flect har tagits fram i samverkan med verksamma lärare och är ett ämnesövergripande läromedel baserat på artefakter för visualisering. En artefakt är, enligt Säljö (2010; 2000) 1, ett materiellt redskap som människan skapat och som vi använder för att bland annat mediera verkligheten för oss själva och mellan varandra. Enklare uttryckt kan sägas att läromedlet är uppbyggt kring föremål som har tagits fram för att mäta och illustrera. Närmare bestämt mäta och illustrera med syfte att reflektera över energianvändning. Avsikten är att läromedlet ska vara användbart för mellanstadiet och högstadiet men även för särskolan. Det som är speciellt med läromedlet r(e)flect är att det utgår ifrån och hela tiden på ett eller annat sätt relaterar till tekniska produkter för visualisering av energianvändning. Produkterna och energivisuaeringen används för att ge kunskaper och för att ge möjlighet för elever att använda dessa kunskaper så att centralt innehåll i fysik och teknik tillgodoses i undervisningen. Mellanstadiet och högstadiet Lärarhandledningen vänder sig till lärare på mellan- och högstadiet. Ett övergripande syfte i Lgr11 är att elever på mellan- och högstadiet ska erhålla insikter i samhällets energifrågor och därigenom ges möjlighet att välja strategier i livet som bidrar till en minskad energianvändning. Läromedlet ska ses som ett komplement till andra läromedel och kan förhoppningsvis fungera intresseväckande genom att det medger interaktion mellan skolan och hemmet, elevens egna livsmönster och ett praktiskt arbete med verklighetsbaserade frågeställningar. 1 Säljö, R. (2010). Teknik, mediering och det sociala minnet. I Världens gång -teknikens utveckling. P. Gyberg & J. Hallström (Red.). Lund: Studentlitteratur. Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Prisma. 2

4 Avstamp i nya kursplaner och betygskriterier I Lgr11, läroplan för grundskolan, anges syften med respektive skolämne. När det gäller fysikämnet och teknikämnet står bland annat följande att läsa: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle, genomföra systematiska undersökningar i fysik, och använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. (Skolverket, 2011) Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamåls-enlighet och funktion, identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. (Skolverket, 2011) Läromedlet r(e)flect tar även avstamp i betygskriterier och i det Kommentarmaterial som tagits fram av Skolverket för ämnena teknik och fysik 2. Aktiviteterna inom läromedlet möjliggör därigenom för eleverna att få uppleva och utföra sådant som kan relateras till teknikens och fysikens kursplaner, både vad gäller centralt innehåll och övergripande syften. Samtidigt ges eleverna möjlighet att få visa upp olika kunskaper och förmågor som kan ge läraren underlag för bedömning eftersom aktiviteterna är relaterade till bedömningskriterier och kursplaneinnehåll. I bilaga 1, under respektive moment, anges mer specifikt vad eleverna ges möjlighet att förstå, utveckla och erhålla vid föreslagna aktiviteter. Läromedlet i sin helhet ger eleverna möjlighet till följande när det gäller teknik respektive fysik. 2 skola/grundskoleutbildning/stodmaterial/kommentarmaterial-till-kursplanerna

5 När det gäller teknik får eleverna i samtliga moment: (Punkterna återfinns i Kommentarmaterial till kursplanen i Fysik.) verktyg för att göra tekniken runt omkring dem synlig och begriplig möjlighet att utveckla förståelse för tekniska lösningars användbarhet, tekniska förändringar och deras orsaker möjlighet att utveckla förståelse för hur vanliga tekniska system i hemmet och samhället fungerar möjlighet att utveckla en ökad medvetenhet träna att göra självständiga val möjlighet att utveckla kunskaper som behövs för att kunna göra analyser som kan ligga till grund för egna teknikval verktyg för att förstå vardagliga tekniska lösningar, hur de fungerar, är uppbyggda och hur de används möjlighet att utveckla förståelse för hur tekniska och naturvetenskapliga principer används i olika lösningar identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion identifiera och analysera funktionen hos tekniska lösningar och hur de ingående delarna samverkar möta informationsteknik för utbyte av information möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga använda relevanta tekniska begrepp, få använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, få ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar presentera sina lösningar skriftligt och muntligt ge enkla omdömen, föra resonemang och dra slutsatser som går att överföra till andra sammanhang, få beskriva komplexa samband, anpassa sitt språkbruk och sin framställning till syftet och målgruppen använda olika typer av informationskällor 4

6 När det gäller fysik får eleverna i samtliga moment: (Punkterna återfinns i Kommentarmaterial till kursplanen i Fysik.) möjlighet att utveckla nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor möjlighet att utveckla ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor möjlighet att utveckla förmågan att använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll, möta texter med ett naturvetenskapligt innehåll och språk förutsättningar att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden, de ska få diskutera vad som utmärker naturvetenskapen möjlighet att belysa i vilka sammanhang och situationer naturvetenskapliga kunskaper är användbara möjlighet att ge välgrundade motiveringar till olika ställningstaganden möjlighet att visa på ett djup i sin kritiska granskning möjlighet att anpassa sina texter och framställningar till sammanhanget möjlighet att använda naturvetenskapliga begrepp och även modeller och teorier i sina förklaringar möjlighet att öka sitt djup i sina resonemang om och i sina analyser av komplexa naturvetenskapliga samband formulera handlingsalternativ, frågeställningar och modeller självständigt. 5

7 Upplägg och struktur Läromedlet är uppbyggt på 4 fundament: Visualiseringsverktyg, Praktiska övningar, Produktutvecklingsprocessen och WattVett-utmaningen. Läromedlet består av sammanlagt 6 delar, så kallade moment som vart och ett omfattar olika många aktiviteter. Momenten och aktiviteterna är relaterade till ett eller till flera av de fyra fundamenten. De har sina specifika syften och relaterar till produkter för visualisering på olika sätt samt till olika delar i teknik- och fysikkursplanernas centrala innehåll. Varje moment beskrivs inledningsvis med syfte och utvärderingsförslag varefter aktiviteterna beskrivs. Koppling till Lgr11 beskrivs i bilaga 1 under respektive moment. Tanken är att läraren kan använda sig av aktiviteterna och utvärderingsförslagen som de är. De kräver dock viss förberedelse men i beskrivningen finns förslag på länkar med faktainnehåll, förberedelsetips och materialbehov och tips på relaterade länkar. Dessutom finns dokument som ska skrivas ut och kopieras upp till eleverna. Läromedlet återfinns i sin helhet och är användbart dels via webbsidan: Dels i en låda som distribueras av KomTek-organisationen i Sverige. Lådan och KomTek nås via följande hemsida: LYCKA TILL! 6

8 1. Vad är det här för prylar? 7

9 1.Vad är det här för prylar? Syfte Detta moment beskriver aktiviteter som syftar till att skapa intresse för att ta reda på hur olika tekniska komponenter fungerar. Här fokuseras på en specifik visualiseringsprodukt, (e)lvis funktion och vilka olika tekniska komponenter den består av. Alltså möjliggörs en beskrivning av både hur en specifik produkt fungerar och vad det är som möjliggör funktionen. Utvärdering Eleverna får konstruera ett system med angivna komponenter och rita egna ritningar och skisser över sina olika kopplingar och dess funktion. De får skriva en instruktion till sin konstruktion som en kamrat får läsa och använda. Eleven får dessutom skriva och ställa frågor till läraren, motivera sina förslag, diskutera sina förslag i klassrummet. Likaså får eleverna diskutera förklaringar av begrepp i klassrummet. Index Aktivitet frågor Aktivitet 1.2 Låt mig visa Aktivitet 1.3 Så funkar (e)lvis systemet Aktivitet 1.4 Fördjupning av begrepp Aktivitet 1.5 Konstruera 8

10 Aktivitet frågor Om man har tillgång till r(e)flect-lådan kan man placera de medföljande (e)lvis -delarna på ett bord i klassrummet. Har man inte tillgång till boxen kan man visa bilden på (e)lvis (Bild 1) 1. Eleverna uppmanas att titta och fundera lite över vad det kan vara. Skriv ned 5 frågor som du ska ställa till din lärare för att du ska kunna förstå dig på prylarna, hur de kan användas och hur de kan fungera tillsammans! Läraren får bara svara ja eller nej på dina frågor så tänk på hur du ställer frågan! Sedan får varje elev ställa minst en fråga var. Uppmana eleverna att skriva ned hur prylarna kan användas men även varför. Låt dem sedan berätta om sina förslag i klassrummet, låt dem motivera sina förslag. Material 1.1: Om man har r(e)flect-boxen Samtliga komponenter (pluggar, knob, datordel). Två stycken vanliga elapparater som läraren tar med själv. Till denna aktivitet finns en instruktionsfilm (film 1) 2 för läraren, om hur komponenterna kopplas ihop och hur mätningen är tänkt att fungera. Dessutom finns en instruktionsbroschyr 3 att titta på. Projektor (alt. dator) Om man inte har reflect-boxen Elapparater som läraren tar med sig själv. El-energimätare som mäter apparatens el-användning (finns att köpa i detaljhandeln för cirkapris 100 kronor). Alternativt kan apparaternas effekt läsas av från apparaternas specifikationer eller sökas via Internet. 1 Aktivitetsstöd 1: Bild på (e)lvis. På websidan. 2 Aktivitetsstöd 2: En film som instruerar (e)lvis, hopkoppling. I (e)lvis och på websidan. 3 Aktivitetsstöd 3: Instruktionsbroschyr. För utskrift på websidan och utskriven i lådan. 9

11 Aktivitet 1.2 Låt mig visa Läraren visar hur komponenterna som finns i (e)lvis kan kopplas ihop, hur det fungerar och hur systemet kan användas för att mäta och illustrera elanvändning. Han eller hon kopplar sensorerna (pluggarna) till en elapparat som finns i klassrummet, exempelvis en radio/cd-spelare och en elapparat som hon/han tagit med sig hemifrån och som många av eleverna känner till, exempelvis en hårtork. Mätningen går till enligt instruktionsfilmen och informationsbroschyren för lärare. Ett tips är att endast dra upp till 0,1kWh, för att det snabbare ska synas någon förändring i pajdiagrammet som skapas i projektionen. Om enbart web-läromedlet används visar läraren hur man webbaserat kan plocka ihop apparater som vi studerat i klassrummet och hittat effekt på. Använda upp 0,1 kwh. Här möjliggörs att via webben göra mätningar med samma utrustning som finns i r(e)flect. Webfunktion 1. Läraren berättar därefter om hur man kan använda systemet för att undersöka hur mycket el olika apparater använder och därigenom kan olika påståenden om vilken apparat som drar lite eller mycket el prövas. I denna aktivitet används vissa begrepp som skrivs upp på tavlan. Begreppen finns även illustrerade 5 i en begreppsordlista 6 för att ytterligare tydliggöra innebörden. Begreppsordlista kan skrivas ut och delas ut i klassen. Läraren kan även gå igenom ordlistans ordförklaringar med eleverna. Begrepp (förslag) Komponenter Sensor Trådlös överföring Enkortsdator Grenuttag Projektor Tekniska system Kretskort Material 1.2: Begreppsordlista med förklarande skisser. En informationsfilm (film 1) för lärare om hur man använder (e)lvis (de olika delarna/komponenterna). Informationsbroschyr för lärare om hur man använder (e)lvis. 4 Aktivitetstöd 4: En funktion (1) på web-sidan. Dra och mät! Olika apparater som kan sättas in i ett system 5 Aktivitetsstöd 6: Begreppsillustration. För websidan och utskriven 6 Aktivitetsstöd 5: Begreppsordlistan. Finns för utskrift på web och utskriven i lådan. 10

12 Aktivitet 1.3 Så funkar (e)lvis systemet (e)lvis är ett exempel på en produkt som tagits fram för energivisualisering. Nu visas en film som beskriver hur (e)lvis-systemet fungerar och hur den kan användas. Filmen är tänkt att fungera dels som instruktionsfilm för eleverna, dels försöka förklara hur (e)lvis fungerar. Under filmen kan begreppssamlingen, ordlistan, delas ut. Den tar upp alla de begrepp som används i filmen och eleverna kan använda den som en ordlista. Låt eleverna ställa eventuella frågor om filmen. Material 1.3: En Så funkar det -film (film 2) 7 som visar mer om det tekniska systemet i (e)lvis och hur den fungerar och används. 7 Aktivitetsstöd 8: Film 2. Om hur (e)lvis fungerar 11

13 Aktivitet 1.4 Fördjupning av begrepp Nu uppmanas eleverna att mer ingående arbeta med de olika begreppen från filmen som även återfinns i Ordlistan. De kan arbeta i grupp och får ta reda på lite om några olika komponenter/funktioner. När grupperna har arbetat färdigt går läraren igenom orden tillsammans med eleverna. Syftet är att både förklara vad begreppet innebär och diskutera lite om funktion/användning etc. I grupper om 4-5 personer ska ni nu försöka förklara begreppens innebörd och ge exempel på användningsområden som ni känner till. Använd ordlistan och internet! Men skriv ned den internetsida på vilken ni hittar fakta! Eleverna kan till sin hjälp söka fakta på nätet. Läraren kan uppmana eleverna att beskriva vilken sida de hittat förklaringar på, det kan vara användbara sidor för fortsatt arbete. Eleverna uppmanas också vara källkritiska, studera vilka sidor som kommer upp när man söker på ett specifikt ord. Att det kan komma upp vad som helst! Avslutningsvis kan klassen spela begreppsmemory 8. Material 1.4: Memoryspel med begreppskorten. Även Begreppsordlistan från aktivitet Aktivitetstöd 7: Ett begreppsmemory. För utskrift på websidan och utskrivet i lådan. 12

14 Aktivitet 1.5 Konstruera Be eleverna minnas tillbaka till filmen om (e)lvis och att den bestod av olika komponenter och att den drivs med el. (e)lvis är ett litet system som består av mindre system och av enskilda komponenter vilka i sin tur också kan utgöra små system. Eleverna ska nu fundera över ett enkelt system med komponenter och el. Eleverna får sladdar, två lampor, en liten motor, en strömbrytare och ett batteri. De ges uppgiften att konstruera något som rör sig och som lyser samt kan sättas på och av. 1. Steg ett ska vara att prova hur sladdar och komponenter kan kopplas för att fungera. Låt eleverna både koppla serie- och parallellkoppling. 2. Steg två är att göra en skiss över hur de ska bygga sin konstruktion. 3. Steg tre är att rita en ritning över konstruktionen i vilken eleven får använda riktigaritningssymboler Nu är det dags att koppla ihop komponenter med ett batteri! Prova först hur man måste koppla för att lamporna ska lysa och motorn ska snurra. Men även hur du använder strömbrytaren och dessutom konstruerar en strömbrytare på ett enkelt sätt. Gör nu en skiss över din konstruktion, innan du bygger ihop allt! Gör också en ritning över själva kopplingen, ett kopplingsschema! Använd riktiga symboler! Material 1.5: Ritningssymbolerna RITNINGSSYMBOLER, instruktion till hur man ritar ett kopplingsschema Övrigt material: sladdar, två lampor, en liten motor, en strömbrytare och ett batteri per grupp, som läraren förser eleverna med. 4. Därefter uppmanas eleven bygga en enkel konstruktion med sådant material som finns att tillgå i klassrummet. Träspill, pappersrullar, platsburkar, klädnypor etc. de ska ges möjlighet att använda vanliga verktyg. Nu ska du koppla ihop dina komponenter enligt ritningen. Välj materiel för att bygga föremålet som ska lysa och snurra. 5. När konstruktionen är färdig uppmanas eleven att skriva en instruktion till sin konstruktion i vilken de beskriver vilka komponenter den består av, hur de samverkar, hur konstruktionen ska sättas på och stängas av samt hur den kan användas. När du är färdig med din konstruktion ska du skriva en instruktion som du sedan kan lämna till en kamrat. Beskriv vad föremålet är, hur det ska användas och hur kamraten ska göra för att få det att fungera. Låt en kamrat läsa och prova att sätta igång din konstruktion Aktivitetstöd 9: En presentation av ritningssymboler. För utskrift på websidan. 10 Aktivitetsstöd 10: Konstruktionsövningar till akt För åk 4-6 och för åk 7-9. På websidan. KomTek! 13

15 2. Hur kommer man på en produkt? 14

16 2. Hur kommer man på en produkt? Syfte Syftet med detta moment är att fokusera på ett annat visualiseringsverktyg, Watt-lite Twist-eninnovation, och på att några individer skapat produkten. Eleverna ska få möjlighet att lära känna den kreativa processen, möta personer som arbetar som uppfinnare och innovatörer samt olika ingenjörer. Att man kan ha design, konstruktion och produktutveckling som arbetsuppgifter inom ett yrke. Syftet är att skapa intresse hos eleverna för att uppfinna, designa, utveckla produkter genom att de får arbeta med sådant, se andra som kan fungera som förebilder och att diskussioner om yrkesroller förs, vad exempelvis ingenjörsyrken innebär och olika förebilder som kan påverka identitetsskapandet inom teknik och naturvetenskap. Utvärdering Eleverna ges möjlighet att visa upp sina produkter, förklara dem och argumentera för deras förträfflighet. Eleverna ges även möjlighet att genom sitt rollspel visa att de har insikter i projektets process samt olika aktörers uppgifter. Index Aktivitet 2.1 Så funkar Wattt-lite Twist Aktivitet 2.2 Filmen om hur Watt-lite Twist kom till Aktivitet 2.3 Rollspel Aktivitet 2.4 Så kan vi presentera vår innovation 15

17 Aktivitet 2.1 Så funkar Watt-lite Twist! Watt-lite Twist är ett exempel på en produkt som tagits fram för energivisualisering och energimätning på företag och i hem. Den bygger på samma principer och typ av komponenter som visats i (e)lvis-systemet (översättningsillustration) och togs fram med en intresseväckande design i ett specifikt projekt, BeAware: wattlight-twist/ Nu visas tre filmer (Film 3 11, Film 4 12 och Film 5 13 ) som beskriver hur Watt-lite Twist fungerar och hur den kan användas. Filmerna är tänkta att fungera dels som instruktionsfilm för eleverna, dels försöka förklara hur Watt-lite Twist fungerar. Under filmerna kan begreppssamlingen, ordlistan, delas ut. Den tar upp alla de begrepp som används i filmen och eleverna kan använda den som en ordlista. Låt eleverna ställa eventuella frågor om filmen. 11 Aktivitetstöd 11: En film om Watt-lite Twist i köket. På websidan. 12 Aktivitetsstöd 12: En film om hur Watt-Lite Twist funkar. På websidan. 13 Aktivitetsstöd 13: En film om hur Watt-lite Twist används. På websidan. 16

18 Aktivitet 2.2 Filmen om hur Watt-lite Twist kommit till Läraren låter eleverna inledningsvis diskutera två och två kring följande frågeställningar: Varför tror ni att någon har hittat på produkten? Vem kan det vara som har kommit på produkten? Hur får man en idé? Vad är en uppfinning? Sedan diskuteras frågorna i helklass och eleverna får lyfta det som de diskuterat. Därefter visas filmen (Film 6 14 ). En film för elever om hur en produkt för energivisualisering, Watt-lite Twist, kommit till. Efter filmen uppmanas eleverna diskutera i par följande frågeställningar: Hur började arbetet med Watt-lite Twist? Hur kan man beskriva processen när Watt-lite Twist togs fram? Vilka olika yrken arbetade med Watt-lite Twist? Vad bestämmer vilket yrke man kommer att ha? Vilket av yrkena på filmen skulle du vilja ha? Varför? Vad behöver man kunna för att konstruera en Watt-lite Twist? Läraren knyter samman elevernas diskussioner och innehållet i filmen genom en helklassdiskussion. Material 2.2: Filmen (Film 6) om roller i projektgruppen och hur Watt-lite Twist har kommit till. 14 Aktivitetsstöd 14: En film om projektgruppen och hur Watt-lite Twist togs fram. På websidan. 17

19 Aktivitet 2.3 Rollspel! Läraren delar in eleverna i grupper om 6 personer. Varje grupp får en uppsättning rollkort 15 samt en utskriven kopia av produktutvecklingsprocessen 16. Rollkort och processbeskrivning återkopplar till filmen från aktivitet 2.2. Läraren går igenom processen(- med hjälp av korten I boxen) och roll korten tillsammans med eleverna. Skriver upp svåra ord på tavlan, diskuterar ordens betydelse och återkopplar till filmen. Processbilden ska fungera som stöd för ett grupparbete i vilket eleverna ska arbeta i med ett projekt. Varje elev ska få spela en roll som styrs av rollkortet. Det är viktigt att eleverna förstår rollkortens och prcocessens funktion för sitt grupparbete. Steg 1 i rollspelet: Kreativ idégenerering. Läraren berättar att eleverna idag ska få jobba i projektgrupper och få ett uppdrag att utveckla en egen idé. En beställning har kommit till era olika projektgrupper i klassen! Ni har fått ett uppdrag som ska lösas. Läs brevet i era grupper! Uppdragen presenteras i ett beställningsbrev 18 (klickbart). Uppdragen är: Att göra om en cykelhjälm så att den blir mer attraktiv och att fler ungdomar använder den. Att inspireras av Watt-lite Twist och hitta på en egen elmätare i hemmet; hur vill du bli påmind om din elanvändning hemma? Läraren kan välja att dela ut samma uppdrag till alla grupper eller dela ut båda uppdragen. Varje elev har ett eget rollkort som beskriver den roll som eleven ska ta i grupparbetet. Grupperna ska utgå ifrån processbilden och genomföra varje steg, tillsammans i gruppen (ibland är en gruppmedlem ansvarig, ibland är alla ansvariga). Lös nu uppdraget i projektgruppen! Ni har era olika yrkesroller och får använda bilden av produktutvecklingsprocessen för att veta i vilken ordning ni ska göra olika saker. Läs noggrant i brevet! Det första steget är att arbeta med en kreativ idégenerering. Läraren väljer sedan hur många steg grupperna ska utföra i processen, beroende på tid och årskurs och resurser. Ska eleverna exempel bygga fysiska modeller, proto- typer, eller ska idén resultera i en bild med beskrivande text? 14 Aktivitetsstöd 15: Rollkort. För utskrift på websidan och utskrivna i lådan. 16 Aktivitetsstöd 16: Produktutvecklingsprocessen. För utskrift på websidan. 17 Aktivitetsstöd 16b: Processkort. En uppsättning i lådan. 18 Aktivitetsstöd 17: Brev med uppdrag. För åk 4-6 och för åk 7-9. För utskrift på websidan. 18

20 Några av stegen i produktutvecklingsprocessen (mjukvaruutveckling, hårdvaruutveckling samt eventuell konstruktion) är inte tänkta att utföras i klassen. Dessa steg kan istället diskuteras i gruppen; vad innebär dessa steg, skulle gruppen behöva mjukvaruutveckling eller hårdvaruutveckling för sin idé, vad för aktiviteter skulle till exempel ingå i hårdvaruutvecklingen, vad innebär det att utveckla mjukvara? finns det andra produkter som också har mjukvara, beskriv hur ni tror att den utvecklingen har gått till osv. osv. Låt eleverna stanna upp för varje steg och beskriva hur de arbetat, vilka kunskaper de behöver, vilka olika val de gjort, om de saknar fakta eller annat underlag och vilka olika aspekter som kommit upp etc. Varje lektion/tillfälle eller steg avslutas med en kort presentation från samtliga grupper om resultatet, hur grupparbetet har gått och hur rolluppdelningen gick osv. När hela processen är avslutad och idén/produkten är färdig kan varje elev individuellt och skriftligt få beskriva vilken roll han eller hon vill ha i en projektgrupp samt motivera detta. Dessutom kan eleverna skriva om följande frågor: Vad vill du jobba med? Vad tror du är viktigt när man jobbar tillsammans i en grupp med människor med olika utbildning, yrken? Vad är positivt, vad är negativt med att arbeta i en projektgrupp? Material 2.3: Beställningsbrev, olika uppdrag. Rollkort (ett kort per elev) Produktutvecklingsprocessen, både en bild och separata kort. Övrigt material: Valfritt material: exempelvis papper i olika format och färger, färgpennor, post-its, tejp etc. Gärna material om eleverna ska bygga modeller av sina idéer. (t.ex i papper eller frigolit) sax, lim, etc. 19

21 Aktivitet 2.4 Så kan vi presentera vår innovation! Nu får varje grupp producera ett presentationsmaterial där de presenterar uppdraget, den process som de genomfört, beskriva sina produkters funktion och användning. Presentationen kan göras genom både en powerpoint-presentation och en poster med text och foton. Viktigt är att gruppen även beskriver vilka val de gjort och hur dessa kan relateras till naturvetenskap och teknik samt vilken påverkan på samhället och naturen deras produkt kan ha. De bör även resonera kring ekonomi, könsroller och estetik. Alltså olika konsekvenser av teknikval. Gruppen får beskriva hur grupparbetet gick och hur de olika rollerna kunde arbete tillsammans osv. Material 2.4: Mall för presentation av idén Aktivitetsstöd 18: Mall för idépresentation. En poster och en PP-pres. För utskrift på websidan. 20

22 3. Hur kan vi använda (e)lvis-systemet i r(e)flect? 21

23 3. Hur kan vi använda (e)lvis-systemet i r(e)flect? Syfte Eleverna vet hur Watt-lite Twist används och vilka möjligheter det finns för undersökningar med hjälp av den. Eleverna har även mött (e)lvis som finns i r(e)flect eller har de sett de olika delarna på webben och fått fundera över hur de kan användas. Inom detta moment ska aktiviteterna stimulera elevernas intresse för att genomföra egna undersökningar i sina egna hem eller inom skolans verksamhet. Inledningsvis återkopplas till (e)lvis och Watt-lite Twist:s syften, att mäta energianvändning. Eleverna får själva formulera sin undersökning och dess syften men tanken är att de ska använda(e)lvis. Det kan vara att mäta energianvändningen hos vanligt förekommande elapparater i elevernas egen verklighet så som dator, mobilladdare, tv, plattång, hårtork, olika lampor. En inledande aktivitet är att lärare och elever tillsammans inventerar den egna vardagen på föremål som drivs med el. Momentet har syftet att utveckla det undersökande arbetssättet samtidigt som eleverna erhåller insikter om sin egen energianvändning. Utvärdering Aktiviteterna innehåller faktalänkar och exempel från läroböcker i fysik. Men här fördjupas inte begreppen. Elevernas egen undersökning står i fokus. De får med sig verktyg såsom rapportstruktur, tips på reflekterande frågor, tabell för undersökningen, instruktioner för hur man använder (e)lvis etc. Slutligen redovisar eleverna sin undersökning genom att skriva en rapport. Index Aktivitet 3.1 Vilka undersökningar vill vi göra? Aktivitet 3.2 Gemensam undersökning : Hemmets apparater Aktivitet 3.3 Elevernas egen undersökning 22

24 Aktivitet 3.1 Vilka undersökningar vill vi göra? Planering. Här kan läraren berätta för eleverna att en undersökning ofta startar i en hypotes, att man tror att något gäller som man vill undersöka. Att man sedan formulerar sina frågor och därefter designar sin undersökning och beskriver hur den ska genomföras. När sedan undersökningen genomförs måste man noggrant dokumentera vad man gör och vad det blir för resultat. Till sist är det viktigt att man skriver en rapport. Låt eleverna gruppvis formulera en undersökning enligt detta. En av de undersökningar som de diskuterat i gruppen. Eleverna får sedan presentera sina undersökningar gruppvis för klassen. Antingen väljer klassen ut en undersökning som görs tillsammans i helklass eller får varje grupp göra sin undersökning. Eleverna måste också tillverka nödvändiga protokoll för undersökningen beroende på vad de vill undersöka. 23

25 Aktivitet 3.2 Gemensam undersökning: Hemmets apparater Innan eleverna gör sin egen undersökning kan klassen gemensamt undersöka några av hemmets apparater med (e)lvis:s hjälp. Kaffebryggare, vattenkokare, dator, hårtork, tv, mixer, elvisp etc. Testet kan utföras i klassrummet eller i hemkunskapsköket. Låt eleverna lista apparaterna efter hur mycket el de tror att de använder, den största elförbrukaren först osv. Testa sedan och jämför. Gör en tabell på tavlan och fyll i tillsammans med eleverna. Exempel på frågor att ställa till och diskutera med eleverna: Vilka elektriska apparater finns i våra hem? Vilka elektriska apparater drar mest el? Vilka elektriska apparater använder vi ofta, kanske varje dag? Vilka frågor och problem brukar komma upp när man pratar om el- apparater? Vad kommer vi att mäta med systemet? Vilka begrepp behövs för att kunna beskriva undersökningen, en hypotes, sitt resultat? Vilka begrepp och vilka kunskaper behövs för att kunna diskutera om huruvida en apparat använder mycket eller lite energi? 24

26 Här kommer antagligen vissa begrepp från fysiken upp och det kan vara bra att diskutera dem lite. Syftet med att göra en gemensam undersökning är bland annat att visa eleverna på de vanligaste begreppen så att de kan använda dem i sina rapporter. Här nedan ges exempel på länkar 20 från hemsidor på internet, med relevant information i ämnet: Kilowattimme, energianvändning, effekt, spänning, ström, verkningsgrad etc. länk till faktabasen: Låt eleverna använda ordlistan på Energimyndighetens hemsida: FAKTABASEN/Ordlista/ Det finns även bra exempel i denna broschyr, hämtad från Tekniska Verken i Linköping. Låt eleverna skriva ned de vanligaste begreppen med tillhörande förklaringar. Låt dem samla energifakta i en skrivbok, ett arbete som de kan fortsätta med i Moment 4. Tips på ett gratis läromedel som kan beställas eller laddas ned: Tidskriften Energi i skolan från Energimyndigheten: Energi_i_skolan_Temabilaga%5B1%5D.pdf?epslanguage=sv Miljöportalen från Chalmers och Göteborgs universitet: Material 3.2: Uppgiftsbeskrivning Elslukaren 21. Rapportmall; formulär för Elslukartävlingen Aktivitetsstöd 23: Länkar 21 Aktivitetsstöd 19: Uppgiftsbeskrivning Elslukaren. För utskrift på websidan. 22 Aktivitetsstöd 20: Formulär Elslukaren. För utskrift på websidan. 25

27 Aktivitet 3.3 Elevernas egen undersökning. Nu är det dags för eleverna att göra sin egen undersökning i vilken antingen produkterna i (e)lvis-systemet ska vara en del eller att eleverna gör undersökningen via komponenter som de finner på websidan (Funktion 2 23 ). Eleverna kan sannolikt inte ta hem komponenterna men förhoppningsvis kan de ta med sig apparater hemifrån. De kan också utföra delar av undersökningen hemma, exempelvis kan de mäta tiden för hur olika apparater används under ett dygn eller en vecka. De kan också försöka hitta uppgifter på hemmets apparater, vilken effekt de har, och läsa av totala elanvändningen under ett dygn. Det kan vara spännande att undersöka om elanvändningen går att förändra genom att förändra beteenden i hemmet. Det är dock viktigt att eleverna själva designar sin undersökning. Vilka frågeställningar vill de ha svar på? Exempel: Hur mycket el några specifika apparater använder: plattång, mobilladdare, microvågsugn, dator, tv etc.? Hur mycket el mobilladdaren drar när den sitter i uttaget utan att ladda? Hur mycket tv:n drar när den står standby? Hur mycket el datorn drar under ett dygn? Hur mycket el använder jag själv på ett dygn genom mina vanligaste apparater? Använder jag mer eller mindre el än mina syskon, mina vänner, klasskamrater etc.? Utgå ifrån den/de undersökningar/ar eleverna vill göra men be dem reflektera över hur mycket el olika apparater använder och hur lång tid respektive apparat används under ett dygn samt låt dem räkna ut den totala elanvändningen under ett dygn för flera apparater. Viktigt är att eleverna får komma i kontakt med vissa begrepp såsom: frågeställning, förutsägelse, beroende och oberoende variabler. När undersökningen/undersökningarna är genomförda så ska alla elever kunna presentera en rapport över en undersökning. Frågeställning, hypotes, resultat och slutsats med reflektion. I sin rapport bör de kunna skriva lite om syftet med under- sökningen och vad de kom fram till samt vilka konsekvenser de ser för sin egen elanvändning. Låt dem presentera resultat i diagram och be dem skriva om hur deras undersökning fungerade, om den var bra eller om något saknades samt be eleverna fundera över eventuella felkällor. Låt eleverna presentera sina resultat för klassen, be dem läsa andra rapporter och ge respons. Respons på vilka fördelar de finner i andras undersökningar och hur de möjligen kan förbättras. 20 Aktivitetsstöd 21: Funktion 2. En webbaserad undersökning med (e)lvis. Möjlighet att välja produkter och koppla in och mäta el-användning. 26

28 4. Vad är egentligen energi och effekt? 27

29 4. Vad är egentligen energi och effekt? Syfte I moment 3 framkommer behov av att kunna förklara vissa begrepp inom energi- området för att det skulle vara möjligt att diskutera de slutsatser som undersökningen gav. I detta moment fortsätter eleven, med utgångspunkt i den egna undersökningen av elapparater, att fördjupa sig i främst begreppet kilowattimme (kwh). Watt-lite Twist är en produkt som kan användas för att visualisera vad effekt och enheten en kilowattimme är. Komponenterna i (e)lvis-systemet, är ett annat exempel på hur man kan mäta energianvändning och visualisera resultatet. Syftet är att elever med utgångspunkt i ett antal elapparater och med hjälp av någon visualiseringsprodukt (även webbaserad (e)lvis (Funktion 2)) ska diskutera effekt och energi. Utvärdering Eleverna får skriva sina förklaringar till begrepp och svar på frågor. Eleverna får rita sin egen överblick över el-kedjan och förklara densamma i helklass och i diskussion med en kamrat. Eleverna får tillfälle att ställa frågor till inbjudna experter och i mail till energiaktörer. Index Aktivitet 4.1 Försöka förklara vad energi och electricitet är Aktivitet 4.2 Vad visade (e)övis eller undersökningen vi gjorde? 28

30 Aktivitet 4.1 Försöka förklara vad energi och elektricitet är. Utgångspunkten i denna aktivitet är de frågor som eleverna själva funderar ut. De fortsätter på den tidigare aktiviteten med undersökningar och uppmanas ta reda på vad olika begrepp egentligen innebär. Tillsammans med en kamrat ska de försöka hitta förklaringar och resonemang. I Moment 3 och här nedan ges exempel på hemsidor, filmer etc. som eleverna kan använda. Dessa kan ni mycket väl gemensamt titta på i hela klassen. Det är meningen att du ska försöka förstå vad energi är och vad elektricitet är. Fundera ut fem frågor som du behöver få svar på för att försöka förstå vad energi och elektricitet är. Diskutera frågorna med en klasskamrat och försök enas kring fem gemensamma frågor som ni tycker är viktiga. Tillsammans ska ni nu söka svaret på frågorna. Ni ska också försöka hitta förklaringar av begreppen: kilowattimme, effekt, energikvalitet, energislag, energikällor, generator samt andra intressanta ord som ni hittar när ni läser, ser på filmer och hör andra personer prata. Använd gärna följande källor 24 : skriv ett mail till ert energibolag i kommunen och ställ frågor om energi och elektricitet just i er kommun. Bjud in och intervjua en person som är kunnig inom energi från Energikontoret: eller från det kommunala bolaget, Energimyndigheten eller någon annan. Läs i en lärobok (fysik eller teknik) om vad el och energi är för något. Använd Energimyndighetens ordlista: Se filmer om el: Läs i tidskrifter om energi och el: Läs fakta om energi och el: 29

31 hllbar-vg/ energi-p-hllbar-vg På WWF:s hemsida finns även en rapport som kan vara användbar _rapport.pdf Länkar till korta filmer och presentationer om el och annan energi: Svt s reportage om elbilar och incitament (Youtube) (1,46min) igw1dewsof_ lre6_ung&index=1&feature=plcp TED Bill Gates on energy: Innovating to zero! (18 min) talks/bill_gates.html Eleverna uppmanas att formulera sina förklaringar skriftligt. Sina förklaringar av begreppen energi, elektricitet, effekt, kilowattimme etc. samt svaren på sina egna frågor. 24 Aktivitetsstöd 23: Länkar till olika källor. På hemsidan. 30

32 Aktivitet 4.2 Vad visade (e)lvis eller resultatet av undersökningen? Läraren återkopplar till undersökningarna som gjordes med (e)lvis-systemet i lådan eller på webben i moment 3 och som visar hur mycket olika elapparater bidrar med för att använda en kilowattimme. Inledningsvis ställs frågan om vad energi egentligen är och hur hela energisystemet fungerar. Begreppen energi och effekt behandlas i helklass genom diskussioner kring elevernas frågeställningar och deras förklaringar från aktivitet 4.1. Utgångspunkten är den egna undersökningen och diagrammet/tabellerna. Att olika apparater drar el och att el kommer någonstans ifrån. Skriv hur du tänker att hela elsystemet fungerar. Lite om hur du vill förklara dessa frågor: Var kommer elen ifrån? Hur görs el? Hur transporteras el? Kan el sparas? Vad kostar el? Hur kommer el in i våra hus? Vad händer med el när den används i apparaten? Varför behöver olika apparater olika mycket el? Diskutera dessa frågor i grupper och försök se om ni hittat svaren i det material som ni fick fram i den tidigare aktiviteten. Ställ frågor till läraren som skriver upp på tavlan. Sedan letar ni svar tillsammans. Gör din egen överblick över el-kedjan: var elen görs, hur den transporteras, hur den kommer till ditt hem, hur du använder den. Förklara el-kedjan för en kamrat. Försök också förklara begreppet kilowattimme för en kamrat. Faktabasen hämtas från Energimyndigheten, länkar 25 : Aktivitetsstöd 23: Länkar. På websidan. 31

33 Illustration över energisystemet 26. Material 4.2: Kopia på figuren ovan (illustration över energisystemet) 26 Aktivitetsstöd 22: Energisystemet, en länk till Energimyndighetens hemsida. På websidan. 32

34 5. Min egen energianvändning 33

35 5. Min egen energianvändning. Syfte Nu har eleverna undersökt vanliga elapparater som används i hemmet och de har fördjupat sig i dels begreppen energi och effekt, dels energisystemet i helhet. Eleverna har kanske valt att studera sitt hems elanvändning men nu är det dags att gå hem och undersöka den ännu mer ingående. Syftet är att kartlägga hemmets energianvändning och sitt eget bidrag mer fördjupat, men även att ta del av ekonomin kring det egna hemmets energianvändning och var det befinner sig i energisystemet. Tanken är att eleverna ska få verktyg att kartlägga och reflektera över det egna hemmets energianvändning. Verktyg i form av tabeller, instruktioner, mallar etc. Eleverna får också instruktioner för att studera elräkningar och fjärrvärmeräkningar etc. Dessutom får de chansen att utmana varandra i en WattVett-Utmaning! Utvärdering För att sammanfatta och reflektera över det egna hemmets energianvändning får eleven använda sig av en mängd uttrycksformer såsom att skriva i sammanställningar och genom personliga reflektioner, att rita hur hemmet återfinns i energisystemet och rita detaljerade bilder över det egna hemmet som ett system. Eleven kan fota och filma för att tydliggöra hur hemmets energianvändning genereras. Under hela momentet får eleven arbeta med energifakta från broschyrer och annat som återfinns på Energimyndighetens hemsida och på andra hemsidor. Lämpliga länkar ges inom aktiviteterna. Genom deltagande i WattVett-utmaningen ges också möjlighet att utvärdera elevernas insikter när det gäller egen energianvändning, innebörder av olika begrepp samt energianvändningens konsekvenser för samhället, människan och miljön. Index Aktivitet 5.1 Mina el-vanor Aktivitet 5.2 Min energianvändning i ett system Aktivitet 5.3 Varför bör jag och hur kan jag påverka min energianvändning? Aktivitet 5.4 Watt vett utmaningen 34

36 Aktivitet 5.1 Mina el-vanor I moment 3 genomförde eleverna undersökningar där elapparaters elanvändning kartlades. Nu får eleverna fundera över och sammanställa sina el-vanor. De för eldagbok 27 där de skriver ned vilka elapparater de har använt under ett dygn samt mäter tiden för hur länge de har använt varje apparat. Eleverna får också med sig en lathund 28 för att läsa elräkningar tillsammans med ett informationsbrev 29 till vårdnadshavare. Ta med tabellen/eldagboken hem, skriv ner dina elvanor under ett dygn; d.v.s. dina aktiviteter som är kopplade till el. Vid nästa lektion beräknas antal använda kwh. Fråga också dina föräldrar eller någon annan vuxen om du får läsa er elräkning. Skriv ned varifrån ni köper el och hur mycket elen kostar per kwh. På följande lektion kan eleverna sedan räkna ut sin totala elanvändning genom att ta hjälp av tabellen (ingår i läromedlet) som redovisar genomsnittlig elanvändning för vanliga elapparater. Eleverna kan även använda sig av tabeller och omvandlingsberäkningar etc. som finns i läromedlet på webben (Funktion 3 30 ), alternativt läsa av från apparaternas specifikationer. Eleverna har nu var och en beräknat sin dygnanvändning av el. I helklass uppmanas eleverna berätta vilka aktiviteter de tagit med på sin lista. Kanske har någon glömt något och kan få tips från sina kamrater. Läraren försöker skapa en typisk tabell på tavlan och låter klassen tillsammans räkna ut ett totalt antal kwh per dygn. Varifrån kommer den el jag använder? Hur har den producerats? Använder jag förnybar el? Vad innebär egentligen förnybar el? Hur vet man vilken el man använder? Läraren lyfter frågorna i helklass och låter eleverna diskutera dem och ge sina förklaringar. Material 5.1: Lathund för elräkningar. Informationsbrev till vårdnashavare. & Eldagbok inklusive elförbrukningstabell och en formel för hur man räknar ut kwh. 27 Aktivitetsstöd 25: Eldagbok.Exempel på eldagbok, förbrukningstabell och en formel med vilken man beräknar kwh. Utskrift från websidan. 28 Aktivitetsstöd 24: Lathund för att förstå och läsa i elräkningar. Utskrift från websidan. 28 Aktivitetsstöd 24: Informationsbrev om aktiviteter och läromedlet. Utskrift från websidan. 30 Aktivitetsstöd 26: Funktion 3, en omvandlingsfunktion. Fylla i tabeller och se elförbrukning för olika produkter, räknar ut förbrukning. 35

37 Aktivitet 5.2 Min energianvändning i ett system Eleverna ska få rita och skriva om sin egen energianvändning i ett system. Här får eleverna fundera över dels sin elanvändning som de noggrant kartlagt, dels all annan energianvändning som de bidrar till. Låt eleverna fundera över frågorna: Vad mer än el är energi i våra liv? När använder man energi som inte är el? Läraren kan skriva upp detta på tavlan och låta eleverna hitta det i systemet : se/sv/faktabasen/energisystemet/ Energianvändning för produktion av materiella föremål som vi konsumerar är svår att uppskatta. Likaså energianvändning för livsmedelsproduktion. Här finns schablonvärden, länk 31 : iew=default&cat=/rapporter&id=9b06d058c3b047758ecf55d b som läraren kan skriva upp på tavlan. Låt eleverna fundera ännu mer kring vad i deras liv som kräver energi. Uppmana dem att diskutera med en kamrat och sedan rita ett system för deras egen energianvändning likt det som de sett på Energimyndighetens hemsida Aktivitetsstöd 23: Länk 36

38 Aktivitet 5.3 Varför bör jag och hur kan jag påverka min energianvändning? Låt eleverna diskutera frågan om varför man borde använda mindre el. Låt eleverna arbeta i par och formulera tre argument för mindre elanvändning och energianvändning som helhet. Låt sedan eleverna beskriva hur man kan gå till väga för att lyckas. Låt dem producera ett Tipsblad 32 som de får berätta om i klassen, ta hem och dela ut till kamrater. Nu har du och din kamrat bestämt er för att försöka påverka andra till att minska sin elanvändning och energianvändning. Gör ett Tipsblad där ni också skriver ned varför det är viktigt att minska sin egen förbrukning. Skriv ut fem viktiga tips som ni vill ge läsare, om vad man göra för att använda mindre el och energi. Länk 33 till energispartips: Länk till Energimyndighetens energikalkyl m.m.: Hur mycket räcker 1kWh till?: På Interactive Institute finns bland annat fler produkter för energivisualisering: 32 Aktivitetsstöd 28: En mall för Tipsblad. För utskrift från websidan. 33 Aktivitetsstöd 23: Länkar. 37

39 Aktivitet 5.4 WattVett-utmaning! Låt eleverna få möjlighet att utmana varandra och andra klasser samt andra skolor på en WattVett-Utmaning (Funktion 4 34 ). Utmaningen fungerar som en tävling som pågår under en vecka. Syftet är att minska sin energianvändning och utgångspunkten är dels den egna el-dagboken men även övriga aktiviteter som ger elever insikter i övrig energianvändning så som transporter och uppvärmning/varmvatten-användning. Eleven får ett informationsblad 35 med sig hem för att visa sina föräldrar. Utmaningen ska inte beskriva hemmets totala energianvändning utan bara den besparing som eleven genom sitt leverne lyckas med. Tävlingen bygger på själv rapportering, det är upp till eleven själv att registrera sin besparing. Genom att duscha några minuter kortare tid, att vara noga med att stänga av datorn helt när den inte används, genom att släcka en lampa eller värma spagettivattnet i vattenkokaren istället för på spisen etc. kan eleven få chansen att registrera sina besparingar i ett protokoll. Klassens sammanlagda besparing under en vecka sammanställs och diskuteras i klassen. Här finns möjligheter att utmana de andra klasserna på skolan och dessutom låta hela skolan utmana en annan skola. Syftet med en sådan utmaning är främst att elever ska erhålla insikter i och reflektera över sitt eget energibeteende men även ge underlag för att uppskatta totala potentialer av energibesparingar i hela samhället. Tanken är att eleverna ska minska sin energianvändning genom att reflektera och möjligen förändra vissa rutiner som inte är nödvändiga. 34 Aktivitetsstöd 29: WattVettMutmaningen. På websidan. 35 Aktivitetsstöd 29: Informationsbrev om utmaningen till vårdnadshavare. På websidan för utskrift. 38

40 6. Samhällets energianvändning 39

41 6. Samhällets energianvändning Syfte Härbreddassynenpåenergisystemetochelevernagesmöjlighetattmedutgångs- punkt från den egna undersökningen av sitt eget hems energianvändning, den egna energianvändningen i övrigt samt den undersökning de gjort av specifika elapparater samt efter WattVett-Utamningen dra slutsatser om och reflektera över hela Sveriges energianvändning. Men även relatera Sveriges energianvändning till världens. Utgångspunkten är bilden av energisystemet: (ingår i läromedlet, presenteras i Moment 4) och de mätningar och dokumentationer som eleverna gjort i samband med undersökningar av specifika elapparater och det egna hemmet som ett system. Schablonvärden för hela Sverige och världen kan användas och även befintlig statistik över hushållens användning. Länkar återfinns i aktiviteterna. Här sammanställer eleverna Sveriges energianvändning och gör jämförelser med andra länder. Eleverna ges även fakta kring vad som krävs för hållbar utveckling och innebörden i begreppet ekologiska fotavtryck. Sedan uppmanas eleverna att skriva debattartiklar om valfritt ämne. De har begreppsförståelse, helhetsförståelse för energisystemet men även för ett hushålls energisystem. De får frågeställningar att reflektera kring i aktiviteterna som både berör energianvändningen i samhället men även vikten av att mäta, kartlägga sin egen energianvändning. Resultatet från WattVett-Utmaningen ut gör en grund för diskussioner. Utvärdering Debattartikel, energidebatt i klassen i form av rollspel. Index Aktivitet 6.1 Min och världens energianvändning - jämförelseövning Aktivitet 6.2 Diskussion kring scenarier - hållbar utveckling inom energi Aktivitet 6.3 Debattartikel Aktivitet 6.4 Debatt 40