hyran upp 41% rädda TEST: Nya regler kan ge spiraleffekter Moms, fonder och slopad skatt ska hyresrätten 14 Stort mässnummer

Transkript

1 nummer kronor Specialtidningen för hyresrätten och allmännyttan Stort mässnummer Alla som oroar sig för galopperande hyresökningar bör intressera sig för kooperativa hyresrätter Ingvar von Malmborg 40 TEST: Rymdisolering håller inte värmen 18 Moms, fonder och slopad skatt ska rädda hyresrätten 14 David Batra vill bo lagom anonymt 32 Nya regler kan ge spiraleffekter Allmännyttig solenergi blir fjärrvärme 28 hyran upp 41% n y h e t e r p o l i t i k e k o n o m i a r b e t s m i l j ö t e k n i k d e b at t

2 CTC:s värmepumpar. Nu också för större fastigheter. Ta krafttag mot höga uppvärmningskostnader i din fastighet. Skaffa värmepump. Få investeringar ger snabbare avkastning. Många har efterfrågat större modeller av CTC EcoAir Sveriges mest installerade värmepumpar för luft/vatten. Nu är de här. Tre kraftiga värmepumpar du kan kombinera. De omvandlar luft till värme och varmvatten i ute temperaturer ända ner till 20 C. Kräver inga borrhål, placeras utanför husets vägg och tar liten plats. Med prestanda i toppklass och miljövärden inspirerade av Kyotoavtalet. Kontakta någon av våra 300 lokala CTC Partners redan i dag via eller ring Komplettera värmepumpen med den nya, intelligenta allt-i-ett-tanken CTC EcoZenith. Styr det mesta och hanterar både varmvatten och värme. Liknar ingenting annat på marknaden. Storartade värmelösningar.

3 P ss t... Nu kan du få ut det mesta och det bästa av våra måleriföretag. Beställ gratis på

4

5 mars nr innehåll Stark oro för uppsaxade hyror Privatvärdar vill inte visa kostnader Treenigt krav på rättvisa för hyresrätt Rörrenovering kan orsaka allergi Rymdisolering höll inte måttet Högre hyror, kortare köer i Europa Professor Elmroths bästa energitips Bostadsbolaget som säljer solvärme David Batra vill bo anonymt Ledare Aktuell forskning Riksrundan Debatt Stolta hus Boksidan På nya jobb Korsord Produktnytt mer i Bofast helena shutrick 18 Med några enkla penndrag inför regeringen marknadshyror Joakim Strålmark, hyresgäst i privat hyresrätt, som debatterar i Bofast sid ges ut av sabo förlags ab Omslagsfoto: Ulrika Majstrovic Hansén Annonser Sten-Åke Rydén sten-ake.ryden@bofast.net Prenumerationsärenden Titeldata, Kundtjänst, Stockholm Telefon Du kan även gå in på och ändra din adress och andra prenumerationsärenden. Pris 395 kronor/år, plus eventuell moms Repro och tryck: Lenanders Grafiska AB Redaktion Vasagatan 8 10, Box 474, Stockholm Telefon Fax Hemsida E-post info@bofast.net Christian Lacotte vd/chefredaktör ansvarig utgivare christian.lacotte@bofast.net Helene Ahlberg reporter/redaktör helene.ahlberg@bofast.net Eva Blomberg reporter eva.blomberg@bofast.net Anita Snis redaktör anita.snis@bofast.net Helena Shutrick ad/illustratör helena.shutrick@bofast.net Sanita Burdzovic ekonomiansvarig sanita.burdzovic@sabo.se Trycksak Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Efter tryck av text och bild får inte ske utan redak tionens medgivande. Bofast 2/2010 5

6 lssymbol. håalla nya produkter är märkta med vår nyckel PORTTELEFON MED LÄSARE OCH DISPLAY_RINGA 1707

7 Momsen hamnar i värdens ficka ledare Ny luft i gamla hus Luftdonet Easy-Vent ROT monteras i anslutning till befintlig radiator och tillför bostaden skönt tempererad friskluft. Med våra smarta modeller behöver varken radiator eller fönsterbänk demonteras. Enklare kan det inte bli att installera effektiv och dragfri ventilation i äldre bostäder. Kanal Luftdon Flexi Radiator Böjbara Flexi förs enkelt ned bakom radiatorn. Uteluften filtreras och förvärms effektivt innan den strömmar in i rummet. Kanal Radiator Luftdon Mini Mini används då kanalen passar bäst under radiatorn. Den ger samma sköna luftflöde och är lika lätt att montera som Flexi. den så kallade treparten har tagit ytterligare ett steg i samförståndets tecken. Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och Sabo vill ha bättre ekonomiska villkor för hyresrätten. Medelst olika ekonomiska grepp ska egnahems- och bostadsrättsägarnas gynnsamma avdragsrätt kompenseras. Denna endräkt är nu ingen nyhet, samtliga tre aktörer har vid upprepade tillfällen påpekat hur missgynnade de blivit sedan stödet till flerbostadshus efter hand sorterats ut. Det är en knepig fråga. Under Almedalsveckan valåret 2006 surrade Visby av samtal om fastighetsskatten. Minns mediernas reportage om äldre skärgårdsbor som plötsligen fann sig sitta på fastigheter som ärvts genom generationer och vars taxeringsvärde sköt i höjden med skatteuttag som på intet sätt motsvarade inkomsterna för Österman och Westerberg. Detta kunde politikerna inte stå emot. Fastighetsskatten slopades och ersattes med en relativt sett låg kommunal avgift. Vid Sabos kongress i Luleå förra sommaren antogs ett uttalande om balans mellan upplåtelseformerna. Men både då och vid senare tillfällen har den bostadspolitiskt sakkunnige Daniel Liljeberg (kd) gjort klart att rättvisare villkor inte är möjliga. Statsfinanserna skulle helt enkelt inte tåla ett sådant avbräck. Frågan är vart all denna enighet egentligen leder. Förslaget om att lägga moms på hyran kan tyckas förbryllande eftersom den höjer hyran som slutkunden hyresgästen får betala. Men tanken är att momssatsen skulle vara sex procent. Och om moms läggs på hyran får bostadsföretagen dra av den moms de betalat för varor och tjänster som är knutna till produktion och drift av fastigheten. Mellanskillnaden mellan denna ingående 20-procentiga moms och den 6-procentiga utgående momsen skulle därför komma bostadsbolagen till del. Enligt förslaget ska sänkningen av skattetrycket på sikt leda till lägre hyror. Men det återstår att se. Privatvärdarna ger ofta uttryck för den frustration de upplever med att driva sina företag på ett lönsamt sätt. Att i detta läge tänka sig att de skulle låta bli att ta chansen att höja hyran med sex procent, betala in denna moms till staten men sedan låta kostnadsbesparingen komma dem själva till del, blir svårt. Fastighetsägarbossen Reinhold Lennebo värjer sig dessutom från att öppna böckerna och redovisa bolagens bakomliggande finanser. Har Hyresgästföreningen kraft nog att låta hyresgästerna få del av den förbättrade ekonomin? Möjligen till någon kosmetisk del. Men det finns skäl att tvivla. Merparten offras nog på lönsamhetens altare. Pengarna behövs ju i bolagen. Till syvende og sidst blir det EU som sätter gränsen för vad som blir möjligt. En ändring av momsreglerna förutsätter att samtliga 27 EU-länder är överens om saken. Sabo avser att ta till lobbying i Bryssel, men en helt lättfjällad fisk blir det nog inte. Tel Christian Lacotte chefredaktör Bofast 2/2010 7

8 H Y R O R U T A N T A K Hyrorna kan höjas med regeringens nya hyressättningsförslag innebär inte någon förändring vad gäller det så kallade påtaglighetsrekvisitet. Om det finns kvar kan det leda till spiraleffekter i hyreshöjningarna, menar Hyresgästföreningen. Men nu kan regeringen komma att ändra sig på den punkten. + 5% Text EVA BLOMBERG Grafik Anna L Andrén KR KR hyresgästföreningen har sedan länge slagits för att det så kalllade påtaglighetsrekvisitet skulle tas bort ur hyreslagen. Rekvisitet innebär, enkelt uttryckt, att det funnits utrymme för upp till fem procent högre hyror för privatvärdar jämfört med allmännyttan. I det lagförslag som nyligen lämnats till lagrådet finns inget ändringsförslag i den delen. Det är korkat att påtaglighetsrekvisitet finns kvar. Så länge den skrivningen finns kvar i lagen är risken stor att hyresnivåerna saxas upp. Jag hoppas att det är en lapsus och att det försvinner innan propositionen kommer, säger Barbro Engman, Hyresgästföreningens förbundsordförande. I den gemensamma överenskommelse som träffades förra våren mellan Sabo och Hyresgästföreningen, och som till stora delar har anammats i regeringens förslag, fanns flera förändringar som sammantagna skulle förhindra stora och snabba hyreshöjningar när allmännyttans normerande roll försvinner. två av dessa förändringar finns med i lagrådsremissen; att kollektivt förhandlade hyror, såväl hos allmännyttiga som privata bolag, blir normerande, och att en ny skyddsregel införs som ska värna hyresgästernas besittningsskydd. Risken är stor att hyresnivåerna saxas upp. Jag hoppas det är en lapsus Däremot föreslås alltså inga ändringar vad gäller påtaglighetsrekvisitet och inte heller den tid som ska ha förflutit mellan två hyreshöjningar. I dag är den tiden sex månader, men för att ytterligare gardera mot snabba hyreshöjningar föreslog de båda organisationerna att intervallet skulle utökas till ett år. Men det viktiga, och det som är väldigt allvarligt, är att påtaglighetsrekvisitet finns kvar. Det innebär att man kan få en spiraleffekt på hyreshöjningarna, säger Pär Svanberg, förhandlingschef på Hyresgästföreningen. Där måste det till en förändring och det är en viktig fråga som vi inte kommer att släppa. den remiss som nu lämnats till lagrådet är ett resultat av ett nära samarbete mellan finansdepartementet, justitiedepartementet, Sabo, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna Sverige. Men när Bofast försöker få en kommentar från regeringskansliet till varför påtaglighetsrekvisitet inte nämns i lagrådsremissen är det svårt att hitta någon som vill svara. Finansdepartementet hänvisar till justitiedepartementet, eftersom hyressättningen är den del som justitiedepartementet ansvarar för. Och på justitiedepartementet bollar man tillbaka till finansdepartementet såsom varande sammanhållande departement. till slut svarar Daniel Liljeberg (kd), politiskt sakkunnig hos bostadsminister Mats Odell. Han säger sig känna till det han benämner som "problemet"; att påtaglighetsrekvisitet, som regeringens utredare Michaël Koch föreslog skulle tas bort, nu inte föreslås avskaffas i lagrådsremissen. Vi känner till att det finns en synpunkt som framförts av Hyresgästföreningen angående påtaglighetsrekvisitet. Vi får analysera vad det innebär att det blir kvar, och återkommer i propositionen till hur vi ska hantera det här, säger Daniel Liljeberg. Läs tidigare artiklar om hyresförslaget på A juli 2010 jan 2011 Så kan hyresnivåerna saxas upp steg för steg Påtaglighetsrekvisitet, som finns inskrivet i hyreslagen, innebär att en hyra i en privatägd fastighet inte påtagligt får skilja sig från hyrorna i allmännyttan. Cirka fem procent högre hyra för en likvärdig lägenhet anses dock enligt praxis som acceptabel. Om påtaglighetsrekvisitet inte tas bort, när det nya lagförslaget träder i kraft vid årsskiftet, kan fastighetsägare B, i grafiken ovan, sätta sina hyror fem procent över fastighetsägare A. Därefter kan fastighetsägare C sätta sina hyror fem procent över fastighetsägare B. Och så vidare. Exemplet utgår ifrån en trerumslägenhet på 78 kvadratmeter med en (enligt Statistiska centralbyrån) genomsnittlig månadshyra. Hyran på typlägenheten kan alltså saxas upp halvårsvis för att efter fyra år ha en hyra som är 41 procent högre. B 8 Bofast 2/2010

9 H Y R O R U T A N T A K 41 procent på fyra år + 5% KR + 5% KR + 5% KR + 5% KR + 5% KR + 5% KR C D E F G H juli 2011 jan 2012 juli 2012 jan 2013 juli 2013 jan 2014 Privatvärdar vill inte redovisa kostnader När hyrestaket försvinner och de privata fastighetsägarna blir fullvärdig förhandlingspart vill de utgå från lägenhetens bruksvärde. De vill inte redovisa sina kostnader. Hyresgästföreningen menar dock att kostnadsökningar spelar en huvudroll i hyresförhandlingarna. senast den 23 mars lämnar regeringen den proposition till riksdagen som bland annat innebär att allmännyttans hyresnormerande roll försvinner. I den lagändring som föreslås ska i stället alla kollektivt förhandlade hyror vara normerande. Men hur detta påverkar framtida hyresförhandlingar är det ingen som riktigt vet. Enligt Roland Sernlind, förhandlingsansvarig på Sabo, är det högst oklart hur förhandlingarna mellan Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna framöver ska gå till. Han bedömer dock inte att det kommer att bli någon stor skillnad för de kommunala bostadsbolagen. Däremot kommer bostadsbolagen, i sina underlag för hyreshöjningar, att på ett bättre sätt behöva definiera de avkastningskrav som ställs från kommunerna, säger Roland Sernlind. Han framhåller att många stora och mellanstora bostadsbolag redan i dag har avkastningskrav från sina ägare, kommunerna, och att de driver sina företag affärsmässigt. Men hittills har avkastningskraven varit tvistefrågor i förhandlingarna med Hyresgästföreningen. Så det blir intressant att se hur de kommer att tolkas framöver. Det finns också bostadsbolag som inte tidigare haft några avkastningskrav. Men regeringsförslaget innebär att alla bostadsbolag nu måste få överskott i sin ekonomi för att räknas som affärsmässiga. Kommer det att innebära högre hyror? Bostadsbolagen är väldigt olika över landet. När det gäller de minsta företagen är det svårt att säga hur det kommer att bli, säger Roland Sernlind. Störst skillnad tror han det blir vid förhandlingsbordet för Hyresgästföreningen och de privata fastighetsägarna på lokal nivå. Detta eftersom hyresgästorganisationen troligen kommer att begära ett utförligare underlag för hyreshöjningskraven än i dag. Tidigare har man i de flesta fall utgått från de Roland Sernlind avtal som hyresgästföreningen förhandlat fram med de kommunala bostadsbolagen och sedan lagt fram krav på samma hyreshöjning, alternativt en högre med olika motiv som grund. Det blir inte aktuellt att utgå från detaljerad redovisning när hyrorna sätts Om de privata fastighetsägarna kommer att presentera lika detaljerade underlag som allmännyttan gör i dag återstår att se, menar Roland Sernlind. Bofast 2/2010 9

10 H Y R O R U T A N T A K Det ska bli spännande att se vilket underlag man är villig att lägga fram. Men om det ska vara transparens, som det talats om, så vore det högst rimligt, säger Roland Sernlind. regeringsförslaget om affärsmässighet innebär att den tidigare rådande självkostnadsprincipen slopas. Fastighetsägarnas vd, Reinhold Lennebo, menar att när förhandlingarna inte längre utgår från självkostnadsprincipen ska man heller inte utgå ifrån kostnadsredovisningar som underlag. Om vi i grova termer pratar om "öppna böcker" så är det inte aktuellt över huvud taget. Den nya hyressättningsmodellen ska ju faktiskt inte vara kostnadsbaserad och då blir det heller inte aktuellt att utgå ifrån detaljerad redovisning när hyrorna ska sättas. Reinhold Lennebo menar att man i de lokala förhandlingarna måste utgå ifrån alla de faktorer som finns med Reinhold Lennebo i bruksvärdet, exempelvis lägenhetens storlek, modernitetsgrad, läge i huset och ljudisolering. därtill framhåller han att de lokala förutsättningarna på respektive ort och "den allmänna hyresgästuppfattningen" om bruksvärdet kommer att spela en stor roll för hyreskraven. Han vill inte gå in på vilka ytterligare faktorer som kommer att lyftas fram. Vi kommer framöver att resonera kring vilken argumentation vi tror att vi ska använda. Det här är också något vi måste diskutera med vår motpart Hyresgästföreningen. Jag vill inte föregripa var den diskussionen landar. Reinhold Lennebo berättar också att det pågår ett internt planeringsarbete inför det nya läge som kan bli verklighet efter årsskiftet (se även sidan 12). Vi håller på att förbereda vår interna förhandlingsorganisation på den nya situationen. Vi måste utgå ifrån helt nya förutsättningar, konstaterar han. Fastighetsägarna måste motivera sina höjningskrav De privata fastighetsägarna har i många fall haft det för lätt hittills, och åkt snålskjuts på de allmännyttiga bolagens avtal. Nu kommer de få utgå från noll och motivera sina krav, menar Pär Svanberg, förhandlingschef på Hyresgästföreningen. liksom sabos företrädare tror inte heller Hyresgästföreningen att lagändringen får så stor betydelse i förhandlingarna med de allmännyttiga bolagen, men däremot i hyresdiskussionerna med de privata fastighetsägarna. Fastighetsägarna är inte klara över vad det innebär att vara fullvärdig part Det är obruten mark. Vi har inte diskuterat i detalj hur vi ska förhandla med de privata fastighetsägarna. Jag tror inte heller Fastighetsägarna är klara över vad det innebär nu när de är fullvärdig part, säger Barbro Engman, förbundsordförande i Hyresgästföreningen. Hon räknar med att det ska vara utrett av parterna till lagen går igenom vid årsskiftet. Pär Svanberg ser fram emot att de privata fastighetsägarna nu blir fullvärdig part i förhandlingarna. Pär Svanberg Han framhåller att förhandlingarna liksom tidigare grundar sig på lägenheternas bruksvärde. Så långt är man helt överens med Fastighetsägarna (se artikel ovan). Men, till skillnad mot den privata fastighetsorganisationen, anser Hyresgästföreningen att förhandlingen sedan handlar om att anpassa hyrorna till kostnadsutvecklingen för till exempel räntor och kommunala taxor och avgifter. Och Hyresgästföreningen kommer att kräva de privata fastighetsägarna på ett underlag som visar vilka bedömningar man gör av dessa kostnader. i förhandlingarna med de allmännyttiga bolagen däremot diskuteras i många fall bolagets hela ekonomi. Vad vi tycker är viktigt framöver är att, i högre grad än i dag, värdera underhållsstandarden och kvaliteten i vardagsförvaltningen, som trappstädning och hur hyresvärden uppträder. För det är sådant som hyresgästerna tycker är väldigt viktigt, säger Pär Svanberg. Det svåra är, enligt honom, att hitta metoder för hur den kvaliteten ska värderas. Han berättar att man på Hyresgästföreningen är mitt uppe i arbetet att genomlysa vad de nya villkoren för allmännyttan och hyressättningen kommer att betyda och hur man ska organisera förhandlingsarbetet. Det kommer förmodligen att leda till mer jobb, men också en bättre hyressättning. Nu blir det upp till bevis för Fastighetsägarna att presentera vilken kvalitet man levererar. eva.blomberg@bofast.net Vinstkrav och slopat hyrestak I november presenterade finansdepartementet en promemoria som bland annat föreslog en ny lag för allmännyttiga kommunala bostadsbolag. I lagen skrivs in att kommunala bostadsbolag framöver skall drivas på affärsmässiga grunder. Därmed slopas den så kallade självkostnadsprincipen. Departementspromemorian gick därefter ut på remiss till mer än 80 instanser. Med förslagen i departementspromemorian som grund lämnade regeringen i februari en remiss till lagrådet. Där föreslås även ändringar i hyressättningssystemet, som justitiedepartementet ansvarar för. Regeringsförslaget innebär att allmännyttans hyresnormerande roll försvinner när den nya lagen och lagändringarna träder i kraft vid årsskiftet. I stället blir alla kollektivt förhandlade hyror normerande, såväl privata som allmännyttiga. Samtidigt införs en skyddsregel för att förhindra alltför stora och snabba hyreshöjningar. Dock förslås ingen ändring när det gäller det så kallade påtaglighetsrekvisitet (se faktaruta på föregående uppslag). Bofasts tidigare artiklar om regeringsförslaget finns på Läs även debattartiklarna på sidorna i denna utgåva av Bofast. 10 Bofast 2/2010

11 Miele ett med naturen. Maximal prestanda och minimal förbrukning. Engagerat miljöansvar, från tillverkning till återvinning! Miele tar ansvar för hela produktionskedjan, från tillverkning till återvinning. Våra nya tvättmaskiner drar hälften så mycket energi och vatten jämfört med en tio år gammal maskin. Detta visar att vi är på väg åt rätt håll i utvecklingen av våra produkter. Dessutom finns flera andra fördelar; stor kapacitet, patenterad skontrumma, föredömlig prestanda och enkla att använda. Med andra ord Mieles tvättutrustning har många mervärden! Miele har all utrustning till fastighetstvättstugor, t ex tvätt- och torkutrustning, manglar, tvättbänkar, bokningssystem mm.

12 H Y R O R U T A N T A K Hyresgästernas värderingar kommer att märkas på hyrorna Förhandlingssituationen för de privata fastighetsägarförhandlarna ute i landet blir en helt annan från årsskiftet, och fler faktorer kan komma att styra hyrorna. Men redan i dag är hundratals kommuner på väg att införa systemhyror. fastighetsägarna förbereder sig inför de kommande tuffare förhandlingarna på flera sätt. Förutom att ta del av de erfarenheter som Hyresgästföreningen och de kommunala Vi kommer att få se en mindre platt hyresstruktur än i dag de kommunala bostadsbolagen och Hyresgästföreningen löser sina tvister i den partssammansatta Hyresmarknadskommittén. Bara i sista hand går tvisterna vidare till hyresnämnden. Någon motsvarande instans finns ännu inte för de privata fastighetsägarna, utan de tvister som uppstår kommer att gå till hyresnämnden direkt. Ett sådant förfarande riskerar att ta lång tid och kan innebära att många förhandlingar avstannar. Därför bör det, enligt Hyresgästföreningens förhandlingschef Pär Svanberg, diskuteras hur hyrestvister mellan parterna bostadsbolagen har dragit av dagens förhandlingsmodell, ska Fastighetsägarna även titta på de hyressättningsmodeller som arbetats fram i olika delar av landet. Reinhold Lennebo nämner exempelvis Malmö-modellen som inneburit mer differentierade hyror i MKBs bestånd. Och som Bofast tidigare rapporterat är hela 109 av landets kommuner på väg att införa någon form av systematisk hyressättning. Vi kommer att få se större skillnader i hyressättningen, en mindre platt hyresstruktur än i dag, tror Reinhold Lennebo. Utifrån hyresgästernas egna värderingar kommer en del lägenheter att värderas högre och andra lägre än i dag och det kommer att märkas på hyrorna. Hur stora skillnaderna blir i praktiken kommer enligt honom att läggas fast i det förhandlingssystem som parterna gemensamt kommer överens om. Både Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen menar att det blir nödvändigt att träffas och gå igenom vilken relation man ska ha till varandra och hur förhandlingssituationen ska se ut mer konkret. I något läge måste vi mötas och diskutera hur våra relationer ska se ut framöver, säger Hyresgästföreningens förhandlingschef Pär Svanberg. eva.blomberg@bofast.net Hyrestvister med privatvärdar kan bromsa förhandlingstakten ska lösas efter det att den nya lagändringen trätt i kraft. Om det gängse blir att fastighetsägarna går till hyresnämnden innebär det ett haveri för systemet, menar Pär Svanberg. Så förhandlas de privata hyrorna i dag I dag träffar Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna sällan några ramavtal om hyreshöjningar. Undantaget är i Stockholm där man varje år gör upp ett ramavtal med ett procentintervall. I år blev höjningen mellan 1,39 och 2,74 procent. Hur stor höjning, i det spannet, som varje fastighet får, förhandlas sedan på lokal nivå mellan parterna. För alla regioner gäller att man hittills haft de kommunala bostadsbolagens framförhandlade hyror att utgå ifrån vid årets förhandling. I beståndet förhandlas sedan hus för hus utifrån varje fastighets specifika förutsättningar. För att bestämma bruksvärdet på lägenheterna i det privatägda fastighetsbeståndet görs regelmässiga bruksvärdesgenomgångar. Då utgår man bland annat ifrån fastighetens läge, lägenheternas standard och andra kvaliteter. Fastighetsägarna har ingen motsvarighet till Hyresgästföreningens förhandlingsorganisation på riks- och kommunal nivå, utan endast på det regionala och lokala planet. Många små och medelstora fastighetsägare anlitar organisationen för att bedriva hyresförhandlingar. De stora fastighetsägarna tar vissa år hjälp, andra år inte. Ingen kan säkert svara på hur stor del av alla privatvärdar som omfattas av en förhandlingsordning (ett avtal mellan parterna som är en förutsättning för kollektiva hyresförhandlingar). Fastighetsägarnas vd i Mellansverige, Krister Nilsson, tror att en övervägande majoritet, gissningsvis cirka 90 procent, av alla fastigheter omfattas av en förhandlingsordning. Även de hyresvärdar som i stället direktförhandlar med var och en av sina hyresgäster har att rätta sig efter de allmännyttiga hyrorna vid en prövning i hyresnämnden. m VATTENSKADOR räddaren i nöden AQUA-BOY BAG. Absorberar vatten på ca 2 minuter! AQUA-BOY finns i tre storlekar 5, 10 och 21 liters! Hanteras som hushållsavfall Bofast 2/2010

13 Besparing: A++ istället för A = 133 kwh/år Om kyl/frysen används i 10 år = kwh/lägenhet Om elpriset snittar på 1,50 kr/kwh = besparing ca 2000 kr per lägenhet kr x 100 lägenheter = kr

14 n y h e t e r Moms och skatterabatter nu är trepartens recept på rättvisare villkor för hyresrätten färdigt. Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna och Sabo kräver slopad fastighetsskatt för hyreshus, skattefria underhållsfonder och en låg moms på hyran. Vi är inte ute efter några favörer. Vi vill ha skatteregler som skapar balans mellan upplåtelseformerna, säger Sabos vd Kurt Eliasson. Texter HELENE AHLBERG Foto HELENA SHUTRICK de senaste åren har ropen på rättvisare villkor för hyresrätten skallat allt högre. Eller som det numer heter på god och provokationsfri organisationssvenska: balans mellan upplåtelseformerna. Först trappades räntebidragen till hyreshus ned, för att så småningom fasas ut helt. Räntebidragen skulle motsvara egnahemsägarens möjlighet att dra av 30 procent av sina räntekostnader i deklarationen. Sedan stängdes dörren för alla typer av Det skulle leda till en stor etikdebatt om någon inte sänkte hyran investeringsbidrag till nybyggande av hyreshus. Redan där ansåg många att balansbägaren hade tippat över till hyresrättens nackdel ersattes den statliga fastighetsskatten av en betydligt lägre kommunal fastighetsavgift, vilket gav särskilt stora lättnader för villaägare i tillväxtområden. Och sedan ett drygt år tillbaka får villa- och bostadsrättsägare möjlighet till rot-avdrag om de renoverar sina hus och lägenheter eller rut-avdrag om villaägaren låter någon annan skotta snön. Men inte hyresgästerna. För 1,5 år sedan tillsatte de tre parterna Sabo, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen en liten utredningsgrupp för att räkna ut precis hur olika villkoren är. det visade sig inte vara helt enkelt att enas, varken kring beräkningsmodeller eller konkreta förslag. Siffror, formuleringar och förslag har gnuggats och kompromissats. Nu är utredningen klar. Rapporten kommer fram till att en hyresgäst får betala mellan och kronor mer om året än en villa- eller bostadsrättsägare för en nybyggd bostad på 100 kvadratmeter, beroende på vilken räntesats man räknar med och hur stort belopp bostadsinnehavaren behövt låna. För äldre bostäder är spannet ungefär lika stort. Den största skillnaden, för både nybyggda och äldre bostäder, orsakas av villa- och bostadsrättsägarnas rätt till ränteavdrag. För att råda bot på denna obalans lägger parterna fram fem förslag till förändringar: Som förslag nummer ett listas moms på Anders Borg erkänner bristande balans När de tre parterna gjort klart sin utredning kring hyresrättens villkor begärde de audiens hos regeringen. Den här gången rundade de bostadsministeriet, och gick i stället direkt till höge finansministern. Så i början av mars tågade Hyresgästföreningens ordförande Barbro Engman, Fastighetsägarnas vd Reinhold Lennebo och Sabos vd Kurt Eliasson med en gemensam förslagsportfölj in till Anders Borg. Vi hade ett positivt möte. Finansministern har lovat att studera både våra beräkningar och våra förslag, säger Kurt Eliasson. Han är särskilt nöjd med att Anders Borg under mötet tillstod att det finns obalanser mellan upplåtelse-formerna. Men de kallar det för likvärdighetsproblem. Anders Borg (m) hyror. Om hyran beläggs med moms med den lägsta momssatsen på sex procent kan fastighetsägarna dra av alla de momskostnader som de redan betalar på varor och tjänster och som är 25 procent. Mellanskillnaden hamnar på fastighetsägarens pluskonto. I ett första steg höjs således hyrorna med sex procent. Men därefter förväntas kostnadsminskningen komma hyresgästerna till del i alla fall om värden går med på att ändra hyran igen. Jag kan förstås inte lämna några garantier om att alla sänker hyran. Det blir upp till Hyresgästföreningen att förhandla fram. Men jag skulle tro att det skulle leda till en stor etikdebatt om någon inte sänkte hyran, säger Kurt Eliasson. Som nummer två föreslås att fastighetsskatten avskaffas helt för hyreshus. Hyresrätten är drabbad av en så kallad dubbelbeskattning, eller till och med trippelbeskattning, i form av fastighetsskatt, bolagsskatt och skatt på utdelning, skriver parterna. Trippelbeskattningen drabbar dock bara en minoritet av fastighetsägarna, nämligen de stora privata fastighetsbolag som lämnar 14 Bofast 2/2010

15 n y h e t e r ska rädda hyresrätten utdelning på aktieinnehavet till sina aktieägare och berör över huvud taget inte de allmännyttiga bolagen. Som tredje balanseringsverktyg föreslås skattefria underhållsfonder. Då skulle bostadsföretag kunna göra årliga avsättningar till fonder för framtida underhåll. När renoveringarna sedan utförs ska fondpengarna tas upp för beskattning. Därmed blir det lättare för företagen att jämna ut renoveringskostnaderna över åren. I dag känner sig många fastighetsägare tvingade att till exempel sätta igång en takrenovering i november, när det visar sig att det blir pengar över som annars skulle beskattas med 26 procents bolagsskatt, i stället för att vänta till våren när det är lämpligare att renovera. Det fjärde förslaget är högre takt på avskrivningarna. I dag skrivs värdet på hyreshus ned med högst två procent per år, vilket motsvarar en livslängd på 50 år. Men parterna menar att husens ekonomiska livslängd inte är längre än år, om man tar ett genomsnitt på alla tekniska installationer och komponenter som ingår i en byggnad. Därför borde avskrivningstakten höjas, Hyresgästföreningen, Sabo och Fastighetsägarna anser att obalansen mellan upplåtelseformerna ökat och att hyresrätten står som förlorare. anser parterna, men utan att ange någon procentsats. En ändring av Skatteverkets avskrivningsregler är betydligt enklare att genomföra än underhållsfonder, och skulle ge ungefär samma kostnadslättnad för företagen, säger Kurt Eliasson. att ändra momsreglerna kan dock ta lång tid. Som en femte och rask åtgärd föreslår parterna därför att även bostadsföretag ska få göra rotavdrag, på 50 procent av kostnaden för själva renoveringsarbetet fast maximalt kronor per lägenhet. Om företaget är fattigt och inte betalar någon skatt att dra av rotavdraget mot ska det kunna ges som en utbetalning. Parterna vill också ha en motsvarande snabb åtgärd för att få bättre villkor för nybyggande, men kunde där inte enas om vilken åtgärd man skulle föreslå. I rapporten konstateras därför bara att det krävs politiska beslut om åtgärder som skapar den nödvändiga balansen. Vi var tvungna att prioritera att bli klara med utredningen någon gång, säger Kurt Eliasson. EU-direktiv hindrar låg moms på hyror Enligt EU:s direktiv om gemensamma system för mervärdesskatt är det inte möjligt för Sverige att ensidigt besluta om en ändring av momssatsen för hyror. Den lägre momssatsen sex procent kan bara användas på vissa specifika kategorier, till exempel turism, kultur och transport. Hyror finns inte med på denna undantagslista om de inte utgör ett led i socialpolitiken. De tre parterna menar dock att Sverige kan verka för en revidering av direktivet och att parterna själva kan jobba för en ändring genom sina gemensamma europeiska organisationer. Förslagen som treparten ratade I den allmänna debatten har många förslag till korrigeringar av obalansen mellan upplåtelseformerna diskuterats. Här är några förslag som inte omfamnas av trepartens rapport: Investeringsbidrag. Både Fastighetsägarna och Sabo-vd-ar brukar framhålla att det inte är bidrag de vill ha. Slopa privatpersoners rätt till ränteavdrag. Antagligen politiskt självmord för den regering som vill genomföra detta. Räntebidrag till hyresbostäder. Sannolikt för mycket old school. Avdragsrätt för hyresgästerna för en schablondel av värdens räntekostnader. Har kritiserats från departementshåll. Sänkt stämpelskatt vid husköp för företag. Ger begränsat utfall. Läs mer på Bofast 2/

16 r e l i n i n g e n h ä l s o f a r a? conny pettersson De gaser som bildas vid relining drabbar i första hand reliningarbetaren som sitter alldeles intill avloppsröret. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska alla som arbetar med epoxiplast-sprutning ha andningsskydd (helst tryckluftsmatat). Relining kan orsaka allergi Det gäller att hyresgästerna håller ungar och hundar borta om värden bestämmer sig för att renovera husets rör med plastmassa. Många reliningmaterial orsakar allergi och eksem vid beröring. En del material är dessutom farliga att andas in. renovering av rör i stället för stambyte blir allt vanligare. Antingen genom att lös plastmassa sprutas eller målas på insidan av rören, eller genom att en plaststrumpa träs in i rören. Relining är den vanligaste benämningen på denna relativt nya metod. De flesta reliningföretag använder en tvåkomponentsplast, uppbyggd av bland annat epoxi. Andra använder så kallad polyesterplast. I förra numret beskrev Bofast de farhågor som finns för att det hormonstörande ämnet bisfenol kan läcka ut och skada hyresgästerna om tappvattenledningar relinas med epoxiplast. I alla fall om epoxin inte härdar på rätt sätt. en annan fråga är vad som händer inne i lägenheten vid själva reliningmomentet: finns det några risker för hyresgästen som går hemma och kokar kaffe medan rören prepareras? Att hyresgästerna kan bo kvar under renoveringen marknadsförs som en av reliningens största fördelar. Epoxiharts, som alltså är en av de vanligaste ingredienserna vid relining, är i sig inte flyktigt och bedöms därför inte vara farligt att andas in. Men det är ju ett flerkomponentssystem, så det är ju inte bara en epoxikomponent. En annan av komponenterna kan vara ett reaktivt lösningsmedel, som är tämligen flyktigt. Om den typen av lösningsmedel används får man inte andas in ångorna, säger Ulf Rick, En hyresgäst tyckte att hon påverkades i luftrören. Och utföraren satt där i gasmask" plastexpert på Kemikalieinspektionen. Men hälsofarligheten beror också på vilken vilket ämne som används som härdare, för att plasten ska stelna och bli hård. En del härdare tillhör gruppen cancerframkallande och allergiskapande ämnen. Andra härdare är exempel aminer som oftast används när plasten ska härda utan att värme tillsätts, vilket är vanligt vid relining. Enligt Miljömedicinskt centrum i Västra Götaland, som gjort en utredning kring hälsoaspekter vid relining av avloppsrör i bostadshus, bedöms risken för exponering via andningsorganen för de boende som 16 Bofast 2/2010

17 r e l i n i n g e n h ä l s o f a r a? Lås in alla reliningburkar och verktyg miljömedicinskt centrum i Västra Götalandsregionen gjorde förra året en utredning kring risker för hyresgäster vid relining av avloppsrör. Utredarna kom fram till att den största risken för boende är hudkontakt med reliningmaterialet innan det är fullt uthärdat. Det gäller alltså under de dagar reliningen pågår och innan badrum och kök återställts, till exempel innan toalettstolen monterats tillbaka och rörledningar till köksvasken kopplats ihop igen. Rörstumpar som sticker upp från golvet lämnar ohärdad epoxiplast synligt exponerad, skriver utredarna. Miljömedicinskt centrum rekommenderar ett antal försiktighetsåtgärder: Hyresgästerna bör i förväg informeras skriftligen om att den plast som används vid reliningen kan orsaka hudirritation och hudallergi, och att man därför inte ska röra plasten innan den härdat. Särskilt viktigt är att hålla barn under uppsikt. Produkterna bör inte förvaras där allmänheten kan komma åt dem. Även verktyg och tomma burkar bör avlägsnas från huset vid arbetsdagens slut eller låsas in. Blandning av epoxi och härdare bör ske i särskilt anvisat utrymme där boende inte vistas. Papper och annat som används för att täcka golv och andra ytor bör avlägsnas vid arbetsdagens slut och ersättas med nytt. Spill av epoxi ska torkas upp direkt. Om det inte är möjligt att vidta åtgärder som förhindrar att hyresgäster får hudkontakt med ohärdad epoxi eller härdare bör de helt lämna sina lägenheter under de dagar reliningen pågår. låg. Åtminstone under förutsättning att det så kallade ångtrycket hos aminer, och andra komponenter som ingår i härdaren, är lågt. Med polyesterplast, som egentligen är en sorts förstärkt målarfärg, är det enklare med farlighetsbedömningen. Den levereras färdig i hink och är kort och gott klassificerad som brandfarlig och farlig vid inandning. Den irriterar ögon, andningsorgan och hud, kan ge allergi vid hudkontakt och är skadlig för vattenlevande organismer om den kommer ut i naturen. reliningmomentet kan orsaka oro hos hyresgästerna. Mia Wheeler, miljösamordnare på Familjebostäder i Göteborg, berättar att bostadsföretaget kontaktats av hyresgäster som undrat över hur deras hälsa påverkas under arbetets gång. En hyresgäst tyckte att hon påverkades i luftrören. Och utföraren satt där i gasmask. Men påverkan på hyresgästerna är inte en arbetsmiljöfråga, det faller lite mellan stolarna, säger Mia Wheeler. Däremot är själva arbetet med så kallade härdplaster, dit bland annat epoxiplast hör, mycket noggrant reglerat av Arbetsmiljöverket. Epoxiplast orsakar nämligen ofta hudirritationer och allergiskt kontakteksem. En del härdare är också irriterande för hud och ögon. det finns därför detaljerade föreskrifter för hur arbetet ska göras; de som utför arbetet måste ha genomgått särskild utbildning, de ska undersökas av läkare och det ska finnas skriftliga instruktioner om hur arbetet ska gå till. Brott mot föreskrifterna är straffsanktionerat. Härdplastkomponenter ska enligt Arbetsmiljöverket blandas i slutna system eller i avskilda och väl ventilerade utrymmen. (Vid relining görs det ofta i trappuppgången.) Sprutning med härdplast ska utföras i särskilda sprutrum, om inte flyttbarheten lägger hinder i vägen. I så fall ska i stället särskilda skyddsåtgärder vidtas. Inredning och lokaler ska rengöras ofta. För tillfälliga arbetsplatser, som byggarbetsplatser och vid renoveringar, gäller särskilda regler. Där får epoxiplastkomponenter egentligen bara användas om det görs en utredning som visar att det är tekniskt nödvändigt att använda just den plastsorten. Det är alltså viktigt att inte peta på epoxiplast som kanske syns i öppna avloppsrör och golvbrunnar, innan den har härdat klart (se rutan ovan). Fast det saknas kunskap om vilken som är den minsta epoxidos som kan framkalla hudallergi. Det anses allmänt ta månader av yrkesexponering. det finns dock fallbeskrivningar som indikerar att det kan räcka med ett enstaka tillfälle om exponeringen är kraftig. Till exempel utvecklade en arbetare allergiskt kontakteksem på två veckor efter att ha fått ohärdad epoxi på låret, underarmen och arbetskläderna och fortsatt använda kläderna i två veckor till. Han tvingades så småningom att byta arbete. Allergirisken ökar också om huden är skadad eller irriterad redan från början. När epoxin väl är helt uthärdad anses den inte längre utgöra någon fara för hälsan. helene.ahlberg@bofast.net Fotnot: Bofast använder relining och rörrenovering som övergripande begrepp, oavsett vilken metod som används. Mer om relining på Felrenoverade rör kan göra barn sterila Skador visar sig först efter många år Få mätningar av gifthalten Tråkigt om vi får en ny asbestskandal Vad händer med bisfenol i avloppet? Enhetliga tester saknas för utbredd renoveringsmetod Stor förvirring kring tester Olika metoder för inplastning Osäker livslängd på inplastade rör Även vid relining med polyesterplast används andningsmask. Bofast 2/

18 Rymdisolering håller inte måttet foto: nasa och jan-åke olofsson. bilden är ett montage med ett fotografi av jorden och månen, taget från rymden. ab Ramex Torslundavägen Örsundsbro Tel Fax info@ramex.se Bofast 2/2010

19 t e m a e n e r g i Bostaden i Umeå har testat tre olika alternativ för tilläggsisolering av innerväggar i äldre hus. Bäst visade sig den klassiska glasullen vara. Cellplastskivor var mindre bra. Sämst var den supertunna aluminiumisoleringen en gång utvecklad för rymdfärder. Den höll inte vad den lovade. Här ovan monteras reflekterande isolering på en källarvägg. Bilden till vänster visar Umeå-testets grundisolerade friggebod, fotograferad med värmekamera. Röda fält avger mest värme, gröna fält är näst varmast och blå är kallast. Allmännyttiga Bostaden i Umeå har, liksom de flesta andra bostadsbolag, gott om miljonprogramshus som läcker en hel del värme. Som ett led i målet att minska företagets energianvändning med 20 procent planerar Bostaden att tilläggsisolera alla sina äldre fastigheter. Men att tilläggsisolera på utsidan är dyrt och fult, enligt vissa skönhetsivrare. Bostaden i Umeå vill därför isolera på insidan i stället. Det kostar bara en bråkdel jämfört med att riva fasader och sätta isolering på utsidan, även om slutresultatet kanske inte blir riktigt lika bra, säger Folke Parkle, nyproduktionschef på Bostaden. Dessutom har de flesta av bolagets miljonprogramshus fasader av tegel, som är i gott skick. Att isolera på väggarnas insidor innebär dock ingrepp inne i lägenheterna och helst vill man slippa större påverkan på lägenheterna. Bostaden ville därför prova olika material, som helst skulle vara så tunna som möjligt. Mest spänd var man på att pröva en relativt ny metod: en supertunn, reflekterande isolering uppbyggd av två lager aluminiumfolie med ett lager bubbelplast i mitten. Reflekterande isolering utvecklades från början av NASA, den amerikanska rymdmyndigheten, för att isolera rymdkapslar och astronautdräkter från den extrema rymdkylan med temperaturer nedåt minus 273 grader. Fullt så kallt är det inte i Umetrakten. Och man behöver inte vända sig till NASA för att beställa reflekterande isolering, det säljs numer på rulle via återförsäljare på internet. Bostaden valde ett material som är 8 millimeter tjockt och heter Thermoreflekt. Tanken bakom reflekterande isolering är att värmen eller kylan ska studsa tillbaka. Som jämförelsematerial valdes traditionell glasull och skivor av cellplast. för att kunna göra en vetenskaplig studie inhandlades fyra identiska friggebodar. Alla fyra fick en grundisolering av väggar, tak, golv, fönster och dörrar, likadant utförd i alla hus. Grundisoleringen i väggarna bestod av 95 millimeter glasull och en gipsskiva på 13 millimeter. Bod nummer 1 tilläggsisolerades sedan med rymdisoleringen. Fabrikörn fick själv sätta upp sitt material, berättar Folke Parkle. Detta för att resultaten inte senare skulle kunna skyllas på felmontering. Bod nummer 2 tilläggsisolerades med 90 mm glasull. Bod nummer 3 behölls med enbart grund isolering, för att underlätta jämförelser och utvärderingar. Bod nummer 4 tilläggsisolerades med en 68 mm tjock cellplastskiva. Stugorna försågs sedan med varsitt elelement och två temperaturgivare för Vi väljer vanlig isolering som ett resultat av isoleringstestet har Bostaden i Umeå bestämt att välja glasull som material när de ska tillläggsisolera sina hus. Det blir det vanliga, glasull. Det funkar bäst. Det där andra var ju mest bara reklam, säger Folke Parkle, nyproduktionschef på Bostaden. Exakt hur tjockt man ska isolera är ännu inte bestämt. Men det blir högst 10 centimeter. Man får ju inte ladda på för mycket, då kan man skapa sig fuktproblem. I samarbete med Umeå universitet har bostadsbolaget just startat en mätningsprocess i sina hus. Vi ska mäta exakt vart all energi tar vägen, säger Folke Parkle. Sedan ska företaget utreda precis hur isoleringen ska gå till. Fasaderna vet vi snart hur vi ska göra med. Nu löser vi hur vi ska göra med taken. Även tätare fönster och bättre ventilation med värmeåtervinning ska installeras. Bostaden har tillsammans med Umeå Energi fått 33 miljoner kronor från Delegationen för hållbara städer, bland annat för att finansiera innovativ energiteknik. Folke Parkle Fotnot: Mätningarna genomfördes under april och maj förra året. Den ideala mätperioden hade enligt rapporten från Umeå universitet varit under årets kalla och mörka månader, men projektet blev försenat. Dock valdes dagar med mycket sol bort från mätperioden. Kunskap är makt! Se SBRs hela kursprogram på Bofast 2/

20 t e m a e n e r g i att mäta värmen, båda på behörigt avstånd från elementet för att undvika värmestrålning från elementet. Alla givare kalibrerades för att mätvärdena skulle bli så korrekta som möjligt. Förutom mätningar av temperaturen genomfördes också en så kallad termografering. Då fotograferades bodarna med en värmekamera, för att spåra var värmeläckagen var som störst. Även detaljer i väggar, golv och tak termo-fotades. Dessutom gjordes en täthetsprovning, där de fyra bodarna provtrycktes för att mäta läckage av luft och jämföra värdena med Boverkets riktlinjer för lufttäthet. bostaden inledde också ett samarbete med Umeå universitet. När det var dags för utvärdering, då kom jag in i bilden, säger Staffan Andersson, universitetslektor i tillämpad fysik och elektronik. Han sammanställde data från de olika mätningarna och beräknade värmeöverföringsvärden för de olika stugorna. Alla de olika sätten att mäta och testa gav i stort sett likartade resultat. Sämst värden fick stugan med enbart grundisolering. Näst sämst fick den reflekterande isoleringen. Cellplasten fick mittemellanbra värden. Bäst gick det för glasullen (se nedan). Det visade sig att den här Thermoreflekt inte är så bra som reklamen förespeglar, säger Staffan Andersson. Enligt marknadsföringen ska 8 mm Thermoreflekt motsvara 15 cm glasfiberull. Detta stämde alltså inte alls med friggebodsmätningarna. Det beror på att reflekterande isolering bygger på att man bryter strålningsutbytet, och det fungerar om man har stora temperaturskillnader mellan inne och ute. Men det har man inte med en isolerad vägg, säger Staffan Andersson. Så det som är idealiskt för extrema temperaturskillnader, som exempelvis i rymden, är mindre effektivt för hyfsat isolerade väggar här nere på jorden. Den slutsatsen från Umeå stämmer också överens med en studie gjord vid avdelningen för byggteknik vid Kung Fahds universitet i Saudiarabien. Där konstateras att den bästa användningen av reflektiv isolering är i varma klimat, just under taket. Metoden är också fördelaktig i väggar som utsätts för direkt solinstrålning. Den gör minst nytta på ytor som är kraftigt skuggade eller välisolerade, enligt den saudiska studien. en avvikelse från mönstret med rymdisolering som sämsta material visades vid lufttäthetsprovningen. Där fick cellplasten sämre resultat än Thermoreflekt. Enligt det examensarbete om isoleringstestet som skrevs vid Umeå universitet tyder det på att det blivit problem med att ansluta de hårda cellplastskivorna tätt mot golv och tak. helene.ahlberg@bofast.net Nu ska bodarna rivas jämförelsen av isoleringsmaterial i de uppbyggda friggebodarna gjordes under förra våren. Enligt planerna skulle stugorna fortsätta användas under det här vinterhalvåret för att klimattesta flera isoleringsmaterial. Så blir det inte. I stället rivs nu friggebodarna och ska säljas till högstbjudande. Vi hade för avsikt att testa fönster tillsammans med HBV, Saboföretagens inköpsförening. Men alla fönster som säljs i Sverige är redan testade av SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, säger Folke Parkle på Bostaden i Umeå. Bostaden skulle därför i stället testa fönsterinsättningar, med olika infästningar. Men HBV tyckte att det var svårt att få det vetenskapligt korrekt. Och Bostaden vill inte testa själva. Nej, det kostar hiskeligt med pengar. Det här isoleringstestet kostade en kvarts miljon kronor, med tester och mätutrustning. Och då gjordes ändå utvärderingen av Umeå universitet, som inte tog betalt, konstaterar Folke Parkle. Fotnot: Jämförelsen nedan gäller enbart hur bra de tre testade isoleringsmetoderna fungerar och just i de valda tjocklekarna. Hur metoderna fungerar i andra tjocklekar, eller hur bra andra material som till exempel stenull och cellulosa håller värmen, har inte prövats i denna studie. Glasull håller värmen bäst GLASULL Isover uniskiva Tjocklek: 90 mm Material: Glasråvara som smälts och spinns till tunna trådar. Trådarna besprutas med bindemedel som härdas när isoleringen passerar genom en ugn. Egenskap: Klassificerat som obrännbart material. Luftläckage: 0,45 liter per sekund och kvm. Godkänd och lufttät enligt Boverkets riktlinjer för lufttäthet. Cellplast Ecoprim 200 Tjocklek: 68 mm Material: Skiva av polystyrencellplast (XPS) med raka kanter. Montering: Levereras för varmvägg fastlimmad på gipsskiva. Egenskap: God motståndskraft mot fukt, enligt tillverkaren. Luftläckage: 0,66 liter per sekund och kvm. Ej godkänd enligt Boverkets riktlinjer. Reflekterande isolering ThermoReflekt Polynum Big Tjocklek: 8 mm Material: Två skikt korrosionsskyddad aluminiumfolie. Däremellan ett lager bubbelplast i polyetylen. Montering: Fästs med klammer, spik eller tejp. Luftspalt bör finnas på båda sidor. Egenskap: Böjbar och motverkar kondens, enligt tillverkaren. Luftläckage: 0,56 liter per sekund och kvm. Godkänd enligt Boverkets riktlinjer. UA-värde*: 8,9 UA-värde*: 9,4 UA-värde*: 10,5. *= En beräkning av friggebodens värmeeffektförlust under första mätperioden. Ju lägre tal desto bättre. 20 Bofast 2/2010