Arne Fritzson: Själavård med extra dimension

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arne Fritzson: Själavård med extra dimension"

Transkript

1 Arne Fritzson: Själavård med extra dimension Människor med funktionshinder har inte andra själavårdsfrågor än människor utan funktionshinder. Men frågorna får ett tillägg, en extra dimension. Jag har blivit ombedd att skriva en artikel kring själavårdsfrågor i förhållande till personer med funktionshinder. Man kan reagera på olika sätt inför en sådan artikel. Man kan se detta som något positivt. Då har man utgångspunkten att själavård för personer med funktionshinder på något sätt aktualiserar speciella frågeställningar som behöver lyftas fram och diskuteras. Men man kan även reagera med skepsis mot själva idén att en sådan artikel behöver skrivas och att dessa frågor överhuvudtaget ställs. Man kan mena att personer med funktionshinder är människor som alla andra, med samma själavårdsfrågor. Med en sådan hållning ifrågasätter man om det överhuvudtaget är meningsfullt att diskutera dessa frågor. Är inte själva det faktum att frågan ställs, i sig att utpeka personer med funktionshinder på ett olyckligt sätt? Det faktum att jag skriver denna artikel visar att jag på något sätt tagit ställning för den förra hållningen, att frågan är möjlig att diskutera utan att man på ett felaktigt sätt skiljer ut personer med funktionshinder från andra. Men det innebär inte att jag anser att frågan om det är möjligt att diskutera detta på ett sätt som inte lyfter fram skillnader, mellan personer med funktionshinder och andra, på felaktigt sätt är enkel eller irrelevant. Tvärtom anser jag att frågan är så brännande att jag bävar inför uppgiften som den här artikeln ställer mig inför. Hur noggrann jag än skulle vara med att uttrycka mig nyanserat skulle någon alltid hitta punkter där allvarliga invändningar skulle kunna resas mot det jag skriver. Dessa invändningar skulle kunna vara av två slag: antingen att jag utmålar personer med funktionshinder som alldeles för annorlunda, som människor med speciella problem som kräver ett annorlunda förhållningssätt, eller att jag skriver som om jag trodde att personer som inte har funktionshinder skulle sakna själavårdsmässiga problem. Att sådana invändningar i det närmaste alltid kan resas mot olika försök att närma sig dessa frågor ligger i sakens natur. Det är svårt, ja näst intill omöjligt, att särskilja det som är speciellt och det som är allmänmänskligt i personer med funktionshinders livssituation. Dessutom öppnar alltid texter möjligheter till flera tolkningar. Det vissa menar är ett nyanserat sätt att tala om känsliga existentiella frågor, är för andra utslag av en arrogant okänslighet. När man diskuterar själavårdsfrågor med sina existentiella djup, som tar upp områden där vi alla är mer eller mindre sårbara, blir detta tydligt på ett särskilt sätt. Själavårdsfrågor får särskilt tillägg Själavårdfrågor ur personer med funktionshinders perspektiv är således minerad mark, där vi i det närmaste är på förhand dömda att misslyckas om vi försöker diskutera dem. Ändå, eller snarare just därför, är de nödvändiga diskutera. Personer med funktionshinder och deras anhöriga ställer, som konfidenter, samma själavårdsmässiga frågor som människor i allmänhet, frågor om vad som gör livet meningsfullt i olika

2 aspekter av vår tillvaro, såsom yrke, fritid och familj, men de gör det med ett särskilt tillägg: hur blir alla dessa aspekter meningsfulla tillsammans med mitt eget eller min anhörigas funktionshinder? Själavårdsfrågor i relation till personer med funktionshinder är samma frågor som människor i allmänhet har, men ändå finns det en skillnad. Själavårdsfrågorna tillförs en annan dimension. Det är den dimensionen den här texten kommer att diskutera. Jag har arbetat med frågor kring funktionshinder i 24 år. Ju längre jag arbetar med dessa frågor, desto svårare och samtidigt mer angeläget tycker jag det är att diskutera skillnaden mellan det allmänmänskliga och särskilda i livssituationer med funktionshinder. Det ligger i sakens natur att en sådan distinktion behöver göras. Om det överhuvudtaget är meningsfullt att tala om personer med funktionshinder bygger det på att det finns något som skiljer dessa från människor i allmänhet. Jag anser att distinktionen mellan människor i allmänhet och personer med funktionshinder är nödvändig att göra. Utan den avhänder vi oss möjligheten att diskutera frågor om funktionshinder överhuvudtaget. Den möjligheten är nödvändig om vi ska kunna bearbeta de problem personer med funktionshinder har. Att säga att alla människor har något funktionshinder gör inte situationen mindre svårhanterad, tvärtom. Det är att osynliggöra det faktum att några människor lever under livsvillkor som på något sätt skiljer sig från andras. Om termen funktionshinder överhuvudtaget ska ha en betydelse i ett offentligt samtal kan inte alla ha funktionshinder. Alla människor lever med begränsningar, men inte alla begränsningar är funktionshinder. När detta har konstaterats kommer frågan tillbaka med ändå större styrka: Hur ser skillnaden mellan människor i allmänhet och personer med funktionshinder ut? Det här är inte frågan om någon gränsdragning. Vi vet ungefär vilka vi menar när vi talar om personer med funktionshinder. Det finns gränsfall när man kan behöva diskutera vem som tillhör vilken kategori, men för det mesta är det ganska klart vilka vi menar. Det är inte problemet. Problemet är hur vi hanterar den gräns som ofrånkomligen finns, mer eller mindre tydlig, när vi talar om att det finns personer med funktionshinder. Den frågan får en speciell aktualitet just i relation till själavårdsfrågor. Lika och olika När man tänker om mänskliga kategoriseringar, till exempel personer med funktionshinder, kan man göra det antingen utifrån grundförståelsen att vi människor är lika eller utifrån den motsatta grundförståelsen, att vi människor är olika. Båda har goda grunder. Å ena sidan är vi människor ganska lika varandra. Vi har många gemensamma grundbehov och vi kan känna igen vår egen sårbarhet i våra medmänniskor. Å andra sidan är det ju mycket som skiljer oss åt. Vi lever med olika kön, under olika sociala, ekonomiska och etniska villkor. Vi har skilda livserfarenheter. Några av oss har erfarenheten att leva med funktionshinder. Tanken på att det finns mänskliga rättigheter bygger på föreställningen att vi människor är lika. Den gyllene regeln (Matt 7:12) bygger på att vi människor är lika. Uppmaningen är att du ska känna igen dig själv i din medmänniska. Andra idéer, till exempel vissa former av feminism eller olika former av det vi kallar kontextuella teologier, bygger på att vi är olika och att vi måste utgå från de skillnader som finns.

3 Dessa frågor har en avgörande betydelse i mötet mellan en själavårdare och en konfident med erfarenhet av eget eller nära anhörigs funktionshinder. För en själavårdare som inte har ett funktionshinder blir det en avgörande skillnad, om man tänker om den person som har ett funktionshinder att detta är en person som i grunden är som jag själv, som har samma behov och samma sårbarhet som jag, visserligen utifrån andra förutsättningar, eller om man tänker att erfarenhet av liv med funktionshinder gör livet så annorlunda än mitt eget att ingen eller en högst begränsad identifikation är möjlig. Låt oss konstatera att båda hållningarna leder till absurda konsekvenser om de drivs till sina extremer. Att inte se att ett liv med funktionshinder ger livsvillkor som är delvis annorlunda än andra liv, omöjliggör en själavårdande process. Samma sak kan sägas om en hållning som betraktar personer med funktionshinder som så olika andra människor att det skapar ett gap som omöjliggör varje form av identifikation. Själavårdaren behöver hitta en kompromiss mellan dessa båda hållningar. Så långt är det enkelt. Men då återstår den svåra frågan: Hur ska en sådan kompromiss se ut? Jag tror inte att det är önskvärt eller ens möjligt att ge någon enkel formel för detta. Det är tvärtom genom insikten av hur svårt detta är, som själavårdaren får en beredskap att möta de speciella aspekter på själavårdsfrågor som aktualiseras i själavård i relation till funktionshinder. Sårbarhet framträder på särskilt sätt Dessa problem, som jag här diskuterat som själavårdens problem i förhållande till funktionshinder, är också brännande frågor för konfidenter med erfarenheter av eget eller nära anhörigs funktionshinder. Frågeställningar som ofta aktualiseras i dessa sammanhang är av typen: Beror det här som bekymrar mig på det funktionshinder som finns i den aktuella situationen, skulle det se annorlunda ut om det inte fanns ett funktionshinder med i bilden? Det kan gälla frågor om ensamhet eller brist på meningsfull sysselsättning. Det är ganska lätt att konstatera att detta kan man aldrig veta, men, och det är det viktiga, därmed inte sagt att frågan är oväsentlig att diskutera. Det ju så att de frågor som är väsentliga för oss, och därmed viktiga att dryfta, i stor utsträckning är de vi inte kan hitta några enkla lösningar på. Att ha en så instrumentell syn på själavård att man där endast ska lyfta frågeställningar som kan lösas och övervinnas är att reducera själavård till någon form av andlig reparationsverkstad. En central uppgift för kristen själavård är att hjälpa människor att stå ut med den brist på enkla lösningar som finns i allt mänskligt liv och som finns på ett särkilt sätt i liv med funktionshinder. Kristen själavård finns i spänningen mellan hur människor önskar sig att livet ska vara och den sårbarhet vi människor lever med. Detta gäller oavsett om konfidenten har erfarenhet av funktionshinder eller ej. Skillnaden är att den sårbarhet som är allmänmänsklig framträder på ett särskilt sätt i ett liv med funktionshinder. Det är inte säkert att den blir större eller allvarligare i ett liv med funktionshinder, men den framträder på ett annorlunda sätt. Man skulle kunna säga att det som gäller människor i allmänhet gäller personer med funktionshinder i synnerhet. Låt mig illustrera med ett vardagligt exempel: Jag var en gång med om ett strömavbrott på en arbetsplats där jag fanns en period. Alla drabbades vi när våra dataskärmar blev mörka, men mina medarbetare kunde fortfarande ta fram papper och penna och fortsätta arbeta, medan jag som inte kan skriva utan åtminstone

4 en elektrisk skrivmaskin inte hade den möjligheten. Alla är vi sårbara i sådana situationer, men det gäller i synnerhet dem som, i likhet med mig själv, inte kan skriva för hand. Detta enkla exempel kan föras över till snart sagt varje livsområde: livets mening, längtan efter gemenskap, meningsfull sysselsättning, hälsa, relationsproblem m.m. På alla dessa områden kan personer som lever med funktionshinder behöva samtala med en själavårdare om hur man hanterar detta med mitt eller min nära anhörigas funktionshinder. Det gäller att hitta ett sakligt förhållningssätt till funktionshindret där man varken förstorar dess betydelse eller förnekar de verkliga svårigheter som ett liv med funktionshinder för med sig. Det här är betydligt lättare att säga än att göra. Därför är en av själavårdarens uppgifter att orka finnas kvar i denna osäkerhet, att hjälpa konfidenten att orka stå ut med att livet inte är en enkel formel där vi lätt kan säga vad som är vad. Det är oerhört viktigt att själavårdaren inte faller för frestelsen att smita ifrån verkliga problem genom att förneka att de finns. Själavårdaren måste möta egen sårbarhet För att själavårdaren ska orka med detta behöver hon/han ha bearbetat frågor kring sin egen sårbarhet. Ett funktionshinder visar på det som är en möjlighet i allas våra liv. Alla kan få ett funktionshinder. De flesta av oss kommer antagligen att få det, om vi inte redan har det, förutsatt att vi får ett någorlunda långt liv. Ska en själavårdare möta en konfident som har erfarenhet av funktionshinder på ett plan som är så djupt att en själavårdsprocess har förutsättning att ta form, kommer själavårdaren tvingas möta sin egen sårbarhet. Man ska inte tro att sådant kan göras på ett sätt som är enkelt och smärtfritt. Då förefaller flyktmekanismer erbjuda enkla utvägar. Men då överger själavårdaren konfidenten med dennes livssituation och sårbarhet, för konfidenten kan inte fly. Ett själavårdande möte måste ske mitt i den sårbarhet som vi alla lever med, oavsett om vi är själavårdare eller konfident. Det är i den gemensamma erfarenheten av att vara sårbar som den själavårdande processen behöver ha sin utgångspunkt. Det betyder naturligtvis inte att själavårdaren ska berätta om sin egen sårbarhet för konfidenten. Däremot behöver konfidenten känna att själavårdarens tolkning av konfidentens livssituation har en klangbotten i en personlighet som inte förnekar sin egen sårbarhet. Att leva med ett funktionshinder är för många att finnas i en brottningskamp. Man brottas med myndigheter, med omvärldens fördomar och brist på förståelse, med sina egna drömmar och besvikelser. I den brottningskampen kan ett stöd i form av god kristen själavård vara betydelsefullt. Det handlar inte om att fixa enkla lösningar utan om en själavård som gestaltar den närvaro mitt i livets svårtydbara mångfald som vi kallar Gud. Det är en själavårdare som vågar finnas kvar i osäkerheten och berätta för konfidenten att hon/han ser konfidentens situation. Ofta är det viktigt att berätta för konfidenten att man kan känna och tänka så om livet som konfidenten upplever det just nu. Själavårdarens uppgift är många gånger att berätta för konfidenten att denne inte är galen som känner eller tycker på det ena eller andra sättet. Andra gånger är det själavårdarens uppgift att hjälpa konfidenten att pröva

5 alternativa sätt att tolka och förhålla sig till sin livssituation. Då är det viktigt att själavårdaren så långt det är möjligt gör det utifrån konfidentens behov och inte utifrån sina egna önskningar att livet skulle vara annorlunda. Korset blev Jesu funktionshinder Kristen själavård har sin grund i tron på Gud som blev människa för att dela alla mänskliga villkor och som i korsfästelsen fick erfara vad det är att vara bunden och inte kunna röra sig. På korset fick Jesus ett funktionshinder. Gud är inte främmande för de svårigheter ett liv med funktionshinder kan föra med sig. I våra svårigheter finns Gud där som en förvandlande närvaro. Kristen själavård har uppgiften att visa på den närvaron och berätta om den närvaro som förvandlar just bara genom att finnas där. När Jesus mötte Bartimaios, den blinde tiggaren utanför Jeriko, började Jesus med att fråga: Vad vill du att jag ska göra för dig? (Mark 10:51). Med denna befriande fråga lät Jesus Bartimaios själv definiera sina behov. Jesus utgick inte från att han själv skulle kunna veta vad Bartimaios behövde. Jesu möte med Bartimaios blev ett tecken på den befrielse som evangeliet berättar om. Det är en befrielse som är långt mera djupgående än ett under, ett tecken eller ett mirakulöst botande, hur viktigt sådant än kan vara. För kristen tro är den djupare befrielsen, som för Bartimaios, en möjlighet för allt mänskligt liv. Det är det hoppet som den kristna själavården är kallad att gestalta i mötet med sina konfidenter, oavsett om de har erfarenhet av funktionshinder eller inte. Arne Fritzson är pastor i Svenska Missionskyrkan, socionom, teol.dr. i tros- och livsåskådningsvetenskap

Margot. Om livet, tron och relationer

Margot. Om livet, tron och relationer Margot Om livet, tron och relationer Begränsning som tillgång Det är som om värdet träder fram när tillgång och brist får finnas tillsammans. Det gäller tiden. När den inte är obegränsad får den ett värde.

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas?

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas? Predikotext: Sak 9:9-10; Matt 21:1-11 Adventstiden är en härlig och speciell tid av året. Det märks på många sätt. När det är som mörkast ute tänder vi upp mängder av stjärnor och ljusstakar. Vi förbereder

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Guds Ande påverkar allt!

Guds Ande påverkar allt! Guds Ande påverkar allt! Av: Johannes Djerf I fredags kväll så var jag inbjuden till Rydaholm och tonårsgruppen i kyrkan där för att tala om relationer och sex. Och jag förstår om ni undrar om det var

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike

Tunadalskyrkan e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike 1 Tunadalskyrkan 13 06 09 2 e tref. Joh. 1:35-46 Kallelsen till Guds rike Under 1880-talet kom väckelsen till Köping med omnejd. Det bildads församlingar på flera platser med en livaktig verksamhet. Så

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

2 SÖ A-2017, S:TA EUGENIA, 15 JANUARI Joh 1:29-34 Se, Guds lamm!

2 SÖ A-2017, S:TA EUGENIA, 15 JANUARI Joh 1:29-34 Se, Guds lamm! 2 SÖ A-2017, S:TA EUGENIA, 15 JANUARI Joh 1:29-34 Se, Guds lamm! I bland verkar det som om hela livet är skadat, tecknat av ett sår som aldrig verkar läka. Människor försöker roffa åt sig rikedomar på

Läs mer

Fikalapp. Trovärdigt liv. En församling för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen.

Fikalapp. Trovärdigt liv. En församling för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen. Trovärdigt liv En församling för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen. får möjlighet att berätta om vad den tänker. I rundan får alla lämna sin egen reflektion utan att

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

Närvarande KAPITEL ETT

Närvarande KAPITEL ETT KAPITEL ETT Närvarande Ett inledande kapitel om nödvändig mångfald i Svenska kyrkan och ödmjukhet inför Gud, om brist på tro och tillit i Svenska kyrkan, om Guds närvaro och vår närvaro och om att Gud

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk.

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk. Predikan 2 sön ef Trettondedagen 3 årg. Psalm: 332:1-3, 38b, 259, 15:3-4, 2002 Söderledskyrkan. Psalm: 259, 236, 38b, 785/SvPs 709, 15, Red. 2017 C.ka. Johannes 5:31-36, Livets källa Tidigare var söndagen

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16

Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Från Död till Liv, Joh 11, BK, i trädgården, 17e juli -16 Needbuilder: Kanske är du som jag och kämpar med din tro ibland på olika sätt. - Kanske du är överlåten till församlingen och lever livet för Gud,

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

En djupare bild av Gud

En djupare bild av Gud En djupare bild av Gud Av:Johannes Djerf - The Sounds Living in America Detta är en riktigt go låt med en klockren refräng som säger att vi lever inte i amerika, men vi är inte ledsna. När låten kom för

Läs mer

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 1 Tunadalskyrkan, Köping 161204 Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 Jag fick ett telefonsamtal häromdagen från någon som höll på med en uppgift i religion och som skulle jämföra

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig!

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig! 1 Tunadalskyrkan 13 08 11 Det är roten som bär Dig! Visst är det spännande att göra AHA-upplevelser ibland, för de kan ge både kraft och inspiration. Häromdagen gjorde jag en sådan upplevelse när jag upptäckte

Läs mer

Om tröst och att trösta 1

Om tröst och att trösta 1 Åsa Roxberg Om tröst och att trösta 1 Michael 2010; 7: 282-6. Syftet med denna artikel är att undersöka tröstens innebörd, med fokus på vårdande och icke-vårdande tröst såsom den framträder i Jobs bok

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Det händer nu och då att vi ställer oss frågan: Hur kunde det bli så i det och det sammanhanget. Vad var det som gjorde att det inte blev som vi tänkt

Läs mer

21 e trefaldighet. Psalmer ur reformationshäftet: 18, 1, 20, 24, 19 Texter: 5 Mos 24:17-22, Jak 2:1-8, Luk 6:27-36

21 e trefaldighet. Psalmer ur reformationshäftet: 18, 1, 20, 24, 19 Texter: 5 Mos 24:17-22, Jak 2:1-8, Luk 6:27-36 1/5 21 e trefaldighet Dagens bön: Käre Fader, påminn oss om vårt ansvar i samhället och världen. Ge oss vilja och förmåga att verka för bröd och arbete åt alla, för rättvisa, frihet och fred. I Jesu namn.

Läs mer

emot oss. (Rom 15:5-7) Så förkroppsligas Guds närvaro på jorden.

emot oss. (Rom 15:5-7) Så förkroppsligas Guds närvaro på jorden. Överlåtelse - Intro Vi är på en resa som församling, där vi får se människor komma till gemenskapen och till tro på Jesus Kristus. Det är en gåva. Det som kännetecknar vår församling allra mest är att

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖRSAMLINGSINSTRUKTION TRO, HOPP OCH KÄRLEK Detta är vår församlingsinstruktion. Den beskriver vår vision och våra mål. Församlingsbor, anställda och förtroendevalda har arbetat fram den tillsammans. MÄKTIGA

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

aldrig någon trygghet hos. Och vi vet att vi en dag måste göra räkenskap för allt vi gjort.

aldrig någon trygghet hos. Och vi vet att vi en dag måste göra räkenskap för allt vi gjort. 1 13 08 18 De uträckta händerna På nattvardsbordet längst fram i vår kyrka finns den här Kristusgestalten som, håller ut sina välsignande händer. Den finns i många kyrkor och hem, och är en kopia av en

Läs mer

Att fortsätta formas

Att fortsätta formas Att fortsätta formas Av: Johannes Djerf Tre äldre damer brukade träffas varje torsdag för att läsa Bibeln tillsammans. En torsdags eftermiddag hade det blivit dags att läsa ur Malaki i gamla testamentet.

Läs mer

Leda men vart? Micael Nilsson

Leda men vart? Micael Nilsson Ur Bibeln: Leda men vart? Det var Mose som ledde deras uttåg och som gjorde under och tecken i Egypten och i Röda havet och i öknen under fyrtio år. (Apg 7:36) När de hade ätit, sade Jesus till Simon Petrus:

Läs mer

IMMANUELSKYRKAN 21-27 mars 2016

IMMANUELSKYRKAN 21-27 mars 2016 21-27 mars 2016 21-27 mars Måndag 21 mars 2016 kl.19.00 JUDAS - Jag ville så väl, men... Välkomsthälsning Klockringning Psalm nr 135 Inledning och bön Textläsning Andante caloroso, ur pianosonat op. 83...Sergej

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 19:1-10

Tunadalskyrkan Luk 19:1-10 1 Tunadalskyrkan 131020 Luk 19:1-10 Det finns många anledningar till att människor blir kända. Men skulle någon sagt till Sackaios att han skulle bli en kändis, hade han säkert slagit bakut på många olika

Läs mer

När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek.

När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. 1 Tunadalskyrkan 13 04 28 Joh 15:10-17. 5 Sönd i påsktiden Att påverkas av Jesus handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. Då utmanas den kristne att ständigt överge oförsonlighet, avund, bitterhet,

Läs mer

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter.

Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. www.byggledarskap.se Konflikthantering 1(5) Konflikthantering Vad är en konflikt? Ordet konflikt kommer från conflictus och kan översättas till sammanstötning, motsättning, en kamp mellan krafter. Andra

Läs mer

Den frågan brukar leda till en nyttig eftertanke: Vad är det egentligen som är grunden för min kärlek?

Den frågan brukar leda till en nyttig eftertanke: Vad är det egentligen som är grunden för min kärlek? Predikotext: Rom 13:8-10 När jag blir ombedd att viga människor som vill gifta sig, har vi alltid några samtal innan själva vigseln. En av de frågor som jag då alltid ställer är: Varför älskar du din blivande

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

Katolska Kyrkan i Örebro S:t Eskils Församling

Katolska Kyrkan i Örebro S:t Eskils Församling Katolska Kyrkan i Örebro S:t Eskils Församling Advent och Julen 2014 Advent i väntans tider Människan är alltid riktad framåt, mot framtiden. Hon längtar efter något eller någon. Hon drivs framåt av hoppet,

Läs mer

Medlidande medmänniska

Medlidande medmänniska Medlidande medmänniska 1 Inledning I den japanske författarens Endos roman Tystnad om 1500-talets förföljelse av de kristna kritiserar fader Rodrigues Guds tystnad. Men Jesus svarar: "Jag var inte tyst.

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Biblisk feminism. Din man skall råda över dig. Kvinnorna skall i allt underordna sog sina män. Ty en man är sin hustrus huvud.

Biblisk feminism. Din man skall råda över dig. Kvinnorna skall i allt underordna sog sina män. Ty en man är sin hustrus huvud. Biblisk feminism Vi har ett bibliskt synsätt. Detta påstående framförs ofta när debattens vågor går höga i kyrkan. Oavsett om det gäller kvinnliga präster, homosexualitet, abort, dödsstraff eller något

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

PREDIKAN. Människor trängs omkring Jesus och kanske stiger han i en båt för att bättre kunna ses och höras av dem alla.

PREDIKAN. Människor trängs omkring Jesus och kanske stiger han i en båt för att bättre kunna ses och höras av dem alla. PREDIKAN Apostladagen (5:e söndagen efter Trefaldighet) 20 juli 2014 i S:t Mikaels kyrka, Ängelholm 3:e årgångens texter Jeremia 1:4-10 Romarbrevet 16:1-7 Markusevangeliet 3:7-19 Psaltaren 40:6-12 Idag

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

Luk.19:31-43 Fastlagssönd. 1:a årg. 090222

Luk.19:31-43 Fastlagssönd. 1:a årg. 090222 Luk.19:31-43 Fastlagssönd. 1:a årg. 090222 Det börjar dra ihop sig för Jesus och hans vänner. De känner det nog i luften. Jesus känner på sig att det kommer att hända något. Det syns på honom, det hörs

Läs mer

ETT ÅR MED KATEKUMENATET

ETT ÅR MED KATEKUMENATET ETT ÅR MED KATEKUMENATET TEXT GÖRAN REHNSTRÖM BILD MATS A SVERKER - 1 - ETT ÅR MED KATEKUMENATET TEXT GÖRAN REHNSTRÖM BILD MATS A SVERKER - 2 - - 3 - innehåll Det börjar med en längtan... 5 Sökaren - en

Läs mer

Online reträtt Vägledning vecka 26

Online reträtt Vägledning vecka 26 Online reträtt Vägledning vecka 26 Jesus helar sina lärjungars blindhet Vägledning: "Jag vill se" Vi kommer till den punkt i Jesu liv, där hans eget val blir klart. Han kommer att gå till Jerusalem. Han

Läs mer

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs.

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs. DET FINNS MER... + + VEM ÄR GUD? Mycket i den här världen är oerhört vackert och storslaget. Se bara på en soluppgång eller solnedgång, en klar stjärnhimmel, ett mäktigt vattenfall eller en liten blomma

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36 Det är en härlig tid vi är mitt inne i just nu. Allt lever och utvecklas och nu om någonsin kan vi se hur Guds ande ger liv i skapelsen. Samme Ande som skapar liv i naturen föder också de andligt döda

Läs mer

Delad tro delat Ansvar

Delad tro delat Ansvar Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd

Läs mer

I väntan på Livets krona

I väntan på Livets krona I väntan på Livets krona Brevet till Smyrna. Upp.2:8 11 Av: Johannes Djerf Hur kommer det sig att just jag måste genomlida detta? Har du tänkt så någon gång? Jag tror på Gud och jag försöker göra rätt

Läs mer

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu

Tunadalskyrkan Att leva i Guds Nu 1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva

Läs mer

Ja, jag reser mig igen! Av: Johannes Djerf

Ja, jag reser mig igen! Av: Johannes Djerf Ja, jag reser mig igen! Av: Johannes Djerf Känner du dig kallad? Har du en kallelse över ditt liv? Amen! Kanske flera av oss svarar med eller ajamen som jag lärt mig att man säger i småland. Du vet var

Läs mer

Allt är inte så krångligt som man tror!

Allt är inte så krångligt som man tror! Allt är inte så krångligt som man tror! Av: Johannes Djerf Jag skulle vilja börja med att visa ett filmklipp ifrån min favoritserie, Simsons. Homer, pappa i familjen Simpson har planerat en fin uteplats

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Men nu har Kristus uppstått Värnamo Påskdagen 2006

Men nu har Kristus uppstått Värnamo Påskdagen 2006 Men nu har Kristus uppstått Värnamo Påskdagen 2006 Text: 1 Kor 15:17-20 [17] Men om Kristus inte har uppstått, då är er tro meningslös och ni är ännu kvar i era synder. [18] Då är också de som har avlidit

Läs mer

Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10)

Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10) Jesus sa: Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd. (Joh 10:10) Detta häfte vill hjälpa Dig att lära känna Gud personligen, erfara ett liv av sann kärlek, förlåtande livsstil och trofasta

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft. Bibeltext: Fil 4

Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft. Bibeltext: Fil 4 Allt förmår jag genom honom som ger mig kraft Bibeltext: Fil 4 1.Dagens predikan hämtar vi från Fil 4 och något textens huvudpoäng är, som jag uppfattar det, framställd i den 13:e versen: Allt förmår jag

Läs mer

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor, Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

Remiss svar Ny gemensam kyrka.

Remiss svar Ny gemensam kyrka. Gamla Uppsala Missionsförsamling 20101001 FÖRSLAG Remiss svar Ny gemensam kyrka. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Ett förslag till svar på remissen

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Predikan, Korskyrkan, Borås, söndagen den 28 dec 2003, Micael Nilsson. Tema: Nyårslöften - från Gud Sid. 1(5)

Predikan, Korskyrkan, Borås, söndagen den 28 dec 2003, Micael Nilsson. Tema: Nyårslöften - från Gud Sid. 1(5) Sid. 1(5) Jag har beslutat Detta är ett antal beslut. Detta är de beslut Jonathan Edwards (1703-1758) grundade sitt liv och sin tjänst på. Han skrev ner dem och läste dem om och om igen för att påminna

Läs mer

Att arbeta med sig själv: pedagogiska tankar utifrån Stanislavskij

Att arbeta med sig själv: pedagogiska tankar utifrån Stanislavskij Lund University Faculty of Law From the SelectedWorks of Matilda Arvidsson 2008 Att arbeta med sig själv: pedagogiska tankar utifrån Stanislavskij Matilda Arvidsson, Lund University Available at: http://works.bepress.com/matilda_arvidsson/29/

Läs mer

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32 1 Herrdals kapell 20130616 Det är jag var inte rädda Matt 14:22-32 I Herrdals kapell utanför Kungsör finns en altartavla som föreställer bibelberättelsen om när Jesus och Petrus går på vattnet. I mitten

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 1 Tunadalskyrkan 160612 3 e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 Ett brev kan se ut på många sätt, skrivet i ett automatiskt dataprogram med tryckt adress; i ett brunt eller orange kuvert från

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Lärjungaskap. Ett liv utan krav. Av: Johannes Djerf

Lärjungaskap. Ett liv utan krav. Av: Johannes Djerf Lärjungaskap Ett liv utan krav Av: Johannes Djerf Jag tänkte utgå lite ifrån den här, en mobiltelefon. En pryl som inte bara är en hjälp till att ringa med lite då och då när man inte har någon annan fast

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen.

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Dop av barn Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Präst medhjälpare kan framföra en hälsning med egna ord. Psalm Inledningsord och tackbön P I Faderns och Sonens och

Läs mer

I dagens predikotext möter vi lärjungarna i väntan.

I dagens predikotext möter vi lärjungarna i väntan. 1 Tunadalskyrkan 13 05 12 Söndagen före pingst I väntans tider Apg 1:1-14 Att vänta på något och samtalen under väntetiden kan föra med sig många olika saker. Ett kan vara att man är överens om att man

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2.

Predikan. 5 i påsktiden 2010, årg. 2. Predikan 5 i påsktiden 2010, årg. 2. När man läser dagens evangelietext står man som nutidssvensk lite förundrad över vissa av Jesu formuleringar. Jag provade dem på en vän till mig, jag sade: Du är min

Läs mer

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud.

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud. En god och nyttig undervisning för alla kristna människor, inte endast för barn och ungdomar, utan i hög grad även nyttig för de gamla, sammanställd som frågor och svar. Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig

Läs mer