Arne Fritzson: Själavård med extra dimension

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arne Fritzson: Själavård med extra dimension"

Transkript

1 Arne Fritzson: Själavård med extra dimension Människor med funktionshinder har inte andra själavårdsfrågor än människor utan funktionshinder. Men frågorna får ett tillägg, en extra dimension. Jag har blivit ombedd att skriva en artikel kring själavårdsfrågor i förhållande till personer med funktionshinder. Man kan reagera på olika sätt inför en sådan artikel. Man kan se detta som något positivt. Då har man utgångspunkten att själavård för personer med funktionshinder på något sätt aktualiserar speciella frågeställningar som behöver lyftas fram och diskuteras. Men man kan även reagera med skepsis mot själva idén att en sådan artikel behöver skrivas och att dessa frågor överhuvudtaget ställs. Man kan mena att personer med funktionshinder är människor som alla andra, med samma själavårdsfrågor. Med en sådan hållning ifrågasätter man om det överhuvudtaget är meningsfullt att diskutera dessa frågor. Är inte själva det faktum att frågan ställs, i sig att utpeka personer med funktionshinder på ett olyckligt sätt? Det faktum att jag skriver denna artikel visar att jag på något sätt tagit ställning för den förra hållningen, att frågan är möjlig att diskutera utan att man på ett felaktigt sätt skiljer ut personer med funktionshinder från andra. Men det innebär inte att jag anser att frågan om det är möjligt att diskutera detta på ett sätt som inte lyfter fram skillnader, mellan personer med funktionshinder och andra, på felaktigt sätt är enkel eller irrelevant. Tvärtom anser jag att frågan är så brännande att jag bävar inför uppgiften som den här artikeln ställer mig inför. Hur noggrann jag än skulle vara med att uttrycka mig nyanserat skulle någon alltid hitta punkter där allvarliga invändningar skulle kunna resas mot det jag skriver. Dessa invändningar skulle kunna vara av två slag: antingen att jag utmålar personer med funktionshinder som alldeles för annorlunda, som människor med speciella problem som kräver ett annorlunda förhållningssätt, eller att jag skriver som om jag trodde att personer som inte har funktionshinder skulle sakna själavårdsmässiga problem. Att sådana invändningar i det närmaste alltid kan resas mot olika försök att närma sig dessa frågor ligger i sakens natur. Det är svårt, ja näst intill omöjligt, att särskilja det som är speciellt och det som är allmänmänskligt i personer med funktionshinders livssituation. Dessutom öppnar alltid texter möjligheter till flera tolkningar. Det vissa menar är ett nyanserat sätt att tala om känsliga existentiella frågor, är för andra utslag av en arrogant okänslighet. När man diskuterar själavårdsfrågor med sina existentiella djup, som tar upp områden där vi alla är mer eller mindre sårbara, blir detta tydligt på ett särskilt sätt. Själavårdsfrågor får särskilt tillägg Själavårdfrågor ur personer med funktionshinders perspektiv är således minerad mark, där vi i det närmaste är på förhand dömda att misslyckas om vi försöker diskutera dem. Ändå, eller snarare just därför, är de nödvändiga diskutera. Personer med funktionshinder och deras anhöriga ställer, som konfidenter, samma själavårdsmässiga frågor som människor i allmänhet, frågor om vad som gör livet meningsfullt i olika

2 aspekter av vår tillvaro, såsom yrke, fritid och familj, men de gör det med ett särskilt tillägg: hur blir alla dessa aspekter meningsfulla tillsammans med mitt eget eller min anhörigas funktionshinder? Själavårdsfrågor i relation till personer med funktionshinder är samma frågor som människor i allmänhet har, men ändå finns det en skillnad. Själavårdsfrågorna tillförs en annan dimension. Det är den dimensionen den här texten kommer att diskutera. Jag har arbetat med frågor kring funktionshinder i 24 år. Ju längre jag arbetar med dessa frågor, desto svårare och samtidigt mer angeläget tycker jag det är att diskutera skillnaden mellan det allmänmänskliga och särskilda i livssituationer med funktionshinder. Det ligger i sakens natur att en sådan distinktion behöver göras. Om det överhuvudtaget är meningsfullt att tala om personer med funktionshinder bygger det på att det finns något som skiljer dessa från människor i allmänhet. Jag anser att distinktionen mellan människor i allmänhet och personer med funktionshinder är nödvändig att göra. Utan den avhänder vi oss möjligheten att diskutera frågor om funktionshinder överhuvudtaget. Den möjligheten är nödvändig om vi ska kunna bearbeta de problem personer med funktionshinder har. Att säga att alla människor har något funktionshinder gör inte situationen mindre svårhanterad, tvärtom. Det är att osynliggöra det faktum att några människor lever under livsvillkor som på något sätt skiljer sig från andras. Om termen funktionshinder överhuvudtaget ska ha en betydelse i ett offentligt samtal kan inte alla ha funktionshinder. Alla människor lever med begränsningar, men inte alla begränsningar är funktionshinder. När detta har konstaterats kommer frågan tillbaka med ändå större styrka: Hur ser skillnaden mellan människor i allmänhet och personer med funktionshinder ut? Det här är inte frågan om någon gränsdragning. Vi vet ungefär vilka vi menar när vi talar om personer med funktionshinder. Det finns gränsfall när man kan behöva diskutera vem som tillhör vilken kategori, men för det mesta är det ganska klart vilka vi menar. Det är inte problemet. Problemet är hur vi hanterar den gräns som ofrånkomligen finns, mer eller mindre tydlig, när vi talar om att det finns personer med funktionshinder. Den frågan får en speciell aktualitet just i relation till själavårdsfrågor. Lika och olika När man tänker om mänskliga kategoriseringar, till exempel personer med funktionshinder, kan man göra det antingen utifrån grundförståelsen att vi människor är lika eller utifrån den motsatta grundförståelsen, att vi människor är olika. Båda har goda grunder. Å ena sidan är vi människor ganska lika varandra. Vi har många gemensamma grundbehov och vi kan känna igen vår egen sårbarhet i våra medmänniskor. Å andra sidan är det ju mycket som skiljer oss åt. Vi lever med olika kön, under olika sociala, ekonomiska och etniska villkor. Vi har skilda livserfarenheter. Några av oss har erfarenheten att leva med funktionshinder. Tanken på att det finns mänskliga rättigheter bygger på föreställningen att vi människor är lika. Den gyllene regeln (Matt 7:12) bygger på att vi människor är lika. Uppmaningen är att du ska känna igen dig själv i din medmänniska. Andra idéer, till exempel vissa former av feminism eller olika former av det vi kallar kontextuella teologier, bygger på att vi är olika och att vi måste utgå från de skillnader som finns.

3 Dessa frågor har en avgörande betydelse i mötet mellan en själavårdare och en konfident med erfarenhet av eget eller nära anhörigs funktionshinder. För en själavårdare som inte har ett funktionshinder blir det en avgörande skillnad, om man tänker om den person som har ett funktionshinder att detta är en person som i grunden är som jag själv, som har samma behov och samma sårbarhet som jag, visserligen utifrån andra förutsättningar, eller om man tänker att erfarenhet av liv med funktionshinder gör livet så annorlunda än mitt eget att ingen eller en högst begränsad identifikation är möjlig. Låt oss konstatera att båda hållningarna leder till absurda konsekvenser om de drivs till sina extremer. Att inte se att ett liv med funktionshinder ger livsvillkor som är delvis annorlunda än andra liv, omöjliggör en själavårdande process. Samma sak kan sägas om en hållning som betraktar personer med funktionshinder som så olika andra människor att det skapar ett gap som omöjliggör varje form av identifikation. Själavårdaren behöver hitta en kompromiss mellan dessa båda hållningar. Så långt är det enkelt. Men då återstår den svåra frågan: Hur ska en sådan kompromiss se ut? Jag tror inte att det är önskvärt eller ens möjligt att ge någon enkel formel för detta. Det är tvärtom genom insikten av hur svårt detta är, som själavårdaren får en beredskap att möta de speciella aspekter på själavårdsfrågor som aktualiseras i själavård i relation till funktionshinder. Sårbarhet framträder på särskilt sätt Dessa problem, som jag här diskuterat som själavårdens problem i förhållande till funktionshinder, är också brännande frågor för konfidenter med erfarenheter av eget eller nära anhörigs funktionshinder. Frågeställningar som ofta aktualiseras i dessa sammanhang är av typen: Beror det här som bekymrar mig på det funktionshinder som finns i den aktuella situationen, skulle det se annorlunda ut om det inte fanns ett funktionshinder med i bilden? Det kan gälla frågor om ensamhet eller brist på meningsfull sysselsättning. Det är ganska lätt att konstatera att detta kan man aldrig veta, men, och det är det viktiga, därmed inte sagt att frågan är oväsentlig att diskutera. Det ju så att de frågor som är väsentliga för oss, och därmed viktiga att dryfta, i stor utsträckning är de vi inte kan hitta några enkla lösningar på. Att ha en så instrumentell syn på själavård att man där endast ska lyfta frågeställningar som kan lösas och övervinnas är att reducera själavård till någon form av andlig reparationsverkstad. En central uppgift för kristen själavård är att hjälpa människor att stå ut med den brist på enkla lösningar som finns i allt mänskligt liv och som finns på ett särkilt sätt i liv med funktionshinder. Kristen själavård finns i spänningen mellan hur människor önskar sig att livet ska vara och den sårbarhet vi människor lever med. Detta gäller oavsett om konfidenten har erfarenhet av funktionshinder eller ej. Skillnaden är att den sårbarhet som är allmänmänsklig framträder på ett särskilt sätt i ett liv med funktionshinder. Det är inte säkert att den blir större eller allvarligare i ett liv med funktionshinder, men den framträder på ett annorlunda sätt. Man skulle kunna säga att det som gäller människor i allmänhet gäller personer med funktionshinder i synnerhet. Låt mig illustrera med ett vardagligt exempel: Jag var en gång med om ett strömavbrott på en arbetsplats där jag fanns en period. Alla drabbades vi när våra dataskärmar blev mörka, men mina medarbetare kunde fortfarande ta fram papper och penna och fortsätta arbeta, medan jag som inte kan skriva utan åtminstone

4 en elektrisk skrivmaskin inte hade den möjligheten. Alla är vi sårbara i sådana situationer, men det gäller i synnerhet dem som, i likhet med mig själv, inte kan skriva för hand. Detta enkla exempel kan föras över till snart sagt varje livsområde: livets mening, längtan efter gemenskap, meningsfull sysselsättning, hälsa, relationsproblem m.m. På alla dessa områden kan personer som lever med funktionshinder behöva samtala med en själavårdare om hur man hanterar detta med mitt eller min nära anhörigas funktionshinder. Det gäller att hitta ett sakligt förhållningssätt till funktionshindret där man varken förstorar dess betydelse eller förnekar de verkliga svårigheter som ett liv med funktionshinder för med sig. Det här är betydligt lättare att säga än att göra. Därför är en av själavårdarens uppgifter att orka finnas kvar i denna osäkerhet, att hjälpa konfidenten att orka stå ut med att livet inte är en enkel formel där vi lätt kan säga vad som är vad. Det är oerhört viktigt att själavårdaren inte faller för frestelsen att smita ifrån verkliga problem genom att förneka att de finns. Själavårdaren måste möta egen sårbarhet För att själavårdaren ska orka med detta behöver hon/han ha bearbetat frågor kring sin egen sårbarhet. Ett funktionshinder visar på det som är en möjlighet i allas våra liv. Alla kan få ett funktionshinder. De flesta av oss kommer antagligen att få det, om vi inte redan har det, förutsatt att vi får ett någorlunda långt liv. Ska en själavårdare möta en konfident som har erfarenhet av funktionshinder på ett plan som är så djupt att en själavårdsprocess har förutsättning att ta form, kommer själavårdaren tvingas möta sin egen sårbarhet. Man ska inte tro att sådant kan göras på ett sätt som är enkelt och smärtfritt. Då förefaller flyktmekanismer erbjuda enkla utvägar. Men då överger själavårdaren konfidenten med dennes livssituation och sårbarhet, för konfidenten kan inte fly. Ett själavårdande möte måste ske mitt i den sårbarhet som vi alla lever med, oavsett om vi är själavårdare eller konfident. Det är i den gemensamma erfarenheten av att vara sårbar som den själavårdande processen behöver ha sin utgångspunkt. Det betyder naturligtvis inte att själavårdaren ska berätta om sin egen sårbarhet för konfidenten. Däremot behöver konfidenten känna att själavårdarens tolkning av konfidentens livssituation har en klangbotten i en personlighet som inte förnekar sin egen sårbarhet. Att leva med ett funktionshinder är för många att finnas i en brottningskamp. Man brottas med myndigheter, med omvärldens fördomar och brist på förståelse, med sina egna drömmar och besvikelser. I den brottningskampen kan ett stöd i form av god kristen själavård vara betydelsefullt. Det handlar inte om att fixa enkla lösningar utan om en själavård som gestaltar den närvaro mitt i livets svårtydbara mångfald som vi kallar Gud. Det är en själavårdare som vågar finnas kvar i osäkerheten och berätta för konfidenten att hon/han ser konfidentens situation. Ofta är det viktigt att berätta för konfidenten att man kan känna och tänka så om livet som konfidenten upplever det just nu. Själavårdarens uppgift är många gånger att berätta för konfidenten att denne inte är galen som känner eller tycker på det ena eller andra sättet. Andra gånger är det själavårdarens uppgift att hjälpa konfidenten att pröva

5 alternativa sätt att tolka och förhålla sig till sin livssituation. Då är det viktigt att själavårdaren så långt det är möjligt gör det utifrån konfidentens behov och inte utifrån sina egna önskningar att livet skulle vara annorlunda. Korset blev Jesu funktionshinder Kristen själavård har sin grund i tron på Gud som blev människa för att dela alla mänskliga villkor och som i korsfästelsen fick erfara vad det är att vara bunden och inte kunna röra sig. På korset fick Jesus ett funktionshinder. Gud är inte främmande för de svårigheter ett liv med funktionshinder kan föra med sig. I våra svårigheter finns Gud där som en förvandlande närvaro. Kristen själavård har uppgiften att visa på den närvaron och berätta om den närvaro som förvandlar just bara genom att finnas där. När Jesus mötte Bartimaios, den blinde tiggaren utanför Jeriko, började Jesus med att fråga: Vad vill du att jag ska göra för dig? (Mark 10:51). Med denna befriande fråga lät Jesus Bartimaios själv definiera sina behov. Jesus utgick inte från att han själv skulle kunna veta vad Bartimaios behövde. Jesu möte med Bartimaios blev ett tecken på den befrielse som evangeliet berättar om. Det är en befrielse som är långt mera djupgående än ett under, ett tecken eller ett mirakulöst botande, hur viktigt sådant än kan vara. För kristen tro är den djupare befrielsen, som för Bartimaios, en möjlighet för allt mänskligt liv. Det är det hoppet som den kristna själavården är kallad att gestalta i mötet med sina konfidenter, oavsett om de har erfarenhet av funktionshinder eller inte. Arne Fritzson är pastor i Svenska Missionskyrkan, socionom, teol.dr. i tros- och livsåskådningsvetenskap

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Margot. Om livet, tron och relationer

Margot. Om livet, tron och relationer Margot Om livet, tron och relationer Begränsning som tillgång Det är som om värdet träder fram när tillgång och brist får finnas tillsammans. Det gäller tiden. När den inte är obegränsad får den ett värde.

Läs mer

KORSMÄRKT TRO AGNE NORDLANDER

KORSMÄRKT TRO AGNE NORDLANDER PÅ TRONS VÄG KORSMÄRKT TRO AGNE NORDLANDER SAMTALSFRÅGOR I detta häfte hittar ni frågor till samtliga avsnitt i serien. Vår förhoppning är att de ska bidra till att skapa stimulerande samtal i gruppen.

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig!

Tunadalskyrkan 13 08 11. Det är roten som bär Dig! 1 Tunadalskyrkan 13 08 11 Det är roten som bär Dig! Visst är det spännande att göra AHA-upplevelser ibland, för de kan ge både kraft och inspiration. Häromdagen gjorde jag en sådan upplevelse när jag upptäckte

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

Närvarande KAPITEL ETT

Närvarande KAPITEL ETT KAPITEL ETT Närvarande Ett inledande kapitel om nödvändig mångfald i Svenska kyrkan och ödmjukhet inför Gud, om brist på tro och tillit i Svenska kyrkan, om Guds närvaro och vår närvaro och om att Gud

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud.

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud. En god och nyttig undervisning för alla kristna människor, inte endast för barn och ungdomar, utan i hög grad även nyttig för de gamla, sammanställd som frågor och svar. Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Guds Ande påverkar allt!

Guds Ande påverkar allt! Guds Ande påverkar allt! Av: Johannes Djerf I fredags kväll så var jag inbjuden till Rydaholm och tonårsgruppen i kyrkan där för att tala om relationer och sex. Och jag förstår om ni undrar om det var

Läs mer

Vi ber för varandra. Välkommen att ta del av samtalet om bön och förbön.

Vi ber för varandra. Välkommen att ta del av samtalet om bön och förbön. Vi ber för varandra Välkommen att ta del av samtalet om bön och förbön. Samtalet förs mellan pastorerna Thomas Hallström, Lasse Hermansson och Oliver Sundström och med mig Anki Liljeroos Grönås som leder

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

Att fortsätta formas

Att fortsätta formas Att fortsätta formas Av: Johannes Djerf Tre äldre damer brukade träffas varje torsdag för att läsa Bibeln tillsammans. En torsdags eftermiddag hade det blivit dags att läsa ur Malaki i gamla testamentet.

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan, Köping Vi för vår del kan inte låta bli att tala om vad vi har sett och hört

Eva Andreas Tunadalskyrkan, Köping Vi för vår del kan inte låta bli att tala om vad vi har sett och hört 1 Eva Andreas Tunadalskyrkan, Köping 190630 Vi för vår del kan inte låta bli att tala om vad vi har sett och hört Apg 4:13-31 Lärjungen Petrus kunde se tillbaka på många händelser med Jesus. En dag när

Läs mer

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen.

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Dop av barn Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Präst medhjälpare kan framföra en hälsning med egna ord. Psalm Inledningsord och tackbön P I Faderns och Sonens och

Läs mer

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9

Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Tunadalskyrkan 140316 Den kämpande tron Mark 14:3-9 Det händer nu och då att vi ställer oss frågan: Hur kunde det bli så i det och det sammanhanget. Vad var det som gjorde att det inte blev som vi tänkt

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

IMMANUELSKYRKAN 21-27 mars 2016

IMMANUELSKYRKAN 21-27 mars 2016 21-27 mars 2016 21-27 mars Måndag 21 mars 2016 kl.19.00 JUDAS - Jag ville så väl, men... Välkomsthälsning Klockringning Psalm nr 135 Inledning och bön Textläsning Andante caloroso, ur pianosonat op. 83...Sergej

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud. Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...

Läs mer

Online reträtt Vägledning vecka 26

Online reträtt Vägledning vecka 26 Online reträtt Vägledning vecka 26 Jesus helar sina lärjungars blindhet Vägledning: "Jag vill se" Vi kommer till den punkt i Jesu liv, där hans eget val blir klart. Han kommer att gå till Jerusalem. Han

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

Luk.19:31-43 Fastlagssönd. 1:a årg. 090222

Luk.19:31-43 Fastlagssönd. 1:a årg. 090222 Luk.19:31-43 Fastlagssönd. 1:a årg. 090222 Det börjar dra ihop sig för Jesus och hans vänner. De känner det nog i luften. Jesus känner på sig att det kommer att hända något. Det syns på honom, det hörs

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Leda men vart? Micael Nilsson

Leda men vart? Micael Nilsson Ur Bibeln: Leda men vart? Det var Mose som ledde deras uttåg och som gjorde under och tecken i Egypten och i Röda havet och i öknen under fyrtio år. (Apg 7:36) När de hade ätit, sade Jesus till Simon Petrus:

Läs mer

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo

Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo Friheten i Kristus 12 e trefaldighet 090830 Värnamo 1 Inledning Låt oss börja med att förflytta oss 3 mil i avstånd till Rydaholm och 320 år i tiden till 1689. Vi ska möta en ung man som heter Per Svensson.

Läs mer

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs.

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs. DET FINNS MER... + + VEM ÄR GUD? Mycket i den här världen är oerhört vackert och storslaget. Se bara på en soluppgång eller solnedgång, en klar stjärnhimmel, ett mäktigt vattenfall eller en liten blomma

Läs mer

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas?

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas? Predikotext: Sak 9:9-10; Matt 21:1-11 Adventstiden är en härlig och speciell tid av året. Det märks på många sätt. När det är som mörkast ute tänder vi upp mängder av stjärnor och ljusstakar. Vi förbereder

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

21 december 2015. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre bönen :

21 december 2015. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre bönen : Vittnesbörd från elever på upprättelseprogrammet bibelskolan Jesus Helar och Upprättar läsåret 2015 2016 i Church of the Glory of God i Minsk Vitryssland. Vittnesbörd efter undervisning och praktik i Inre

Läs mer

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann? För det första så måste det givetvis till en ärlig vilja att själv ta del av det som sägs om Bibelns olika böcker. Att vilja läsa

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

Delad tro delat Ansvar

Delad tro delat Ansvar Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

Medlidande medmänniska

Medlidande medmänniska Medlidande medmänniska 1 Inledning I den japanske författarens Endos roman Tystnad om 1500-talets förföljelse av de kristna kritiserar fader Rodrigues Guds tystnad. Men Jesus svarar: "Jag var inte tyst.

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

E&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se

E&M Motivation and Solutions AB, emma@emsolutions.se, tel: 0733794133, www.emsolutions.se and n o i t otiva, M E&M ions AB lutions o t, Solu a@ems 794133 emm el: 0733 ions.se t t.se,.emsolu www Kommunk ationens möjlighete r och hinde r E& M Motivatio n and Solut ions AB Detta är berättelsen

Läs mer

Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9

Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9 Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9 Titta upp, tala långsamt Inledning Du har fått en rejäl utmaning, ett kraft prov ska utföras. Det kommer behövas starka muskler

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Program 097. 2.Mosebok kap. 6: 1-30. (Introd. 0:35)

Program 097. 2.Mosebok kap. 6: 1-30. (Introd. 0:35) Program 097. 2.Mosebok kap. 6: 1-30. (Introd. 0:35) Vi har nu kommit till det sjätte kapitlet i Andra Mosebok. Som innehåller JEHOVAs svar på Mose bön. Och Han förnyar och stadfäster Mose kallelse. Vi

Läs mer

Om tröst och att trösta 1

Om tröst och att trösta 1 Åsa Roxberg Om tröst och att trösta 1 Michael 2010; 7: 282-6. Syftet med denna artikel är att undersöka tröstens innebörd, med fokus på vårdande och icke-vårdande tröst såsom den framträder i Jobs bok

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro Material från två olika studier: 1) GERDA-enkäten (2005) 2) Fokusgruppintervjustudie (2007-2008) Vad är ålderism? 1 Iversen, Larsen & Solem (

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith

Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith Lite surdeg syrar hela degen. Gal 5:9 Om du öppnar upp dörren och tillåter ett litet fel, kommer detta snart att förstoras. På grund av bristerna

Läs mer

Jona. Jona bok är en profetbok, men en väldigt annorlunda sådan, och också en väldigt kort, du läser ut den snabbt hemma i em.

Jona. Jona bok är en profetbok, men en väldigt annorlunda sådan, och också en väldigt kort, du läser ut den snabbt hemma i em. Jona Det är gött att Jona bok finns med i Bibeln. Det berättas om många män och kvinnor i Bibeln som upplever att Gud kallar dem och vill dra dem in i sitt uppdrag, men som inte tror på sig själva, Jeremia

Läs mer

ATT FÖRSONAS MED SITT LIV för lugn i livets slutskede. Agnete Kinman Präst läkare själavårdare bl.a. på Äldreboenden

ATT FÖRSONAS MED SITT LIV för lugn i livets slutskede. Agnete Kinman Präst läkare själavårdare bl.a. på Äldreboenden ATT FÖRSONAS MED SITT LIV för lugn i livets slutskede Agnete Kinman Präst läkare själavårdare bl.a. på Äldreboenden YTTERSTA ENSAMHET Självvald isolering: Ivar ÄNGSLANS SYMPTOM Oro, gnyende Ångest som

Läs mer

Ja, jag reser mig igen! Av: Johannes Djerf

Ja, jag reser mig igen! Av: Johannes Djerf Ja, jag reser mig igen! Av: Johannes Djerf Känner du dig kallad? Har du en kallelse över ditt liv? Amen! Kanske flera av oss svarar med eller ajamen som jag lärt mig att man säger i småland. Du vet var

Läs mer

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och

Läs mer

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar

Läs mer

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium Ett Liv i Del 1 - Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 Kor 5:17 Ett Liv i är en serie av korta kurser arrangerade av Hestra Cafékyrka som utforskar

Läs mer

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på

Läs mer

Det handlar inte om rör.

Det handlar inte om rör. Det handlar inte om rör. Det handlar om rätt rör. Rör på rätt sätt. Rör på nya sätt. Rör som förändrar. Rör som berör. Som ger frihet, trygghet och förtroende. Det handlar helt enkelt om Smarta Rör. 2

Läs mer

2 SÖ A-2017, S:TA EUGENIA, 15 JANUARI Joh 1:29-34 Se, Guds lamm!

2 SÖ A-2017, S:TA EUGENIA, 15 JANUARI Joh 1:29-34 Se, Guds lamm! 2 SÖ A-2017, S:TA EUGENIA, 15 JANUARI Joh 1:29-34 Se, Guds lamm! I bland verkar det som om hela livet är skadat, tecknat av ett sår som aldrig verkar läka. Människor försöker roffa åt sig rikedomar på

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

I väntan på Livets krona

I väntan på Livets krona I väntan på Livets krona Brevet till Smyrna. Upp.2:8 11 Av: Johannes Djerf Hur kommer det sig att just jag måste genomlida detta? Har du tänkt så någon gång? Jag tror på Gud och jag försöker göra rätt

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Luk

Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Luk 1 Tunadalskyrkan 170903 Friheten i Kristus Luk 4 16-21 Han kom till Nasaret, där han hade växt upp, och på sabbaten gick han till synagogan, som han brukade. Han reste sig för att läsa, 17och man gav honom

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har Illustration: En ung munk fick för första gången i ansvar att hålla i morgonandakten.

Läs mer

Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus

Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus Mormonernas falska lära för dig bort från Jesus Av Christer Åberg Mormon-kyrkan är en mycket farlig villolära som för dig bort från Jesus och rakt ner till helvetet! Joseph Smith startade Mormonerna runt

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 13 Jul En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 13 Jul Snöflingorna

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER I ETT SAMARBETE MED FÖRSAMLINGSPROGRAMMET I EVANGELISKA FRIKYRKAN, HYLLIE PARKS FOLKHÖGSKOLA OCH STUDIEFÖRBUNDET BILDA 2 Nära smågrupp

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Fikalapp. Trovärdigt liv. En församling för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen.

Fikalapp. Trovärdigt liv. En församling för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen. Trovärdigt liv En församling för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen. får möjlighet att berätta om vad den tänker. I rundan får alla lämna sin egen reflektion utan att

Läs mer

Caroline Hainer. Inte helt hundra. Volante

Caroline Hainer. Inte helt hundra. Volante Caroline Hainer Inte helt hundra Volante Stockholm 2013 Inledning Men är det inte bäst att bara strunta i det helt och hållet, säger jag till terapeuten. Bara utfärda ett totalt relationsförbud helt enkelt.

Läs mer