1. Ange de kemiska beteckningarna för grundämnena astat, americium, prometium och protaktinium. (2p). Svar: At, Am, Pm, Pa

Transkript

1 Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 6 februari 1999 Del A 1. Ange de kemiska beteckningarna för grundämnena astat, americium, prometium och protaktinium. (p). Svar: At, Am, Pm, Pa. a) Vilka nuklider ingår i den sönderfallskedja som börjar med 147La? (3p), b) Vilka av nukliderna i a) är isobara? (1p), c) Vilka av nukliderna är istopa? (1p), d) Vilka är isotona? (1p), e) Vilka är isomera? (1p). Svar: a) 147 La, 147 Ce, 147 Pr, 147 Nd, 147 Pm, 147 Sm, 143 Nd(stabil), b) 147 La, 147 Ce, 147 Pr, 147 Nd, 147 Pm, 147Sm, c) 147 Nd och 143 Nd, d) inga, e) inga. 3. Hur ändras massan hos en snabb partikel med hastigheten (ekvation) (p)? Svar: m = m o *(1-(v/c) ) -½ 4. Beskriv en anordning för mätning av tjockleken hos rostfri plåt i löpande bana genom strålningsabsorption (skiss och förklaring). (3p) Svar: Se fig. 6.8 F (till höger om valsarna). 5. Massöverskotten för 41Pu och 41Am är och MeV. a) Vad är Q-värdet för reaktionen 41 Pu(β - ) 41 Am? (p), b) Vad är β-partiklarnas maximalenergi? (p), c) Hur stor blir dotternuklidens rekylenergi? (p). Svar: a) Q β = δ( 41 Pu) - δ( 41 Am), (ekv 4.6 och ekv. 3.4) MeV joule Q. β ( ) MeV Q β = MeV Enklast att först besvara c-frågan: E max Q β E d ekv 4.31 Men vi vet att E d är mycket liten: E max MeV Approximation m. e E max E d m d E max. m. ekv 4.3 d c m.. d MeV m. e MeV För m d c använder vi 931.5*m d (MeV) m. e E max E d m d E max MeV E d = MeV Nu tar vi uppgift b): E max Q β E d E max = MeV OK med approx. 6. Hur beräknas den effektiva ekvivalentdosen? (p). Svar: H E = Σw T *Σw R *D T,R (ur ekv. 18. och 18.1) 7. En proportionaldetektor med tunnt mylarfönster som arbetade på α-platån gav 710 pulser per minut över bakgrund vid mätning på ett punktformigt 10 Po-preparat placerat på 4 cm avstånd från fönstret. Hur många pulser över bakgrund registreras om avståndet ökas till 1 cm? (p). Svar: Inga (utanför räckvidden för α) 8.Kärnans neutron och protonnivåer bildar energistegar med olika energiavstånd mellan nivåerna. a) Vilken stege har störst avstånd mellan nivåerna? (p), b) Varför har den det? (p). Svar: a) protonstegen, b) inbördes repulsion mellan protonernas positiva laddningar. 9. Hur sker energitillförseln till elektroderna i en Widerøe accellerator (skiss och förklaring)? (3p). Svar: se fig a) Vilka är de naturliga sönderfallserierna (namn och modernuklid)? (4p), b) I vilken av dessa ingår Rn? (1p), c) Hur kan dessa serier påverka isotopsammansättningen hos bly? (p). Svar: a) Toriumserien, 3Th, Neptuniumserien, 37 Np, Uranserien, 38 U, Aktiniumserien, 35 U, b) Uranserien, c) Toriumserien, Uranserien och Aktiniumserien slutar med olika stabila blyisotoper. Således kan Th och U-halterna i ett Pb-haltigt material påverka Pb:s isotopsammansättning. 11. Rangordna följande strålslag efter stigande LET-värde vid samma energi: α, β, γ, ν (p). Svar: LET-värdet sjunker i den givna serien. Kasta om ordningen så har vi svaret.

2 Del B 1. Ett 04 Tl-preparat hade aktiviteten.7 kbq kl 100 den 1/ Den 9/ mättes preparatet med en GM-detektor varvid pulser erhölls under 5 minuter. Ett annat 04 Tl-preparat med okänd aktivitet mättes strax efteråt med samma detektor (identiska betingelser) under 10 minuter varvid 4800 pulser registrerades. Detektorn gav sedan 1090 pulser under 10 minuter utan något radioaktivt preparat. Vad var aktiviteten (Bq) hos det okända preparatet? (10p). Bq sec yr (från nuklidkartan eller fig. 5.1 i läroboken) λ Det kända preparatets avklingning (bara hela månader): t. yr 1 ln( ) λ = sec 1 t =.333 yr A Bq A. nu A 0 exp( λ. t ) A nu = Bq R bak min R oknt min R bak = sec R nu 5. min R bak R nu = sec 1 R bak R oknt = sec 1 Nu gäller: R nu = A nu *ψ och R oknt = A oknt *ψ; dividera dessa ekvationer för att eliminera ψ och lös ut A oknt :. A oknt ψ. A nu ψ R oknt R A. oknt R oknt A nu A = nu R oknt Bq nu

3 13. Vid ett sjukhus elueras rutinmässigt 99m Tc från en isotopgenerator. Enligt tillverkaren kan generatorn leverera 800 GBq när den anländer till sjukhuset kl 0600 var måndag morgon. Eluering sker tidigast kl 0800 och tar bara en minut. Eluatet uppsamlas i en flaska med höjd = diameter = cm placerad i en blybehållare med ett centralt hålrum som exakt passar till flaskans yttermått. Hur stor minsta väggtjocklek bör denna ha om man kan tolerera en högsta doshastighet på msv/h på behållarens yta? (99mTc har 0.004% av alla sönderfall via β - ) (10p). Svar: 99mTc är dotter till 99Mo (t 1/ 66.0 h). Sönderfall från kl 0600 till kl 0800 ( timmar) minskar aktiviteten från 800 GBq till 800. exp. ln( ) = GBq. Enligt boken (sid 56) leder praktiskt taget alla sönderfall av Mo till 99m Tc som sönderfaller via 14 kev IT i > 99% av alla fall. Dosraten, D prick, på avståndet x blir då: Bq sec 1 Gy. joule kg 1 B 1 (Första approximation) A Bq n 1 k Gy. m. Bq 1. sec 1 (ur fig. 7. för MeV γ) ρ gm. cm 3 µ ρ. cm. gm 1 (för Pb enl fig. 6.17) µ. cm. gm 1. ρ µ = m 1 För vårt Pb-skydd gäller dessutom: x m d D..... prick A 1 B exp( µ. d ) k n Men kravet i uppgiften var att D prick = mgy/h x D... prick 10 3 Gy hr 1 D prick = Gy. sec 1 A D.... prick B exp( µ. d ) k n Lös denna ekvation map d grafiskt eller numeriskt, t. ex m d A Funk( d ). B. exp( µ. d ). k. n D m d prick Sök nu nollstället för Funk(d) grafiskt eller numeriskt genom att lägga in Funk(d) på fickräknaren. Här visar jag en vanlig numerisk metod som kallas intervallhalvering. Inte snabb, men enkel. d low m d high m Två gissade startvärden på d Funk d low = m sec 3 Funk d high = m sec 3 d avg Funk d avg = m sec 3 d low d avg d avg Funk d avg = m sec 3 Funk d avg = m sec 3 Funk d avg = m sec 3 Teckenväxling har skett, beräkna och prova nu medelvärdet, d avg. Felet är ännu inte försumbart i jämförelse med D prick Positivt, varför lösningen ligger ovanför detta värde, ersätt d low med d avg och

4 Funk d avg = m sec 3 d low d avg d avg Funk d avg = m sec 3 Funk d avg = m sec 3 d low d avg d avg Positivt, varför lösningen ligger ovanför detta värde, ersätt d low med d avg och Positivt, varför lösningen ligger ovanför detta värde, ersätt d low med d avg och Funk d avg = m sec 3 Felet kan nu anses försumbart i jämförelse med D prick, ty: Funk d avg = % D prick d avg = m Beräkna nu relaxationslängden, µ*d, och uppskatta storleken på B. µ. d avg = Ur fig. 6.0 uppskattas B till ca 1. (högra log-skalan) B 1. Ny beräkning ger nu d = m. Relaxationslängden blir nu Skillnaden i B måste vara liten och noggrannheten i fig. 6.0 medger inget nytt B-värde, varför svaret blir 4.6 mm.

5 14. Boetten till en "guldklocka", vikt 15.0 g, och ett prov innehållande 1 g rent guld placerades tillsammans under 1 dygn nära en AmBe källa omgiven av paraffinmoderator. Vid mätning av boetten med en HPGe-detektor erhölls 110 pulser netto i toppen med energin 41 kev (198Au). Mätningen påbörjades 15.0 minuter efter uttag ur bestrålningsanordningen och skedde under 0 minuter. Guldprovet mättes exakt på samma plats som boetten under 15 minuter med början 90.0 minuter efter uttag. Därvid erhölls 005 pulser netto i toppen med energin 41 kev. Vad var boettens guldhalt i %? (10p). m boett gm m std. 1 gm t irr. 1 day..695 day λ 0. min = ln( ) ( ur nuklidkartan för 198 Au. Längsta mättiden var 0 minuter, vilket är försumbart i förhållande till ) R boett min R boett = sec R std 15. min R std =.8 sec 1 Tidsfördröjningarna innan mätningen började är: t std min t boett min Nu gäller för samma mätuppställning: R boett = A boett *ψ, och R std = A std *ψ För n-aktivering och avklingning gäller samma t irr, σ och φ i båda fallen och om p Au är guldhalten i boetten: m std R..... std ψ. N M A σ φ 1 exp λ. t irr exp λ. t std wau m. boett p Au R..... boett ψ. N M A σ φ 1 exp λ. t irr exp λ. t boett wau Efter division av dessa ekvationer erhålles: R boett m. boett p Au. R std m std 1 exp λ. t irr. exp λ. t boett 1 exp λ. t irr. exp λ. t std Här är bara p Au (halten guld i boetten) okänd och kan därför beräknas: p Au R boett m. std R. std m boett exp λ. t boett. exp λ. t std p Au = p Au =.76 %

6 15. Vid undersökning av hjärnfunktionen hos ett medvetslöst trafikoffer, kroppsvikt 85 kg, injicerades 00 MBq 99mTc som NaTcO 4 lösning i en halsven. Uppskatta helkroppsekvivalentdosen om 99mTc antages vara jämnt fördelat i kroppen omedelbart efter injektionen med en biologisk halveringstid på 4 timmar. Försumma strålning som lämnar kroppen via huden. (10p) Lösning (använd effektiv medellivslängd för att slippa integrera): Bq sec 1 kev joule Gy joule. kg 1 Sv. joule kg 1 msv Sv m kropp. 85 kg A Bq t. hfys 6.01 hr t. hbiol 4 hr E. γ 14 kev ln( ) ln( ) λ eff t hfys t hbiol = λ eff sec 1 ln( ) eff eff = λ eff hr För den effektiva medellivslängden, τ eff, gäller då: 1 τ eff τ = λ eff sec eff Antalet sönderfall i kroppen blir nu: N A. 0 τ eff N = Vilket ger en total helkroppsdos som är: E. γ N D D = Gy m kropp För nuklider som bara utsänder γ-strålning (låg LET), fördelas jämnt i kroppen och där strålningsförlusterna till omgivningen försummas kan ekv. 18. förenklas, ty både Σw T och w R är då 1, varför H E (Sv) = D(Gy), sid 48 i läroboken: H. E 1 D H E = Sv eller H E = 1.34 msv