Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fysik. Laboration 4. Radioaktiv strålning"

Transkript

1 Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning , 7.04 em Fysik Laboration 4 Radioaktiv strålning Laborationens syfte är att ge dig grundläggande kunskap om: Radioaktiva strålningens ursprung Olika typer av radioaktiv strålning Olika strålningstypers egenskaper Detektion av radioaktiv strålning Skydd mot radioaktiv strålning Inverkan av radioaktiv strålning på biologisk vävnad Utförande: laborationen utföres gemensamt Före laborationen: Läs igenom denna handledning Namn Utfört Godkänd av Inst. för Teknisk Fysik 1(8)

2 Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning , 7.04 em Radioaktiva strålningens ursprung Radioaktiv strålning finns överallt i vår omgivning. Människan har alltid varit utsatt för radioaktiv strålning. Strålningen kommer från rymden, marken, på senare tid från människans verksamhet (gruvor, kärnkraftverk, kärnvapen, sjukvård, etc.) och från radioaktiva ämne i kroppen. Fenomenet radioaktivitet upptäcktes av Henri Bequerel år Radioaktivitet är beteckning för processer i vilka atomkärnor sönderfaller under utsändande av olika typer av joniserande strålning, radioaktiv strålning. Alfa-strålning består av heliumkärnor, beta-strålning består av elektroner eller positroner, och gammastrålning är kortvågig elektromagnetisk strålning. Radioaktivt sönderfall är en spontan process, genom vilken instabila eller radioaktiva atomkärnor av ett grundämne omvandlas, söderfaller, på ett bestämt sätt till atomkärnor av ett annat grundämne och radioaktiv strålning. Den sönderfallande atomkärnan brukar kallas moderkärna och de atomkärnor som bildas genom moderkärnas sönderfall kallas för döttrar. En atomkärna är uppbyggd av protoner och neutroner. Dessa partiklar betecknas med ett gemensamt namn nukleoner. Protonens laddning är positiv och till beloppet lika stor som elektronens laddning. Neutronen är elektriskt neutral. Protoners och neutroners massa är nästan 2000 gånger större än elektronens och därför en atoms massa är praktiskt taget lika med massan av atomens nukleoner. Ett grundämne klassificeras entydigt av sitt kärnladdningstal eller atomnummer Z, vilket är lika med antalet protoner i kärnan. Antalet neutroner i en kärna betecknas med N. Antalet nukleoner (Z+N) kallar kärnans masstal. En kärna med ett visst värde på Z och N kallas nuklid. Nuklider med samma värde på Z men med olika värde på N utgör samma grundämne och kallas ämnets isotoper. Isotoper kan vara stabila eller instabila, radioaktiva. De observerade atomkärnor kan delas in i två grupper: a) Stabila kärnor som inte tenderar att spontant sönderfalla b) Instabila eller radioaktiva kärnor som spontant undergår någon typ av kärnsönderfall och övergår i andra kärnor Atomkärnan och atomkärnans stabilitet Atomkärnor har normalt formen av en sfär, vissa kärnor kan ha en avlång form. En atomkärnas radie sträcker sig från ~10-15 m för väte till sex gånger större för uran. Kärnan är tätpackad med nukleoner. I figuren bredvid visas en bild av en atomkärna med många protoner och ännu fler neutroner. Nukleonerna befinner sig mycket nära varandra i en atomkärna. Från ellära vet du att två positivt laddade partiklar (t.ex. protoner), som ligger mycket nära varandra, repellerar varandra med en kraft som brukar kallas Coulombkraft. Hur kan då en atomkärna hålla ihop? Varför flyger protonerna inte ifrån varandra när en så stor kraft verkar mellan dem? Att en atomkärna håller ihop beror på att en ännu starkare attraktiv kraft verkar mellan nukleonerna. Denna kraft kallas stark växelverkan och den verkar mellan två neutroner, två protoner eller mellan en proton och en neutron. En schematisk bild av en atomkärna bestående av positivt laddade protoner och elektriskt neutrala neutroner. Proton A både attraherar och repellerar proton B, men huvudsakligen repellerar proton C. Ju större avstånd mellan A och C desto instabilare är kärnan. Stark växelverkan är mer komplex och annorlunda i sin verkan än Coulombkraften. Denna kraft är starkare än Coulombkraft när nukleoner befinner sig mycket nära varandra. Den är som starkast när Inst. för Teknisk Fysik 2(8)

3 Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning , 7.04 em nukleonerna befinner sig på kortare avstånd från varandra än m, medan den är praktiskt taget noll vid ett större avstånd. Coulombkraften däremot avtar långsamt med växande avståndet mellan protonerna. För att en atomkärna skall vara stabil måste effekten av Coulombkrafterna vara mindre än av stark växelverkan. Så länge protonerna befinner sig nära varandra, så som är fallet i små atomkärnor, dominerar alltså den starka växelverkan. I stora atomkärnor kan protonerna å andra sidan befinna sig på längre avstånd från varandra, och därmed blir Coulombkrafterna dominerande. Detta medför att stora atomkärnor inte är lika stabila som små. Neutronerna spelar en viktig roll för en atomkärnas stabilitet. Eftersom neutronerna är elektriskt neutrala, är kraften mellan dem och andra nukleoner attraktiv (endast stark växelverkan). Därför spelar neutronerna rollen av något slags cement i atomkärnan. Ungefär de 20 lättaste atomkärnorna har lika stort antal protoner och neutroner. För att större atomkärnor skall förbli stabila måste antalet neutroner vara större än antalet protoner för att kompensera den repulsiva Coulombkraften. Så, ju tyngre en kärna är desto fler neutroner har den. Till exempel har metallen vismut (Bi), har 83 protoner och 126 neutroner. När fler och fler protoner finnes i en kärna, nås så småningom en punkt där balansen mellan den attraktiva starka växelverkan och den repulsiva Coulombkraften inte längre kan upprätthållas genom ökande antal neutroner atomkärnan blir instabil och omvandlas spontant till en annan atomkärna, genom att möblera om sin interna struktur. Detta spontana sönderfall eller omvandling kallas radioaktivitet. Den största stabila kärna med det största antal protoner, 83 stycken, är just vismut. Alla kärnor med flera protoner än 83 är instabila och sönderfaller. Halveringstid T 1/2 och radioaktivt sönderfall Radioaktivt sönderfall är en spontan process som inte kan påverkas av yttre parametrar såsom temperatur, tryck, magnetiskt fält, kemiska reaktioner, etc. En radioaktiv nuklids sönderfallshastighet karakteriseras av halveringstiden T 1/2, den tid som krävs för att hälften av de aktiva nukliderna i ett preparat har sönderfallit. Radioaktiva nuklider har mycket olika halveringstider, det finns isotoper som har halveringstid på några miljondels sekund, medan isotopen uran 238 (U-238) har halveringstiden 4.5 miljarder år. Bilden till höger visar ett diagram för isotopen radium 226 (Ra-226) som har halveringstid 1620 år och i figuren nedan visas sönderfallsserien för uran. Radioaktiva kärnor karaktäriseras av att de så småningom sönderfaller, omkommer, varvid nya kärnor bildas. Experimentellt har man funnit att sönderfallshastigheten dn/dt är alltid proportionell mot antalet radioaktiva kärnor N i ett preparat, dvs.: -dn/dt = λn (1) där λ är sönderfallskonstanten för radioaktiv kärna i frågan. Sönderfallskonstanten är relaterad till halveringstiden genom: T 1/2 = ln2/λ Det spelar ingen roll vid vilken tidpunkt efter kärnornas skapande observationen utförs. Sannolikheten för en kärna att omkomma inom nästkommande intervall är alltid konstant vilket tolkas som att åldrandets fenomen saknas i mikrokosmos. Om antalet kärnor vid tiden t = 0 är N 0 fås efter integrering av (1): "! t N N # e = 0 Inst. för Teknisk Fysik 3(8)

4 Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning , 7.04 em där N är antalet kvarvarande kärnor vid godtycklig tid t. Detta är den s.k. sönderfallslagen. Olika typer av radioaktiv strålning Radioaktiva kärnor sänder ut tre typer av strålning: alfa (α), beta (β) och gamma (γ). Dessa har olika egenskaper som man upptäckte genom att man lät en kollimerad stråle från ett radioaktivt preparat passera genom ett magnetfält. Denna effekt kan användas för att dela upp strålningen från en radioaktiv kärna i dess olika beståndsdelar vilket visas schematiskt i figuren bredvid. Figuren nedan visar α-sönderfallskedjan för uran, en av de tre i naturen förekommande α- sönderfallskedjorna. Sönderfallskedjan avslutas med stabil isotop 206 Pb. Inst. för Teknisk Fysik 4(8)

5 Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning , 7.04 em Uppgift1: Egenskaper av olika strålningstyper Beskriv noggrant de olika strålningstyper och hur man kan stoppa eller dämpa dessa: α-strålning: β-strålning: γ-strålning:.. Radon Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radium bildas när uran 238 sönderfaller. I figuren ovan visas uran 238 sönderfallsserie. Radongasen sönderfaller i sin tur till andra radioaktiva grundämne, Po, etc., som kallas för radondöttrar. Det är radondöttrarna som fastnar i dina luftvägar om du andas in radonhaltig luft. Det är alfastrålningen som avges vid sönderfallet av radondöttrarna som är skadlig och kan orsaka lungcancer. Även andra organ i kroppen får en stråldos från radon men risken för skada är mindre. Radon är näst efter tobaksrökning den vanligaste orsaken till lungcancer. Från det att någon utsatts för radon till dess att lungcancer kan påvisas tar det år. SSI bedömer att omkring 500 lungcancerfall per år orsakas av radon i bostäder. Bedömningen grundas främst på resultat från epidemiologiska undersökningar i bostäder, i första hand på de svenska studier som presenterats av Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet. Radon i inomhusluft står för den största andelen av den totala stråldosen till befolkningen i Sverige. Det luktar inte, syns inte och smakar ingenting. Radon kan komma från marken, byggnadsmaterialet eller hushållsvattnet. För att upptäcka radon måste mätningar göras. I början av juni 2002 antog riksdagen propositionen Vissa inomhusmiljöfrågor (2001/02:128). För radon finns två mål angivna. Radonhalten i skolor och förskolor ska vara lägre än 200 Bq/m 3 senast år 2010 Radonhalten i bostäder ska vara lägre än 200 Bq/m 3 senast 2020 Gå gärna till SSI:s hemsida Där finner du utförlig information om radon i bostäder, rapporter, förordningar och föreskrifter för gränsvärden i olika sammanhang. På denna sida finns också kunskap om radioaktiv strålning, mätning och dos. Här nedan finns en tabell från SSI:s hemsida med gränsvärden för radon i luft. Inst. för Teknisk Fysik 5(8)

6 Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning , 7.04 em Gränsvärden och riktvärden radon i luft 200 Bq/m 3 Högsta radonhalt i befintliga bostäder och lokaler som används för allmänna ändamål; Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2004:6 (M) samt SOSFS 1999:22 (M). 200 Bq/m 3 Högsta radonhalt i nya byggnader; föreskrifter BFS 1993:57 Med ändringar t.o.m. BFS 2002:19, BBR Bq/m 3 Högsta radonhalt på arbetsplatser; Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:17 pdf 380Kb 2,5 MBqh/m 3 och år Högsta exponering för radon i gruvor och underjordsanläggningar under utförande; Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:17 pdf 380Kb. Motsvarar ca 1500 Bq/m 3 i radongas vid en arbetstid av 1600 timmar per år. Detektion av radioaktiv strålning Det finns ett antal anordningar som kan användas för att detektera partiklar (α- och β-strålning) och fotoner (γ-strålning). Detektionen av radioaktiv strålning är grundad på jonisation som strålningen ger upphov till när den träffar materia. Gemensamt för alla typerna av strålning är att dessa när de tränger in i materia åstadkommer de jonisation och/eller excitation av materiens atomer samtidigt som de förlorar energi. Vid jonisation tillförs atomer i strålningens väg så mycket energi att en eller flera elektroner lämnar sin atom och det bildas positivt laddade joner. Man får alltså fria elektroner, negativt laddade, och joner, positivt laddade. Det är denna jonisationsprocess som är orsaken till de skadliga effekter som radioaktiv strålning orsakar när den träffar levande celler. Den mest förekommande detektorn i dessa sammanhang är Geiger-Mueller räknaren, GM detektorn. En schematisk bild av denna detektor visas i figuren nedan. GM-räknaren består av en gasfylld cylinder (t.ex. argongas). Man låter radioaktiv strålning falla in i cylindern genom ett tunt fönster (ett speciellt material) i cylinderns ena sida. I mitten finns en trådelektrod som hålls på en hög positiv spänning relativt cylinderns mantel. När en högenergetisk partikel eller foton faller in i cylindern joniserar den argonatomerna. En elektron som frigjorts genom jonisation accelereras av det elektriska fältet som finns mellan anoden och katoden mot den positiva elektroden och skapar en elektrisk puls i detektorns elektroniska krets. Pulserna räknas med en räknare. Antalet pulser är proportionellt mot preparatets aktivitet. Aktiviteten mäts i Bequerel, 1 Bequerel är ett sönderfall per sekund. Vad kallas den effekt som är resultat av strålningens växelverkan med materia?. Beskriv denna process Inst. för Teknisk Fysik 6(8)

7 Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning , 7.04 em Dämpning av γ-strålning γ-strålningen kan inte stoppas lika lätt som α- och β-strålning, den kan bara dämpas vid passagen genom materia. γ-strålningen växelverkar med materia på ett annat sätt än laddade partiklar, γ- strålningen är inte direkt joniserande, utan energi avlämnas till partiklar som i sin tur kan jonisera sin omgivning. γ-strålningens växelverkan med materia är komplex och vi nöjer oss här med att säga att hur mycket strålning som absorberas beror på typen av material som används för dämpning och strålningen energi. Bly är en bra absorbator av γ-strålning. Strålningens intensitet I avtar exponentiellt med tjockleken av det dämpande materialet. Processen kan beskrivas matematiskt I = I 0 exp(! µ x) där µ är den s.k. linjära dämpningskoefficienten. Detta samband beskriver monoenergetisk, kollimerad γ-strålning. Uppgift 2: Bestämning av blyets absorptionskoefficient för γ-strålning I denna uppgift skall demonstreras på ett mycket enkelt sätt absorptionen av γ-strålningen i bly. Observera att detta är ett mycket förenklat experiment avsett endast för att belysa effekten dämpning av γ-strålning. Med hjälp av GM-räknaren kan vi mäta strålningens intensitet före och efter genomgången genom ett visst material med viss tjocklek. Här används 5 mm tjocka blyplattor. Strålningen mäts före och efter passagen genom plattorna vilkas sammanlagda tjocklek är 5, 10 respektive 15 mm: Antal plattor. Tjocklek..Intensitet. Antal plattor Tjocklek.Intensitet. Antal plattor Tjocklek.Intensitet Antal plattor Tjocklek.Intensitet.. Plotta nu funktionen lni = lni 0 - µx i ett diagram. Detta bör ge en rät linje. Linjens lutningskoefficient ger absorptionskoefficienten µ för bly. Denna koefficient används vid beräkningar av tjockleken av det skyddande blyskiktet som är nödvändigt för att dämpa strålning till en nivå som är acceptabel vid arbetet med strålningen. Inverkan av radioaktiv strålning på biologisk vävnad Som nämnt ovan, är radioaktiv strålning farlig för människan därför att den jonisation som strålningen åstadkommer kan skada strukturen av cellernas molekyler. När celler utsätts för radioaktiv strålning kan de skadas allvarligt och till och med hela organets funktion kan rubbas. Graden av biologisk skada orsakad av joniserande strålning beror av flera faktorer som typen av strålning, strålningens energi, intensitet, bestrålningstid och typ av vävnad som strålningen träffar. Den biologiska inverkan strålningen har på levande cellmaterial är av två typer. Dels en direkt förändring, sönderslagning av biomolekyler - protein, DNA, RNA, osv.-, så att andra kemiska produkter uppkommer. Dels kemiska förändringar initierade med vatten som mellanprodukt. Det senare är av stor betydelse eftersom vatten utgör en stor del av innehållet i cellerna. Av vattnet bildas t.ex. fria radikaler som är mycket reaktiva. Dessa reagerar bl.a. med biomolekyler som då förändrar sin struktur. Allmänt kan sägas att vävnader stadda i snabb utveckling är mer strålningskänsliga än vävnader som växer långsamt (jmf. blodbildande organ och nervceller). För att kunna jämföra skador orsakade av olika strålningstyper används begreppet relative biological effectiveness (RBE). Inst. för Teknisk Fysik 7(8)

8 Tekniskt basår, Laboration 4: Radioaktiv strålning , 7.04 em RBE beror på den joniserande strålningens natur, energi samt på typen av bestrålad biologisk vävnad. RBE används tillsamman med absorberad dos i syfte att spegla strålningens skaldliga karaktär. Produkten av RBE och absorberad dos (uttryckt i rad) kallas biologically equivalent dose Tabellerna nedan och till höger visar RBE för några vanliga typer av strålning samt biologically equivalent dose Inst. för Teknisk Fysik 8(8)

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

PRODUKTION OCH SÖNDERFALL

PRODUKTION OCH SÖNDERFALL PRODUKTION OCH SÖNDERFALL Inom arkeologin kan man bestämma fördelningen av grundämnen, t.ex. i ett mynt, genom att bestråla myntet med neutroner. Man skapar då radioisotoper som sönderfaller till andra

Läs mer

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Radon. Vad är radon? Hälsorisker 2012-11-07. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Radon 1 Vad är radon? Kommer från radium-226, radioaktivt grundämne Dess atomkärnor faller sönder utan yttre påverkan Ädelgasen radon bildas Radonet sönderfaller till radondöttrar, som består av radioaktiva

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1

Samhällsbyggnadskontoret informerar. Radon 2007:1 Samhällsbyggnadskontoret informerar Radon 2007:1 Radon Radon ädel men farlig gas Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva ämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar,

Läs mer

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet

Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet Radonguiden Kortfattad information till dig som bor i villa eller lägenhet RADONGUIDEN Det vore så mycket lättare, om radon var grönt... Radon märks inte. Men det kan vara skadligt för din hälsa. I den

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun

Radonmätningar i skolor och förskolor. i Trelleborgs kommun Radonmätningar i skolor och förskolor i Trelleborgs kommun Miljöförvaltningens rapport nr 1/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 3 LAGSTIFTNING 4 GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 5 DISKUSSION

Läs mer

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande). STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Materiens Minsta Byggstenar, 5p. Lördag den 15 juli, kl. 9.00 14.00 Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna

Läs mer

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri 1 Inledning Med gammaspektrometern kan man mäta på gammastrålning. Precis som ett GM-rör räknar gammaspektrometern de enskilda fotonerna i gammastrålningen.

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

GAMMASPEKTRUM 2008-12-07. 1. Inledning

GAMMASPEKTRUM 2008-12-07. 1. Inledning GAMMASPEKTRUM 2008-12-07 1. Inledning I den här laborationen ska du göra mätningar på gammastrålning från ämnen som betasönderfaller. Du kommer under laborationens gång att lära dig hur ett gammaspektrum

Läs mer

1. Mätning av gammaspektra

1. Mätning av gammaspektra 1. Mätning av gammaspektra 1.1 Laborationens syfte Att undersöka några egenskaper hos en NaI-detektor. Att bestämma energin för okänd gammastrålning. Att bestämma den isotop som ger upphov till gammastrålningen.

Läs mer

Det är skillnad på Radioaktivitet och Radioaktiv strålning

Det är skillnad på Radioaktivitet och Radioaktiv strålning Vad är radon? Efter att en person hörde av sig till mig med frågor om speciellt Gammastrålning från Blåbetong började jag fundera och leta efter mer information, men fann att det skrivits väldigt lite

Läs mer

Kärnfysikaliska grunder för radioaktiva nuklider

Kärnfysikaliska grunder för radioaktiva nuklider Institutionen för medicin och vård Avdelningen för radiofysik Hälsouniversitetet Kärnfysikaliska grunder för radioaktiva nuklider Gudrun Alm Carlsson Department of Medicine and Care Radio Physics Faculty

Läs mer

Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR!

Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR! Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR! 1 Introduktion = Ni kanske har hört nyheten i somras att mina kollegor i CERN hade hittat Higgspartikeln. (Försnacket till nobellpriset) = Vad är Higgspartikeln

Läs mer

Radioaktivitet, stabila isotoper, inmärkning

Radioaktivitet, stabila isotoper, inmärkning KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Biomedicinutbildningen: Allmän och organisk kemi Radioaktivitet, stabila isotoper, inmärkning Isotoper har mycket stor användning

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen

Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen Tor-Leif Runesson Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen Räddningsverket 1 Boken Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen ersätter brandmannaskolans paket: Olycka med radioaktiva ämnen,

Läs mer

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0] Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

Räddningstjänst vid olyckor med radioaktiva ämnen

Räddningstjänst vid olyckor med radioaktiva ämnen Hans Källström Tor-Leif Runesson Räddningstjänst vid olyckor med radioaktiva ämnen Hans Källström, f. 1955, tjänstgör sedan 2009 som kursutvecklare för farliga ämnen - CBRNE vid utbildningsenheten vid

Läs mer

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna...

Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... För att få väl godkänt ska du också kunna... Periodiska systemet Betygskriterier - Periodiska systemet För att få godkänt ska du... Veta vad atomer är för något, rita upp en modell av en atom. Veta skillnaden mellan en atom och en jon. Känna till

Läs mer

Strålning. Radioaktivitet och strålskydd NATIONELLT RESURSCENTRUM I FYSIK LUNDS UNIVERSITET 2015

Strålning. Radioaktivitet och strålskydd NATIONELLT RESURSCENTRUM I FYSIK LUNDS UNIVERSITET 2015 Strålning Radioaktivitet och strålskydd NATIONELLT RESURSCENTRUM I FYSIK LUNDS UNIVERSITET 2015 Strålning Radioaktivitet och strålskydd 2015 Laborationen Strålning av Nina Reistad är licensierad under

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod F0006T Kursnamn Fysik 3 Datum LP4 10-11 Material Laborationsrapport radioaktivitet Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Sammanfattning

Läs mer

PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst

PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst PROTOKOLL Mätning och utvärdering av Radonförekomst Fastighetsbeteckning: Radonsäte 1:1 Fastighetens adress: Radongatan 1 111 11 Radonköping Fastighetsägare: Radium Radondotter Fastighetsuppgifter Personuppgifter

Läs mer

-RADON- Seminarierapport i miljömedicin och epidemiologi 2005-11-23

-RADON- Seminarierapport i miljömedicin och epidemiologi 2005-11-23 Seminarierapport i miljömedicin och epidemiologi 2005-11-23 -RADON- Läkarprogrammet T4, HU, Linköping Basgrupp 8 Asp Kristina Eriksson Jenny Lindell Astrid Nilsson John Persson Emma Svensson Carin Sammanfattning

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

Demonstration: De magnetiska grundfenomenen. Utrustning: Tre stavmagneter, metallkulor, mynt, kompass.

Demonstration: De magnetiska grundfenomenen. Utrustning: Tre stavmagneter, metallkulor, mynt, kompass. 1. Magnetism Magnetismen som fenomen upptäcktes redan under antiken, då man märkte att vissa malmarter attraherade vissa metaller. Nuförtiden vet vi att magneter också kan skapas på konstgjord väg. 1.1

Läs mer

2. Fysikens historia. 2.1 Antikens naturfilosofer

2. Fysikens historia. 2.1 Antikens naturfilosofer 2. Fysikens historia Redan under förhistorisk tid hade man tillräckliga matematiska redskap för att skapa kalendrar och förutspå astronomiska fenomen. Man försökte dock inte förklara dem vetenskapligt.

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; SSI FS 1998:5 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen

Läs mer

attraktiv repellerande

attraktiv repellerande Magnetism, kap. 24 Eleonora Lorek Magnetism, introduktion Magnetism ordet kommer från Magnesia, ett område i antika Grekland där man hittade konstiga stenar som kunde lyfta upp järn. Idag är magnetism

Läs mer

Laborationskurs i FYSIK B

Laborationskurs i FYSIK B Laborationskurs i FYSIK B Labbkursen i fysik består av 6 laborationer. Vid varje labbtillfälle (3 stycken) utförs 2 laborationer. Till alla laborationer skall fullständiga laborationsrapport skrivas och

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Linköpings universitet Hälsouniversitetet Läkarprogrammet, termin 4 Ht 2008

Linköpings universitet Hälsouniversitetet Läkarprogrammet, termin 4 Ht 2008 Linköpings universitet Hälsouniversitetet Läkarprogrammet, termin 4 Ht 2008 Radon, passiv rökning och lungcancer Om hälsoriskerna med radon i bostadshus samt design av epidemiologisk studie om passiv rökning

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Laboration 4: Intervallskattning och hypotesprövning

Laboration 4: Intervallskattning och hypotesprövning Lunds tekniska högskola Matematikcentrum Matematisk statistik Laboration 4 Matematisk statistik AK för CDIFysiker, FMS012/MASB03, HT14 Laboration 4: Intervallskattning och hypotesprövning Syftet med den

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

absorbera Absorbera betyder ungefär uppta. En svart yta absorberar ljus. Mjuka material absorberar ljud.

absorbera Absorbera betyder ungefär uppta. En svart yta absorberar ljus. Mjuka material absorberar ljud. Ordlista absorbera Absorbera betyder ungefär uppta. En svart yta absorberar ljus. Mjuka material absorberar ljud. acceleration Acceleration hos ett föremål kan i fysiken vara en förändring av farten eller

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet farligt?

Hur länge är kärnavfallet farligt? Hur länge är kärnavfallet farligt? Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals till miljontals år. Dvs. vi har en spännvidd mellan olika uppgifter

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. NATIONELLT

Läs mer

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket

Radon i vatten. Strålsäkerhetsmyndigheten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Radon i vatten i samarbete med Socialstyrelsen, Boverket, Sveriges geologiska undersökning och Livsmedelsverket Innehåll Vad är radon?... 3 Radonets egenskaper... 3 Gräns- och riktvärden... 3 Stråldoser

Läs mer

(44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058. ningsskriften publicerad nummer TUö UvU

(44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058. ningsskriften publicerad nummer TUö UvU SVERIGE [B] (11)UTLÄGGNINGSSKRIFT 7711902-2 (19) S E (51) Internationell klass 2 G 0 1 T 1 / 0 2 / / G 0 1 T 7 / 1 2 (44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058 ningsskriften publicerad

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Laboration 4: Intervallskattning och hypotesprövning

Laboration 4: Intervallskattning och hypotesprövning LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK LABORATION 4 MATEMATISK STATISTIK AK FÖR CDIFYSIKER, FMS012/MASB03, HT12 Laboration 4: Intervallskattning och hypotesprövning Syftet med den

Läs mer

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp 2002-06-12 KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI, Mantorp Övergripande mål Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin förmåga att se

Läs mer

FYSIK. Lokal kursplan för ämnet Fysik. Kungsmarksskolan. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven:

FYSIK. Lokal kursplan för ämnet Fysik. Kungsmarksskolan. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven: Kungsmarksskolan FYSIK Lokal kursplan för ämnet Fysik. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven: - utvecklar kunskap om begreppen tid, rum, materia. tyngd, massa,

Läs mer

NÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information.

NÅGRA FAKTA OM RADON. Radonhalt i vatten se särskild information. September 2010 NÅGRA FAKTA OM RADON Vad är radon och hur farligt är det? Radon är en ädelgas som bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur i så kallade

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende.

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem ett av de vanligaste skälen till ett ohälsosamt boende. i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket Innehåll Är det farligt

Läs mer

Fältrapport Geoteknisk undersökning Detaljplan för del av Kyrkostaden 1:1, Storumans kommun Uppdragsnummer: 10192673

Fältrapport Geoteknisk undersökning Detaljplan för del av Kyrkostaden 1:1, Storumans kommun Uppdragsnummer: 10192673 Detaljplan för del av Kyrkostaden 1:1, Storumans kommun Uppdragsnummer: 10192673 2014-04-09 Upprättad av: Daniel Svensson Granskad av: Joakim Alström RAPPORT Detaljplan för Del av Kyrkostaden 1:1 Kund

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

Väteatomen. Matti Hotokka

Väteatomen. Matti Hotokka Väteatomen Matti Hotokka Väteatomen Atom nummer 1 i det periodiska systemet Därför har den En proton En elektron Isotoper är möjliga Protium har en proton i atomkärnan Deuterium har en proton och en neutron

Läs mer

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................

Läs mer

Guld. fabriker. Kosmos nya

Guld. fabriker. Kosmos nya aktuell forskning Kosmos nya Guld fabriker Hur skapas materian runt omkring oss? Vissa kända metaller bildas på alldeles oväntade ställen, visar den senaste forskningen. Stephan Rosswog förklarar. Sedan

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

INFORMATION OM RADONMÄTNING

INFORMATION OM RADONMÄTNING INFORMATION OM RADONMÄTNING Innehåll sid Vad är radon? 1 Hur farligt är radon? 1 Varför bör jag mäta? 1 När bör jag mäta? 1 Statens strålskyddsinstitut rekommenderar 2 Våra radonkällor 3 Våra strålkällor

Läs mer

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.

Idealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform. Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell

Läs mer

2 NEWTONS LAGAR. 2.1 Inledning. Newtons lagar 2 1

2 NEWTONS LAGAR. 2.1 Inledning. Newtons lagar 2 1 Newtons lagar 2 1 2 NEWTONS LAGAR 2.1 Inledning Ordet kinetik används ofta för att beteckna läranom kroppars rörelse under inflytande av krafter. Med dynamik betcknar vi ett vidare område där även kinematiken

Läs mer

Materiens Struktur II Del II Atomkärnan och kärnprocesser

Materiens Struktur II Del II Atomkärnan och kärnprocesser Materiens Struktur II Del II Atomkärnan och kärnprocesser 2 Innehåll II Atomkärnan och kärnprocesser 5 II.1 Inledning....................................... 5 II.2 Kärnpartiklar....................................

Läs mer

DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II. Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält

DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II. Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

MILJÖREDOVISNING 2008. Gammadata Mätteknik AB

MILJÖREDOVISNING 2008. Gammadata Mätteknik AB MILJÖREDOVISNING 2008 Gammadata Mätteknik AB Innehållsförteckning Ve r k s a m h e t o c h b a k g r u n d...4 Ra d o n o c h c e s i u m...6 Mi l j ö påv e r k a n...8 Ve r k s a m h e t e n s t j ä n

Läs mer

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005 Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun Göteborg den 15 september 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö-

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer

Gäller fr.o.m. 2014-01-27. Nedanstående som pdf. 1. Föreskrifter Föreskrifterna nedan är listade för kännedom.

Gäller fr.o.m. 2014-01-27. Nedanstående som pdf. 1. Föreskrifter Föreskrifterna nedan är listade för kännedom. Gäller fr.o.m. 2014-01-27 Nedanstående som pdf 1. Föreskrifter Föreskrifterna nedan är listade för kännedom. SSMFS 2008:27 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna

Läs mer

Släpp aldrig in radon i huset!

Släpp aldrig in radon i huset! Icopal Gas- och radonmembran Släpp aldrig in radon i huset! Unika lösningar från Icopal vid nybyggnation Radon är problemet Osynlig och luktfri radioaktiv gas Den finns nästan överallt; i marken, luften

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

RADONUNDERSÖKNING I JAKOBSTADSNEJDEN 2004-2005

RADONUNDERSÖKNING I JAKOBSTADSNEJDEN 2004-2005 RADONUNDERSÖKNING I JAKOBSTADSNEJDEN 2004-2005 Sammanställt av: Leif Karlström, ansvarig för radontalkot. MALMSKA HÄLSO- OCH, PB 111, INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Vad är radon 3. Hur kommer radon

Läs mer

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse Information Innehåll: fasta tillståndets fysik med fokus på halvledarfysik. Dioder, solceller, transistorer... Lärare: Martin Leijnse (föreläsare,

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende

Vägen till ett radonfritt boende Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket

Läs mer

RadonDagen Gävle 2011-09-27

RadonDagen Gävle 2011-09-27 RadonDagen Gävle 2011-09-27 Innehåll Innehåll: Vem är jag? Vilka är Landauer Nordic Hur mycket ska jag mäta? Mäta med spårfilmsdetektor Per Nilsson Landauer Nordic Vilka är Landauer Nordic? Start 1986

Läs mer

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Av hänsyn till copyright innehåller den inga foton. Med vänlig

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende

Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende Vägen till ett radonfritt boende Hur du upptäcker och åtgärdar radonproblem en av de vanligaste orsakerna till ett ohälsosamt boende Statens strålskyddsinstitut i samarbete med Socialstyrelsen och Boverket

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Radonprogram för Sjöbo kommun

Radonprogram för Sjöbo kommun Radonprogram för Sjöbo kommun INLEDNING Bakgrund Mot bakgrund av det nationella miljömålet God bebyggd miljö har ett antal regionala delmål och åtgärdsförslag tagits fram. Regionalt delmål nr 9 som tagits

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Bakgrund utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 Nummer 1 April 2008 Årgång 21 Sekretariat/distribution

Läs mer

Elektriska signaler finns i våra kroppar.

Elektriska signaler finns i våra kroppar. Ellärans grunder Elektriska signaler finns i våra kroppar. Från örat till hjärnan när vi hör Från ögonen till hjärnan när vi ser När vi tänker och gör saker sänds elektriska signaler från hjärnan till

Läs mer

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1

Läs mer

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning

BANDGAP 2013-02-06. 1. Inledning 1 BANDGAP 13--6 1. Inledning I denna laboration studeras bandgapet i två halvledare, kisel (Si) och galliumarsenid (GaAs) genom mätning av transmissionen av infrarött ljus genom en tunn skiva av respektive

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera

Läs mer