AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET JUNI 5/2001. Semester. efter disputation för Kerstin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET JUNI 5/2001. Semester. efter disputation för Kerstin"

Transkript

1 aktum AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET JUNI 5/2001 Semester efter disputation för Kerstin

2 L LEDAREN Omslagsbild Rolf Eklund I förra numret vidrörde vi det pågående arbetet med kartläggningen av så kallade långtidsfriska vid universitetet, en kartläggning som nu hunnit bli färdig. Arbetet är ett exempel på ett nytt sätt att närma sig arbetsmiljöproblematiken, först ut i Sverige var fyra företag inom Stora-koncernen i samarbete med Volvo Personvagnar. Efter att perspektivbytet från sjuka till friska visat sig vara framgångsrikt och att vinsterna blivit betydande, har detta nya sätt att se på saken rönt uppmärksamhet i hela landet, så också vid Umeå universitet. aktum AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET JUNI 5/2001 Ansvarig utgivare Ulla Nordlinder Redaktör Jonas Ericson tel Adress Informationsenheten Umeå universitet Umeå Tel (vx) Fax Kartläggningen vid universitetet har utförts på uppdrag av Enheten för personal- och organisationsutveckling. Resultatet visar att drygt hälften av oss kan klassas som långtidsfriska. Den visar också att det finns färre långtidsfriska kvinnor än vad det gör män, och vår befattning på arbetet är av betydelse. En person högt uppe på den akademiska stegen tenderar att ha färre sjukdagar än till exempel en lokalvårdare. Ålder spelar däremot ingen roll, enligt rapporten. Läs mer om det på sidan fyra. I detta nummer, det sista före semestern, delar vi i vanlig ordning utrymmet med vetenskapsjournalisternas Debut. Aktum gör ett besök hemma i profilen Kerstin Södermans trädgård och pratar damfotboll och skador, och vi hör efter på campus vad folk ska göra i sommar. För nu är den här, hett efterlängtad av redaktören under frostiga majmornar på cykeln på väg till jobbet. Även om din semester inte börjar på fredag, så är detta redaktionens sista chans att önska en glad och varm sommar! Jonas Ericson, redaktör Redaktion Jonas Ericson Stefan Lybeck Carina Dahlberg Redaktionsråd Kristina Sjögren Camilla Norrbin Barbro Renkel Gunnel Grelsson Tommy Ericsson Dan Frost Kjell Grankvist Jan Mannberg Tipsa gärna redaktionen! Layout Ateljé 293, Umeå universitet Repro Umerepro Bild & Media Tryck Tryckeri City Upplaga ISSN AKTUM JUNI 5/2001

3 Färre studenter i höst Antalet sökande till fristående kurser hösten 2001 minskade med 24 procent jämfört med förra hösten. Minskningen till utbildningsprogrammen ligger runt 15 procent. Prognosen visar att universitetet under innevarande år kommer att ha studenter färre jämfört med uppdraget vilket ekonomiskt motsvarar 40 miljoner kronor under takbeloppet. Det innebär att den överproduktion som finns inom vissa fakulteter kommer att vara förbrukad efter år Det innebär i sin tur att en fortsatt minskning av antalet studenter nästa år slår direkt mot universitetets ekonomi. Situationen förbättras något om höjningen av prislapparna inom humaniora och samhällsvetenskap blir verklighet. Höjningen beräknas motsvara sju miljoner. Stödet till moderna språk, språkstödet, minskas från 3 miljoner kronor till omkring 2,7 miljoner. Minskningen beror dels på ett minskat antal studenter dels på att stödet även utgått till nordiska språk och litteraturvetenskap. Fortsatt stöd till Miljöhögskolan Det pågår en utredning om Miljöhögskolan som kommer att utgöra underlag för beslut om Miljöhögskolans fortsatta verksamhet. Universitetsstyrelsen har dock beslutat att ge Umeå Miljöhögskola kronor i fortsatt basstöd för perioden under förutsättning att styrelsen för SLU fattar motsvarande beslut om kronor. Ny antagningsordning fastställd Universitetsstyrelsen fastställde en ny antagningsordning för forskarutbildning vid Umeå universitet. Antagningsordningen har under våren arbetats fram av en arbetsgrupp. Studentrepresentanterna föreslog en skrivning om så kallade skuggdoktorander, de som inte blir antagna till forskarutbildning men som arbetar under forskarutbildningsliknande förhållanden. Detta bland annat för att stärka deras rättssäkerhet. De önskade också en skrivning om att handledarna som lägst ska ha docentkompetens. Rektor fick i uppdrag att utifrån studenternas yrkanden och med ledning av styrelsens diskussion återkomma med ett förslag vid nästa sammanträde. Den nya antagningsordningen kommer snart att finnas tillgänglig på Internet. från ledningen Umeå School of Public Health Universitetsstyrelsen har beslutat att inrätta Umeå School of Public Health vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Den huvudsakliga utbildningskomponenten kommer att utgöras av det redan befintliga magisterprogrammet i folkhälsovetenskap. Ett blir tu institution delas Den nuvarande institutionen för medicinsk biovetenskap delas. Under institutionen för biovetenskap kommer de nuvarande enheterna för klinisk kemi, medicinsk genetik och patologi samt de forskargrupper inom medicinsk kemi och biofysik som önskar flytta till den nya byggnaden 6M att ligga kvar. Institutionen för medicinsk kemi och biofysik kommer att innefatta merparten av de forskargrupper som i dag ingår i den enheten. Nytt utbildningsprogram Styrelsen ställer sig principiellt positiv till inrättandet av ett utbildningsprogram för kris- och konflikthantering, 140 poäng. När programmet ska starta är ännu inte klart. En arbetsgrupp kommer att utarbeta innehåll och förutsättningar för programmet mer i detalj. Ådalen föreslås bli programmets etableringsort. Kulturanalys nytt program Styrelsen beslutade att inrätta utbildningsprogrammet kulturanalys. Humanistiska fakulteten kommer att ansvara för programmet. Det finns ännu inte något beslut när utbildningen ska starta. Programmet är fyraårigt och ger en generell kulturanalytisk kompetens med profilområden inom bland annat ekonomi, vård och kultur. Ny dekanus och prodekanus Universitetslektor Staffan Uvell har utsetts till ny dekanus för teknisk-naturvetenskaplig fakultet och professor Hans Wolf-Watz till prodekanus. Staffan Uvell som tidigare var prodekanus ersätter Petter Gustafsson som slutat på egen begäran. Jämställdhetsrådet Kommittén för jämställdhetsfrågor byter namn till Jämställdhetsrådet. Även ny titel för Gunilla Alm, som nu blir jämställdhetssamordnare. AKTUM JUNI 5/2001 3

4 Nytt friskt perspektiv Istället för att bara undersöka de långtidssjukskrivna har nu Enheten för personal- och organisationsutveckling, POU, vänt blicken åt motsatt håll. Anders Sjöström, Elizabeth Selander och Agneta Lundgren. För att råda bot på arbetsmiljöproblemen breddar vi perspektivet, säger personalkonsulent Anders Sjöström. Det är givande att undersöka de som sällan är sjukskrivna också. I slutet av maj lades sista handen vid en statistisk kartläggning av så kallade långtidsfriska vid universitetet. Den har utförts av Agneta Lundgren, praktikant från Programmet för personal- och arbetslivsfrågor, under handledning av Anders Sjöström och Elizabeth Selander, personalkonsulent respektive personalkonsult vid POU. Detta är ett första steg i en ny riktning. Fokus ligger ofta på de långtidssjukskrivna, men det är också viktigt att se på dem som sällan eller aldrig är sjuka för att lära sig mer om vilka arbetsmiljöfaktorer som är viktiga för hälsan, säger Agneta och får medhåll från Elizabeth och Anders. Definitionen hon använt i sin studie är denna: För att räknas som långtidsfrisk ska personen ha varit anställd i tre år och inte haft en enda sjukdag de senaste två åren. Egentligen är långtidsnärvarande ett bättre ord, men vi har valt att använda benämningen långtidsfriska eftersom det är ett vedertaget begrepp. Benämningen långtidsfriska myntades för ungefär tio år sedan när fyra företag ur Stora-koncernen tillsammans med Volvo Personvagnar gjorde en liknande undersökning. Det handlar om preventiva åtgärder, att satsa resurser på personalen innan problemen har blommat ut. På så sätt kan stora vinster göras, både mänskliga och ekonomiska. Enligt lagen ska vi hjälpa dem redan sjuka, men det är inte alltid lika självklart att göra större satsningar på dem som fortfarande är friska. Och ungefär den mentaliteten gäller i hela landet, menar Anders. Agneta har jämfört sina resultat med de resultat som kartongbruket Stora Enso utanför Avesta fick när de gjorde en liknande studie. Kvinnorna vid Umeå universitet är långtidsfriska i mindre utsträckning än männen, säger Agneta, medan det på Stora Enso inte syns någon skillnad mellan könen. Vad gäller ålder visar ingen av studierna på några skillnader. Det handlar om preventiva åtgärder, att satsa resurser på personalen innan problemen har blommat ut Däremot syns skillnader vad gäller befattningarna, en professor har färre sjukdagar än till exempel en lokalvårdare. Är sedan professorn man och lokalvårdaren kvinna, blir differensen ännu tydligare. Bland professorerna finns det 80 procent långtidsfriska medan det bland lokalvårdarna bara finns 14 procent. Av det totala antalet anställda är drygt 52 procent långtidsfriska. Men mörkertalen finns där också. En person som har möjlighet att jobba hemifrån när hon eller han är lite krasslig sjukskriver sig kanske inte, medan en person som inte har den möjligheten, som till exempel en lokalvårdare, måste göra det. För att kartläggandet av långtidsfriska ska bli effektivt måste det brytas ner på institutionsnivå och dessutom ske kontinuerligt, säger Elizabeth. Vi kan dra vissa slutsatser utifrån vår studie, men den ställer också nya frågor som vi inte kan besvara ännu. De anställda kan delas upp i tre grupper: Långtidssjukskrivna, långtidsfriska och den tredje gruppen som består av de som hittas däremellan. De långtidssjukskrivna rekryteras ur de två andra grupperna och det är viktigt att identifiera vilka olika insatser som krävs för att hantera problem i respektive grupp. De anställda som är sjukskrivna under en längre tid utgör en väldigt liten del av de anställda, och dem har vi följt i ungefär 10 år, säger Elizabeth. Nu vill vi göra samma sak med de långtidsfriska, men det är upp till organisationen att avgöra hur vi ska gå vidare. TEXT JONAS ERICSON FOTO ROLF EKLUND 4 AKTUM JUNI 5/2001

5 SULFS RUTA S R Vi står till förfogande när Umeå universitet arrangerar vetenskapliga konferenser och kongresser. Genom våra kontaktnät ordnar vi de praktiska arrangemangen, säger Kerstin Forsén Öberg, marknadsansvarig vid Umeå Convention Bureau. UMEÅ CONVENTION BUREAU I Umeå Convention Bureau, som grundades 1994 och är en ekonomisk förening, samarbetar flygbolag, hotell, konferensanläggningar, taxibolag, aktivitetsföretag, festvåningar, resebyråer, köpmän, Umeå turistbyrå, Umeå kommun och Umeå universitet. Syftet är att arrangera konferenser och kongresser i Umeå. Vetenskapliga konferenser med Umeå Convention Bureau Byrån är en marknadsföringsorganisation, som har skapat ett nätverk av flygbolag, hotell, taxibolag, konferensanläggningar, resebyråer och aktivitetsbolag i syfte att locka hit och arrangera konferenser och kongresser i universitetsstaden Umeå. Vi har funnits i dryga fem år och verksamheten utvecklas kontinuerligt. Umeå är i dag en av Sveriges största konferensstäder. Med universitetets hjälp kommer vi att bli än mer attraktiva. Här finns många nyckelpersoner med internationella kontakter, fortsätter Kerstin Forsén Öberg. I Danmark är det meriterande för en forskare att locka en vetenskaplig konferens till sitt lärosäte och vi hoppas på detsamma här. Umeå universitet bäst i test Svenska gymnasieelever minns Umeå universitet bäst. Detta visar en undersökning som Mediacom gjort på uppdrag av Chalmers. Frågan Vilka högskolor och universitet kommer du ihåg att du har fått informationsmaterial ifrån? ställdes till 500 avgångselever på alla gymnasieprogram i hela Sverige. Flest personer, hela 190 stycken, svarade att de kom ihåg Umeå universitet. Därefter följde Lunds universitet, Linköpings universitet och på Kerstin Forsén Öberg berättar att byrån i princip står till förfogande utan kostnad. Vi ordnar även så kallade visningsresor hit till Umeå för konferensarrangörer, så att de på plats för se vad vår stad har att erbjuda. Umeå Convention Bureau vill främst arbeta genom personliga kontakter och ambassadörer, som lämpligt nog kallas umbassadörer. Dessa umbassadörer är nyckelpersoner i olika branscher i Umeå, inom och utom universitet, som genom sina nationella och internationella kontakter kan initiera konferenser och kongresser i Umeå. TEXT STEFAN LYBECK FOTO ROLF EKLUND delad fjärde plats Uppsala universitet och Lunds tekniska universitet. Jag är både överraskad och glad, säger informationschef Ulla Nordlinder. Det här tyder på att satsningen på en omfattande annonskampanj i kvällspressen i våras gett resultat. Många är tveksamma till reklam, jag också. Men jag tror att det är viktigt att komplettera vår seriösa information med mer traditionell reklam för att öka kunskapen om att vi finns. Tål du inte skämt, va? Dom har tagit ifrån mig allt! Det är inte längre kul att arbeta! Jag tänker inte delta. Inga onödiga möten eller extra insatser. Jag gör mitt jobb inte mer! Ungefär så kan det låta när jag blir uppringd av någon medlem som känner sig illa behandlad eller förbisedd. Rösten är spänd och fylld med tillbakahållet raseri. Vad är det då som utmärker personerna som kränker dem? De är nog i stort sett vem som helst. Den stora skillnaden är att den som kränker medvetet är ute efter att förringa någon, medan den så kallade vardagskränkaren kanske inte menar något illa. Kränkarens taktik kan liknas vid klassiska härskarstrategier som syftar till att förminska en människa. Den som utsätts för det kan vara en forskare som utfört goda prestationer och som omnämns i medierna, men nästan aldrig får någon positiv uppmärksamhet av sina kollegor. Ett annat exempel är den framgångsrike forskaren som nästan dagligen görs ned av sina arbetskamrater. Vad har han att komma med? Han är ju bara expert på att skriva om samma sak, men på olika sätt. Det är väl ingen konst! En lärare mötte på en personalfest raljanta kommentarer om sitt utseende. När han sa att det kändes obehagligt fick han till svar att det skulle han väl tåla och förresten skulle han inte vara så självupptagen! Här blev kränkningen dubbel. Inte nog med att han tvingades höra hånfulla kommentarer, utan hans upplevelse underkändes också. Kränkningar är mer än förtal. Ibland kan det handla om en oklar arbetsorganisation. En lärare förbigås gång efter annan och får inte de arbetsuppgifter som i vanliga fall följer med hennes kompetens och befattning. Vad händer när vi förminskar en annan människa? En sak är viktig att komma ihåg, och det är att vi reagerar på olika sätt. Vi måste därför tänka på vad vi säger, skriker och skriver till varandra, för kränkta människor samarbetar inte. Förnedrade människor bidrar inte till det gemensamma arbetet. De vänder de andra ryggen och skyddar sig. Kränkta människor är någon annanstans. Dörren till arbetsrummet hålls stängd. De söker upp andra universitet för att där bidra med sin kreativitet och energi. Oavsett vad man tycker om sina arbetskamrater får man inte behandla dem hur som helst. Vi får absolut inte ta död på varandras arbetslust. Det är därför facket ser allvarligt på kränkande särbehandling. Inger Ehn Knobblock Ordförande SULF/Umeå AKTUM JUNI 5/2001 5

6 N U NYTT FRÅ N UNIVERSITETSVÄ RLDEN Universitet i Laos vill fortbilda i Umeå Landets enda universitet, National University of Laos, behöver fortbilda sina lärare och har via SIDA vänt sig till Umeå universitet och SLU med förhoppningen att kunna inleda samarbete. Kontakten kommer som en sidoeffekt av den SIDA-konferens om kapacitetsuppbyggnad som ägde rum i Umeå för omkring ett år sedan. Laotierna är främst intresserade av samarbete med fakulteterna för lärarutbildning, samhällsvetenskap respektive humaniora samt för SLU:s del med skogsvetenskap och jordbruksvetenskap. National University of Laos har studenter och 800 lärare, men bara 22 har doktorsexamen och 139 masterexamen. Det övergripande målet är nu att höja lärarkårens formella kompetens. Mer information ges av Karl-Erik Renhorn, Internationellt samarbete, <karl Yrkesinriktad examen föreslås i högskolan En särskild yrkeshögskoleexamen bör införas i högskolan. Det föreslår utredaren Hasse Odenö, rektor vid Mälardalens högskola. Examen ska bygga på nuvarande yrkesteknisk högskoleexamen (YTH), men breddas mot nya områden. Utbildningen skall kunna ges både som YTH idag till studenter med yrkeserfarenhet från särskild bransch, men också till studenter som kommer direkt från gymnasiet. Den bör omfatta högskolepoäng och ingå i högskolans ordinarie utbud. Behovet av yrkesinriktad utbildning är stort på arbetsmarknaden. Kvalificerad yrkesutbildning (KY) finns sedan tidigare och är en viktig utbildningsform, men arbetsmarknaden efterfrågar också yrkesinriktad högskoleutbildning. Lärarbrist och avhopp på datautbildningar Lärarbrist, många avhopp och låg examensfrekvens är några av problemen vid landets datautbildningar, det visar en utvärdering som Högskoleverket har gjort. Generellt sett håller utbildningarna dock mycket hög kvalitet och endast två lärosäten får allvarliga anmärkningar. Högskoleverket har gjort en omfattande utvärdering av landets datavetenskapliga utbildningar. Tolv lärosäten ingår i utvärderingen och både grund- och forskarutbildning har granskats. Utbildningarna är i allmänhet av god kvalitet och utvecklas just nu starkt. Bristen på lärare inom det datavetenskapliga området är akut och de lärare som finns har en mycket stressig arbetssituation. Många med den rätta kompetensen väljer att arbeta inom industrin istället, där efterfrågan på datavetare är stor och lönerna högre. Kritik till Växjö och Lund Särskilt svårt med lärarkapaciteten har Växjö universitet som sedan några år tillbaka saknar ett antal disputerade lärare. Med anledning av detta riktar Högskoleverket kritik mot universitetet. Även Lunds universitet får kritik för sin organisation som tycks förhindra en positiv utveckling av ämnet. Umekurator med i Överklagandenämnden Margareta Söderström, kurator vid Studenthälsan vid Umeå universitet, har av regeringen utsetts till ledamot i Överklagandenämnden för studiestöd. Syftet med nämnden, som innefattar sju personer, är att öka rättssäkerheten och tryggheten för de studerande i samband med att det nya studiestödsystemet träder i kraft den 1 juli i år. Överklagandenämnden för studiestöd inrättades den 1 maj i år och finns i Härnösand. Ny rektor för Teaterhögskolan i Stockholm Regeringen har utsett Olle Jansson, 36 år, till rektor för Teaterhögskolan i Stockholm från och med den 1 januari 2002 till och med den 31 december Nya bedömningar av forskningsprojekt universtitetsvärlden Vetenskapsrådets bedömning av forskningsprojekt ska ställas till universitetens och högskolornas förfogande. Det är innebörden i en av paragraferna i ett nyligen tecknat avtal mellan Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, och Vetenskapsrådet. Syftet är att ytterligare öka kvaliteten på forskningen. I universitetens och högskolornas arbete med prioriteringar kan det här vara ett viktigt material, säger Bo Sundqvist, vice ordförande i SUHF. I Vetenskapsrådets uppdrag ingår att främja utveckling av svensk forskning, och generaldirektör Pär Omling betonar att det handlar om en samverkan med universitet och högskolor. Detta är ett sätt, bland många andra, att bidra till en hög kvalitet av svensk grundforskning med hjälp av forskarnas egna bedömningar. Analysarbete innan finansiering Drygt ansökningar om finansiering beräknas i år komma till Vetenskapsrådet. Ansökningarna bedöms av framstående och aktiva forskare från relevanta discipliner, de värderar den vetenskapliga kvaliteten och lägger förslag om vilka projekt som ska få medel (omkring en femtedel av ansökningarna). Det är ett omfattande analysarbete som utförs och SUHF och Vetenskapsrådet anser att detta bör kunna komma till användning även vid universitetens och högskolornas egna prioriteringar. Gemensamt arbete Samtalen om att använda Vetenskapsrådets kvalitetsbedömningar inleddes i samband med förhandlingarna kring full kostnadstäckning. Men mycket återstår att lösa innan ett färdigt förslag är klart: Hur ska samverkan i praktiken gå till? Hur ska ett material baserat på kvalitetsutlåtanden och prioriteringar se ut? I vilka sammanhang ska universitet och högskolor använda sig av materialet? Det är komplexa frågeställningar och vi ska nu tillsammans börja arbetet med att utforma ett mer konkret förslag, säger Pär Omling. 6 AKTUM JUNI 5/2001

7 M R MILJÖ RUTAN Universitetets ansträngningar att rekrytera studenter direkt från gymnasieskolorna är viktiga. Och kvalitet måste få gå före kvantitet, det skriver sex PA-studenter i sin rapport, gjord på uppdrag av Studentcentrum. Pernilla Persson, Lisa Eliasson, Carola Nilsson, Pia Zickerman, Matilda Nilsson, och Anna- Lena Westberg, samtliga studenter på det så kallade PA-programmet, är författare till rapporten I valet och kvalet en studie av universitets- och högskoleinformation och dess inverkan på val till högre studier. Miljökvalitetsmål Nu har regeringen lämnat propositionen Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier 2000/01:130 till riksdagen. Den innehåller förslag till delmål, åtgärder och strategier som behövs för att uppnå miljökvalitetsmålen. Regeringens mål är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, de är formulerade utifrån den miljöpåverkan som naturen tål och definierar det tillstånd för den svenska miljön som miljöarbetet ska sikta mot. Gymnasieinformation lönar sig Studenterna från Programmet för personal- och arbetslivsfrågor har funnit att gymnasieeleverna vid den så kallade informationsdagen, då olika universitet och högskolor presenterar sig, befinner sig på olika nivåer i valprocessen, och det påverkar hur de tar till sig informationen. För att gymnasieeleverna ska kunna utnyttja informationsdagen till fullo, är det viktigt att få informationen i tid, så att valprocessen inte resulterar i ett förhastat beslut. PA-studenterna rekommenderar Umeå universitet att målgruppsanpassa sin information, att ge informatörerna rätt verktyg för att nå ut med informationen och att informationen bör vara kvalitativ istället för kvantitativ. RESULTAT FRÅ N RAPPORTEN För att detta ska vara genomförbart, bör samordningen mellan universitetet och de aktuella gymnasieskolorna utvecklas och fördjupas. Informationsdagen handlar om ett samarbete, där parterna måste ta hänsyn till varandras önskemål. Rapporten omfattar tre gymnasieskolor i norra Sverige och kallas av konfidentiella skäl för Närskolan, Kustskolan och Inlandsskolan. Studie- och yrkesvägledare samt elever har intervjuats. Studie- och yrkesvägledarna är nyckelpersoner i sammanhanget och fyller en viktig funktion, eftersom de fungerar som en förbindelselänk mellan universiteten och eleverna i avgångsklasserna. TEXT STEFAN LYBECK FOTO ROLF EKLUND Det är ekonomiskt försvarbart och motiverat av Umeå universitet att bedriva information vid gymnasieskolorna i Norrland. Varje år satsar StudentCentrum cirka kronor på denna typ av information. Informationsdagen påverkar rekryteringen av nya studenter. Umeå universitet skall ställa högre krav på de skolor vi besöker. Umeå universitet vill träffa elever från skolans samtliga gymnasieprogram, inklusive vuxenstuderande under informationsdagen. Elever på praktiska program och Komvux ska inte prioriteras bort i förhållande till elever på de teoretiska programmen. Detta för att motarbeta den ökande sociala snedrekryteringen. Miljöaspekter i den högre utbildningen Miljöledningssystem i statlig förvaltning införs successivt vid högskolor och forskningsråd, 1999 omfattade det 21 högskolor och ett forskningsråd. Ett miljöstyrningssystem är ett hjälpmedel för att planera, organisera och driva miljöarbetet på ett systematiskt sätt. Redovisningarna från de högskolor och universitet som startat detta, visar att införande av ett sådant system fäster fokus på miljöfrågorna. Mälardalens högskola blev i april 1999 som första svenska myndighet miljöcertifierad enligt ISO Malmö högskola har en tydlig miljöprofil och har startat ett kretsloppsprogram för blivande kretsloppsexperter. Ytterligare exempel är Högskolan i Kalmar där miljövetenskap och miljöteknik är centrala områden. Institutionen för teknik finns i det nya teknikhuset Teknikum. Byggnaden är en arbetsplats för cirka 650 studenter och anställda. Genom att använda bland annat separering på toaletterna, avfallssortering, energisnål teknik och lokal vattenrening har kretsloppen kunnat slutas. Ytterligare ett gott exempel på högskolor och universitet som arbetar aktivt med miljöfrågor är Umeå universitet som tillsammans med SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) har inrättat Umeå miljöhögskola. Källa: Hållbara Sverige, Regeringskansliet miljösamordnare AKTUM JUNI 5/2001 7

8 M Å NADENS PROFIL M P Dotterns skada visade vägen till forskning TEXT STEFAN LYBECK FOTO ROLF EKLUND Skador i damfotboll Fotboll är idag den mest populära lagsporten för kvinnor i Sverige och ligger på tredje plats vad gäller antalet spelare. När dottern Maria som 14-åring skadade knät i fotboll, började sjukgymnasten Kerstin Söderman fundera över skador inom damfotbollen. Nu har hon disputerat i ämnet och kommit fram till slutsatsen att unga flickor debuterar för tidigt i seniorsammanhang. Kerstin Södermans doktorsavhandling, med titeln The female soccer player. Injury pattern, risk factors and prevention, har syftet att studera kvinnliga fotbollsspelare vad gäller basala karakteristika, skademönster, riskfaktorer för skada, skadeförebyggande åtgärder och konsekvenserna av främre korsbandsskada hos unga spelare. Slutsatser Kvinnliga fotbollsspelare har högre bentäthet än icke-aktiva kvinnor. Fotbollsspelarna var starkare i muskulaturen både på lårets framsida och baksida. De flesta skador (86 procent) inträffar under match. Match- och träningskvoten var betydligt högre hos de unga kvinnliga spelarna jämfört med seniorspelarna. Kvinnliga fotbollsspelare som får främre korsbandsskador i unga år skadar sig relativt ofta när de spelar på seniornivå. Cirka två tredjedelar av de främre korsbandsskadade spelarna hade två till sju år efter skadan slutat spela fotboll på grund av symptom från sitt skadade knä. Fotboll och idrott har alltid legat mig varmt om hjärtat. Så den här utvecklingen är bara logisk, inleder Kerstin när hon tar emot Aktums utsända hemma i den trevliga villan på Sandbacka. Låt oss titta på logiken och kronologin: Kerstin Söderman är född och uppvuxen i centrala Luleå, nära Hermelinskolan. Efter treårig samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet blev det två års sjukgymnastutbildning i Göteborg, där människorna voro trevliga men icke så den årstid som kallas vinter. Dragningen till Norrland var stark. Och eftersom man år 1974 fick kronor i bonus för ett års arbete som sjukgymnast i Umeå, så sökte jag hit. Mina arbetsplatser var reumaten, psyket och geriatriken, berättar Kerstin. Kärleken och äktenskapet förde sedan Kerstin till industristaden Västerås, där maken Jan fick jobb på ASEA. Kerstin arbetade som sjukgymnast. Efter nio år i Västmanland blev det Umeå igen för familjen som utökats med bar- nen Maria, Linda och Mikael. Åter vid NUS tjänstgjorde Kerstin på barnkliniken och habiliteringen. Pedagogik har alltid intresserat mig, därför var det naturligt att genomgå en vårdlärarutbildning åren 1986 och Därefter har jag bland annat fått vara med om att införa problembaserad undervisning vid sjukgymnastutbildningen vid Umeå universitet. Läraruppgiften innehåller som bekant ett moment av ständig utveckling och fördjupning. Ett projekt om korsbandsskador bland flickor i Västerbotten och dottern Marias fotbollsskada förde Kerstin in på forskarbanan. Nu har jag undersökt fysiska skador bland kvinnliga fotbollsspelare. Jag skulle vilja gå vidare och forska om fotbollens sociala betydelse för unga flickor. Tidigare umgicks flickor ofta två och två, det vill säga med sin bästis. Nu har den alltmer populära fotbollen skapat nya vanor och sociala mönster. Men vad händer när en ung tjej blir skadad och inte längre kan fortsätta att spela fotboll? 8 AKTUM JUNI 5/2001

9 Namn Ålder Yrke Aktuell Kerstin Söderman 48 år Sjukgymnast, högskoleadjunkt och forskare Doktorsavhandling om skador i damfotboll AKTUM JUNI 5/2001 9

10 Kerstin har kommit fram till vissa till synes kontroversiella slutsatser i sin avhandling. Enkelt uttryckt kan man säga att unga flickor debuterar för tidigt i seniorsammanhang. Detta gäller matchspel, där nästan alla skador (cirka 80 procent) sker. Mitt goda råd är att duktiga, ambitiösa och lovande tjejer gärna kan träna med seniorer, men vänta med att spela matcher med seniorlagen. Detta resonemang vill jag understryka med att konstatera att exempelvis korsbandsskador ger mycket allvarliga konsekvenser Fotbollen har en stor social betydelse för unga flickor. Här finns underlag för viktig forskning i framtiden, menar Kerstin Söderman. för framtiden. Många tvingas sluta med fotboll och en del kan inte idrotta eller motionera överhuvudtaget. Det finns grundläggande syften med att spela fotboll. Många unga tjejer vill kanske egentligen spela kvar i sitt gamla lag, men drivs samtidigt av både stimulans och socialt tryck att ta steget upp i seniorvärlden. Detta dilemma är kanske inte så lätt att hantera för en flicka i de tidiga tonåren. Kerstin, som själv fungerat som tränare i många år i Mariehems SK, har sett alltför många duktiga flickor sluta alldeles för tidigt. Nu försöker hon, genom sin forskning, hitta åtgärder som gör att fler fortsätter längre med den ädlaste av sporter: fotboll. Tillsammans gör vi verklighet av din idé Söker du ett smart sätt att utveckla en idé, samtidigt som du vill fortsätta med din forskning? Incitamentsavtal kan förvandla din idé till en kommersiell framgång. Våra olika avtalsmodeller innebär bl a att du slipper den ekonomiska risken samtidigt som du och din institution får möjlighet att ta del av den framtida vinsten. Vi vill att nästa stora uppfinning ska bli din. Hör av dig till oss på Uminova Center så berättar vi mer. Uminova Center Umeå universitet, Umeå Tel: Fax: E-post: Internet: BLIR NÄSTA STORA UPPFINNING DIN? 10 AKTUM JUNI 5/2001

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola Välkommen som doktorand vid LTH Lunds TEkniska Högskola 2 Välkommen som doktorand vid LTH Utgåva: höst 2013 Välkommen som doktorand vid LTH 3 Välkommen som doktorand vid LTH Jag är väldigt glad över att

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012-2014

Jämställdhetsplan 2012-2014 Jämställdhetsplan 2012-2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 Institutionen för data- och systemvetenskap Jämställdhetsplan 2012-14 Enligt högskolelagen

Läs mer

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder

Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Diskussionsunderlag kring arbetsmiljö Exempel och möjliga åtgärder Varför arbeta med studenternas arbetsmiljö? Vi måste se studentgruppen för vad den är. Studenter är vuxna människor, och många studenter

Läs mer

Ledamot, ordförande Ledamot, vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Suppleant. Ärende Beslut/Åtgärd Föredragande/Dnr

Ledamot, ordförande Ledamot, vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Suppleant. Ärende Beslut/Åtgärd Föredragande/Dnr Sid 1 (6) Närvarande Anders Bergh Patrik Danielsson Kristina Lejon Lars Nyberg William Hansson Monia Letaief Diana Berggren Övriga Marianne Hultmark Hans Fällman Boa Drammeh, ordförande, vice ordförande

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Mälardalens Högskola i Västerås

Mälardalens Högskola i Västerås Deltagare i konferensen 20-21 november 2000 Rikard Andersson Utbildningsbevakare Elizabet Damceska Studierektor Therese Gustavsson Utbildningsbevakare Kent Hartman Studierektor Amund Hunstad Maria Lindén

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1 (7) 2009-02-19 Dnr SU 29-0405-09 Stockholms universitet Studentavdelningen Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1. Inledning Stockholms universitet - Det öppna universitetet

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som bygger på samspel

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE På väg mot VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

Anställningsformer för doktorander

Anställningsformer för doktorander 2007-04-02 BESLUT LiU 455/07-50 1(1) Anställningsformer för doktorander Med hänvisning till föreliggande skriftligt underlag beslutar universitetsstyrelsen härmed att utbildningsbidrag fr o m 1 juli 2007

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11

Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11 1 (8) Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11 Ärende 1. Förslag till ledamot i styrelsen för Stiftelsen Karl Jeppssons Minne (dnr SU FV-1.2.2-1935-15). Föredragande: Anna Riddarström, Ledningskansliet.

Läs mer

Förslag till process för rekrytering av rektor

Förslag till process för rekrytering av rektor Sid 1 (7) Förslag till process för rekrytering av rektor Föredragande Ordförande Lennart Evrell Bakgrund Föreliggande dokument utgör handläggningsordning och tidsplan för processen att rekrytera rektor

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen.

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Område Ämne Lärosäte Nivå Lön Juridik och samhällsvetenskap Data- och systemvetenskap Uppsala universitet

Läs mer

Val vid Skogsvetenskapliga fakulteten. Informera om processen Ge möjlighet att ställa frågor Lämna synpunkter.

Val vid Skogsvetenskapliga fakulteten. Informera om processen Ge möjlighet att ställa frågor Lämna synpunkter. Val vid Skogsvetenskapliga fakulteten Informera om processen Ge möjlighet att ställa frågor Lämna synpunkter. Valberedning vid Skogsvetenskapliga fakulteten Ordinarie ledamot Karin Öhman (ordförande) Magnus

Läs mer

Att bygga en generell examen

Att bygga en generell examen Att bygga en generell examen - TANKAR OM HUR EN GENERELL EXAMEN FÅR RÄTT INNEHÅLL Anna Selfvén Allmän studievägledare, Lunds universitet Allmän studievägledning LU -Vad kan jag välja utifrån mina intressen?

Läs mer

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

1(6) 2005-04-07. Ärende Beslut eller annan åtgärd

1(6) 2005-04-07. Ärende Beslut eller annan åtgärd 1(6) Forsknings/forskarutbildningsnämnden Närvarande Ledamöter: Lars Matsson Professor, dekanus Ordförande Krister Nilner Professor Ing-Mari Redmo Emanuelsson Forskarassistent Björn Söderfeldt Professor

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

Beslut eller åtgärd 1. Mötets öppnande Ordf. Jan Johansson öppnar mötet.

Beslut eller åtgärd 1. Mötets öppnande Ordf. Jan Johansson öppnar mötet. Protokoll fört vid styrelsemöte för Forskarskolan i rymdteknik Tid: Mötet genomfördes den 13 april 2005, klockan 8.30-12.30 Plats: Mimasalen, IRF, Kiruna. Deltagare: Jan Johansson, ordf. Lars Eliasson

Läs mer

Bert Karlsson, entreprenör

Bert Karlsson, entreprenör @ungdomsb Dagens unga ojar sig över att det inte finns några jobb. Det gör det visst - men många är alldeles för lata för att jobba på en hamburgerrestaurang eller plocka bär i skogen. De sitter hellre

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE

VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE VÅRD- OCH OMSORGSCOLLEGE för dig som vill arbeta inom vården Utbildning och arbetsliv i samverkan i sydöstra Skåne 1 REKTORERNA Vi gör det tillsammans! Behoven av välutbildad personal inom vård och omsorg

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Rapport från IDAS Helen Peterson Institutionen för Tema, Linköpings universitet Helen.Peterson@liu.se

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Per Capsulam

Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Per Capsulam Kallelse/Dagordning 2014-06-27 Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Per Capsulam Datum: 2014-06-27 Svar Ledamöter: Adjungerande: Svar lämnas till FHL fhl@lnu.se senast den 2 juli 2014 kl 18.00.

Läs mer

HÖGSKOLESTYRELSEN PROTOKOLL Fört vid sammanträde 2006-09-08

HÖGSKOLESTYRELSEN PROTOKOLL Fört vid sammanträde 2006-09-08 Tid 09.30 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Faculty Club, Högskolan Andersson Thorsten, ordf Anne-Marie Brodén Cumtell Anna Lena Enmark Romulo Gaspes Veronica Nilsson Katarina Norén Johan

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling?

Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara. lärling? Dags att välja! Jobba direkt efter gymnasiet? Eller plugga vidare? Kanske vara lärling? Gymnasievalet För vissa är valet lätt, för andra är det svårare Men en sak är säker det finns något för alla. Valet

Läs mer

Policy och föreskrifter gällande stipendiefinansiering för försörjning under utbildning eller för förkovran efter avlagd doktorsexamen

Policy och föreskrifter gällande stipendiefinansiering för försörjning under utbildning eller för förkovran efter avlagd doktorsexamen BESLUT 1 2013-06-27 Dnr PE 2013/356 Rektor Policy och föreskrifter gällande stipendiefinansiering för försörjning under utbildning eller för förkovran efter avlagd doktorsexamen Bakgrund Rektor fattade

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

1. Mötets öppnande Ordföranden, Rolf Hedquist, hälsar de närvarande välkomna till mötet.

1. Mötets öppnande Ordföranden, Rolf Hedquist, hälsar de närvarande välkomna till mötet. LÄRARUTBILDNINGS- KONVENTET PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2003-09-23 Tid: Tisdagen den 23 september 2003 kl 10.00 16.00 Lokal: Arlandia, Stockholm Närvarande ledamöter: Laila Mattsson Högskolan Dalarna,

Läs mer

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro 1 Välkommen till SolutionCLUES Din samarbetspartner när det gäller: Utveckling av arbetsklimat, funktion och resultat inom arbetsplatsen, teamet eller ledningsgruppen. Effektiv och positiv coaching för

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Institutionen för kemiteknik, LTH 1 Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Antagen av institutionsstyrelsen 13/2 2008 Institutionen för kemiteknik, LTH 2 Åtgärdsplan 2008 Det övergripande

Läs mer

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743 Unionen nära dig Bergslagen 019-17 46 00 Dalarna 0243-21 35 50 Gävleborg 026-64 76 00 Göteborg 031-701 28 00 Mellannorrland 060-55 31 00 Mälardalen 021-40 48 00 Norrbotten 0920-23 35 00 SjuHall 033-20

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i RETORIK Rhetoric Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 14 juni 2007 (dnr CF 62-246/2007).

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Förbättra dina chanser på jobbet

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Förbättra dina chanser på jobbet Unionens Karriär & utvecklingstjänster Förbättra dina chanser på jobbet Våra karriärtjänster passar inte en enda människa. De passar olika sorters människor. Hur vill du jobba imorgon? Jobbar du med det

Läs mer

KAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE

KAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE KAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE 4.1. ANSÖKNINGSHANDLINGAR Ansökningar kan skrivas på olika sätt. Ansökningshandlingar består oftast av ett ansökningsbrev och ett cv eller en meritförteckning. Hur ansökningshandlingen

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

CURRICULUM VITAE. Formell utbildning. Akademiska tjänster. Uppdrag på universitet och högskolor

CURRICULUM VITAE. Formell utbildning. Akademiska tjänster. Uppdrag på universitet och högskolor 1 CURRICULUM VITAE Namn Inge-Bert Vilhelm Täljedal Födelsedag 16 januari 1942 Födelseort Värnamo, Jönköpings län Formell utbildning 1971 Promoverad till medicine doktor, Umeå universitet 1967 Disputation

Läs mer

Certifiering av medicinsk ingenjör och civilingenjör

Certifiering av medicinsk ingenjör och civilingenjör Certifiering av medicinsk ingenjör och civilingenjör Caroline Hagström Medicinsk civilingenjör Kursansvarig MTF MT Säkerhetschef/Sektionschef medicin och analys Universitetssjukhuset Örebro Örebro läns

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Att möta studenter eller personal i sorg www.anstalld.umu.se

Att möta studenter eller personal i sorg www.anstalld.umu.se Enheten för personal- och organisationsutveckling Att möta studenter eller personal i sorg www.anstalld.umu.se Studentprästerna, universitetshälsan och studenthälsan är en möjlig resurs i svåra situationer

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola

Allmän studieplan för forskarutbildning i industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola Allmän studieplan för forskarutbildning i industriell ekonomi och organisation vid Mälardalens högskola Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden för NT vid MdH, 2002-02-00, reviderad 2007-06-14.

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Arbetsplatsförlagda studier

Arbetsplatsförlagda studier Statistiska institutionen Uppsala universitet Arbetsplatsförlagda studier Praktik inom Masterprogrammet i statistik 1. Information till praktikant och handledare 2. Kursplan. Arbetsplatsförlagda studier.

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer