AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET JUNI 5/2001. Semester. efter disputation för Kerstin

Transkript

1 aktum AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET JUNI 5/2001 Semester efter disputation för Kerstin

2 L LEDAREN Omslagsbild Rolf Eklund I förra numret vidrörde vi det pågående arbetet med kartläggningen av så kallade långtidsfriska vid universitetet, en kartläggning som nu hunnit bli färdig. Arbetet är ett exempel på ett nytt sätt att närma sig arbetsmiljöproblematiken, först ut i Sverige var fyra företag inom Stora-koncernen i samarbete med Volvo Personvagnar. Efter att perspektivbytet från sjuka till friska visat sig vara framgångsrikt och att vinsterna blivit betydande, har detta nya sätt att se på saken rönt uppmärksamhet i hela landet, så också vid Umeå universitet. aktum AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET JUNI 5/2001 Ansvarig utgivare Ulla Nordlinder Redaktör Jonas Ericson tel Aktum@adm.umu.se jonas.ericson@adm.umu.se Adress Informationsenheten Umeå universitet Umeå Tel (vx) Fax Kartläggningen vid universitetet har utförts på uppdrag av Enheten för personal- och organisationsutveckling. Resultatet visar att drygt hälften av oss kan klassas som långtidsfriska. Den visar också att det finns färre långtidsfriska kvinnor än vad det gör män, och vår befattning på arbetet är av betydelse. En person högt uppe på den akademiska stegen tenderar att ha färre sjukdagar än till exempel en lokalvårdare. Ålder spelar däremot ingen roll, enligt rapporten. Läs mer om det på sidan fyra. I detta nummer, det sista före semestern, delar vi i vanlig ordning utrymmet med vetenskapsjournalisternas Debut. Aktum gör ett besök hemma i profilen Kerstin Södermans trädgård och pratar damfotboll och skador, och vi hör efter på campus vad folk ska göra i sommar. För nu är den här, hett efterlängtad av redaktören under frostiga majmornar på cykeln på väg till jobbet. Även om din semester inte börjar på fredag, så är detta redaktionens sista chans att önska en glad och varm sommar! Jonas Ericson, redaktör jonas.ericson@adm.umu.se Redaktion Jonas Ericson Stefan Lybeck Carina Dahlberg Redaktionsråd Kristina Sjögren Camilla Norrbin Barbro Renkel Gunnel Grelsson Tommy Ericsson Dan Frost Kjell Grankvist Jan Mannberg Tipsa gärna redaktionen! Layout Ateljé 293, Umeå universitet Repro Umerepro Bild & Media Tryck Tryckeri City Upplaga ISSN AKTUM JUNI 5/2001

3 Färre studenter i höst Antalet sökande till fristående kurser hösten 2001 minskade med 24 procent jämfört med förra hösten. Minskningen till utbildningsprogrammen ligger runt 15 procent. Prognosen visar att universitetet under innevarande år kommer att ha studenter färre jämfört med uppdraget vilket ekonomiskt motsvarar 40 miljoner kronor under takbeloppet. Det innebär att den överproduktion som finns inom vissa fakulteter kommer att vara förbrukad efter år Det innebär i sin tur att en fortsatt minskning av antalet studenter nästa år slår direkt mot universitetets ekonomi. Situationen förbättras något om höjningen av prislapparna inom humaniora och samhällsvetenskap blir verklighet. Höjningen beräknas motsvara sju miljoner. Stödet till moderna språk, språkstödet, minskas från 3 miljoner kronor till omkring 2,7 miljoner. Minskningen beror dels på ett minskat antal studenter dels på att stödet även utgått till nordiska språk och litteraturvetenskap. Fortsatt stöd till Miljöhögskolan Det pågår en utredning om Miljöhögskolan som kommer att utgöra underlag för beslut om Miljöhögskolans fortsatta verksamhet. Universitetsstyrelsen har dock beslutat att ge Umeå Miljöhögskola kronor i fortsatt basstöd för perioden under förutsättning att styrelsen för SLU fattar motsvarande beslut om kronor. Ny antagningsordning fastställd Universitetsstyrelsen fastställde en ny antagningsordning för forskarutbildning vid Umeå universitet. Antagningsordningen har under våren arbetats fram av en arbetsgrupp. Studentrepresentanterna föreslog en skrivning om så kallade skuggdoktorander, de som inte blir antagna till forskarutbildning men som arbetar under forskarutbildningsliknande förhållanden. Detta bland annat för att stärka deras rättssäkerhet. De önskade också en skrivning om att handledarna som lägst ska ha docentkompetens. Rektor fick i uppdrag att utifrån studenternas yrkanden och med ledning av styrelsens diskussion återkomma med ett förslag vid nästa sammanträde. Den nya antagningsordningen kommer snart att finnas tillgänglig på Internet. från ledningen carina.dahlberg@adm.umu.se Umeå School of Public Health Universitetsstyrelsen har beslutat att inrätta Umeå School of Public Health vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Den huvudsakliga utbildningskomponenten kommer att utgöras av det redan befintliga magisterprogrammet i folkhälsovetenskap. Ett blir tu institution delas Den nuvarande institutionen för medicinsk biovetenskap delas. Under institutionen för biovetenskap kommer de nuvarande enheterna för klinisk kemi, medicinsk genetik och patologi samt de forskargrupper inom medicinsk kemi och biofysik som önskar flytta till den nya byggnaden 6M att ligga kvar. Institutionen för medicinsk kemi och biofysik kommer att innefatta merparten av de forskargrupper som i dag ingår i den enheten. Nytt utbildningsprogram Styrelsen ställer sig principiellt positiv till inrättandet av ett utbildningsprogram för kris- och konflikthantering, 140 poäng. När programmet ska starta är ännu inte klart. En arbetsgrupp kommer att utarbeta innehåll och förutsättningar för programmet mer i detalj. Ådalen föreslås bli programmets etableringsort. Kulturanalys nytt program Styrelsen beslutade att inrätta utbildningsprogrammet kulturanalys. Humanistiska fakulteten kommer att ansvara för programmet. Det finns ännu inte något beslut när utbildningen ska starta. Programmet är fyraårigt och ger en generell kulturanalytisk kompetens med profilområden inom bland annat ekonomi, vård och kultur. Ny dekanus och prodekanus Universitetslektor Staffan Uvell har utsetts till ny dekanus för teknisk-naturvetenskaplig fakultet och professor Hans Wolf-Watz till prodekanus. Staffan Uvell som tidigare var prodekanus ersätter Petter Gustafsson som slutat på egen begäran. Jämställdhetsrådet Kommittén för jämställdhetsfrågor byter namn till Jämställdhetsrådet. Även ny titel för Gunilla Alm, som nu blir jämställdhetssamordnare. AKTUM JUNI 5/2001 3

4 Nytt friskt perspektiv Istället för att bara undersöka de långtidssjukskrivna har nu Enheten för personal- och organisationsutveckling, POU, vänt blicken åt motsatt håll. Anders Sjöström, Elizabeth Selander och Agneta Lundgren. För att råda bot på arbetsmiljöproblemen breddar vi perspektivet, säger personalkonsulent Anders Sjöström. Det är givande att undersöka de som sällan är sjukskrivna också. I slutet av maj lades sista handen vid en statistisk kartläggning av så kallade långtidsfriska vid universitetet. Den har utförts av Agneta Lundgren, praktikant från Programmet för personal- och arbetslivsfrågor, under handledning av Anders Sjöström och Elizabeth Selander, personalkonsulent respektive personalkonsult vid POU. Detta är ett första steg i en ny riktning. Fokus ligger ofta på de långtidssjukskrivna, men det är också viktigt att se på dem som sällan eller aldrig är sjuka för att lära sig mer om vilka arbetsmiljöfaktorer som är viktiga för hälsan, säger Agneta och får medhåll från Elizabeth och Anders. Definitionen hon använt i sin studie är denna: För att räknas som långtidsfrisk ska personen ha varit anställd i tre år och inte haft en enda sjukdag de senaste två åren. Egentligen är långtidsnärvarande ett bättre ord, men vi har valt att använda benämningen långtidsfriska eftersom det är ett vedertaget begrepp. Benämningen långtidsfriska myntades för ungefär tio år sedan när fyra företag ur Stora-koncernen tillsammans med Volvo Personvagnar gjorde en liknande undersökning. Det handlar om preventiva åtgärder, att satsa resurser på personalen innan problemen har blommat ut. På så sätt kan stora vinster göras, både mänskliga och ekonomiska. Enligt lagen ska vi hjälpa dem redan sjuka, men det är inte alltid lika självklart att göra större satsningar på dem som fortfarande är friska. Och ungefär den mentaliteten gäller i hela landet, menar Anders. Agneta har jämfört sina resultat med de resultat som kartongbruket Stora Enso utanför Avesta fick när de gjorde en liknande studie. Kvinnorna vid Umeå universitet är långtidsfriska i mindre utsträckning än männen, säger Agneta, medan det på Stora Enso inte syns någon skillnad mellan könen. Vad gäller ålder visar ingen av studierna på några skillnader. Det handlar om preventiva åtgärder, att satsa resurser på personalen innan problemen har blommat ut Däremot syns skillnader vad gäller befattningarna, en professor har färre sjukdagar än till exempel en lokalvårdare. Är sedan professorn man och lokalvårdaren kvinna, blir differensen ännu tydligare. Bland professorerna finns det 80 procent långtidsfriska medan det bland lokalvårdarna bara finns 14 procent. Av det totala antalet anställda är drygt 52 procent långtidsfriska. Men mörkertalen finns där också. En person som har möjlighet att jobba hemifrån när hon eller han är lite krasslig sjukskriver sig kanske inte, medan en person som inte har den möjligheten, som till exempel en lokalvårdare, måste göra det. För att kartläggandet av långtidsfriska ska bli effektivt måste det brytas ner på institutionsnivå och dessutom ske kontinuerligt, säger Elizabeth. Vi kan dra vissa slutsatser utifrån vår studie, men den ställer också nya frågor som vi inte kan besvara ännu. De anställda kan delas upp i tre grupper: Långtidssjukskrivna, långtidsfriska och den tredje gruppen som består av de som hittas däremellan. De långtidssjukskrivna rekryteras ur de två andra grupperna och det är viktigt att identifiera vilka olika insatser som krävs för att hantera problem i respektive grupp. De anställda som är sjukskrivna under en längre tid utgör en väldigt liten del av de anställda, och dem har vi följt i ungefär 10 år, säger Elizabeth. Nu vill vi göra samma sak med de långtidsfriska, men det är upp till organisationen att avgöra hur vi ska gå vidare. TEXT JONAS ERICSON FOTO ROLF EKLUND 4 AKTUM JUNI 5/2001

5 SULFS RUTA S R Vi står till förfogande när Umeå universitet arrangerar vetenskapliga konferenser och kongresser. Genom våra kontaktnät ordnar vi de praktiska arrangemangen, säger Kerstin Forsén Öberg, marknadsansvarig vid Umeå Convention Bureau. UMEÅ CONVENTION BUREAU I Umeå Convention Bureau, som grundades 1994 och är en ekonomisk förening, samarbetar flygbolag, hotell, konferensanläggningar, taxibolag, aktivitetsföretag, festvåningar, resebyråer, köpmän, Umeå turistbyrå, Umeå kommun och Umeå universitet. Syftet är att arrangera konferenser och kongresser i Umeå. Vetenskapliga konferenser med Umeå Convention Bureau Byrån är en marknadsföringsorganisation, som har skapat ett nätverk av flygbolag, hotell, taxibolag, konferensanläggningar, resebyråer och aktivitetsbolag i syfte att locka hit och arrangera konferenser och kongresser i universitetsstaden Umeå. Vi har funnits i dryga fem år och verksamheten utvecklas kontinuerligt. Umeå är i dag en av Sveriges största konferensstäder. Med universitetets hjälp kommer vi att bli än mer attraktiva. Här finns många nyckelpersoner med internationella kontakter, fortsätter Kerstin Forsén Öberg. I Danmark är det meriterande för en forskare att locka en vetenskaplig konferens till sitt lärosäte och vi hoppas på detsamma här. Umeå universitet bäst i test Svenska gymnasieelever minns Umeå universitet bäst. Detta visar en undersökning som Mediacom gjort på uppdrag av Chalmers. Frågan Vilka högskolor och universitet kommer du ihåg att du har fått informationsmaterial ifrån? ställdes till 500 avgångselever på alla gymnasieprogram i hela Sverige. Flest personer, hela 190 stycken, svarade att de kom ihåg Umeå universitet. Därefter följde Lunds universitet, Linköpings universitet och på Kerstin Forsén Öberg berättar att byrån i princip står till förfogande utan kostnad. Vi ordnar även så kallade visningsresor hit till Umeå för konferensarrangörer, så att de på plats för se vad vår stad har att erbjuda. Umeå Convention Bureau vill främst arbeta genom personliga kontakter och ambassadörer, som lämpligt nog kallas umbassadörer. Dessa umbassadörer är nyckelpersoner i olika branscher i Umeå, inom och utom universitet, som genom sina nationella och internationella kontakter kan initiera konferenser och kongresser i Umeå. TEXT STEFAN LYBECK FOTO ROLF EKLUND delad fjärde plats Uppsala universitet och Lunds tekniska universitet. Jag är både överraskad och glad, säger informationschef Ulla Nordlinder. Det här tyder på att satsningen på en omfattande annonskampanj i kvällspressen i våras gett resultat. Många är tveksamma till reklam, jag också. Men jag tror att det är viktigt att komplettera vår seriösa information med mer traditionell reklam för att öka kunskapen om att vi finns. Tål du inte skämt, va? Dom har tagit ifrån mig allt! Det är inte längre kul att arbeta! Jag tänker inte delta. Inga onödiga möten eller extra insatser. Jag gör mitt jobb inte mer! Ungefär så kan det låta när jag blir uppringd av någon medlem som känner sig illa behandlad eller förbisedd. Rösten är spänd och fylld med tillbakahållet raseri. Vad är det då som utmärker personerna som kränker dem? De är nog i stort sett vem som helst. Den stora skillnaden är att den som kränker medvetet är ute efter att förringa någon, medan den så kallade vardagskränkaren kanske inte menar något illa. Kränkarens taktik kan liknas vid klassiska härskarstrategier som syftar till att förminska en människa. Den som utsätts för det kan vara en forskare som utfört goda prestationer och som omnämns i medierna, men nästan aldrig får någon positiv uppmärksamhet av sina kollegor. Ett annat exempel är den framgångsrike forskaren som nästan dagligen görs ned av sina arbetskamrater. Vad har han att komma med? Han är ju bara expert på att skriva om samma sak, men på olika sätt. Det är väl ingen konst! En lärare mötte på en personalfest raljanta kommentarer om sitt utseende. När han sa att det kändes obehagligt fick han till svar att det skulle han väl tåla och förresten skulle han inte vara så självupptagen! Här blev kränkningen dubbel. Inte nog med att han tvingades höra hånfulla kommentarer, utan hans upplevelse underkändes också. Kränkningar är mer än förtal. Ibland kan det handla om en oklar arbetsorganisation. En lärare förbigås gång efter annan och får inte de arbetsuppgifter som i vanliga fall följer med hennes kompetens och befattning. Vad händer när vi förminskar en annan människa? En sak är viktig att komma ihåg, och det är att vi reagerar på olika sätt. Vi måste därför tänka på vad vi säger, skriker och skriver till varandra, för kränkta människor samarbetar inte. Förnedrade människor bidrar inte till det gemensamma arbetet. De vänder de andra ryggen och skyddar sig. Kränkta människor är någon annanstans. Dörren till arbetsrummet hålls stängd. De söker upp andra universitet för att där bidra med sin kreativitet och energi. Oavsett vad man tycker om sina arbetskamrater får man inte behandla dem hur som helst. Vi får absolut inte ta död på varandras arbetslust. Det är därför facket ser allvarligt på kränkande särbehandling. Inger Ehn Knobblock Ordförande SULF/Umeå AKTUM JUNI 5/2001 5

6 N U NYTT FRÅ N UNIVERSITETSVÄ RLDEN Universitet i Laos vill fortbilda i Umeå Landets enda universitet, National University of Laos, behöver fortbilda sina lärare och har via SIDA vänt sig till Umeå universitet och SLU med förhoppningen att kunna inleda samarbete. Kontakten kommer som en sidoeffekt av den SIDA-konferens om kapacitetsuppbyggnad som ägde rum i Umeå för omkring ett år sedan. Laotierna är främst intresserade av samarbete med fakulteterna för lärarutbildning, samhällsvetenskap respektive humaniora samt för SLU:s del med skogsvetenskap och jordbruksvetenskap. National University of Laos har studenter och 800 lärare, men bara 22 har doktorsexamen och 139 masterexamen. Det övergripande målet är nu att höja lärarkårens formella kompetens. Mer information ges av Karl-Erik Renhorn, Internationellt samarbete, <karl erik.renhorn@adm.umu.se> Yrkesinriktad examen föreslås i högskolan En särskild yrkeshögskoleexamen bör införas i högskolan. Det föreslår utredaren Hasse Odenö, rektor vid Mälardalens högskola. Examen ska bygga på nuvarande yrkesteknisk högskoleexamen (YTH), men breddas mot nya områden. Utbildningen skall kunna ges både som YTH idag till studenter med yrkeserfarenhet från särskild bransch, men också till studenter som kommer direkt från gymnasiet. Den bör omfatta högskolepoäng och ingå i högskolans ordinarie utbud. Behovet av yrkesinriktad utbildning är stort på arbetsmarknaden. Kvalificerad yrkesutbildning (KY) finns sedan tidigare och är en viktig utbildningsform, men arbetsmarknaden efterfrågar också yrkesinriktad högskoleutbildning. Lärarbrist och avhopp på datautbildningar Lärarbrist, många avhopp och låg examensfrekvens är några av problemen vid landets datautbildningar, det visar en utvärdering som Högskoleverket har gjort. Generellt sett håller utbildningarna dock mycket hög kvalitet och endast två lärosäten får allvarliga anmärkningar. Högskoleverket har gjort en omfattande utvärdering av landets datavetenskapliga utbildningar. Tolv lärosäten ingår i utvärderingen och både grund- och forskarutbildning har granskats. Utbildningarna är i allmänhet av god kvalitet och utvecklas just nu starkt. Bristen på lärare inom det datavetenskapliga området är akut och de lärare som finns har en mycket stressig arbetssituation. Många med den rätta kompetensen väljer att arbeta inom industrin istället, där efterfrågan på datavetare är stor och lönerna högre. Kritik till Växjö och Lund Särskilt svårt med lärarkapaciteten har Växjö universitet som sedan några år tillbaka saknar ett antal disputerade lärare. Med anledning av detta riktar Högskoleverket kritik mot universitetet. Även Lunds universitet får kritik för sin organisation som tycks förhindra en positiv utveckling av ämnet. Umekurator med i Överklagandenämnden Margareta Söderström, kurator vid Studenthälsan vid Umeå universitet, har av regeringen utsetts till ledamot i Överklagandenämnden för studiestöd. Syftet med nämnden, som innefattar sju personer, är att öka rättssäkerheten och tryggheten för de studerande i samband med att det nya studiestödsystemet träder i kraft den 1 juli i år. Överklagandenämnden för studiestöd inrättades den 1 maj i år och finns i Härnösand. Ny rektor för Teaterhögskolan i Stockholm Regeringen har utsett Olle Jansson, 36 år, till rektor för Teaterhögskolan i Stockholm från och med den 1 januari 2002 till och med den 31 december Nya bedömningar av forskningsprojekt stefan.lybeck@adm.umu.se universtitetsvärlden Vetenskapsrådets bedömning av forskningsprojekt ska ställas till universitetens och högskolornas förfogande. Det är innebörden i en av paragraferna i ett nyligen tecknat avtal mellan Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och Vetenskapsrådet. Syftet är att ytterligare öka kvaliteten på forskningen. I universitetens och högskolornas arbete med prioriteringar kan det här vara ett viktigt material, säger Bo Sundqvist, vice ordförande i SUHF. I Vetenskapsrådets uppdrag ingår att främja utveckling av svensk forskning, och generaldirektör Pär Omling betonar att det handlar om en samverkan med universitet och högskolor. Detta är ett sätt, bland många andra, att bidra till en hög kvalitet av svensk grundforskning med hjälp av forskarnas egna bedömningar. Analysarbete innan finansiering Drygt ansökningar om finansiering beräknas i år komma till Vetenskapsrådet. Ansökningarna bedöms av framstående och aktiva forskare från relevanta discipliner, de värderar den vetenskapliga kvaliteten och lägger förslag om vilka projekt som ska få medel (omkring en femtedel av ansökningarna). Det är ett omfattande analysarbete som utförs och SUHF och Vetenskapsrådet anser att detta bör kunna komma till användning även vid universitetens och högskolornas egna prioriteringar. Gemensamt arbete Samtalen om att använda Vetenskapsrådets kvalitetsbedömningar inleddes i samband med förhandlingarna kring full kostnadstäckning. Men mycket återstår att lösa innan ett färdigt förslag är klart: Hur ska samverkan i praktiken gå till? Hur ska ett material baserat på kvalitetsutlåtanden och prioriteringar se ut? I vilka sammanhang ska universitet och högskolor använda sig av materialet? Det är komplexa frågeställningar och vi ska nu tillsammans börja arbetet med att utforma ett mer konkret förslag, säger Pär Omling. 6 AKTUM JUNI 5/2001

7 M R MILJÖ RUTAN Universitetets ansträngningar att rekrytera studenter direkt från gymnasieskolorna är viktiga. Och kvalitet måste få gå före kvantitet, det skriver sex PA-studenter i sin rapport, gjord på uppdrag av Studentcentrum. Pernilla Persson, Lisa Eliasson, Carola Nilsson, Pia Zickerman, Matilda Nilsson, och Anna- Lena Westberg, samtliga studenter på det så kallade PA-programmet, är författare till rapporten I valet och kvalet en studie av universitets- och högskoleinformation och dess inverkan på val till högre studier. Miljökvalitetsmål Nu har regeringen lämnat propositionen Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier 2000/01:130 till riksdagen. Den innehåller förslag till delmål, åtgärder och strategier som behövs för att uppnå miljökvalitetsmålen. Regeringens mål är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, de är formulerade utifrån den miljöpåverkan som naturen tål och definierar det tillstånd för den svenska miljön som miljöarbetet ska sikta mot. Gymnasieinformation lönar sig Studenterna från Programmet för personal- och arbetslivsfrågor har funnit att gymnasieeleverna vid den så kallade informationsdagen, då olika universitet och högskolor presenterar sig, befinner sig på olika nivåer i valprocessen, och det påverkar hur de tar till sig informationen. För att gymnasieeleverna ska kunna utnyttja informationsdagen till fullo, är det viktigt att få informationen i tid, så att valprocessen inte resulterar i ett förhastat beslut. PA-studenterna rekommenderar Umeå universitet att målgruppsanpassa sin information, att ge informatörerna rätt verktyg för att nå ut med informationen och att informationen bör vara kvalitativ istället för kvantitativ. RESULTAT FRÅ N RAPPORTEN För att detta ska vara genomförbart, bör samordningen mellan universitetet och de aktuella gymnasieskolorna utvecklas och fördjupas. Informationsdagen handlar om ett samarbete, där parterna måste ta hänsyn till varandras önskemål. Rapporten omfattar tre gymnasieskolor i norra Sverige och kallas av konfidentiella skäl för Närskolan, Kustskolan och Inlandsskolan. Studie- och yrkesvägledare samt elever har intervjuats. Studie- och yrkesvägledarna är nyckelpersoner i sammanhanget och fyller en viktig funktion, eftersom de fungerar som en förbindelselänk mellan universiteten och eleverna i avgångsklasserna. TEXT STEFAN LYBECK FOTO ROLF EKLUND Det är ekonomiskt försvarbart och motiverat av Umeå universitet att bedriva information vid gymnasieskolorna i Norrland. Varje år satsar StudentCentrum cirka kronor på denna typ av information. Informationsdagen påverkar rekryteringen av nya studenter. Umeå universitet skall ställa högre krav på de skolor vi besöker. Umeå universitet vill träffa elever från skolans samtliga gymnasieprogram, inklusive vuxenstuderande under informationsdagen. Elever på praktiska program och Komvux ska inte prioriteras bort i förhållande till elever på de teoretiska programmen. Detta för att motarbeta den ökande sociala snedrekryteringen. Miljöaspekter i den högre utbildningen Miljöledningssystem i statlig förvaltning införs successivt vid högskolor och forskningsråd, 1999 omfattade det 21 högskolor och ett forskningsråd. Ett miljöstyrningssystem är ett hjälpmedel för att planera, organisera och driva miljöarbetet på ett systematiskt sätt. Redovisningarna från de högskolor och universitet som startat detta, visar att införande av ett sådant system fäster fokus på miljöfrågorna. Mälardalens högskola blev i april 1999 som första svenska myndighet miljöcertifierad enligt ISO Malmö högskola har en tydlig miljöprofil och har startat ett kretsloppsprogram för blivande kretsloppsexperter. Ytterligare exempel är Högskolan i Kalmar där miljövetenskap och miljöteknik är centrala områden. Institutionen för teknik finns i det nya teknikhuset Teknikum. Byggnaden är en arbetsplats för cirka 650 studenter och anställda. Genom att använda bland annat separering på toaletterna, avfallssortering, energisnål teknik och lokal vattenrening har kretsloppen kunnat slutas. Ytterligare ett gott exempel på högskolor och universitet som arbetar aktivt med miljöfrågor är Umeå universitet som tillsammans med SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) har inrättat Umeå miljöhögskola. Källa: Hållbara Sverige, Regeringskansliet marie.adsten@adm.umu.se miljösamordnare AKTUM JUNI 5/2001 7

8 M Å NADENS PROFIL M P Dotterns skada visade vägen till forskning TEXT STEFAN LYBECK FOTO ROLF EKLUND Skador i damfotboll Fotboll är idag den mest populära lagsporten för kvinnor i Sverige och ligger på tredje plats vad gäller antalet spelare. När dottern Maria som 14-åring skadade knät i fotboll, började sjukgymnasten Kerstin Söderman fundera över skador inom damfotbollen. Nu har hon disputerat i ämnet och kommit fram till slutsatsen att unga flickor debuterar för tidigt i seniorsammanhang. Kerstin Södermans doktorsavhandling, med titeln The female soccer player. Injury pattern, risk factors and prevention, har syftet att studera kvinnliga fotbollsspelare vad gäller basala karakteristika, skademönster, riskfaktorer för skada, skadeförebyggande åtgärder och konsekvenserna av främre korsbandsskada hos unga spelare. Slutsatser Kvinnliga fotbollsspelare har högre bentäthet än icke-aktiva kvinnor. Fotbollsspelarna var starkare i muskulaturen både på lårets framsida och baksida. De flesta skador (86 procent) inträffar under match. Match- och träningskvoten var betydligt högre hos de unga kvinnliga spelarna jämfört med seniorspelarna. Kvinnliga fotbollsspelare som får främre korsbandsskador i unga år skadar sig relativt ofta när de spelar på seniornivå. Cirka två tredjedelar av de främre korsbandsskadade spelarna hade två till sju år efter skadan slutat spela fotboll på grund av symptom från sitt skadade knä. Fotboll och idrott har alltid legat mig varmt om hjärtat. Så den här utvecklingen är bara logisk, inleder Kerstin när hon tar emot Aktums utsända hemma i den trevliga villan på Sandbacka. Låt oss titta på logiken och kronologin: Kerstin Söderman är född och uppvuxen i centrala Luleå, nära Hermelinskolan. Efter treårig samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet blev det två års sjukgymnastutbildning i Göteborg, där människorna voro trevliga men icke så den årstid som kallas vinter. Dragningen till Norrland var stark. Och eftersom man år 1974 fick kronor i bonus för ett års arbete som sjukgymnast i Umeå, så sökte jag hit. Mina arbetsplatser var reumaten, psyket och geriatriken, berättar Kerstin. Kärleken och äktenskapet förde sedan Kerstin till industristaden Västerås, där maken Jan fick jobb på ASEA. Kerstin arbetade som sjukgymnast. Efter nio år i Västmanland blev det Umeå igen för familjen som utökats med bar- nen Maria, Linda och Mikael. Åter vid NUS tjänstgjorde Kerstin på barnkliniken och habiliteringen. Pedagogik har alltid intresserat mig, därför var det naturligt att genomgå en vårdlärarutbildning åren 1986 och Därefter har jag bland annat fått vara med om att införa problembaserad undervisning vid sjukgymnastutbildningen vid Umeå universitet. Läraruppgiften innehåller som bekant ett moment av ständig utveckling och fördjupning. Ett projekt om korsbandsskador bland flickor i Västerbotten och dottern Marias fotbollsskada förde Kerstin in på forskarbanan. Nu har jag undersökt fysiska skador bland kvinnliga fotbollsspelare. Jag skulle vilja gå vidare och forska om fotbollens sociala betydelse för unga flickor. Tidigare umgicks flickor ofta två och två, det vill säga med sin bästis. Nu har den alltmer populära fotbollen skapat nya vanor och sociala mönster. Men vad händer när en ung tjej blir skadad och inte längre kan fortsätta att spela fotboll? 8 AKTUM JUNI 5/2001

9 Namn Ålder Yrke Aktuell Kerstin Söderman 48 år Sjukgymnast, högskoleadjunkt och forskare Doktorsavhandling om skador i damfotboll AKTUM JUNI 5/2001 9

10 Kerstin har kommit fram till vissa till synes kontroversiella slutsatser i sin avhandling. Enkelt uttryckt kan man säga att unga flickor debuterar för tidigt i seniorsammanhang. Detta gäller matchspel, där nästan alla skador (cirka 80 procent) sker. Mitt goda råd är att duktiga, ambitiösa och lovande tjejer gärna kan träna med seniorer, men vänta med att spela matcher med seniorlagen. Detta resonemang vill jag understryka med att konstatera att exempelvis korsbandsskador ger mycket allvarliga konsekvenser Fotbollen har en stor social betydelse för unga flickor. Här finns underlag för viktig forskning i framtiden, menar Kerstin Söderman. för framtiden. Många tvingas sluta med fotboll och en del kan inte idrotta eller motionera överhuvudtaget. Det finns grundläggande syften med att spela fotboll. Många unga tjejer vill kanske egentligen spela kvar i sitt gamla lag, men drivs samtidigt av både stimulans och socialt tryck att ta steget upp i seniorvärlden. Detta dilemma är kanske inte så lätt att hantera för en flicka i de tidiga tonåren. Kerstin, som själv fungerat som tränare i många år i Mariehems SK, har sett alltför många duktiga flickor sluta alldeles för tidigt. Nu försöker hon, genom sin forskning, hitta åtgärder som gör att fler fortsätter längre med den ädlaste av sporter: fotboll. Tillsammans gör vi verklighet av din idé Söker du ett smart sätt att utveckla en idé, samtidigt som du vill fortsätta med din forskning? Incitamentsavtal kan förvandla din idé till en kommersiell framgång. Våra olika avtalsmodeller innebär bl a att du slipper den ekonomiska risken samtidigt som du och din institution får möjlighet att ta del av den framtida vinsten. Vi vill att nästa stora uppfinning ska bli din. Hör av dig till oss på Uminova Center så berättar vi mer. Uminova Center Umeå universitet, Umeå Tel: Fax: E-post: contact@uc.umu.se Internet: BLIR NÄSTA STORA UPPFINNING DIN? 10 AKTUM JUNI 5/2001