AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET JUNI 5/2001. Semester. efter disputation för Kerstin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET JUNI 5/2001. Semester. efter disputation för Kerstin"

Transkript

1 aktum AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET JUNI 5/2001 Semester efter disputation för Kerstin

2 L LEDAREN Omslagsbild Rolf Eklund I förra numret vidrörde vi det pågående arbetet med kartläggningen av så kallade långtidsfriska vid universitetet, en kartläggning som nu hunnit bli färdig. Arbetet är ett exempel på ett nytt sätt att närma sig arbetsmiljöproblematiken, först ut i Sverige var fyra företag inom Stora-koncernen i samarbete med Volvo Personvagnar. Efter att perspektivbytet från sjuka till friska visat sig vara framgångsrikt och att vinsterna blivit betydande, har detta nya sätt att se på saken rönt uppmärksamhet i hela landet, så också vid Umeå universitet. aktum AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET JUNI 5/2001 Ansvarig utgivare Ulla Nordlinder Redaktör Jonas Ericson tel Adress Informationsenheten Umeå universitet Umeå Tel (vx) Fax Kartläggningen vid universitetet har utförts på uppdrag av Enheten för personal- och organisationsutveckling. Resultatet visar att drygt hälften av oss kan klassas som långtidsfriska. Den visar också att det finns färre långtidsfriska kvinnor än vad det gör män, och vår befattning på arbetet är av betydelse. En person högt uppe på den akademiska stegen tenderar att ha färre sjukdagar än till exempel en lokalvårdare. Ålder spelar däremot ingen roll, enligt rapporten. Läs mer om det på sidan fyra. I detta nummer, det sista före semestern, delar vi i vanlig ordning utrymmet med vetenskapsjournalisternas Debut. Aktum gör ett besök hemma i profilen Kerstin Södermans trädgård och pratar damfotboll och skador, och vi hör efter på campus vad folk ska göra i sommar. För nu är den här, hett efterlängtad av redaktören under frostiga majmornar på cykeln på väg till jobbet. Även om din semester inte börjar på fredag, så är detta redaktionens sista chans att önska en glad och varm sommar! Jonas Ericson, redaktör Redaktion Jonas Ericson Stefan Lybeck Carina Dahlberg Redaktionsråd Kristina Sjögren Camilla Norrbin Barbro Renkel Gunnel Grelsson Tommy Ericsson Dan Frost Kjell Grankvist Jan Mannberg Tipsa gärna redaktionen! Layout Ateljé 293, Umeå universitet Repro Umerepro Bild & Media Tryck Tryckeri City Upplaga ISSN AKTUM JUNI 5/2001

3 Färre studenter i höst Antalet sökande till fristående kurser hösten 2001 minskade med 24 procent jämfört med förra hösten. Minskningen till utbildningsprogrammen ligger runt 15 procent. Prognosen visar att universitetet under innevarande år kommer att ha studenter färre jämfört med uppdraget vilket ekonomiskt motsvarar 40 miljoner kronor under takbeloppet. Det innebär att den överproduktion som finns inom vissa fakulteter kommer att vara förbrukad efter år Det innebär i sin tur att en fortsatt minskning av antalet studenter nästa år slår direkt mot universitetets ekonomi. Situationen förbättras något om höjningen av prislapparna inom humaniora och samhällsvetenskap blir verklighet. Höjningen beräknas motsvara sju miljoner. Stödet till moderna språk, språkstödet, minskas från 3 miljoner kronor till omkring 2,7 miljoner. Minskningen beror dels på ett minskat antal studenter dels på att stödet även utgått till nordiska språk och litteraturvetenskap. Fortsatt stöd till Miljöhögskolan Det pågår en utredning om Miljöhögskolan som kommer att utgöra underlag för beslut om Miljöhögskolans fortsatta verksamhet. Universitetsstyrelsen har dock beslutat att ge Umeå Miljöhögskola kronor i fortsatt basstöd för perioden under förutsättning att styrelsen för SLU fattar motsvarande beslut om kronor. Ny antagningsordning fastställd Universitetsstyrelsen fastställde en ny antagningsordning för forskarutbildning vid Umeå universitet. Antagningsordningen har under våren arbetats fram av en arbetsgrupp. Studentrepresentanterna föreslog en skrivning om så kallade skuggdoktorander, de som inte blir antagna till forskarutbildning men som arbetar under forskarutbildningsliknande förhållanden. Detta bland annat för att stärka deras rättssäkerhet. De önskade också en skrivning om att handledarna som lägst ska ha docentkompetens. Rektor fick i uppdrag att utifrån studenternas yrkanden och med ledning av styrelsens diskussion återkomma med ett förslag vid nästa sammanträde. Den nya antagningsordningen kommer snart att finnas tillgänglig på Internet. från ledningen Umeå School of Public Health Universitetsstyrelsen har beslutat att inrätta Umeå School of Public Health vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Den huvudsakliga utbildningskomponenten kommer att utgöras av det redan befintliga magisterprogrammet i folkhälsovetenskap. Ett blir tu institution delas Den nuvarande institutionen för medicinsk biovetenskap delas. Under institutionen för biovetenskap kommer de nuvarande enheterna för klinisk kemi, medicinsk genetik och patologi samt de forskargrupper inom medicinsk kemi och biofysik som önskar flytta till den nya byggnaden 6M att ligga kvar. Institutionen för medicinsk kemi och biofysik kommer att innefatta merparten av de forskargrupper som i dag ingår i den enheten. Nytt utbildningsprogram Styrelsen ställer sig principiellt positiv till inrättandet av ett utbildningsprogram för kris- och konflikthantering, 140 poäng. När programmet ska starta är ännu inte klart. En arbetsgrupp kommer att utarbeta innehåll och förutsättningar för programmet mer i detalj. Ådalen föreslås bli programmets etableringsort. Kulturanalys nytt program Styrelsen beslutade att inrätta utbildningsprogrammet kulturanalys. Humanistiska fakulteten kommer att ansvara för programmet. Det finns ännu inte något beslut när utbildningen ska starta. Programmet är fyraårigt och ger en generell kulturanalytisk kompetens med profilområden inom bland annat ekonomi, vård och kultur. Ny dekanus och prodekanus Universitetslektor Staffan Uvell har utsetts till ny dekanus för teknisk-naturvetenskaplig fakultet och professor Hans Wolf-Watz till prodekanus. Staffan Uvell som tidigare var prodekanus ersätter Petter Gustafsson som slutat på egen begäran. Jämställdhetsrådet Kommittén för jämställdhetsfrågor byter namn till Jämställdhetsrådet. Även ny titel för Gunilla Alm, som nu blir jämställdhetssamordnare. AKTUM JUNI 5/2001 3

4 Nytt friskt perspektiv Istället för att bara undersöka de långtidssjukskrivna har nu Enheten för personal- och organisationsutveckling, POU, vänt blicken åt motsatt håll. Anders Sjöström, Elizabeth Selander och Agneta Lundgren. För att råda bot på arbetsmiljöproblemen breddar vi perspektivet, säger personalkonsulent Anders Sjöström. Det är givande att undersöka de som sällan är sjukskrivna också. I slutet av maj lades sista handen vid en statistisk kartläggning av så kallade långtidsfriska vid universitetet. Den har utförts av Agneta Lundgren, praktikant från Programmet för personal- och arbetslivsfrågor, under handledning av Anders Sjöström och Elizabeth Selander, personalkonsulent respektive personalkonsult vid POU. Detta är ett första steg i en ny riktning. Fokus ligger ofta på de långtidssjukskrivna, men det är också viktigt att se på dem som sällan eller aldrig är sjuka för att lära sig mer om vilka arbetsmiljöfaktorer som är viktiga för hälsan, säger Agneta och får medhåll från Elizabeth och Anders. Definitionen hon använt i sin studie är denna: För att räknas som långtidsfrisk ska personen ha varit anställd i tre år och inte haft en enda sjukdag de senaste två åren. Egentligen är långtidsnärvarande ett bättre ord, men vi har valt att använda benämningen långtidsfriska eftersom det är ett vedertaget begrepp. Benämningen långtidsfriska myntades för ungefär tio år sedan när fyra företag ur Stora-koncernen tillsammans med Volvo Personvagnar gjorde en liknande undersökning. Det handlar om preventiva åtgärder, att satsa resurser på personalen innan problemen har blommat ut. På så sätt kan stora vinster göras, både mänskliga och ekonomiska. Enligt lagen ska vi hjälpa dem redan sjuka, men det är inte alltid lika självklart att göra större satsningar på dem som fortfarande är friska. Och ungefär den mentaliteten gäller i hela landet, menar Anders. Agneta har jämfört sina resultat med de resultat som kartongbruket Stora Enso utanför Avesta fick när de gjorde en liknande studie. Kvinnorna vid Umeå universitet är långtidsfriska i mindre utsträckning än männen, säger Agneta, medan det på Stora Enso inte syns någon skillnad mellan könen. Vad gäller ålder visar ingen av studierna på några skillnader. Det handlar om preventiva åtgärder, att satsa resurser på personalen innan problemen har blommat ut Däremot syns skillnader vad gäller befattningarna, en professor har färre sjukdagar än till exempel en lokalvårdare. Är sedan professorn man och lokalvårdaren kvinna, blir differensen ännu tydligare. Bland professorerna finns det 80 procent långtidsfriska medan det bland lokalvårdarna bara finns 14 procent. Av det totala antalet anställda är drygt 52 procent långtidsfriska. Men mörkertalen finns där också. En person som har möjlighet att jobba hemifrån när hon eller han är lite krasslig sjukskriver sig kanske inte, medan en person som inte har den möjligheten, som till exempel en lokalvårdare, måste göra det. För att kartläggandet av långtidsfriska ska bli effektivt måste det brytas ner på institutionsnivå och dessutom ske kontinuerligt, säger Elizabeth. Vi kan dra vissa slutsatser utifrån vår studie, men den ställer också nya frågor som vi inte kan besvara ännu. De anställda kan delas upp i tre grupper: Långtidssjukskrivna, långtidsfriska och den tredje gruppen som består av de som hittas däremellan. De långtidssjukskrivna rekryteras ur de två andra grupperna och det är viktigt att identifiera vilka olika insatser som krävs för att hantera problem i respektive grupp. De anställda som är sjukskrivna under en längre tid utgör en väldigt liten del av de anställda, och dem har vi följt i ungefär 10 år, säger Elizabeth. Nu vill vi göra samma sak med de långtidsfriska, men det är upp till organisationen att avgöra hur vi ska gå vidare. TEXT JONAS ERICSON FOTO ROLF EKLUND 4 AKTUM JUNI 5/2001

5 SULFS RUTA S R Vi står till förfogande när Umeå universitet arrangerar vetenskapliga konferenser och kongresser. Genom våra kontaktnät ordnar vi de praktiska arrangemangen, säger Kerstin Forsén Öberg, marknadsansvarig vid Umeå Convention Bureau. UMEÅ CONVENTION BUREAU I Umeå Convention Bureau, som grundades 1994 och är en ekonomisk förening, samarbetar flygbolag, hotell, konferensanläggningar, taxibolag, aktivitetsföretag, festvåningar, resebyråer, köpmän, Umeå turistbyrå, Umeå kommun och Umeå universitet. Syftet är att arrangera konferenser och kongresser i Umeå. Vetenskapliga konferenser med Umeå Convention Bureau Byrån är en marknadsföringsorganisation, som har skapat ett nätverk av flygbolag, hotell, taxibolag, konferensanläggningar, resebyråer och aktivitetsbolag i syfte att locka hit och arrangera konferenser och kongresser i universitetsstaden Umeå. Vi har funnits i dryga fem år och verksamheten utvecklas kontinuerligt. Umeå är i dag en av Sveriges största konferensstäder. Med universitetets hjälp kommer vi att bli än mer attraktiva. Här finns många nyckelpersoner med internationella kontakter, fortsätter Kerstin Forsén Öberg. I Danmark är det meriterande för en forskare att locka en vetenskaplig konferens till sitt lärosäte och vi hoppas på detsamma här. Umeå universitet bäst i test Svenska gymnasieelever minns Umeå universitet bäst. Detta visar en undersökning som Mediacom gjort på uppdrag av Chalmers. Frågan Vilka högskolor och universitet kommer du ihåg att du har fått informationsmaterial ifrån? ställdes till 500 avgångselever på alla gymnasieprogram i hela Sverige. Flest personer, hela 190 stycken, svarade att de kom ihåg Umeå universitet. Därefter följde Lunds universitet, Linköpings universitet och på Kerstin Forsén Öberg berättar att byrån i princip står till förfogande utan kostnad. Vi ordnar även så kallade visningsresor hit till Umeå för konferensarrangörer, så att de på plats för se vad vår stad har att erbjuda. Umeå Convention Bureau vill främst arbeta genom personliga kontakter och ambassadörer, som lämpligt nog kallas umbassadörer. Dessa umbassadörer är nyckelpersoner i olika branscher i Umeå, inom och utom universitet, som genom sina nationella och internationella kontakter kan initiera konferenser och kongresser i Umeå. TEXT STEFAN LYBECK FOTO ROLF EKLUND delad fjärde plats Uppsala universitet och Lunds tekniska universitet. Jag är både överraskad och glad, säger informationschef Ulla Nordlinder. Det här tyder på att satsningen på en omfattande annonskampanj i kvällspressen i våras gett resultat. Många är tveksamma till reklam, jag också. Men jag tror att det är viktigt att komplettera vår seriösa information med mer traditionell reklam för att öka kunskapen om att vi finns. Tål du inte skämt, va? Dom har tagit ifrån mig allt! Det är inte längre kul att arbeta! Jag tänker inte delta. Inga onödiga möten eller extra insatser. Jag gör mitt jobb inte mer! Ungefär så kan det låta när jag blir uppringd av någon medlem som känner sig illa behandlad eller förbisedd. Rösten är spänd och fylld med tillbakahållet raseri. Vad är det då som utmärker personerna som kränker dem? De är nog i stort sett vem som helst. Den stora skillnaden är att den som kränker medvetet är ute efter att förringa någon, medan den så kallade vardagskränkaren kanske inte menar något illa. Kränkarens taktik kan liknas vid klassiska härskarstrategier som syftar till att förminska en människa. Den som utsätts för det kan vara en forskare som utfört goda prestationer och som omnämns i medierna, men nästan aldrig får någon positiv uppmärksamhet av sina kollegor. Ett annat exempel är den framgångsrike forskaren som nästan dagligen görs ned av sina arbetskamrater. Vad har han att komma med? Han är ju bara expert på att skriva om samma sak, men på olika sätt. Det är väl ingen konst! En lärare mötte på en personalfest raljanta kommentarer om sitt utseende. När han sa att det kändes obehagligt fick han till svar att det skulle han väl tåla och förresten skulle han inte vara så självupptagen! Här blev kränkningen dubbel. Inte nog med att han tvingades höra hånfulla kommentarer, utan hans upplevelse underkändes också. Kränkningar är mer än förtal. Ibland kan det handla om en oklar arbetsorganisation. En lärare förbigås gång efter annan och får inte de arbetsuppgifter som i vanliga fall följer med hennes kompetens och befattning. Vad händer när vi förminskar en annan människa? En sak är viktig att komma ihåg, och det är att vi reagerar på olika sätt. Vi måste därför tänka på vad vi säger, skriker och skriver till varandra, för kränkta människor samarbetar inte. Förnedrade människor bidrar inte till det gemensamma arbetet. De vänder de andra ryggen och skyddar sig. Kränkta människor är någon annanstans. Dörren till arbetsrummet hålls stängd. De söker upp andra universitet för att där bidra med sin kreativitet och energi. Oavsett vad man tycker om sina arbetskamrater får man inte behandla dem hur som helst. Vi får absolut inte ta död på varandras arbetslust. Det är därför facket ser allvarligt på kränkande särbehandling. Inger Ehn Knobblock Ordförande SULF/Umeå AKTUM JUNI 5/2001 5

6 N U NYTT FRÅ N UNIVERSITETSVÄ RLDEN Universitet i Laos vill fortbilda i Umeå Landets enda universitet, National University of Laos, behöver fortbilda sina lärare och har via SIDA vänt sig till Umeå universitet och SLU med förhoppningen att kunna inleda samarbete. Kontakten kommer som en sidoeffekt av den SIDA-konferens om kapacitetsuppbyggnad som ägde rum i Umeå för omkring ett år sedan. Laotierna är främst intresserade av samarbete med fakulteterna för lärarutbildning, samhällsvetenskap respektive humaniora samt för SLU:s del med skogsvetenskap och jordbruksvetenskap. National University of Laos har studenter och 800 lärare, men bara 22 har doktorsexamen och 139 masterexamen. Det övergripande målet är nu att höja lärarkårens formella kompetens. Mer information ges av Karl-Erik Renhorn, Internationellt samarbete, <karl Yrkesinriktad examen föreslås i högskolan En särskild yrkeshögskoleexamen bör införas i högskolan. Det föreslår utredaren Hasse Odenö, rektor vid Mälardalens högskola. Examen ska bygga på nuvarande yrkesteknisk högskoleexamen (YTH), men breddas mot nya områden. Utbildningen skall kunna ges både som YTH idag till studenter med yrkeserfarenhet från särskild bransch, men också till studenter som kommer direkt från gymnasiet. Den bör omfatta högskolepoäng och ingå i högskolans ordinarie utbud. Behovet av yrkesinriktad utbildning är stort på arbetsmarknaden. Kvalificerad yrkesutbildning (KY) finns sedan tidigare och är en viktig utbildningsform, men arbetsmarknaden efterfrågar också yrkesinriktad högskoleutbildning. Lärarbrist och avhopp på datautbildningar Lärarbrist, många avhopp och låg examensfrekvens är några av problemen vid landets datautbildningar, det visar en utvärdering som Högskoleverket har gjort. Generellt sett håller utbildningarna dock mycket hög kvalitet och endast två lärosäten får allvarliga anmärkningar. Högskoleverket har gjort en omfattande utvärdering av landets datavetenskapliga utbildningar. Tolv lärosäten ingår i utvärderingen och både grund- och forskarutbildning har granskats. Utbildningarna är i allmänhet av god kvalitet och utvecklas just nu starkt. Bristen på lärare inom det datavetenskapliga området är akut och de lärare som finns har en mycket stressig arbetssituation. Många med den rätta kompetensen väljer att arbeta inom industrin istället, där efterfrågan på datavetare är stor och lönerna högre. Kritik till Växjö och Lund Särskilt svårt med lärarkapaciteten har Växjö universitet som sedan några år tillbaka saknar ett antal disputerade lärare. Med anledning av detta riktar Högskoleverket kritik mot universitetet. Även Lunds universitet får kritik för sin organisation som tycks förhindra en positiv utveckling av ämnet. Umekurator med i Överklagandenämnden Margareta Söderström, kurator vid Studenthälsan vid Umeå universitet, har av regeringen utsetts till ledamot i Överklagandenämnden för studiestöd. Syftet med nämnden, som innefattar sju personer, är att öka rättssäkerheten och tryggheten för de studerande i samband med att det nya studiestödsystemet träder i kraft den 1 juli i år. Överklagandenämnden för studiestöd inrättades den 1 maj i år och finns i Härnösand. Ny rektor för Teaterhögskolan i Stockholm Regeringen har utsett Olle Jansson, 36 år, till rektor för Teaterhögskolan i Stockholm från och med den 1 januari 2002 till och med den 31 december Nya bedömningar av forskningsprojekt universtitetsvärlden Vetenskapsrådets bedömning av forskningsprojekt ska ställas till universitetens och högskolornas förfogande. Det är innebörden i en av paragraferna i ett nyligen tecknat avtal mellan Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och Vetenskapsrådet. Syftet är att ytterligare öka kvaliteten på forskningen. I universitetens och högskolornas arbete med prioriteringar kan det här vara ett viktigt material, säger Bo Sundqvist, vice ordförande i SUHF. I Vetenskapsrådets uppdrag ingår att främja utveckling av svensk forskning, och generaldirektör Pär Omling betonar att det handlar om en samverkan med universitet och högskolor. Detta är ett sätt, bland många andra, att bidra till en hög kvalitet av svensk grundforskning med hjälp av forskarnas egna bedömningar. Analysarbete innan finansiering Drygt ansökningar om finansiering beräknas i år komma till Vetenskapsrådet. Ansökningarna bedöms av framstående och aktiva forskare från relevanta discipliner, de värderar den vetenskapliga kvaliteten och lägger förslag om vilka projekt som ska få medel (omkring en femtedel av ansökningarna). Det är ett omfattande analysarbete som utförs och SUHF och Vetenskapsrådet anser att detta bör kunna komma till användning även vid universitetens och högskolornas egna prioriteringar. Gemensamt arbete Samtalen om att använda Vetenskapsrådets kvalitetsbedömningar inleddes i samband med förhandlingarna kring full kostnadstäckning. Men mycket återstår att lösa innan ett färdigt förslag är klart: Hur ska samverkan i praktiken gå till? Hur ska ett material baserat på kvalitetsutlåtanden och prioriteringar se ut? I vilka sammanhang ska universitet och högskolor använda sig av materialet? Det är komplexa frågeställningar och vi ska nu tillsammans börja arbetet med att utforma ett mer konkret förslag, säger Pär Omling. 6 AKTUM JUNI 5/2001

7 M R MILJÖ RUTAN Universitetets ansträngningar att rekrytera studenter direkt från gymnasieskolorna är viktiga. Och kvalitet måste få gå före kvantitet, det skriver sex PA-studenter i sin rapport, gjord på uppdrag av Studentcentrum. Pernilla Persson, Lisa Eliasson, Carola Nilsson, Pia Zickerman, Matilda Nilsson, och Anna- Lena Westberg, samtliga studenter på det så kallade PA-programmet, är författare till rapporten I valet och kvalet en studie av universitets- och högskoleinformation och dess inverkan på val till högre studier. Miljökvalitetsmål Nu har regeringen lämnat propositionen Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier 2000/01:130 till riksdagen. Den innehåller förslag till delmål, åtgärder och strategier som behövs för att uppnå miljökvalitetsmålen. Regeringens mål är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, de är formulerade utifrån den miljöpåverkan som naturen tål och definierar det tillstånd för den svenska miljön som miljöarbetet ska sikta mot. Gymnasieinformation lönar sig Studenterna från Programmet för personal- och arbetslivsfrågor har funnit att gymnasieeleverna vid den så kallade informationsdagen, då olika universitet och högskolor presenterar sig, befinner sig på olika nivåer i valprocessen, och det påverkar hur de tar till sig informationen. För att gymnasieeleverna ska kunna utnyttja informationsdagen till fullo, är det viktigt att få informationen i tid, så att valprocessen inte resulterar i ett förhastat beslut. PA-studenterna rekommenderar Umeå universitet att målgruppsanpassa sin information, att ge informatörerna rätt verktyg för att nå ut med informationen och att informationen bör vara kvalitativ istället för kvantitativ. RESULTAT FRÅ N RAPPORTEN För att detta ska vara genomförbart, bör samordningen mellan universitetet och de aktuella gymnasieskolorna utvecklas och fördjupas. Informationsdagen handlar om ett samarbete, där parterna måste ta hänsyn till varandras önskemål. Rapporten omfattar tre gymnasieskolor i norra Sverige och kallas av konfidentiella skäl för Närskolan, Kustskolan och Inlandsskolan. Studie- och yrkesvägledare samt elever har intervjuats. Studie- och yrkesvägledarna är nyckelpersoner i sammanhanget och fyller en viktig funktion, eftersom de fungerar som en förbindelselänk mellan universiteten och eleverna i avgångsklasserna. TEXT STEFAN LYBECK FOTO ROLF EKLUND Det är ekonomiskt försvarbart och motiverat av Umeå universitet att bedriva information vid gymnasieskolorna i Norrland. Varje år satsar StudentCentrum cirka kronor på denna typ av information. Informationsdagen påverkar rekryteringen av nya studenter. Umeå universitet skall ställa högre krav på de skolor vi besöker. Umeå universitet vill träffa elever från skolans samtliga gymnasieprogram, inklusive vuxenstuderande under informationsdagen. Elever på praktiska program och Komvux ska inte prioriteras bort i förhållande till elever på de teoretiska programmen. Detta för att motarbeta den ökande sociala snedrekryteringen. Miljöaspekter i den högre utbildningen Miljöledningssystem i statlig förvaltning införs successivt vid högskolor och forskningsråd, 1999 omfattade det 21 högskolor och ett forskningsråd. Ett miljöstyrningssystem är ett hjälpmedel för att planera, organisera och driva miljöarbetet på ett systematiskt sätt. Redovisningarna från de högskolor och universitet som startat detta, visar att införande av ett sådant system fäster fokus på miljöfrågorna. Mälardalens högskola blev i april 1999 som första svenska myndighet miljöcertifierad enligt ISO Malmö högskola har en tydlig miljöprofil och har startat ett kretsloppsprogram för blivande kretsloppsexperter. Ytterligare exempel är Högskolan i Kalmar där miljövetenskap och miljöteknik är centrala områden. Institutionen för teknik finns i det nya teknikhuset Teknikum. Byggnaden är en arbetsplats för cirka 650 studenter och anställda. Genom att använda bland annat separering på toaletterna, avfallssortering, energisnål teknik och lokal vattenrening har kretsloppen kunnat slutas. Ytterligare ett gott exempel på högskolor och universitet som arbetar aktivt med miljöfrågor är Umeå universitet som tillsammans med SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) har inrättat Umeå miljöhögskola. Källa: Hållbara Sverige, Regeringskansliet miljösamordnare AKTUM JUNI 5/2001 7

8 M Å NADENS PROFIL M P Dotterns skada visade vägen till forskning TEXT STEFAN LYBECK FOTO ROLF EKLUND Skador i damfotboll Fotboll är idag den mest populära lagsporten för kvinnor i Sverige och ligger på tredje plats vad gäller antalet spelare. När dottern Maria som 14-åring skadade knät i fotboll, började sjukgymnasten Kerstin Söderman fundera över skador inom damfotbollen. Nu har hon disputerat i ämnet och kommit fram till slutsatsen att unga flickor debuterar för tidigt i seniorsammanhang. Kerstin Södermans doktorsavhandling, med titeln The female soccer player. Injury pattern, risk factors and prevention, har syftet att studera kvinnliga fotbollsspelare vad gäller basala karakteristika, skademönster, riskfaktorer för skada, skadeförebyggande åtgärder och konsekvenserna av främre korsbandsskada hos unga spelare. Slutsatser Kvinnliga fotbollsspelare har högre bentäthet än icke-aktiva kvinnor. Fotbollsspelarna var starkare i muskulaturen både på lårets framsida och baksida. De flesta skador (86 procent) inträffar under match. Match- och träningskvoten var betydligt högre hos de unga kvinnliga spelarna jämfört med seniorspelarna. Kvinnliga fotbollsspelare som får främre korsbandsskador i unga år skadar sig relativt ofta när de spelar på seniornivå. Cirka två tredjedelar av de främre korsbandsskadade spelarna hade två till sju år efter skadan slutat spela fotboll på grund av symptom från sitt skadade knä. Fotboll och idrott har alltid legat mig varmt om hjärtat. Så den här utvecklingen är bara logisk, inleder Kerstin när hon tar emot Aktums utsända hemma i den trevliga villan på Sandbacka. Låt oss titta på logiken och kronologin: Kerstin Söderman är född och uppvuxen i centrala Luleå, nära Hermelinskolan. Efter treårig samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet blev det två års sjukgymnastutbildning i Göteborg, där människorna voro trevliga men icke så den årstid som kallas vinter. Dragningen till Norrland var stark. Och eftersom man år 1974 fick kronor i bonus för ett års arbete som sjukgymnast i Umeå, så sökte jag hit. Mina arbetsplatser var reumaten, psyket och geriatriken, berättar Kerstin. Kärleken och äktenskapet förde sedan Kerstin till industristaden Västerås, där maken Jan fick jobb på ASEA. Kerstin arbetade som sjukgymnast. Efter nio år i Västmanland blev det Umeå igen för familjen som utökats med bar- nen Maria, Linda och Mikael. Åter vid NUS tjänstgjorde Kerstin på barnkliniken och habiliteringen. Pedagogik har alltid intresserat mig, därför var det naturligt att genomgå en vårdlärarutbildning åren 1986 och Därefter har jag bland annat fått vara med om att införa problembaserad undervisning vid sjukgymnastutbildningen vid Umeå universitet. Läraruppgiften innehåller som bekant ett moment av ständig utveckling och fördjupning. Ett projekt om korsbandsskador bland flickor i Västerbotten och dottern Marias fotbollsskada förde Kerstin in på forskarbanan. Nu har jag undersökt fysiska skador bland kvinnliga fotbollsspelare. Jag skulle vilja gå vidare och forska om fotbollens sociala betydelse för unga flickor. Tidigare umgicks flickor ofta två och två, det vill säga med sin bästis. Nu har den alltmer populära fotbollen skapat nya vanor och sociala mönster. Men vad händer när en ung tjej blir skadad och inte längre kan fortsätta att spela fotboll? 8 AKTUM JUNI 5/2001

9 Namn Ålder Yrke Aktuell Kerstin Söderman 48 år Sjukgymnast, högskoleadjunkt och forskare Doktorsavhandling om skador i damfotboll AKTUM JUNI 5/2001 9

10 Kerstin har kommit fram till vissa till synes kontroversiella slutsatser i sin avhandling. Enkelt uttryckt kan man säga att unga flickor debuterar för tidigt i seniorsammanhang. Detta gäller matchspel, där nästan alla skador (cirka 80 procent) sker. Mitt goda råd är att duktiga, ambitiösa och lovande tjejer gärna kan träna med seniorer, men vänta med att spela matcher med seniorlagen. Detta resonemang vill jag understryka med att konstatera att exempelvis korsbandsskador ger mycket allvarliga konsekvenser Fotbollen har en stor social betydelse för unga flickor. Här finns underlag för viktig forskning i framtiden, menar Kerstin Söderman. för framtiden. Många tvingas sluta med fotboll och en del kan inte idrotta eller motionera överhuvudtaget. Det finns grundläggande syften med att spela fotboll. Många unga tjejer vill kanske egentligen spela kvar i sitt gamla lag, men drivs samtidigt av både stimulans och socialt tryck att ta steget upp i seniorvärlden. Detta dilemma är kanske inte så lätt att hantera för en flicka i de tidiga tonåren. Kerstin, som själv fungerat som tränare i många år i Mariehems SK, har sett alltför många duktiga flickor sluta alldeles för tidigt. Nu försöker hon, genom sin forskning, hitta åtgärder som gör att fler fortsätter längre med den ädlaste av sporter: fotboll. Tillsammans gör vi verklighet av din idé Söker du ett smart sätt att utveckla en idé, samtidigt som du vill fortsätta med din forskning? Incitamentsavtal kan förvandla din idé till en kommersiell framgång. Våra olika avtalsmodeller innebär bl a att du slipper den ekonomiska risken samtidigt som du och din institution får möjlighet att ta del av den framtida vinsten. Vi vill att nästa stora uppfinning ska bli din. Hör av dig till oss på Uminova Center så berättar vi mer. Uminova Center Umeå universitet, Umeå Tel: Fax: E-post: Internet: BLIR NÄSTA STORA UPPFINNING DIN? 10 AKTUM JUNI 5/2001

Uppsala universitet, rektor Box 256 751 05 Uppsala

Uppsala universitet, rektor Box 256 751 05 Uppsala Uppsala universitet, rektor Box 256 751 05 Uppsala Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 08-563

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Dnr U 2013/471 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

januari 2015 Vision om en god introduktion

januari 2015 Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Inledning Under hösten 2014 genomförde Vision en enkät till drygt 10 000 av våra medlemar

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning

Läs mer

Masterprogrammet i molekylära tekniker inom livsvetenskaperna

Masterprogrammet i molekylära tekniker inom livsvetenskaperna Masterprogrammet i molekylära tekniker inom na 5MT15 Inrättad av rektor 2014-06-10 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-06-17 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-12-17 Sid 2 (5) 1. Basdata

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi (Doctoral studies in Sociology) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid

Läs mer

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Dnr U 2013/472 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetssstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna

Läs mer

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola Välkommen som doktorand vid LTH Lunds TEkniska Högskola 2 Välkommen som doktorand vid LTH Utgåva: höst 2013 Välkommen som doktorand vid LTH 3 Välkommen som doktorand vid LTH Jag är väldigt glad över att

Läs mer

Bilaga p Bilaga p Bilaga p. 276

Bilaga p Bilaga p Bilaga p. 276 Sid 1 (6) Anders Bergh, ordförande Maria Fällman Birgitta Bernspång Marianne Hultmark Carina Wallmark Patrick Mauritzon Anna Olson, sekreterare STIPENDIUM: 274. Beslut Stipendium inom grundutbildning för

Läs mer

KONGRESSBLADET. Sveriges näste statsminister besökte kongressen. 13 juni 2014

KONGRESSBLADET. Sveriges näste statsminister besökte kongressen. 13 juni 2014 KONGRESSBLADET 13 juni 2014 Sveriges näste statsminister besökte kongressen Under fredagseftermiddagen kom Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven till Byggnads kongress. Han talade om arbetsrätt

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Ledamot, ordförande Ledamot, vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Suppleant. Ärende Beslut/Åtgärd Föredragande/Dnr

Ledamot, ordförande Ledamot, vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Suppleant. Ärende Beslut/Åtgärd Föredragande/Dnr Sid 1 (6) Närvarande Anders Bergh Patrik Danielsson Kristina Lejon Lars Nyberg William Hansson Monia Letaief Diana Berggren Övriga Marianne Hultmark Hans Fällman Boa Drammeh, ordförande, vice ordförande

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET BESLUT 2013-08-27 Humanistiska fakultetsnämnden Romanska och klassiska institutionen

STOCKHOLMS UNIVERSITET BESLUT 2013-08-27 Humanistiska fakultetsnämnden Romanska och klassiska institutionen 1 Dnr Su-159-4.2.1-0053-13 STOCKHOLMS UNIVERSITET BESLUT 2013-08-27 Humanistiska fakultetsnämnden Romanska och klassiska institutionen Allmän studieplan för Utbildning på forskarnivå i romanska språk med

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet, perioden

Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén inom Vetenskapsrådet, perioden 2009-10-13 Diarienummer 122-2009-7671 Handläggare E. Nihlfors / C. Hall Vetenskapsrådet Lärosäten enligt sändlista Inbjudan att inkomma med förslag på ledamöter till Utbildningsvetenskapliga kommittén

Läs mer

Umeå universitet, rektor Umeå

Umeå universitet, rektor Umeå Umeå universitet, rektor 901 87 Umeå Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 08-563 085 34 teresa.edelman@hsv.se

Läs mer

Utskott E Arbetsmiljö, arbetsrätt, facklig utbildning med mera. Propositioner och motioner

Utskott E Arbetsmiljö, arbetsrätt, facklig utbildning med mera. Propositioner och motioner Utskott E Arbetsmiljö, arbetsrätt, facklig utbildning med mera Propositioner och motioner SULF:s Kongress 2012 UTSKOTTSUTLÅTANDE 2012-11-29 Utskott E Arbetsmiljö, arbetsrätt, facklig utbildning, m.m. Styrelsens

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnesdidaktik Inriktningar: biologi, fysik, kemi, datavetenskap, matematik och naturvetenskap. 1. Mål för utbildningen Kunskap och förståelse visa brett

Läs mer

Bilaga p Bilaga p Bilaga p Bilaga p.144

Bilaga p Bilaga p Bilaga p Bilaga p.144 Sid 1 (7) Anders Bergh, ordförande Maria Fällman Marianne Hultmark Lena Lundin Anna Olson, sekreterare STIPENDIUM: 141. Beslut Utannonsering av stipendium för postdoctor. Dekanus beslutar godkänna utannonsering

Läs mer

ITinstitutionen bit för bit

ITinstitutionen bit för bit ITinstitutionen bit för bit Institutionen för informations teknologi: världs ledande med en unik bredd och ett djupt vetenskapligt kunnande INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONS TEKNOLOGI unik bredd och unikt

Läs mer

Dnr A-~ ~~'tf/o1. Inför styrelsens beslut om lärarutbildningens organisation punkt 12

Dnr A-~ ~~'tf/o1. Inför styrelsens beslut om lärarutbildningens organisation punkt 12 Dnr A-~ ~~'tf/o1 Inför styrelsens beslut om lärarutbildningens organisation Nedanstående kortfattade information syftar till att ge styrelsen en viss bakgrund till varför lärarutbildningens organisation

Läs mer

Institutionen för kulturgeografi och ekonomiska geografis handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald under 2016

Institutionen för kulturgeografi och ekonomiska geografis handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald under 2016 HANDLINGSPLAN 2016-04-05 Dnr STYR 2016/597 1 Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Institutionen för kulturgeografi och ekonomiska geografis handlingsplan för jämställdhet, likabehandling

Läs mer

ATT SKRIVA SITT CV. En guide och lathund för att skriva sitt CV så att det blir läst. Valentino Berti. Rekryteringskonsult på MSemploy Sweden

ATT SKRIVA SITT CV. En guide och lathund för att skriva sitt CV så att det blir läst. Valentino Berti. Rekryteringskonsult på MSemploy Sweden ATT SKRIVA SITT CV En guide och lathund för att skriva sitt CV så att det blir läst Av Valentino Berti Rekryteringskonsult på MSemploy Sweden Grunder Ett CV skall på ett enkelt och lättförståeligt sätt

Läs mer

OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR. Tillsammans gör vi Västsverige starkare

OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR. Tillsammans gör vi Västsverige starkare OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR Tillsammans gör vi Västsverige starkare ETT PÅGÅENDE BRAIN- DRAIN FÖR GÖTEBORG För att öka förståelsen för hur studenterna ser på sina utsikter har Västsvenska Handelskammaren

Läs mer

Blandade omdömen av Umeå universitets utbildning i biologi, fysik, kemi, kostvetenskap, miljövetenskap och statistik

Blandade omdömen av Umeå universitets utbildning i biologi, fysik, kemi, kostvetenskap, miljövetenskap och statistik Sid 1 (11) Blandade omdömen av Umeå universitets utbildning i biologi, fysik, kemi, kostvetenskap, miljövetenskap och statistik Biologi Dietistexamen, kostvetenskap, nutrition Fysik Kemi Miljövetenskap

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Ekonomisk-historiska institutionen

UPPSALA UNIVERSITET Ekonomisk-historiska institutionen UPPSALA UNIVERSITET Ekonomisk-historiska institutionen Forskarutbildningen i ekonomisk historia Underdokument till studieplanen, antaget av institutionsstyrelsen september 2004 och reviderad oktober 2007

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statsvetenskap, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statsvetenskap, 240 högskolepoäng GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i statsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i BIOMEDICIN Biomedicine Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för hälsa, medicin och vård den 8 maj 2007 (dnr CF 62-259/2007).

Läs mer

Diarienummer STYR 2014/973

Diarienummer STYR 2014/973 Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)

Läs mer

Läkarutbildningen måste

Läkarutbildningen måste Läkarutbildningen måste Den här artikeln kan också läsas på Nylegitimerad svensk läkare får numera inte arbeta självständigt i Finland Det kommer att ske genomgripande förändringar av den svenska läkarutbildningen.

Läs mer

Beslut om MFS-stipendier 2009 per lärosäte och institution Beviljat 2009

Beslut om MFS-stipendier 2009 per lärosäte och institution Beviljat 2009 Blekinge tekniska högskola International Office/ Enheten för Externa Relationer 14 10 4 396 000 Chalmers tekniska högskola Teknikens Ekonomi & Organisation 6 6 0 168 000 Chalmers tekniska högskola Institutionen

Läs mer

Att bygga en generell examen

Att bygga en generell examen Att bygga en generell examen - TANKAR OM HUR EN GENERELL EXAMEN FÅR RÄTT INNEHÅLL Anna Selfvén Allmän studievägledare, Lunds universitet Allmän studievägledning LU -Vad kan jag välja utifrån mina intressen?

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

2014-09-19. Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet om följande anställningsordning.

2014-09-19. Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet om följande anställningsordning. BESLUT Dnr STYR 2014/676 1 2014-09-19 Universitetsstyrelsen Lunds universitets anställningsordning Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Praktiken gav anställningsbara ingenjörer

Praktiken gav anställningsbara ingenjörer Praktiken gav anställningsbara ingenjörer Publicerad: 2012-11-19 10:13 Regeringen har på försök återinfört gymnasieingenjörsexamen på tjugo skolor. Praktiken får toppbetyg av de flesta elever under det

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATISK STATISTIK MED INRIKTNING INDUSTRIELL STATISTIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATISK STATISTIK MED INRIKTNING INDUSTRIELL STATISTIK. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATISK STATISTIK MED INRIKTNING INDUSTRIELL STATISTIK TFN-ordförande 2007-06-21 1 Ämnesområde Matematisk statistik omfattar sannolikhetsteori och statistik,

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i beräkningsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i beräkningsvetenskap Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.4-1421-14 Datum 2014-10-10 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp Fastställd av institutionsstyrelsen

Läs mer

Dnr: LNU 2012/359. Anställningsordning. för anställning av lärare vid Linnéuniversitetet. Beslut 2011-12-08 Reviderad 2012-09-27

Dnr: LNU 2012/359. Anställningsordning. för anställning av lärare vid Linnéuniversitetet. Beslut 2011-12-08 Reviderad 2012-09-27 Dnr: LNU 2012/359 Anställningsordning för anställning av lärare vid Linnéuniversitetet Beslut 2011-12-08 Reviderad 2012-09-27 Innehåll för anställning av lärare vid Linnéuniversitetet 1 1 GRUNDLÄGGANDE

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i pedagogik Ämnesbeskrivning Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt i universietets lokala regler för utbildning på forskarnivå. I universitetets arbets-, besluts- och delegationsordningar

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE På väg mot VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård

Läs mer

DOKTORERNAS SYSSELSÄTTNING TIO ÅR EFTER DISPUTATIONEN 2004 RAPPORT OKTOBER 2016

DOKTORERNAS SYSSELSÄTTNING TIO ÅR EFTER DISPUTATIONEN 2004 RAPPORT OKTOBER 2016 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN DOKTORERNAS SYSSELSÄTTNING TIO ÅR EFTER DISPUTATIONEN 2004 RAPPORT OKTOBER 2016 V 2016/798 Fakultetssekreterare Henrik Tallgren Inledning I många år har sagts att si eller

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som bygger på samspel

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

IBG:s jämställdhetsplan omfattar personalen som är anställd vid IBG-kansliet och studenter på olika nivåer.

IBG:s jämställdhetsplan omfattar personalen som är anställd vid IBG-kansliet och studenter på olika nivåer. JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2008-2009 INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING Institutionen för biologisk grundutbildning (IBG) organiserar och ansvarar för grundläggande utbildning i biologi - bioteknik - bioinformatik

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i molekylärbiologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i molekylärbiologi Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-366-14 Datum 2014-03-20 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1 (7) 2009-02-19 Dnr SU 29-0405-09 Stockholms universitet Studentavdelningen Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1. Inledning Stockholms universitet - Det öppna universitetet

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012-2014

Jämställdhetsplan 2012-2014 Jämställdhetsplan 2012-2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 Institutionen för data- och systemvetenskap Jämställdhetsplan 2012-14 Enligt högskolelagen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Idrottsvetenskap med inriktning samhällsvetenskap och humaniora vid Malmö högskola,

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Idrottsvetenskap med inriktning samhällsvetenskap och humaniora vid Malmö högskola, Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Idrottsvetenskap med inriktning samhällsvetenskap och humaniora vid Malmö högskola, 2014-04-11 Fastställd av fakultetsstyrelsen 2014-04-11 1. Ämnesbeskrivning

Läs mer

Individuell studieplan för utbildning på forskarnivå i nationalekonomi

Individuell studieplan för utbildning på forskarnivå i nationalekonomi Stockholms universitet Nationalekonomiska institutionen 2006-09-13 Individuell studieplan för utbildning på forskarnivå i nationalekonomi.. namn för personnummer. adress..... antagningsdatum.... handledare

Läs mer

Svensk utbildnings och forsknings kvalitet samt professorernas villkor går hand i hand - och kan gratis förbättras!

Svensk utbildnings och forsknings kvalitet samt professorernas villkor går hand i hand - och kan gratis förbättras! Svensk utbildnings och forsknings kvalitet samt professorernas villkor går hand i hand - och kan gratis förbättras! Professor Dr Peter Lohmander Ledamot i SULFs förbundsstyrelse Ledamot i Professorsföreningens

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet KAROLINSKA INSTITUTET Dnr. 4808/03-200 Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet 2003-2005 Beslutad av konsistoriet 2003-02-19 samt 2003-10-07 Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet 2003-2005

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012 2014

Jämställdhetsplan 2012 2014 TEKNAT 2012/17 Jämställdhetsplan 2012 2014 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden/fakultetsnämnden 2012-05-29 Förklaring av terminologi och struktur

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska

Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska = Allmän studieplan för doktorsexamen i engelska Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 18 januari 2008. Studieplanen kompletteras med följande dokument,

Läs mer

RIKTLINJER AVSEENDE UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

RIKTLINJER AVSEENDE UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 1 RIKTLINJER AVSEENDE UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ VID SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Fastställda av SHV FN 2008-06-05. Dessa riktlinjer ersätter riktlinjer för forskarutbildning fastställda av SHV FN 2000-04-27.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ekologi Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 www.teknat.umu.se Dnr FS 4.1.1-596-14 Datum 2014-04-24 Sid 1 (5) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Kerstin Nilsson, vicedekan och utbildningsansvarig vid Sahlgrenska akademin. 1. Vilken/vilka frågor väckte mest diskussion under workshopen?

Kerstin Nilsson, vicedekan och utbildningsansvarig vid Sahlgrenska akademin. 1. Vilken/vilka frågor väckte mest diskussion under workshopen? Vision 2020 Operativt ansvarig: Karin Fogelberg Sekreterare: Sylva Frisk 2011-12-07 1 / 5 Workshop 7 december: Hur ska Göteborgs universitet profilera sin högre utbildning? Program eller fristående kurser?

Läs mer

En liten lathund till dig som arbetsplatsombud/medlem

En liten lathund till dig som arbetsplatsombud/medlem En liten lathund till dig som arbetsplatsombud/medlem Du som arbetsplatsombud har viktiga uppgifter Du förmedlar information mellan arbetsplatsen och din klubb/sektion Du kontaktar nya arbetskamrater på

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen 1 BESLUT ENGELSKA 2010/4 UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2010 På förslag av institutionens jämställdhetsgrupp fastställer

Läs mer

Bilaga p. 207. Bilaga p. 208. Bilaga p. 209

Bilaga p. 207. Bilaga p. 208. Bilaga p. 209 Sid 1 (7) Anders Bergh Maria Fällman Birgitta Bernspång Marianne Hultmark Carina Wallmark Patrick Mauritzon Lena Lundin Viktor Flodin Anna Olson STIPENDIUM: 207. Beslut Postdoktoralt stipendium. Dekanus

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Malmö högskola/fakulteten för teknik och samhälle Fakultetsstyrelsen 2016-12-02 dnr FO 4.1 2016/323 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Computer Science 1. Ämnesbeskrivning

Läs mer

ledamot, ordförande ledamot suppleant, pp 1-5, 7-24 ledamot ledamot suppleant tjänstgörande supplenat ledamot ledamot suppleant sekreterare

ledamot, ordförande ledamot suppleant, pp 1-5, 7-24 ledamot ledamot suppleant tjänstgörande supplenat ledamot ledamot suppleant sekreterare 4 M E.,~ Medicinska fakulteten s C,.,., F' 12, al A, (VERS\ 1(5) Närvarande: Lars Hjalmar Lindholm Sven Bergström Marie Bixo Sven Bergström Birgitta.Bernspäng Leif Carlsson Erik Johansson Kerstin Lagervall

Läs mer

Anställningsformer för doktorander

Anställningsformer för doktorander 2007-04-02 BESLUT LiU 455/07-50 1(1) Anställningsformer för doktorander Med hänvisning till föreliggande skriftligt underlag beslutar universitetsstyrelsen härmed att utbildningsbidrag fr o m 1 juli 2007

Läs mer

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU)

Anställningsordning. för anställning som och befordran till lärare. vid Stockholms universitet (AOSU) 1 (21) 2010-12-03 Dnr SU 601-3485-10 Anställningsordning för anställning som och befordran till lärare vid Stockholms universitet (AOSU) Fastställd av universitetsstyrelsen 2010-12-03 att gälla fr.o.m.

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i Biologi, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogram i Biologi, 120 högskolepoäng GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakulteten Utbildningsplan för Masterprogram i Biologi, 120 högskolepoäng Master s programme in Biology 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för, masterprogrammet

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet

Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Allmän studieplan för doktorsexamen i historia vid Göteborgs universitet Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 16 april 2008. Studieplanen kompletteras

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer