LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. c 3, , J 3, ev 1,9 ev. E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm E 6, ,0 10 8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. c 3, , J 3, ev 1,9 ev. E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm E 6, ,0 10 8"

Transkript

1 Kärnfysik 0-0. Se lärobokens facit. c 3, a) f Hz 4,6 0 4 Hz b) E hf 6, ,6 0 4 J 3, 0 9 J 3,0 9 J 3,09 ev,9 ev,6 09 Svar: a) 4,6 0 4 Hz b) 3, 0 9 J (,9 ev) 04. a) Kol är nr 6 i det periodiska systemet. En C-4 har 6 protoner, (4 6) = 8 neutroner och 6 elektroner. b) Natrium är nr i det periodiska systemet. En Na-5 har protoner (5 ) = 4 neutroner och elektroner. c) Uran är nr 9 i det periodiska systemet. En U-35 har 9 protoner (35 9) = 43 neutroner och 9 elektroner. Svar: a) 8n, 6p, 6e b) 4n, p, e c) 43n, 9p, 9e 05. Se lärobokens facit. 06. a) För att beräkna energierna för de olika övergångarna subtraheras sluttillståndets energi från begynnelsetillståndets. A: (3,48 0) MeV = 3,48 MeV B: (3,48,6) MeV = 0,87 MeV C: (,6 0) MeV =,6 MeV D: (3,0,6) MeV = 0,59 MeV b) A: 3,48 MeV = 3, ev = 3,480 6,6 0 9 J 5,6 0 3 J E hc hc E 6, , ,6 0 3 m 0,36 pm B: 0,87 MeV = 0, ev = 0,87 0 6,6 0 9 J,4 0 3 J E hc hc E 6, ,0 0 8,4 0 3 m,43 pm C:,6 MeV =,6 0 6 ev =,660 6,6 0 9 J 4, 0 3 J E hc hc E 4, 6, , ,6 0 3 m = 0,48 pm D: 0,59 MeV = 0, ev = 0,59 0 6,6 0 9 J 9,50 4 J E hc hc E 6, , ,50 4 m,0 pm Svar: a) A: 3,48 MeV, B: 0,87 MeV, C:,6 MeV, D: 0,59 MeV b) A: 0,36 pm, B:,43 pm, C: 0,48 pm, D:,0 pm 07. a) E hf 6,630 34,50 9 J,7 0 4 J,7 04,6 0 9,0 05 ev 0 ev b) E hc hc E 6, ,0 0 8,7 0 4 m 0, m Svar: a),7 0 4 J = 0 ev b) 0, m

2 08. Vi räknar om alla storheter till våglängder. ) 0, pm är en mycket kort våglängd. ) ev,6 0 9 J 3, 0 9 J E hc hc E 6, , , 0 9 m 60 nm 3) f 500 GHz c 3,0 08 m 0,6 mm f Gammastrålning har mycket kort våglängd, grönt ljus har längre våglängd och IR-strålning är ännu mer långvågig. Grönt ljus: ev, IR-strålning: 500 GHz, Gammastrålning: 0, pm Svar: Grönt ljus: ev, IR-strålning: 500 GHz, Gammastrålning: 0, pm 09. a) Kortast våglängd har det violetta ljuset. b) Högst frekvens har det violetta ljuset. c Uttrycket f visar att kort våglängd svarar mot hög frekvens. c) Rött ljus har våglängder ca 750 nm och violett ljus ca 400 nm d) E hc Rött ljus: E hc 6, , J,7 0 9,7 09 J ev,7 ev,6 09 Violett ljus: E hc 6, , , ,0 09 J ev 3, ev,6 09 J Svar: a) det violetta ljuset b) det violetta ljuset c) 400 nm 750 nm d),7 ev 3, ev (,7 0 9 J 5,0 0 9 J 0-. Se lärobokens facit. 3. a) Eu (europium) är nr 65 i det periodiska systemet. Eu-5 har (5 63) = 89 neutroner b) En nuklidtabell anger att Eu-5 väger 5,974 u. c) Vid A detekteras en gammafoton med energin E = 360 kev 360 kev ,6 0 9 J 5,80 4 J E hc hc E 6, , ,80 4 m 3,5 pm Vid B detekteras en gammafoton med energin E = 400 kev 400 kev ,6 0 9 J, 0 3 J E hc hc E 6, ,0 0 8, 0 3 m 0,89 pm Svar: a) 89 b) 5,974 u. c) A: 3,5 pm, B: 0,89 pm 4. a) Under h renas 65 m 3 vatten. Energin som krävs för detta är E = P t = 65 kw h = 65 kwh. Kostnaden för detta är 65,0 kr = 78 kr. Kostnaden per m 3 78 är kr 0,3 kr 50 b) m 3 vatten väger 000 kg. För att koka upp m 3 vatten (med temperaturen 0 o C) krävs energin E = c m T = 4,8 000 (00 0) kj = = 3,3 0 8 J kwh = 000 W h = 000 W 3600 s = = 3,6 0 6 Ws = 3,6 0 6 J 3,30 8 J 3,308 kwh 93 kwh 3,6 06 Detta skulle kosta 93,0 kr = kr, dvs. ca 00 kr c) En Cryptosporidium har diametern 6 m, dvs radien 3 m. Dess area är A 4r 4 (30 6 ) m,30 0 m För att den ska bestrålas med 00 J/m måste den få en strålningsenergi av 00,30 0 J,30 8 J 3 nj d) Om våglängden är = 54 nm har varje foton energin E hc 6, , J 7,90 Š9 J 30 9 Det krävs då 7,9 0 9,9 00 = 30 miljarder fotoner för att döda parasiten. Svar: a) 0,3 kr b) ca 00 kr c) 3 nj d) 30 miljarder

3 5. Vid kärnreaktioner bevaras både masstal och laddning. a) 60 0 = 60 6 ( ) = 7 Grundämne nr 7 är kobolt (Co). Vid ett -sönderfall skapas också en antineutrino e. Reaktionen är 60 6 Fe 60 7Co 0 e e energi b) 79 0 = (+) = 35 Grundämne nr 35 är brom (Br). Vid ett + -sönderfall skapas också en neutrino e. Reaktionen är Kr 79 35Br 0 e e energi c) 3 4 = 7 9 = 89 Grundämne nr 89 är aktinium (Ac). Reaktionen är 3 9 Pa 7 89Ac 4 He energi d) Beryllium har atomnummer 4 och helium har atomnummer. 4 + = = + Grundämne nr 6 är kol (C). Reaktionen är 9 4 Be + 4 He 6C 0n energi e) Summan av masstalen till höger om reaktionspilen är = 6. Summan av masstalen ska då vara 6 även till vänster om reaktionspilen. 5 + x = 6 x = 0 Laddningen till höger om reaktionspilen är = 03 Laddningen ska då vara 03 även till vänster om reaktionspilen y = 03 y = 5 Grundämne nr 5 är bor (B). Reaktionen är 5 98 Cf B 59 03Lr 3 0n energi f) Masstalet till vänster om reaktionspilen är 5. Summan av masstalen ska då vara 5 även till höger om reaktionspilen x = 5 x = 08 Laddningen till vänster om reaktionspilen är 98. Laddningen ska då vara 98 även till höger om reaktionspilen y = 98 y = 44 Grundämne nr 44 är rutenium (Ru). Reaktionen är 5 98 Cf 40 54Xe 08 44Ru + 4 0n energi e) 5 98 Cf B 59 03Lr 3 0n energi f) 5 98 Cf 40 54Xe 08 44Ru + 4 0n energi 6. A: Laddningen Z ökar med och antalet neutroner N minskar med. Det är ett -sönderfall. B: Laddningen Z är oförändrad och antalet neutroner N minskar med. Det är en neutronemission. C: Laddningen Z minskar med och antalet neutroner N är oförändrat. Det är en protonemission. D: Laddningen Z minskar med och antalet neutroner N ökar med. Det är ett + -sönderfall. E: Laddningen Z minskar med och antalet neutroner N minskar med. Det är ett -sönderfall. Svar: A:, B: n, C: p, D: +, E: 7. 0,0 u = 0,0 93,5 MeV = 93 MeV Svar: 93 MeV 8. u = 93,5 MeV,34 MeV =,34 93,5 u = 0,0044 u Svar: 0,0044 u 9. a) Lutetium är nr 7 i det periodiska systemet. Nr 70 är ytterbium (Yb). Sönderfallsformeln är Lu 70 Yb H + energi b) m( 5 7Lu) 50,96577 u m( H) =,00783 u u = 93,5 MeV 0,06849 MeV = 0, ,5 u = 0, u m( 50 70Yb) (50,96577, ,00007) u 49,95787 u Svar: a) Lu 70 Yb H + energi b) 49,95787 u Svar: a) 60 6Fe 60 7Co 0 e e energi b) 79 36Kr 79 35Br 0 e e energi c) 3 9 Pa 7 89Ac 4 He energi d) 9 4Be + 4 He 6C 0n energi

4 0. a) Kol är nr 6 i det periodiska systemet. Vid + - sönderfall minskar laddningen med. Vid ett sådant sönderfall utsänds också en neutrino. Nr 5 i det periodiska systemet är bor (B). Sönderfallsformeln är 0 6 C 5 B e + e energi b) m (m C- 6m e ) (m B- 5m e ) m e m C- m B- m e (,0434, ,000549) u 0,0003 u E = 0, ,5 MeV = 0,96 MeV Svar: a) 0 6 C 5 B e + e energi b) 0,96 MeV. Plutonium har atomnummer = = sönderfallet sker enligt formeln Pu 9 U He energi Elektronerna är lika många före och efter sönderfallet så de behöver inte räknas med vid energiberäkningen. m m Pu-4 m U-37 m He-4 = (4, , ,00603) u = = 0,00559 u = 0, ,5 MeV = 5,4 MeV -sönderfallet sker enligt formeln Pu 95 Am e + e energi m (m Pu-4 94m e ) (m Am-4 95m e ) m e m Pu-4 m Am-4 (4, ,05683) u 0,00009 u 0, ,5 MeV 0,07 MeV 7 kev Svar: 4 94Pu 37 9U 4 He 5,4 MeV 4 94 Pu 4 95Am 0 e + e 7 kev. Uran har atomnummer 9 och bly atomnummer 8. Man får 38 9 U Pb Masstalet har minskat med (38 06) = 3. -sönderfall förändrar inte masstalet. Varje -sönderfall minskar masstalet med 4 enheter. Det har således förekommit 3 4 = 8 -sönderfall. Eftersom -partikeln innehåller två protoner har antalet protoner i kärnan minskat med 8 = 6 på grund av de åtta -sönderfallen. Atomnumret för bly borde då vara 9 6 = 76 i stället för 8. Vid -sönderfall ökar atomnumret med enhet. För att öka från 76 till 8 krävs 6 -sönderfall (under förutsättning att inga -sönderfall ägt rum). Svar: 8 -sönderfall och 6 -sönderfall 3. Vanadin har atomnummer 3. Titan har atomnummer. Reaktionsformeln är V e Ti e energi m (m V-48 3m e ) m e (m Ti-48 m e ) m V-48 m Ti-48 (47, ,947946) u 0, u 0, ,5 MeV 4,0 MeV Svar: V e Ti e 4,0 MeV 4. Seaborgium (Sg) har atomnummer 06. Californium (Cf) har atomnummer 98. Syre (O) har atomnummer 8. Masstal och laddning bevaras i reaktionen. Reaktionsformeln är Cf 8 O 06 Sg 4 0 n energi Svar: Cf 8 O 06 Sg 4 0 n energi 5. Se lärobokens facit. 6. Aktiviteten var 8000 Bq kl. 8:00 och 4000 Bq 0 minuter senare. Halveringstiden är tydligen 0 minuter. a) Kl. 8:30 har det gått ytterligare 0 minuter, dvs. halveringstider sedan kl. 8:0. Aktiviteten har således halverats ytterligare gånger till 000 Bq. b) 6000 Bq är dubbelt så mycket som 8000 Bq. Denna aktivitet hade preparatet 0 minuter före kl. 8:00, dvs. kl 7:50. Svar: a) 000 Bq b) kl. 7:50

5 7. a) Halveringstiden för C-4 är ca 5700 år. Aktiviteten A kan skrivas t t A A o T / 0,965 A o A o t t 0,965 ln 0,965 ln t ln 0,965 ln ln 0,965 t 5700 år = 93 år ln Träet i skidorna är bara ca 300 år gammalt. Gustav Vasa levde för 500 år sedan. b) Se lärobokens facit. Svar: a) Nej b) 8. a) Aktiviteten A = N, där är sönderfallskonstanten uttryckt i sekunder och N är antalet radioaktiva kärnor. ln ln ln T / 30, år 30, s 7,30 0 s A N 7,30 0,90 Bq 00 Bq b) Efter två år har aktiviteten minskat till t A A o 00 30, Bq 00 0,955 Aktiviteten har således minskat med 4,5 %. t t c) , 30, t ln ln(500 30, 00 ) 500 ln( ) t 30, 00 år 5 år ln Svar: a) 00 Bq b) 4,5 % c) 5 år 9-3. Se lärobokens facit. t 3. a) A A o T / Vi anger tiden i minuter. Vid ett tillfälle (kl 8:45) är aktiviteten 3476 kbq och 60 minuter senare (kl :5) är aktiviteten 493 kbq ln ln( ) 60 ln ln( ) ln ln( ) 60 ln ln( ) b) t 333 t ln( ) ln min 333 min 5h 33min t ln 33 ln( ) 800 t ln ln( ) t ln( ) ln ln( 800 t ) min 36 min 5h 6min ln c) Sönderfallskonstanten beräknas: = ln = ln s 3, s Aktiviteten A o =. N o Antalet atomer från början: A N o = o =,00 0 3,47 05 Sönderfallslagen kan nu användas för att beräkna hur många atomer som återstår efter 5,00 h. N, ,40 0 Antalet atomer som sönderfallit måste då vara, , = 4,7 0 0 st Svar: a) 5 h 33 min (0000 s) b) 5 h 6 min (9000 s) c) 47 miljoner kärnor har sönderfallit.

6 33. Låt halten kalium-40 i klippan vara K. Halten argon-40 är då A = 0,05 K. Halten kalium-40 i klippan från start är K o. K sönderfallit = K o K Av det som sönderfallit har 0,9 % blivit argon. A = K sönderfallit 0,09 = (K o K) 0,09 Vi får då: (K o K) 0,09 = 0,05 K 0,09K o. 0,09K = 0,05 K 0,09K o = 0,59 K K o 0,59 0,09 K,459K Halten kalium avtar exponentiellt. t t K K o K,459K Kalium-40 har halveringstiden =,3 0 9 år. Vi räknar tiden i miljarder år. t t,459,3,3,459 t ln,3 ln(,459 ) t ln(,3,459 ) ln ln(,459 ) t,3 0,7 ln Klippan är 0,7 miljarder år = 700 miljoner år gammal. Svar: 700 miljoner år Se lärobokens facit. 40. En elektron har laddningen,6 0 9 C. 0 elektroner har den sammanlagda laddningen 0,6 0 9 C =,6 0 7 C. Om denna laddning når anoden varje sekund så är strömstyrkan =,6 0 7 A = 60 na. Svar: 60 na Se lärobokens facit. 44. Energin är E k mv. Det framgår av detta uttryck att om hastigheten fördubblas så blir energin 4 gånger så stor. a-partiklen har då energi nog för att tränga in 4 gånger längre i materialet, dvs. 4,4 mm = 9,6 mm. Svar: 9,6 mm 45. a) Intensiteten I mätt i antal sönderfall/s beror på blytjockleken x enligt uttrycket I I o e x. Vi dividerar antalet sönderfall på 30 s med 30 och får på så sätt antalet sönderfall/s. Vi ritar sedan ett diagram över detta. För diagram: se lärobokens facit. b) Från diagrammet (eller direkt från tabellen) kan man se att aktiviteten minskar till hälften vid en blytjocklek av ca, mm. Sedan bestämmer man genom sambandet ln ln x /, mm 0,58 mm Bäst är att mata in tabellvärdena i räknaren och be denna att anpassa dessa värden till en exponentialfunktion. Man kan då direkt få värdet 0,58 för. c) Om 99,9 % ska absorberas så ska endast 0, % = 0,00 kunna passera. I I o e x 0,00 e 0,58x 0,58x ln0,00 x ln0,00 0,58 mm,9 mm Svar: a) se lärobokens facit b) 0,58 mm c) mm 46. a) E = m D = 3, Gy = 0,7 J b) Se lärobokens facit Svar: a) 0,7 J b) 47. Första upplagan, :a-5:e tryckningen a) Röntgenstrålning är fotoner. Kvalitetsfaktorn är Q =. Den ekvivalenta dosen H = D Q = Sv = 3 msv b) Viktfaktorn w T för bröst är 0,05. Den effektiva stråldosen är E = H w T = ,05 Sv = 0,5 msv c) 0,05 0,5 0 3 = 7,5 0 6 = 0,00075 % Svar: a) 3 msv b) 0,5 msv c) 0,00075 % 47. Första upplagan, fr.o.m. 6:e tryckningen a) Röntgenstrålning är fotoner. Kvalitetsfaktorn är Q =. Den ekvivalenta dosen H = D Q = Sv = 3 msv b) Viktfaktorn w T för bröst är 0,. Den effektiva stråldosen är E = H w T = , Sv = 0,36 msv c) 0,05 0, =,8 0 5 = 0,008 % Svar: a) 3 msv b) 0,5 msv c) 0,008 %

7 48. Första upplagan, :a-5:e tryckningen Röd benmärg: 0,, könskörtlar: 0,0, hud: 0,0. Summan av dessa är 0, + 0,0 + 0,0 = 0,33 = 33 %. Svar: 33 % 48. Första upplagan, fr.o.m. 6:e tryckningen Röd benmärg: 0,, könskörtlar: 0,08, hud: 0,0. Summan av dessa är 0, + 0,08 + 0,0 = 0, = %. Svar: % 5. a) Den genomsnittliga stråldosen för en svensk är,4 msv/år. 4 tandröntgenbilder ger 4 5 Sv = 0 Sv Det utgör 0,008 0,8% av en årsdos.,4 03 b) 5 % av 0 Sv är 0, = 0 6 = 0,000 % per år. Efter 70 års tandläkarbesök med fyra årliga tandröntgen ökar risken med 70 0,000 % = 0,007 %. Svar: a) 0,8 % b) 0,000 % per år 49. a) -strålning är farligast. Den har en kvalitetsfaktor på 0. De båda andra strålslagen har en kvalitetsfaktor på. b) Om strålkällan är extern är inte - och -strålning så farliga. De tränger inte långt in i kroppen. -strålning stoppas redan av huden. -strålningen tränger däremot genom kroppen och kan orsaka skada där. Svar: a) b) 50. Första upplagan, :a-5:e tryckningen Den ekvivalenta dosen (i msv) får vi om vi multiplicerar de absorberade doserna med 0, som är kvalitetsfaktorn för -strålning. För att sedan få de effektiva doserna (i msv) multiplicerar vi de ekvivalenta doserna med 0,05 för lever, urinblåsa, bröst och sköldkörtel. De effektiva doserna till lungor och röd benmärg multipliceras med 0, och de effektiva doserna till äggstockar multipliceras med 0,0. Varje kolumn adderas sedan till en summa. Ifylld tabell: se lärobokens facit. 50. Första upplagan, fr.o.m.6:e tryckningen Den ekvivalenta dosen (i msv) får vi om vi multiplicerar de absorberade doserna med 0, som är kvalitetsfaktorn för -strålning. För att sedan få de effektiva doserna (i msv) multiplicerar vi de ekvivalenta doserna med 0,04 för lever, urinblåsa och sköldkörtel. De effektiva doserna till lungor, bröst och röd benmärg multipliceras med 0, och de effektiva doserna till äggstockar multipliceras med 0,08. Varje kolumn adderas sedan till en summa. Ifylld tabell: se lärobokens facit. 53. Första upplagan, :a-5:e tryckningen a) Protonstrålning har kvalitetsfaktorn 5. Den ekvivalenta stråldosen för könskörtlarna är H = D Q =, 5 Sv = 6 Sv och för urinblåsan H = D Q = 0,3 5 Sv =,5 Sv. Summan av dessa är 7,5 Sv. b) För könskörtlarna är viktfaktorn 0,0 och för urinblåsan är viktfaktorn 0,05. Den effektiva stråldosen är E = (6 0,0 +,5 0,05) Sv =,75 Sv Svar: a) 7,5 Sv b),3 Sv 53. Första upplagan, fr.o.m.6:e tryckningen a) Protonstrålning har kvalitetsfaktorn 5. Den ekvivalenta stråldosen för könskörtlarna är H = D Q =, 5 Sv = 6 Sv och för urinblåsan H = D Q = 0,3 5 Sv =,5 Sv. Summan av dessa är 7,5 Sv. b) För könskörtlarna är viktfaktorn 0,08 och för urinblåsan är viktfaktorn 0,04. Den effektiva stråldosen är E = (6 0,08 +,5 0,04) Sv = 0.54 Sv Svar: a) 7,5 msv b) 0,54 msv 5. Se lärobokens facit.

8 54. a),4 MeV =,4 0 6,6 0 9 J =3,8 0 3 J 3 miljarder protoner har energin E = ,8 0 3 J = 0,005 J Låt oss anta att överkroppen väger 30 kg. Den absorberade dosen är då ca D E m 0,005 Gy 0,7 mgy 30 b) Protonstrålning har kvalitetsfaktorn 5. Den ekvivalenta stråldosen är ca H = D Q = 0,7 5 msv = 0,8 msv c) Vi vet inte vilka organ som har bestrålats men vi räknar med en viktsfaktor på 0,5 motsvarande hälften av en helkroppsbestålning. E = H w = 0,8 0,5 msv = 0,4 msv d) Se lärobokens facit. Svar: a) ca 0,7 mgy b) ca 0,8 msv c) ca 0,4 msv d) Se lärobokens facit. 57. a) Se lärobokens facit. b) Polonium är grundämne nr 84. Grundämne nr 8 är bly. -sönderfallet sker enligt formeln Pu 8 Pb He energi Elektronerna är lika många före och efter sönderfallet så de behöver inte räknas med vid energiberäkningen. m m Po-0 m Pb-06 m He-4 = (09, , ,00603) u = = 0, u = 0, ,5 MeV = 5,4 MeV c) Se lärobokens facit. d) Svar C) 5 Sv. Dosen var dödlig, så det var en stor dos på ett antal Sv. 500 Sv, 5 ksv och 5 MSv är orimligt stora. e) Om stråldosen är H = 5 Sv så är den absorberade dosen D H Q 5 Gy 0,5 Gy. 0 Strålningens energi E D m 0,570 J 7,5 J, där vi har antagit att Litvinenko vägde 70 kg. I varje sönderfall frigörs energin E = 5,4 MeV = 5,4 0 6,6 0 9 J = 8, J 7,5 Antalet sönderfall är 8,64 0 3,0 03 st. Halveringstiden för Po-0 är 38 dygn, vilket är så lång tid att vi kan anta att aktiviteten har varit relativt konstant under de ca två dygn som Litvinenko levde. Antalet sönderfall per sekund är, =, 08 Bq Aktiviteten A N ln N N A, st 0 5 st ln ln m( 0 Po) = 09,98874 u = = 09,98874, kg = = 09,98874, kg = 3,5 0 5 kg 0 5 st atomer har massan 0 5 3,5 0 5 kg = kg = 0,7 g Svar: a) b) 5,4 MeV c) d) A: 5 msv e) 0,7 g Se lärobokens facit.

9 e 6. a) Masstalet måste vara oförändrat. U-35 + neutron har tillsammans masstalet = 3 Det frigörs 3 st neutroner. b) Reaktionsformeln är 35 9 U 0n 4 56Ba 9 36Kr 3 0n Energi Elektronerna är lika många före och efter sönderfallet så de behöver inte räknas med vid energiberäkningen. m m U-35 m n m Ba-4 m Kr-9 3 m n = (35, , ,944 9,9656 3,008665) u = 0,86033 u = = 0, ,5 MeV = 73 MeV c) 73 MeV = ,6 0 9 J =,8 0 J 3,8 GW innebär 3,8 GJ/s. 3,80 9 Antalet U-35 är,80 st,4 00 st d) m( 35 U) = 35, u Massan för,4 0 0 st uranatomer är, , u = 3, 0 u = = 3, 0, kg = 5,3 0 5 kg = 54 mg e) kg olja som förbränns varje sekund ger effekten 4 MW. För att ge effekten 3,8 GW krävs att man förbränner 3,809 kg 90 kg olja 4 06 Svar: a) 3 b) 73 MeV c),4 0 0 st d) 54 mg e) 90 kg Se lärobokens facit. 65. a) Tabellen på sid. 43 ger att aktiviteten efter år är 300 GBq/ton. 5 ton kärnbränsle har då aktiviteten GBq = 500 GBq b) 5 % av denna aktivitet är 0, GBq = 575 GBq = 5,75 0 Bq Under minut sker 5, = 3, sönderfall I vart och ett av dessa sönderfall frigörs energin MeV. Totalt träffas personen av energin E = 3, MeV = 3, ev = = 3, ,6 0 9 J = 5,5 J Anta att personen väger 75 kg. Han träffas då av stråldosen D E m 5,5 Gy 0,07 Gy 70 mgy 75 Detta motsvarar för gammastrålning en ekvivalent dos av 70 msv c) Enligt tabellen på sid 33 innehåller ton utbränt kärnbränsle 945 kg U-38. Halten är således 0,945. Halveringstiden är 4, år. Hur många halveringstider krävs för att halten ska minska till % = 0,. t Vi löser ekvationen 0, 0,945 4,468 och mäter tiden i miljarder år. t 4,468 0, 0,945 t 0, ln ln 4,468 0,945 t 4,468 0, t ln ln 4,468 ln 0,945 3,3 Det tar alltså 4 miljarder år innan halten är så låg. (Då har solen slocknat sedan länge.) d) %-ig uranmalm har 6 gånger högre aktivitet än %-ig. Aktiviteten bör då vara 6 3,5 GBq/ton = GBq/ton. e) Aktiviteten är direkt proportionell mot mängden. Enligt svaret i c) ovan dröjer det 4 miljarder år innan uranhalten i utbränt kärnbränsle har minskat till samma nivå som i Cigar Lake-gruvan. Utbränt kärnbränsle består till största delen av U-38. Vi kan alltså räkna med att det dröjer 4 miljarder år innan aktiviteten hos utbränt kärnbränsle har sjunkit till samma i nivå som uranet i denna gruva. f) Tabellen på sid 43 anger att efter 40 år är aktiviteten GBq/ton = Bq/ton I 5 ton kärnbränsle är aktiviteten Bq = 3,5 0 6 Bq Vid varje sönderfall frigörs MeV, dvs. totalt frigörs energin E = 3, ,6 0 9 J = 5600 J varje sekund, vilket innebär en effekt av ca 6000 W Svar: a) TBq b) 70 msv c) 4 miljarder år d) GBq e) 4 miljarder år f) 6000 W

10 Se lärobokens facit. 69. Den första reaktionen är H H H 0 e e 0,4 MeV Eftersom H sedan slås ihop med en H adderar vi en sådan på varje sida: 3 H ( H + H) 0 e e 0,4 MeV 3 H ( 3 He + + 5,49 MeV) 0 e e 0,4 MeV som kan förenklas till 3 H 3 He 0 e e + 5,9 MeV Om vi tänker oss att två sådana reaktioner sker får vi 6 H 3 He 0 e e +,8 MeV De två heliumkärnorna på högersidan slås samman till He-4 enligt sönderfallet som framgår på sid H ( 4 He + H +,86 MeV) + 0 e e +,8 MeV som kan förenklas till 4 H 4 He + 0 e e + 4,7 MeV Dessutom frigörs,0 MeV när de två positronerna annihileras. Svar: 4 H 4 He + 0 e e + 4,7 MeV 70. a) Enligt svaret till uppgift 69 frigörs totalt (4,7 +,0) MeV = 6,7 MeV när 4 st protoner slås samman. 6,7 MeV = 6,7 0 6,6 0 9 J = 4,7 0 J För att ge energin 3,9 0 6 J varje sekund måste 4 3, ,7 0 3,7 038 st protoner slås samman. b) En proton har massan, kg. På sekund slås 3, protoner samman. De väger 3,7 0 38, kg = 6, 0 kg. På ett år blir det 6, kg =,9 0 9 kg = =,9 0 6 ton Svar: a) st b) 0 6 ton 7. Se lärobokens facit. 7. a) I den första reaktionen sker He + He 4 Be energi m m He-4 m Be-8 = ( 4, ,005305) u = 0, u = = 0, ,5 MeV = 0,09 MeV Att värdet är negativt innebär att det åtgår energi för att reaktionen ska äga rum. Den andra reaktionen är Be + He 6 C energi m m Be-8 m He-4 m C- = (8, ,00603 ) u = 0, u = = 0, ,5 MeV = 7,367 MeV b) Den första reaktionen var enligt ovan 4 He + 4 He 8 4Be 0,09 MeV Vi adderar en heliumatom på båda sidorna och får 3 4 He (4 8 Be + 4 He) 0,09 MeV Beryllium och helium slås samman enligt ovan 3 4 He ( 6C +7,367 MeV) 0,09 MeV vilket kan sammanfattas till 3 4 He 6C +7,7 MeV c) Reaktionsformeln blir C + He 8 O energi Svar. a) 4 He + 4 He 4 8 Be 0,09 MeV 4 8 Be + 4 He 6C 7,37 MeV b) 3 4 He 6C + 7,7 MeV c) C + He 8 O energi Se lärobokens facit. 79. a) Se lärobokens facit. b) 3 Gy/minut innebär Gy under 40 sekunder. Gy under 5 dagar i 6 veckor ger totalt 5 6 Gy = 60 Gy c) a) Se lärobokens facit. Svar: a) b) 60 Gy c) 80. F-8 har en halveringstid av,83 h. t 0 T Efter 0 h återstår /,83 0, 03, 3 % av den ursprungliga aktiviteten. Svar:,3 %

11 8. Se lärobokens facit. 8. a) Sönderfallet skedde i en punkt på avståndet x från den punkt där den första fotonen detekterades. Den andra fotonen detekterades i en punkt på avståndet (, x) från den punkt där sönderfallet skedde. Fotonernas rör sig med ljusets hastighet c. Tiden för den första fotonen är x c, x c, x c. Vi har att skillnaden i tid är x c 0,509. (, x) x 0,50 9 c, x 0,50 9 3,0 0 8 och för den andra x, 0,50 9 3,0 0 8,055 x = 0,53 m Sönderfallet skedde 0,53 m från den punkt på detektorn där den första fotonen registrerades. b) s c t ,050 9 m 0,05 m Svar: a) Sönderfallet skedde 0,53 m från den punkt på detektorn där den första fotonen registrerades. b) 0,05 m 83. Vi räknar med att tumören är klotformig med radien, cm och att den har samma densitet som vatten, 000 kg/m 3. Volymen är 4r3 4π0,03 V m 3 5,6 0 6 m Den väger m = V = 000 5,5 0 6 kg = 0,0056 kg Energi E = D m = 60 0,0056 J = 0,3 J Svar: 0,3 J 84. a) Halveringstiden för Co-60 är så pass lång att vi kan räkna med att aktiviteten är konstant, TBq. Antalet sönderfall totalt är 06, = 6, 0 7 Den totala energin är E = 6, 0 7,7 MeV = 7,3 0 7 MeV = = 7, ,6 0 9 J = 0 kj b) E = D m = 84 0,008 J = 0,67 J 0,67 c) ,6 06 =0,0006 % d) Se lärobokens facit. 85. a) Fosfor (P) är nr 5 i det periodiska systemet. Den har 5 protoner. P-3 har 3 5 = 7 neutroner. b) 7 > 5. Den har ett överskott av neutroner. c) P-3 är en -strålare. Grundämne nr 6 är svavel (S). Sönderfallsformeln är P 6 S e + e energi d) Halveringstiden för P-3 är 4,3 dygn. Om aktiviteten har minskat till ¼ har det gått halveringstider, dvs. 4,3 dygn = 9 dygn. Svar: a) 5 protoner och 7 neutroner b) Den har ett överskott av neutroner c) P 6 S e + e energi d) 9 dygn h 4 6,0 4 halveringstider Efter 4 h återstår alltså endast 0,5 4 0,065 = 6,3 % av den ursprungliga aktiviteten. Svar: 6,3 % 87. a) Torium (Th) har atomnummer 90. Radium (Ra) har atomnummer 88. Sönderfallsformeln är Th 88 Ra He energi b) Elektronerna är lika många före och efter sönderfallet så de behöver inte räknas med vid energiberäkningen. m m Th-3 m Ra-8 m He-4 = (3, , ,00603) u = = 0,00438 u = 0, ,5 MeV = 4, MeV Svar: a) Th 88 Ra He energi b) 4, MeV 88. a) PET betyder positronemissionstomografi. b) Kväve (N) har atomnummer 7. N-3 är en + -strålare (avger positroner). Kol (C) har atomnummer 6. Sönderfallsformeln är N 6 C e + e energi b) m (m N-3 7m e ) (m C-3 6m e ) m e m N-3 m C-3 m e (3, , ,000549) u 0,0086 u E = 0, ,5 MeV =, MeV Svar: a) positronemissionstomografi b) N 6 C e + e energi c), MeV Svar: a) 0 kj b) 0,67 J c) 0,0006 % d)

12 89. a) Nej, den är inte särskilt farlig. Den motsvarar ungefär en extra årsdos jämfört med en ickerökare. b),5 40 msv = 00 msv c) Risken ökar med 5 % av 0,00 Sv = 0,5 % d) International Commission of Radioprotective Protection Svar: a) se ovan b) 00 msv c) 0,5 % d) se ovan 90. Djurart A står högre upp i näringskedjan än djurart B. Se sid 390 i läroboken. 95. a) Tumören väger, g = 0,00 kg. Energi E = D m = 50 0,00 J = 0, J b) Fotonens energi är E hc 6, , ,50 9 J,30 5 J Energin 0, J motsvarar då 0,,30 5 8,303 st fotoner. Svar: a) 0, J b) 8,3 0 3 st 9. Se lärobokens facit. 9. Om plattan absorberar % så kommer 88 % att passerar igenom plattan. I I o e x 0,88 e 5 5 ln0,88 ln 0,88 0,06 mm 6 m 5 Svar: 6 m 96. Man bör lämpligen mata in de olika energierna som x- värden och motsvarande räckvidder som y-värden i listor i miniräknaren. Denna kan sedan anpassa dessa värden efter någon lämplig funktion. Man bör välja en funktion sådan att y = 0 då x = 0. Man kan då till exempel välja en potensfunktion. Räknaren kommer då att anpassa mätdata till funktionen y = 0,564 x 0,93. Svar: Man kan t.ex. välja funktionen y = 0,564 x 0, Se lärobokens facit. 93. Aktiviteten har minskat från 3,0 MBq till,0 MBq på 0 minuter. Aktiviteten har alltså avtagit till,0 3,0 0,67 av vad den var. På ytterligare 0 minuter avtar aktiviteten med lika stor andel, dvs. till 0,67,0 MBq =,3 MBq b) Vi beräknar hur många 0 minutersperioder x som krävs innan aktiviteten har nedgått till en tusendel. 00. Tabellen på sid 43 visar att den linjära absorptionskoefficienten är 0,58 mm för bly vid energier av 50 kev. Om 90% ska absorberas så kommer 0% att passera genom blyplattan. I I o e x 0,0 e 0,58x 0,58x ln0,0 x ln0,0 0,58 mm 4,0 mm Vi löser ekvationen 0,67 x 0,00 Om man inte kan lösa denna ekvation exakt kan man pröva sig fram med räknarens hjälp. Exakt lösning är x ln0,00 ln0, minutersperioder är 7 0 min = 70 min Svar: 4 mm 0-0. Se lärobokens facit. Svar: a),3 MBq b) 70 minuter 94. Se lärobokens facit.

13 03. a) = 30, år = 30, s = 9,5 0 8 s Sönderfallskonstanten ln ln 9,50 8 s 7,30 0 s Aktiviteten A N N A ,30 0 st 9,6 0 st Massan för en Cs-37 är 36,9 u = 36,9, kg =,3 0 5 kg. 9,6 0 st väger 9,6 0,3 0 5 kg = = 0,0 kg = g b) Vi anger nu tiden i år och kan beskriva sönderfallet t t A A o , t 30, t 50 ln ln 30, , ln t 70 år 4,6 år ln Svar: a) g b) 4,6 år 04. Cm (curium) har atomnummer 96 och Cf (californium) har atomnummer 98. Vid varje -sönderfall ökar laddningen med. Det har alltså skett st -sönderfall. Masstalet har ökat från 48 till 5. Vid varje neutroninfångning ökar masstalet med. Det har alltså skett 4 st neutroninfångningar. b) Neutroninfångningen kan skrivas Cm 0n 49 96Cm Det därpå följande -sönderfallet kan skrivas Cm 97 Bk e energi Berkelium (Bk) har atomnummer 97. Svar: a) 4 neutroninfångningar och -sönderfall b) Cm 0n 49 96Cm Cm 97 Bk e e energi 06. a) Kol (C) har atomnummer 6, natrium (Na) har atomnummer och uran (U) har atomnummer 9. C-4 har 6 protoner, 6 elektroner och (4 6) = 8 neutroner Na-5 har protoner, elektroner och (5 ) = 4 neutroner U-35 har 9 protoner, 9 elektroner och (35 9) = 43 neutroner b) u =, kg Nuklidmassorna får vi från en tabellsamling. m C-4 = 4,0034 u = 4,0034, kg = =,3 0 6 kg m Na-5 = 4, u = 4,989954, kg = = 4,5 0 6 kg m U-35 = 35, u = 35,043930, kg = = 3, kg c) Massan av proton och elektron kan vi få direkt genom att välja massan av H-. Vi bortser då från den lilla bindningsenergin mellan protonen och elektronen. m n =, u, m H- =,00785 u Delarna i C-4 väger (8, ,00785) u = 4,670 u Delarna i Na-5 väger (4, ,00785) u = 5,07385 u Delarna i U-35 väger (43, ,00785) u = 36, u Svar: a) C-4: 8n, 6p, 6e Na-5: 4n, p, e U-35: 43n, 9p, 9e b) m C-4 = 4,0034 u = =,3 0 6 kg, m Na-5 = 4, u = = 4,5 0 6 kg, m U-35 = 35, u = = 3, kg c) 4,670 u, 5,07385 u, 36, u d) Det krävs energi för att ta isär en atom i dess olika beståndsdelar. Eftersom energi och massa är ekvivalenta enligt Einsteins formel, så väger delarna mer än helheten. Skillnaden kallas bindningsenergi Se lärobokens facit. 05. Se lärobokens facit.

14 . Vi antar att halveringstiden är så lång så att aktiviteten har varit oförändrat 4,0 kbq under de 5 minuter som Maria har haft lösningen på handen. Totalt har det då skett 4, = 6,0 0 6 st sönderfall på denna tid. Vid varje sönderfall frigörs 3,5 MeV. Total energi är E = 3, ,0 0 6 ev = =, 0 3 ev =, 0 3,6 0 9 J = = 3, J Absorberad stråldos är D E m Svar: 34 Gy 3, ,00 Gy 3, Gy. Första upplagan, :a-5:e tryckningen Viktfaktorn är 0,0 för benytor och hud och 0,05 för sköldkörteln. Den effektiva stråldosen är (0,0,3 + 0,0,7 + 0,05 0,7) msv = 0,065 msv Svar: 0,065 msv. Första upplagan, fr.o.m.6:e tryckningen Viktfaktorn är 0,0 för benytor och hud och 0,04 för sköldkörteln. Den effektiva stråldosen är (0,0,3 + 0,0,7 + 0,04 0,7) msv = 0,058 msv Svar: 0,058 msv 3. Ra-6 har halveringstiden = 600 år = s = 5,0 0 0 s Sönderfallskonstanten ln ln s,37 0 s T/ 5,0 00 mol Ra-6 väger 6 g. mol = 6,0 0 3 st g Ra-6 innehåller N = 6,003,660 st 6 atomer. Aktiviteten är A = N =,37 0,66 0 Bq = = 3,7 0 0 Bq = 37 GBq = Ci 4. a) Stråldosen D E m E D m 4,5 J 6 J b) 0,6 MeV = 0,6 0 6 ev = 0,6 0 6,6 0 9 J = = 9,6 0 4 J 6 6 J är energin från 9, , 03 st sönderfall. Svar: a) 6 J b) 6, 0 3 sönderfall 5. Neutroner med energin, MeV har en kvalitetsfaktor Q = 0. Den ekvivalenta dosen H = D Q =,4 0 Sv = 48 Sv Svar: 48 Sv 6. a) Vid tiden t = 0 är aktiviteten ca 570 Bq. Vi försöker avläsa när aktiviteten har minskat till hälften, dvs. 85 Bq. Vi ser att det sker efter ca, minuter. Vi kan göra ytterligare några avläsningar för att få detta bekräftat. Vi kan istället t.ex. se att aktiviteten har minskat till 5 Bq efter 5,0 minuter. Vi kan då lösa ekvationen 5 = 570 e 5,0 e 5, ,0 ln( ) 5 ln( ) min 0,3 min 5, Halveringstiden ln ln min, min 0,3 b) Mätningen har skett under 0 minuter = 600 s. Antalet sönderfall har minskat från ca 570 Bq till ca 0 Bq under denna tid. Det totala antalet sönderfall kan vi bestämma genom att försöka uppskatta arean av området under grafen. Man kan fylla i grafen mellan punkterna och sedan räkna antalet rutor under grafen. Varje ruta representerar 00 Bq 60 s = 6000 sönderfall. Antalet rutor kan uppskattas till ca = sönderfall. Svar: a) ca, min b) ca 0 5 sönderfall Svar: 37 GBq

15 7. a) 3 månader = 90 dygn. Efter denna tid har aktiviteten gått ned till A A o ,43 A o Aktiviteten har alltså minskat till 43 %. För att ge lika stor mängd energi som när preparatet var nytt måste behandlingstiden öka med en faktor,3. Behandlingstiden måste alltså vara 30 % 0,43 längre. b) För att få samma stråldos måste behandlingstiden öka. Aktiviteten har ju minskat. c) 3 dygn = 3 4 h = 7 h Den totala dosen är,0 7 Gy = 40 Gy d) E = D m = 44 0,040 J = 5,8 J e) Iridium har atomnummer 77. Platina har atomnummer 78. Reaktionsformeln är Ir 78 Pt e + e energi m (m Ir-9 77m e ) (m Pt-9 78m e ) m e m Ir-9 m Pt-9 (9, ,9609) u 0,0056 u 0,005693,5 MeV,45 MeV f),45 MeV =, ev =,45 0 6,6 0 9 J = =,3 0 3 J Energin ska totalt vara 5,8 J under 3 dygn, vilket 5,8 innebär J/s =, 0 5 J/s, 05 motsvarar,30 3 9,6 07 sönderfall/s. Eftersom endast 0 % träffar tumören måste aktiviteten vara fem gånger större, dvs. 9, Bq = 4,8 0 8 Bq = 480 MBq Svar: a) 30 % b) c) 40 Gy d) 5,8 J e) Ir 78 Pt e + e,45 MeV f) 480 MBq 8. a) Fluor har atomnummer 9. Syre har atomnummer 8. Sönderfallsformeln är 8 9 F 8 8O 0 e + e Energi b) m (m F-8 9m e ) (m O-8 8m e ) m e m F-8 m O-8 m e (8, ,9996 0,000549) u 0, u E = 0, ,5 MeV = 0,63 MeV c) Halveringstiden för F-8 är,83 h. Sönderfallskonstanten ln ln,83 h 0,379 h A = A o e t Efter dygn = 4 h återstår endast A = A o e 0,379 4 = 0,000 A o Efter 4 h återstår endast 0,0 %. d) Aktiviteten A = l N Sönderfallskonstanten ln ln,83 h ln, s,050 4 s Antalet N A, 06,050 4,00 st e) När alla dessa F-8 sönderfaller frigörs energin E =, 0 0 0,63 MeV = 7, 0 9 MeV = = 7, ,6 0 9 J = 0,005 J Om denna energi absorberas av en massan 60 kg blir den absorberade dosen D E m 0,00 Gy 0,0 mgy 60 Svar: a) 8 9F 8 8O 0 e + e Energi b) 0,63 MeV c) 0,0 % d), 0 0 st e) 0,0 mgy (,5 mj) 9. Se lärobokens facit.

16 0. a) Se lärobokens facit. b) Sr-90 har halveringstiden = 9 år. Sönderfallskonstanten ln ln år 0,04 år T/ 9 År 0 är 3 år efter år 980. Aktiviteten har då sjunkit till A o e t 37 e 0, ,48 kbq 7,6 kbq c) Strålningen från preparatet förväntas vara fördelad jämnt över en sfär med radien 7,0 cm. Arean av denna sfär är 4r = 4 7,0 cm = 66 cm. GM-rörets fönster tar upp en area av r = 0,6 cm =,3 cm. Vi kan alltså förvänta oss att endast andelen,3 0,008 av strålningen träffar 66 fönstret. 0,008 8 kbq = 0,03 kbq = 3 Bq d) Aktiviteten år 980 var 37 kbq och 7,6 kbq år 0. A N N A Sönderfallskonstanten 0,04 0,04 år s 7,60 0 s Antalet kärnor år 980 var N 980 7, ,9 03 st Antalet kärnor år 0 var 7600 N 0 7,6 0 0,303 st Under tidsperioden har (4,9 0 3,3 0 3 ) =,5 0 3 kärnor sönderfallit. e) Se lärobokens facit. f) 34 sönderfall på 30 s motsvarar ,8 sönderfall per sekund, dvs. en aktivitet av 38 Bq g) Enligt tidigare har endast andelen 0,008 av aktiviteten nått detektorn. 0,008 A = A Bq 000 Bq kbq 0,008 Svar: a) b) 8 kbq c) 3 Bq d),5 0 3 e) f) 38 Bq g) kbq. a) Båda preparaten har långa halveringstider. Vi kan alltså betrakta aktiviteten som konstant under dygn. För att beräkna antalet sönderfall kan vi således multiplicera aktiviteten med tiden mätt i sekunder. Am-4: N = A t = st = 6,0 0 9 st Cs-37: N = A t = st = 8,3 0 9 st b) Am-4: Sönderfallet skrivs 4Am 37 Np 4He energi Elektronerna är lika många före och efter sönderfallet så de behöver inte räknas med vid energiberäkningen. m m Am-4 m Np-37 m He-4 = (4, , ,00603) u = = 0, u = 0, ,5 MeV = 5,6 MeV Cs-37: Sönderfallet skrivs Cs 56 Ba e + e energi m (m Cs-37 55m e ) (m Ba-37 56m e ) m e m Cs-37 m Ba-37 (36, ,90587) u 0,0057 u 0,005793,5 MeV, MeV c) Am-4: Den totala energin från alla sönderfall är 6, ,6 MeV = 6, ,6 0 6,6 0 9 J = = 0,0054 J D E m 0,0054 Gy 0, mgy 50 Cs-37: Den totala energin från alla sönderfall är 8,3 0 9, MeV = = 8,3 0 9, 0 6,6 0 9 J = 0,006 J D E m 0,006 Gy 0,03 mgy 50 d) Am-4 är en -strålare. -strålning har kvalitetsfaktorn Q = 0. Den ekvivalenta dosen är för Am-4 är H = Q D = 0 0, msv =, msv Cs-37 är en -strålare. -strålning har kvalitetsfaktorn Q =. Den ekvivalenta dosen är för Cs-37 är H = Q D = 0,03 msv = 0,03 msv e) Den ekvivalenta dosen är mycket högre för Am-4. Am-4 är farligast. f) Se lärobokens facit. Svar: a) Am-4: 6,0 0 9 st, Cs-37: 8,3 0 9 st b) Am-4: 5,6 MeV, Cs-37:, MeV c) Am-4: 0, mgy, Cs-37: 3 Gy d) Am-4:, msv, Cs-37: 0,03 msv e) Am-4 är farligast f)

17 . a) Se lärobokens facit. b) h = 0,5 dygn Den effektiva halveringstiden T effektiv beräknas ur T effektiv T biologisk T effektiv 0, T fysikalisk 0,5 5 T effektiv 5 dygn 0,45 dygn Efter 5 dygn har aktiviteten minskat till t 5 A A o A o 0,45 0,0005 A o Aktiviteten har således minskat med 99,95% Svar: a) b) 99,95 % 3. a) Syre-5 har massan 5,0 u = = 5,0, kg = 5,0, kg = =, kg 0 mg = kg I 0 mg syre-5 finns då N =, ,0 00 st atomkärnor b) Syre-5 har halveringstiden, s. Sönderfallskonstanten är ln ln s 0,00567 s T/, Aktiviteten A = N = 0, ,0 0 0 Bq = 4,6 0 8 Bq c) Aktiviteten A = A o e t Aktiviteten har sjunkit till 0,0A o efter tiden t då 0,0A o = A o e t 0,0 = e t t = ln 0,0 t ln0,0 ln0,0 0,00567 s 8 s 4 min Svar: a) 8,0 0 0 kärnor b) 4,6 0 8 Bq c) 4 minuter 4. Dosen D E E D m 350,05 J 0,55 J m Jod-3 sönderfaller med -sönderfall enligt I 54 Xe + e E m = 30, me (30, me ) me = (30, ,90507) u = 0,0004 u = = 0, ,5 MeV = 0,97 MeV = = 0,97 0 6, J =, J Varje jodsönderfall ger alltså, J energi. För att ge 0,55 J energi måste 0,55, ,380 st jodkärnor sönderfalla. I-3 har massan 3 u = = 3, kg =,7 0 5 kg 3,38 0 st atomer väger 3,38 0,7 0 5 kg = 7,3 0 3 kg Eftersom endast 0% av strålningen kommer att träffa tumören får vi ge patienten 5 gånger så mycket. 5 7,3 0 3 kg = 3,7 0 kg = 3,7 ng Svar: 3,7 ng 5. Ir-9 sönderfaller huvudsakligen med -sönderfall. En del av strålningen sänds ut som gammastrålning. Halveringstiden är 73,8 dygn. Vi måste göra vissa uppskattningar. Vi antar att familjemedlemmarna var hemma 8 h/dygn. Under dessa 8 h skedde, = 6, st sönderfall. Vi uppskattar den frigjorda energin i varje sönderfall till MeV (typiskt värde för -sönderfall). Vi antar vidare att /00 av den utsända strålningen absorberas av en person som väger 50 kg). Absorberad dos blir D E m 6, ,6 0 9 Gy 9 Gy Med viktfaktorn och hela kroppen exponerad blir den effektiva stråldosen 9 Sv. Grova uppskattningar är gjorda och svaret kan variera avsevärt. Stråldosen är dödlig. (Nästan alla familjemedlemmarna dog av akut strålsjuka.) Svar: ca 9 Sv

18 6. a) Co-60 har halveringstiden = 5,7 år. Sönderfallskonstanten ln ln 5, s 4,7 0 9 s Antalet kärnor N bestäms med hjälp av aktiviteten. A N N A 805 4,7 0 9 st,9 04 st mol Co-60 = 6,0 0 3 st väger 60 g.,9 0 4 st väger 60,9 04 g 90 g 6,0 03 b) Co-60 är en -strålare. Sönderfallet är Co 8 Ni e + e energi m (m Co-60 7m e ) (m Ni-60 8m e ) m e m Co-60 m Ni-60 (59, ,930786) u 0,00303 u 0, ,5 MeV,8 MeV På 5 s sker st sönderfall. Den totalt utstrålade energin under 5 s är ,8 MeV = = ,8 0 6,6 0 9 J = 8000 J Strålningen från preparatet förväntas vara fördelad jämnt över en sfär med radien 4 m. Arean av denna sfär är 4r = 4 4 cm = 0 m. Energin per m på detta avstånd är då J/m 90 J/m. Anta att arean som bestrålas är m. Energin som kroppen får ta emot är då ca 90 J. Anta att personen ifråga väger 50 kg. Absorberas dos är då D E m 90 Gy Gy. Eftersom det är fråga om 50 - och -strålning har båda kvalitetsfaktorn. Effektiv stråldos är då ca Sv. c) Co-60 sönderfaller med betastrålning men avger även energirik gammastrålning. Det är därför som det så ofta används i olika tillämpningar. Det innebär att det behövs ett kraftigt strålskydd. Halveringstiden är så pass lång att vi kan uppskatta antalet sönderfall per år till ca =,5 0 3 Varje sönderfall har energin,8 MeV = 4,5 0 3 J Det ger den totala energin, 0 J Om den dosen träffade en anställd skulle den absorberade stråldosen bli E, 0 D, 0 9 Gy m 50 Eftersom viktfaktorn för gammastrålning är så blir den ekvivalenta dosen, 0 9 Sv. Men nu måste vi ta hänsyn till att personen befinner sig en bit ifrån strålkällan och att en del av strålningen absorberas av betongväggen. Vi antar att lokalen har designats för att klara av den sämsta möjliga situationen. Att preparatet befinner sig precis intill väggen och att personen befinner sig precis intill väggen men på utsidan. Vi uppskattar personens area till m och kallar väggens tjocklek för x. Då kommer endast av strålningen att röra sig i 4x riktning mot personen. Av denna kommer en stor del att stoppas av väggen, enligt sambandet I Ioe x där μ uppskattas till 0,005 mm med ledning av tabellen på sidan 43. Vi antar sen att all den strålningen som nått så långt absorberas av personen. (Det är antagligen en kraftig överskattning, men vi vill ju vara säkra.) Om stråldosen till personen ska vara mindre än 0,00 Sv som det står i uppgiften måste väggen vara så tjock som lösningen till den här ekvationen anger. 9 0,005x, 0 e 0,00 4x Vi använder en miniräknare för att lösa ekvationen och får x = 3500 mm. Om man tänker sig att personen inte absorberar all strålning som träffar den, bara arbetar /3 av tiden under ett år, att preparatet hålls mitt i rummet och att personen inte vistas precis intill väggen så kan man minska tjockleken avsevärt. Men man bygger ofta med en ganska stor säkerhetsmarginal för att inte extrema situationer ska leda till en katastrof. Svar: a) 90 g b) Sv c) Med 3,5 meter tjock vägg kan man vara helt säker på att stråldosen inte överstiger msv.

11 Kärnfysik LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. 3, J 3, ev 1,9 ev. c 3, E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm

11 Kärnfysik LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. 3, J 3, ev 1,9 ev. c 3, E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm 11 Kärnfysik 1101-1102. Se lärobokens facit. c 3,0 108 1103. a) f Hz 4,6 10 14 Hz 65010 9 b) E hf 6,6310 34 4,610 14 J 3,1 10 19 J 3,110 19 J 3,11019 ev 1,9 ev 1,6 1019 Svar: a) 4,6 10 14 Hz b) 3,1 10

Läs mer

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c. 1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Instuderingsfrågor Atomfysik

Instuderingsfrågor Atomfysik Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen

Läs mer

3.7 γ strålning. Absorptionslagen

3.7 γ strålning. Absorptionslagen 3.7 γ strålning γ strålningen är elektromagnetisk strålning. Liksom α partiklarnas energier är strålningen kvantiserad; strålningen kan ha endast bestämda energier. Detta beror på att γ strålningen utsänds

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 6 januari 017 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG KVALTÄVLINGEN 017 1. Enligt diagrammet är accelerationen 9,8 m/s när hissen står still eller rör sig med

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 23 januari 2014 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) När bilens fart är 50 km/h är rörelseenergin W k ( ) 2 1,5 10 3 50 3,6 2 J 145 10 3 J. Om verkningsgraden

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 13. Kärnfysik Föreläsning 13. Kärnfysik 2 Föreläsning 13 Kärnfysik 2 Sönderfallslagen Låt oss börja med ett tankeexperiment (som man med visst tålamod också kan utföra rent praktiskt). Säg att man kastar en tärning en gång. Innan man kastat tärningen

Läs mer

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även

Läs mer

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz

Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz Z N Från atomkärnor till neutronstjärnor Christoph Bargholtz 2006-06-29 1 C + O 2 CO 2 + värme? E = mc 2 (mc 2 ) före > (mc 2 ) efter m = m efter -m före Exempel: förbränning av kol m m = 10 10 (-0.0000000001

Läs mer

Atomernas byggnad. Om en 2400 år gammal idé. Jonas Arvidsson,

Atomernas byggnad. Om en 2400 år gammal idé. Jonas Arvidsson, Atomernas byggnad Om en 2400 år gammal idé Jonas Arvidsson, 2012 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: förklara och använda begreppen proton, neutron och elektron, samt

Läs mer

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 12. Kärnfysik 1 2014. Kärnfysik 1

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin 12. Kärnfysik 1 2014. Kärnfysik 1 Kärnfysik 1 Atomens och atomkärnans uppbyggnad Tidigare har atomen beskrivits som bestående av en positiv kärna kring vilken det i den neutrala atomen befinner sig lika många elektroner som det finns positiva

Läs mer

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna

Läs mer

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Repetition kärnfysik Heureka 1: kap version 2019

Repetition kärnfysik Heureka 1: kap version 2019 Repetition kärnfysik Heureka 1: kap. 14-15 version 2019 Kärnfysik Atomkärnan består av protoner och neutroner. Dessa har följande massor: partikel massa i u massa i kg elektron 0,0005486 9,109 10-31 proton

Läs mer

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, 9.00-14.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum

Läs mer

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen

Lösningar Heureka 2 Kapitel 14 Atomen Lösningar Heureka Kapitel 14 Atomen Andreas Josefsson Tullängsskolan Örebro Lo sningar Fysik Heureka Kapitel 14 14.1) a) Kulorna från A kan ramla på B, C, D, eller G (4 möjligheter). Från B kan de ramla

Läs mer

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak Lösningar till tentamen i kärnkemi ak 1999.117 Del A 1. Det finns radioaktiva sönderfall som leder till utsändning av monoenergetisk joniserande strålning? Vad är detta för strålslag? (2p) Svar: Alfastrålning

Läs mer

Fysik, atom- och kärnfysik

Fysik, atom- och kärnfysik Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/

Läs mer

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6)

Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Björne Torstenson (TITANO) Sida 1 (6) Namn: Ur centralt innehåll: Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikel-strålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan

Läs mer

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och Institutionen för Fysik Göteborgs Universitet LÖSNINGAR TILL TENTAMEN I FYSIK A: MODERN FYSIK MED ASTROFYSIK Tid: Lördag 3 augusti 008, kl 8 30 13 30 Plats: V Examinator: Ulf Torkelsson, tel. 031-77 3136

Läs mer

Upp gifter. är elektronbanans omkrets lika med en hel de Broglie-våglängd. a. Beräkna våglängden. b. Vilken energi motsvarar våglängden?

Upp gifter. är elektronbanans omkrets lika med en hel de Broglie-våglängd. a. Beräkna våglängden. b. Vilken energi motsvarar våglängden? Upp gifter 1. Räkna om till elektronvolt. a. 3,65 10 J 1 J. Räkna om till joule. a.,8 ev 4,5 ev 3. Vilket är den längsta ljusvåglängd som kan slå loss elektroner från en a. natriumyta? kiselyta? 4. Kan

Läs mer

PRODUKTION OCH SÖNDERFALL

PRODUKTION OCH SÖNDERFALL PRODUKTION OCH SÖNDERFALL Inom arkeologin kan man bestämma fördelningen av grundämnen, t.ex. i ett mynt, genom att bestråla myntet med neutroner. Man skapar då radioisotoper som sönderfaller till andra

Läs mer

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 3 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.

Läs mer

Materiens Struktur. Lösningar

Materiens Struktur. Lösningar Materiens Struktur Räkneövning 4 Lösningar 1. Sök på internet efter information om det senast upptäckta grundämnet. Vilket masstal och ordningsnummer har det och vilka är de angivna egenskaperna? Hur har

Läs mer

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH

Experimentell fysik. Janne Wallenius. Reaktorfysik KTH Experimentell fysik Janne Wallenius Reaktorfysik KTH Återkoppling från förra mötet: Många tyckte att det var spännade att lära sig något om 1. Osäkerhetsrelationen 2. Att antipartiklar finns och kan färdas

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin

BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag till Repetitionsuppgifter BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/

Läs mer

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak Lösningar till tentamen i kärnkemi ak 1999.118 Del A 1. Det finns radioaktiva sönderfall som leder till utsändning av monoenergetisk joniserande strålning? Vad är detta för strålslag? (2p) Svar: Alfastrålning

Läs mer

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK januari 2012 Räkneövning 10 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 9 januari 20 Problem 42.1 Vad är det orbitala rörelsemängdsmomentet, L, för en elektron i a) 3p-tillståndet b) 4f-tillståndet? Det orbitala rörelsemängdsmomentet

Läs mer

8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori. 8.3.1 Comptonspridning

8 Röntgenfluorescens. 8.1 Laborationens syfte. 8.2 Materiel. 8.3 Teori. 8.3.1 Comptonspridning 8 Röntgenfluorescens 8.1 Laborationens syfte Att undersöka röntgenfluorescens i olika material samt använda röntgenfluorescens för att identifiera grundämnen som ingår i okända material. 8. Materiel NaI-detektor

Läs mer

ABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING

ABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING ABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING Uppgift: Materiel: Teori: Att bestämma ett samband för den intensitet av gammastrålning som passerar en absorbator, som funktion av absorbatorns tjocklek. Att bestämma halveringstjockleken

Läs mer

Alla svar till de extra uppgifterna

Alla svar till de extra uppgifterna Alla svar till de extra uppgifterna Fö 1 1.1 (a) 0 cm 1.4 (a) 50 s (b) 4 cm (b) 0,15 m (15 cm) (c) 0 cm 1.5 2 m/s (d) 0 cm 1.6 1.2 (a) A nedåt, B uppåt, C nedåt, D nedåt 1.7 2,7 m/s (b) 1.8 Våglängd: 2,0

Läs mer

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42 Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,

Läs mer

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall

Föreläsning 3. Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Radioaktivitet, alfa-, beta-, gammasönderfall Halveringstid (MP 11-3, s. 522-525) Alfa-sönderfall (MP 11-4, s. 525-530) Beta-sönderfall (MP 11-4, s. 530-535) Gamma-sönderfall (MP 11-4, s. 535-537) Se även

Läs mer

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Torsdag 1 november 2012, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum

Läs mer

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Fredagen den 29:e maj 2009, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt

Läs mer

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a Atom- och kärnfysik Arbetshäfte Namn: Klass: 9a 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R r 0 A 13

Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R r 0 A 13 Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter 03 Problem I. 6 0 08 Beräkna kärnradien hos 8O8, 50 Sn70 och 8 Pb6. Använd r 0 =, fm. L I. Enligt relation R r 0 A 3 får vi R. 6 3 3. 0 fm, R. 0 /

Läs mer

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri 1 Inledning Med gammaspektrometern kan man mäta på gammastrålning. Precis som ett GM-rör räknar gammaspektrometern de enskilda fotonerna i gammastrålningen.

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Tisdagen den 27:e maj 2008, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder: 8. Livets atom Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av

Läs mer

Mer om E = mc 2. Version 0.4

Mer om E = mc 2. Version 0.4 1 (6) Mer om E = mc Version 0.4 Varifrån kommer formeln? För en partikel med massan m som rör sig med farten v har vi lärt oss att rörelseenergin är E k = mv. Denna formel är dock inte korrekt, även om

Läs mer

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945

En resa från Demokritos ( f.kr) till atombomben 1945 En resa från Demokritos (460-370 f.kr) till atombomben 1945 kapitel 10.1 plus lite framåt: s279 Currie atomer skapar ljus - elektromagnetisk strålning s277 röntgen s278 atomklyvning s289 CERN s274 och

Läs mer

RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I

RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I Del 1 Joniserande strålning och dess växelverkan Lena Jönsson Medicinsk strålningsfysik Lunds universitet RSJE10 Radiografi I Röntgenbilden Hur olika

Läs mer

Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R = r 0 A 13

Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter R = r 0 A 13 Lösningar till problem del I och repetitionsuppgifter 0 Problem I. 6 0 08 Beräkna kärnradien hos 8 O8, 50 Sn70 och 8 Pb6. Använd r 0 =, fm. L I. Enligt relation R = r 0 A 3 får vi R =. 6 3 = 3. 0 fm, R

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film i serien Area 41 Kemins grunder: 7. Jonföreningar Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken och periodiska

Läs mer

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u u MeV O. 2m e c2= MeV T += MeV Rekylkärnans energi försummas 14N

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u u MeV O. 2m e c2= MeV T += MeV Rekylkärnans energi försummas 14N Lösningar del II Problem II.3 Kärnan 14 O sönderfaller under utsändning av en positiv elektron till en exciterad nivå i 14 N, vilken i sin tur sönderfaller till grundtillståndet under emission av ett kvantum

Läs mer

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar elativitetsteorins grunder, våren 2016 äkneövning 6 Lösningar 1. Gör en Newtonsk beräkning av den kritiska densiteten i vårt universum. Tänk dig en stor sfär som innehåller många galaxer med den sammanlagda

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller

Läs mer

Tentamen i fysik B2 för tekniskt basår/termin VT 2014

Tentamen i fysik B2 för tekniskt basår/termin VT 2014 Tentamen i fysik B för tekniskt basår/termin VT 04 04-0-4 En sinusformad växelspänning u har amplituden,5 V. Det tar 50 μs från det att u har värdet 0,0 V till dess att u har antagit värdet,5 V. Vilken

Läs mer

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och

Läs mer

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Tentamen Lördagen den 9:e juni 2007, kl. 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt

Läs mer

12 Elektromagnetisk strålning

12 Elektromagnetisk strålning LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik oc Kapitel lektromagnetisk strålning Värmestrålning. ffekt anger energi omvandlad per tidsenet, t.ex. den energi ett föremål emitterar per sekund. P t ffekt kan uttryckas i

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod F0006T Kursnamn Fysik 3 Datum LP4 10-11 Material Laborationsrapport radioaktivitet Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Sammanfattning

Läs mer

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning

Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning 2007-03-18, 7.04 em Fysik Laboration 4 Radioaktiv strålning Laborationens syfte är att ge dig grundläggande kunskap om: Radioaktiva strålningens ursprung

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2017

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2017 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2017 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian Atomen - Periodiska systemet Kap 3 Att ordna materian Av vad består materian? 400fKr (före år noll) Empedokles: fyra element, jord, eld, luft, vatten Demokritos: små odelbara partiklar! -------------------------

Läs mer

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1 TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.

Läs mer

Lösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Lösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag - Tentamen Torsdagen den 26:e maj 2011, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för

Läs mer

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. 12 I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och

Läs mer

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2 Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen

Läs mer

1. Ange de kemiska beteckningarna för grundämnena astat, americium, prometium och protaktinium. (2p). Svar: At, Am, Pm, Pa

1. Ange de kemiska beteckningarna för grundämnena astat, americium, prometium och protaktinium. (2p). Svar: At, Am, Pm, Pa Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 6 februari 1999 Del A 1. Ange de kemiska beteckningarna för grundämnena astat, americium, prometium och protaktinium. (p). Svar: At, Am, Pm, Pa. a) Vilka nuklider

Läs mer

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3

Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tentamen i FUF050 Subatomär Fysik, F3 Tid: 013-05-30 fm Hjälpmedel: Physics Handbook, nuklidkarta, Beta, Chalmersgodkänd räknare Poäng: Totalt 75 poäng, för betyg 3 krävs 40 poäng, för betyg 4 krävs 60

Läs mer

Neutronaktivering. Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik

Neutronaktivering. Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik Neutronaktivering Laboration i 2FY808 - Tillämpad kvantmekanik Datum för genomförande: 2012-03-30 Medlaborant: Jöns Leandersson Handledare: Pieter Kuiper 1 av 9 Inledning I laborationen används en neutronkälla

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Medicinsk Neutron Vetenskap. yi1 liao2 zhong1 zi3 ke1 xue2

Medicinsk Neutron Vetenskap. yi1 liao2 zhong1 zi3 ke1 xue2 Medicinsk Neutron Vetenskap 医疗中子科学 yi1 liao2 zhong1 zi3 ke1 xue2 Introduction Sames 14 MeV neutrongenerator Radiofysik i Lund på 1970 talet För 40 år sen Om

Läs mer

Historia De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton

Historia De tidigaste kända idéerna om något som liknar dagens atomer utvecklades av Demokritos i Grekland runt 450 f.kr. År 1803 använde John Dalton Atomen En atom, från grekiskans ἄτομος, átomos, vilket betyder "odelbar", är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper. Historia De tidigaste kända idéerna om något som

Läs mer

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12

Tentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12 Tentamen i FysikB IF040 TEN: 00-0-. Ett ekolod kan användas för att bestämma havsdjupet. Man sänder ultraljud med frekvensen 5 khz från en båt. Ultraljudet reflekteras mot havets botten. Tiden det tar

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 emins grunder: 1. emikunskap är makt. Atomer och molekyler 3. Grundämnen Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet

Hur länge är kärnavfallet Hur länge är kärnavfallet farligt? - Mats Törnqvist - Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals år till miljontals år. Vi har en spännvidd

Läs mer

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november

Läs mer

Laboration 36: Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se. 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige

Laboration 36: Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se. 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige Laboration 36: Kärnfysik Nils Grundbäck, e99 ngr@e.kth.se Gustaf Räntilä, e99 gra@e.kth.se Mikael Wånggren, e99 mwa@e.kth.se 8 Maj, 2001 Stockholm, Sverige Assistent: Roberto Liotta Modern fysik (kurskod

Läs mer

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3 Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken

Läs mer

Föreläsning 1. Introduktion och repetition kapitel 1 och 2

Föreläsning 1. Introduktion och repetition kapitel 1 och 2 Föreläsning 1 Introduktion och repetition kapitel 1 och 2 1) Upprop 2) Introduktion till organisk kemi 3) Kursprogram 4) Kommentarer kring kursen 5) Atomer 6) Molekyler 7) Joner och radikaler Föreläsning

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β +=

Lösningar del II. Problem II.3 L II.3. u= u MeV = O. 2m e c2= MeV. T β += Lösningar del II Problem II.3 Kärnan 14 O sönderfaller under utsändning av en positiv elektron till en exciterad nivå i 14 N, vilken i sin tur sönderfaller till grundtillståndet under emission av ett γ

Läs mer

Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE

Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/ /PLE Prov Ke1 Atomer och periodiska systemet NA1+TE1/2017-10-12/PLE Hjalmar Namn: Fel svar på ervalsfrågorna ger poängavdrag! Del I: svara i provet 1. Ange masstal, atomnummer och antalet elektroner, protoner

Läs mer

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Eva Lund Eva.Lund@liu.se Lärandemål Kunna beskriva hur ett röntgenrör skapar röntgenstrålning

Läs mer

8.4 De i kärnan ingående partiklarnas massa är

8.4 De i kärnan ingående partiklarnas massa är LÖSIGSFÖRSLAG Fysik: Fysik och Kapiel 8 8 Kärnfysik Aomkärnans sabilie 8. Läa kärnor är sabila om de har samma anal prooner som neuroner. Sörre kärnor kräver fler neuroner än prooner för a sark växelverkan

Läs mer

Introduktion till Strålskyddsläran

Introduktion till Strålskyddsläran Introduktion till Strålskyddsläran Komplement till laborationshandledningarna i Kärnfysik Under laborationerna i kärnfysik kommer du att handskas med ett antal radioaktiva preparat. För att detta skall

Läs mer

Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik,

Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik, Preliminärt lösningsförslag till Tentamen i Modern Fysik, SH1009, 008 05 19, kl 14:00 19:00 Tentamen har 8 problem som vardera ger 5 poäng. Poäng från inlämningsuppgifter tillkommer. För godkänt krävs

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer