11 mars, kl Rimnershallen, Uddevalla. Innehåll: Dagordning Verksamhetsberättelse Årsredovisning Budget Motioner Verksamhetsplan

Transkript

1 Bohusläns Klätterklubb Årsmöte mars, kl Rimnershallen, Uddevalla Innehåll: Dagordning Verksamhetsberättelse Årsredovisning Budget Motioner Verksamhetsplan 1

2 Innehåll Dagordning årsmöte Bohusläns Klätterklubb Verksamhetsberättelse för BKK under verksamhetsåret Verksamhetsberättelse styrelsen...6 Verksamhetsberättelser för kommittéerna...8 Access:...8 Barn och Ungdom:...9 Bultkommittéen:...9 Inomhuskommittéen:...9 Stugkommittén:...10 Övrigt...10 Årsbokslut...11 Resultatrapport...11 Budget Inkomna motioner:...13 Motion Bakgrund till styrelsens beslut om de kapade bultarna på Electric Avenue...15 Motion Motion Motion Verksamhetsplan för Styrelsen...19 Accesskommittén...20 Barn- och ungdomskommittén...20 Bultkommittén...20 Inomhuskommittén...20 Stugkommittéen...20 Bilaga 1: Inlaga angående blockstenstäkt vid Skälefjäll

3 Dagordning årsmöte Bohusläns Klätterklubb Mötets öppnande Fastställande av röstlängd för mötet Fråga om mötets behöriga utlysande Val av ordförande till mötet Val av sekreterare till mötet Val av protokolljusterare och rösträknare Fastställande av föredragningslista a) Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret, b) Styrelsens förvaltningsberättelse (balans- och resultaträkning) för det senaste räkenskapsåret Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets- /räkenskapsåret 10 Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser 11 Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det kommande verksamhets-/räkenskapsåret 12 Behandling av styrelsens propositioner samt inkomna motioner 13 Presentation av valberedningens förslag 14 Val av a) föreningens ordförande för en tid av ett år b) halva antalet övriga ledamöter i styrelsen för en tid av två år. c) Två revisorer för en tid av ett år. I detta val får inte styrelsens ledamöter delta. d) Två ledamöter i valberedningen för en tid av ett år, av vilka en skall utses till ordförande. e) beslut om val av ombud till SKF:s förbundsmöte (och eventuella andra möten där föreningen har rätt representera med ombud). Årsmötet kan delegera beslutet till styrelsen. 15 Övriga frågor. 16 Mötets avslutande 3

4 Verksamhetsberättelse för BKK under verksamhetsåret 2011 Styrelsen Styrelsen bestod under verksamhetsåret 2011 av följande personer: Ordförande: Vice Ordförande: Kassör: Sekreterare: Ledamot: Suppleanter: Revisorer Revisorer för verksamhetsåret: Jonatan Rask Magnus Blad Niklaes Nathén Disa Hansson Andreas Karlsson 2 vakanta platser Ann-Sofie Andersson och Henrik Karlsson Kommittéer och arbetsgrupper Accesskommittén: Bultkommittén: Stugkommittén: Inomhuskommittén: Barn- och Ungdomskommittén: Jonatan Rask (sammankallande) Henrik Sjöqvist (bergfaddersamordnare) Johan Svensson (fågelfrågor) Patrik Jacobson (sammankallande) Petter Restorp Wendelin Zobel (sammankallande) Greger Andersson Rickard Larsson (sammankallande) Mikael Ylinen Johan Andreasson Daniel Andersson (sammankallande) Elisabeth Nathén Linn Beek Greger Andersson Hemsideansvarig: Klubbmailansvarig: Elisabeth Nathén Björn Pettersson 4

5 Verksamhetsberättelse styrelsen Elva styrelsemöten har hållits under verksamhetsåret. Styrelsen har under verksamhetsåret gjort följande: 1. Styrelsen har under året utsett ansvariga att hjälpa dem i deras arbete: Björn Pettersson bevakar klubbens adress. Systemet fungerar bra och är en stor hjälp för styrelsen. Josefin Sköldstam är kontaktperson mot länsstyrelsen. 2. Under våren 2011 hade BKK genom Idrottlyftet ett samarbete med Äsperödsskolan och deras högstadieklasser. Tre prova-på-tillfällen hölls vid inomhusväggen i Rimnershallen samt en utomhusdag vid Brappersberget. 3. Möte 11 juni 2011 i Brodalens församlingshem för samtal om den nya bultpolicyn. Till mötet bjöds klubbarna i Västra Götalandsregionen in. En inbjudan gick ut till Hexans-, Göteborgs-, och Kvibergs klätterklubb, samt till klätterhallar i Göteborg: Klätterfabriken, och Klätterdomen. Förutom styrelsen och bultkommittéen närvarade representanter för Göteborgs Klätterklubb, Kvibergs klätterklubb och Jens Larssen. 4. Under det gångna året inkom en förfrågan från Svenska Klätterförbundets accesskommitté om att arrangera en internationell klätterträff i Bohuslän sommaren Styrelsen bedömde att detta skulle vara ett spännande projekt för klubben att engagera sig i men önskade samtidigt att man i stället avvecklade träffen sommaren Detta förslag godtogs av förbundets accesskommitté och det är nu det man jobbar emot. Under hösten efterlystes ideella krafter som önskade att engagera sig i projektet på klubbens hemsida. Klubbens fick två intresserade och i dagsläget består arbetsgruppen för träffen av fem personer. Ett möte mellan BKK, Lysekils kommun och Leader Ranrike (EU-finansierat glesbygdsstöd) är planerat i mars. Förhoppningen är att kunna få visst ekonomiskt stöd till projektet. 5. Under året har styrelsen arbetat på att gå igenom hemsidan lite mer systematiskt. Bl.a. har en text på engelska lagts ut. Prioriterade projekt i klubben har också fått prioriterat utrymme på klubbhemsidan. De senaste två årens styrelsemötesprotokoll har lagts ut på den interna hemsidan. Dessa nås genom att man loggar in på idrott online på klubbhemsidan, sen hittar man protokollen under Klubben/Dokument 5

6 6. Styrelsen har under 2011 engagerat sig i tre större praktiska projekt i Bohusstugan. I augusti byttes taket på stugan. Arbetsledare var Andreas Pettersson och ett stort tack riktas till honom och de andra som gjorde en strong insats! Arbetet med att byta innertaket återupptogs i december Detta arbete är snart slutfört blev också året då Bohusklättringen drabbades av två olyckor på kort tid och som också väckte ganska stor medial uppmärksamhet. Styrelsen arbetar därför på att ta fram riktlinjer för hur vi ska agera om något liknande händer i framtiden. 8. Electric Avenue, händelsen med de borttagna bultar generade ett extra styrelsemöte. Styrelsen beslutade att i linje med bultpolicyn och de samtal som förts kring den bör bultarna sättas tillbaka. Kontakter har tagit med Martin Skaar Olslund som tog ner bultarna och med förstebestigaren Henrik Bolander m.fl. 9. Under året har det framkommit planer om en bergtäkt vid Skälefjäll. Accesskommittéen och styrelsen har tillsammans engagerat sig i ärendet. Man har närvarat vid ett möte som arrangerades av de närboende till den eventuella bergtäkten samt skrivit en inlaga till den samrådsprocess som hålls i ärendet. (Se bilaga 1) 10. Heldagsmöte hölls på Villa Bro, Brodalen i november. Styrelsen avsatte en heldag för att arbeta igenom ett flertal punkter samt färdigställa dokument; arbetsordning, Föreningsläran målstegen steg 1, Ta fram en årskalender för styrelsens uppdrag. Styrelsen har även lagt arbete på att dokumentera sitt arbete och skapa användbara dokument för att lätt få översikt över arbetsuppgifter inom klubbens verksamhet. För ändamålet har vi upprättat folder i Dropbox där vi försöker samla alla relevanta klubbdokument. 11. Ny förare. Under det gångna året har man från styrelsens sida arbetat ganska intensivt för att få igång arbetet med en ny förare. Detta har visat sig svårt men vi tror oss nu ha hittat en möjlig lösning. Mer information kommer eventuellt att finnas och framläggas vid själva årsmötet. 6

7 Verksamhetsberättelser för kommittéerna Bohusläns Klätterklubb består av fem aktiva kommittéer. Kommittéernas medlemmar utses av styrelsen. Kommittéerna utser själva en sammankallande. Varje kommitté har haft följande verksamheter under Access: Accesskommittéen har påbörjat arbetet med att sätta upp informationsskyltar vid klipporna i Bohuslän. Hitills står det skyltar vid Ulorna, Välseröd, Smålinden, Hallinden och Holländarröd. Utöver det fortlöpande arbetet med fågelskydd och bergsfadderprojektet har accesskommittéen under 2011 också engagerat sig i två samrådsprocesser, den ena gällande en bergtäkt vid Skälefjäll och den andra gällande miljökonsekvenser för vindbruk i Lysekils kommun. Att delta i och hantera liknande frågor är nytt för accesskommittéen. Därför har vi gjort bedömningen att vi är i stort behov av förstärkning. I höstas efterlyste vi intresserade som vill delta i accessarbetet via klubbens hemsida tyvärr utan respons. Vi vill därför återigen be våra medlemmar att tänka över om man inte har möjlighet att engagera sig i detta arbete. Det finns många mindre och tydligt avgränsade uppgifter som kommittéen behöver hjälp med, exempelvis arbetet med uppsättning av skyltar. Av rena accessärenden har det under året varit två stycken inom vårt område. Ett gällde Smålinden där markägaren påpekade att nyplanterade granar trampats ned. En skylt sattes upp och det planeras under våren att sätta bambupinnar eller liknande som markörer för de plantor som växer närmast klippan. I fallet med Smålinden kommer ännu ej fastställd ekonomisk ersättning att utgå till markägaren. Ett annat ärende som accesskommittéen engagerat sig i under året gäller Träleberg utanför Lysekil. På klippan har en del sportturer utvecklats de senaste två åren och i somras ringde en närboende till klippan och var mycket oroad över att berguvarna som funnits i området sedan länge lyste med sin frånvaro. Grannen kopplade ihop försvinnandet med klättrarna. Accesskommittéen har sedan dess varit i kontakt med Länsstyrelsen för att få information om hur man ska agera vid klippor där berguv häckar och uppehåller sig. Ur klättersynpunkt kan berguvarna vara besvärligare då de är mer stationära än exempelvis pilgrimsfalk, dvs. att de möjligtvis är störningskänsliga hela året. En representant för klubbens accesskommitté som närvarade vid Svenska Klätterförbundets regionala accessträff i Göteborg i januari i år lyfte frågan och efterlyste behovet för en nationell strategi. Accesskommittéen jobbar fortfarande på saken och har inte beslutat hur man bör gå vidare vid Träleberg. 7

8 Barn och Ungdom: Barn- och ungdomsklättringen startade sin verksamhet i mars 2011 då den nya klätterhallen stod klar. Innan vi startade verksamheten gick fyra personer från klubben Klätterförbundets egna barn och ungdomsledarutbildning. Vi fick i början av året bidrag från idrottslyftet som möjliggjorde att vi kunde köpa in material för att kunna bedriva verksamheten. Sedan hallen blev klar har vi haft två grupper med deltagare uppdelade på åldrarna 6-10 år och år. Vi har varit 7 ledare som har planerat och genomfört klättertillfällena för barn och ungdomarna. Det har varit ca 15 tillfällen per termin och några av dem har varit utomhus för att ge dem möjlighet att testa på utomhusklättring. Under året har ett 10-tal föräldrar valt att ta grönt kort för att vara med och hjälpa till under klättertillfällena. Tanken var att de skulle vara med och sköta klättertillfällena tillsammans med oss ledare och detta har fungerat bra och fallit väl ut för såväl deltagare, föräldrar och oss ledare. Ledargruppen har träffats för uppstart och planering för verksamheten vid ca 10 tillfällen under året. Bultkommittéen: Utfört under året: Nytt ankare på Melange Ankare på Gamzatti, Odon och Hassan Chopp är ombyggda Bult avlägsnad från toppen av Lilla Galgeberget En ny bult bredvid den gamla på toppen av Delikatessen Patrik lämnar bultkommittéen och behöver ersättas. Inomhuskommittéen: Kommittéen har träffats fyra gånger under året och har arrangerat en workshop med Carlos Cabrera den 9/4. Under januari och februari så var det klättring måndag och torsdag i Agnebergshallen. Sedan i mars blev äntligen den nya väggarna klara i Rimnershallen. Där har vi sedan kört klubbtider måndag, onsdag och torsdag under våren och måndag och torsdag under resten av året med ett kortare uppehåll under sommaren. Vidare är vi med i alliansen som driver kiosken och vi har bemannat den cirka var fjärde vecka under året. Under hösten har det förts 8

9 diskussioner om att klubben skall hyra väggen av kommunen. Det blir enklare för bägge parter om vi betalar hyra istället för att vi tar in avgifter som sedan skall redovisas och föras vidare till kommunen. Vi har haft ett par möten och väntar nu på kommunens nästa kontraktförslag. Stugkommittén: Stugan har används under en stor del av året, både av medlemmar i BKK och av klättrare som inte är medlemmar i Bohusläns Klätterklubb. Trycket har inte varit lika stort som tidigare år. Det har under året gjorts minst 1000 övernattningar, antingen i stugan eller i tält på tomten. Både trogna besökare och nya har haft klubbstugan som bas. Övervägande har besökarna kommit från Sverige, men en skara från Danmark och Norge har också visat sig. Under vinterhalvåret har stugan endast används under byggdagarna och under nyår. Stugkommittén har haft möten via telefon och haft mejlkontakt. Representant för stugkommittén har deltagit på Bärfendal Optiska, ekonomisk förenings årsmöte. Två bygghelger för att byta tak har hållits. Ungefär 10 deltagare arbetade intensivt från morgon till kväll med att få ett nytt och isolerat tak på plats. Arbete återstår för att färdigställa tak och loft. Städning och skötsel Stugan städas av de boende. Gräsmattan klipptes, återvinningsbart kördes till återvinningsstationen, löv har krattats, stuprännor har tömts, skräp har slängts, extra städningar i kök/kylskåp, slänga kvarglömd mat, mm. Sotning av skorstenskanal. Beställning av tömning av septiktank. Ny begagnad spis har köpts. Gamla kylskåp har slängts. Renovering Ett innerfönster har renoverats. Tätningslister har monterats i toalettdörr, toalettfönster och stugdörr. Optisk fiberkabel har grävts ned för hand, och bredband har installerats. Inköp av motorgräsklippare och aluminiumstege gjordes av Niklaes Nathén. Toaletten har fungerat tillfredsställande under hela året, även under vintern. Vägen längs med nedre tomtgränsen mot grannhuset har delvis används som parkering. Grannen bodde inte i huset under Under vintern har man parkerat nere vid vägen, eller på anslutande äng, till vänster om backen. Kontakt har hållit med grannar under året för att stämma av eventuella problem. Övrigt Det beslutades av styrelsen att inte hålla något höstmöte. Man gjorde detta då styrelsen inte hade 9

10 några punkter att ta upp och ansåg att medlemsavgifterna kunde stå oförandrade samt att det inte inkommit några motioner från medlemmarna. Under året har det avhållits klubbresor till Nissedal och Meteora. Bohusblotet lockade tio deltagare. Årsbokslut Resultatrapport Intäkter Nettoomsättning 3010 Tävling/träning (individuella idrotter) 900, Års/säsongskort klätterväggen , Träningsavgifter klätterväggen , Kurs- och terminsavgifter ,00 S:a Nettoomsättning ,00 Offentligrättsliga bidrag 3810 Kommunala bidrag 1 400, Statliga bidrag 4 414,95 S:a Offentligrättsliga bidrag 5 814,95 Gåvor/stipendier/övriga bidrag 3860 Erhållna gåvor/donationer 6 100, Idrottslyftet , Övriga bidrag (ej offentligrättsliga) 1 400,00 S:a Gåvor/stipendier/övriga bidrag ,00 Medlemsavgifter 3890 Medlemsavgifter ,40 S:a Medlemsavgifter ,40 Övriga föreningsintäkter 3910 Stug och Tältavgifter ,83 S:a Övriga föreningsintäkter ,83 S:a Intäkter ,18 Kostnader Föreningskostnader 4010 Tävling/träning -515, Materialkostnader Bohusstugan , Materialkostnader -125, Materialkostnader -393, Materialkostnader Inomhus , Reklamkostnader ,00 10

11 4892 Nyhetsbrev/medlemstidning , Årsmöteskostnader ,00 S:a Föreningskostnader ,54 11

12 Övriga externa kostnader 5010 Lokalhyra , El Bohusstugan , Vatten och avlopp , Reparation och underhåll av fastighet , Förbrukningsinventarier -367, Personbilskostnader , Kost och logi , Kontorsmaterial , Trycksaker , Telekommunikation , Postbefordran , Försäkringar , Sammanträdeskostnader , Bankkostnader -7, Medlems- och föreningsavgifter ,00 S:a Övriga externa kostnader ,55 Personalkostnader 7130 Arvode föreläsare (instruktörer m fl.) -260, Utbildning ,00 S:a Personalkostnader ,00 S:a Kostnader ,09 Verksamhetens resultat före finansiella intäkter och kostnader ,09 Resultat från finansiella investeringar S:a Finansiella investeringar 0,00 Resultat efter finansiella poster ,09 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt ,09 Årets resultat före fördelning 0, *** BERÄKNAT RESULTAT *** ,09 Balansräkenskap bifogas årsmöteshandlingarna som separat pdf-fil. Budget 2012 Styrelsen kommer publicera årets budget på klubbens hemsida under veckan upp till årsmötet. 12

13 Inkomna motioner: Motion 1 Motionslämnare: Petter Restorp Förslag: Att bultarna inte sätts upp på Electric Avenue igen Motivering: BULTPOLICYN. Andemeningen i BKK s bultpolicy är att skapa förutsättningar för att den traditionella klättringen i Bohuslän ska kunna utföras och vidareutvecklas. De borttagna bultarna på Electric Avenue är, även om det skett på ett felaktigt sätt, också ett uttryck för att den traditionella klättringen utvecklar sig. Bultpolicyns strävan är att bevara Bohuslän i så traditionell stil som möjligt. Att BKK går ut och bultar upp den igen blir helt fel! VÅRAT BESLUT. BKK värnar om någonting unikt. Ett tradområde med sin egen etik. I Europa finns det mig veterligen inte många ställen som kan erbjuda det vi har här, så skulle vi diskutera bultfrågor i ett större forum (säg Europa eller Sverige) så skulle nog rätt många av våra leder vara bultade. Vi måste visa världen att vi vill fortsätta ha det så. Inte retrobulta och ge en öppning till fler bultade spricklinjer. EN RESURS. Bohuslän är fullt av spricklinjer, men leder som Electric Avenue är sällsynta. Det är en svår led som är trixigt säkrad, men samtidigt inte farlig. Som tradled blir den en milstolpe i en klätterkarriär, men som bultled bara ett hårt tick. Att bulta den igen berövar den ambitiöse tradklättraren någonting unikt och sällsynt. TIDERNA FÖRÄNDRAS. Det kanske var rätt att bulta upp den från början med den klätterkultur och utrustning som fanns då, men etiken och bultpolicyn ser annorlunda ut idag. Vi vet tydligare hur vi vill ha klättringen i Bohuslän idag. KONSEKVENSER. Att BKK rebultar EA får fler logiska konsekvenser. Om klubben återbultar Electric Avenue för att på så vis visa omvärlden att den motsätter sig hur en enskild klättrare agerat, bör följden bli att agera liknande i andra frågor. Det är en hårdare linje och vi bör först diskutera om vi är beredda att gå den vägen. TILLGÄNGLIGHET. Leden är fortfarande tillgänglig för alternativa stilar precis som på alla 13

14 andra tradleder i Bohuslän: Topprep och ledklättring på förplacerade säkringar. HANDLINGSKRAFT. Jag förstår att det kan kännas angeläget att visa sig handlingskraftig. Men att bulta upp Electric Avenue igen är fel sätt att göra det på. Dessutom tror jag att vi kan visa oss ännu starkare om vi håller fast vid vad vi tror på och låter bli. Med rätt motivering går övriga klättervärlden med på vårt beslut och låter oss sitta kvar vid rodret. Mvh, Petter Restorp, Brodalen,

15 Bakgrund till styrelsens beslut om de kapade bultarna på Electric Avenue När styrelsen i september i höstas fick reda på att bultarna på Electric Avenue tagits bort höll vi, medan det fortfarande var okänt vem som gjort det, omgående ett extra inkallat styrelsemöte, väl medvetna om att handlingen och stiuationen skulle skapa debatt och blåsa liv i en gammal och komplex fråga. Styrelsen beslutade att bultarna skulle sättas upp igen. Beslutet togs utifrån rådande bultpolicy och det beslut som ligger sen bultpolicyn togs i bruk om att tidigare bultade leder skulle lämnas, även om de stred mot policyn. Beslutet togs även utifrån att en person inte skall ha rätt att ändra kring bultar på en led utanatt ta kontakt med klubben. Andra delar som lyftes i styrelsen var att snabbt komma ut med ett ställningstagande och visa agerande i frågan. En viktig aspekt var det man skulle kunna kalla de estetiska aspekterna eller konsekvenserna, dvs. i vilken mån de skulle vara möjligt att exempelvis retrobulta genom att borra ut de gamla bulthålen eller om man skulle bli tvungna att borra nya hål. Frågan lämnades över till bultkommittéen i BKK med uppdraget att reda ut olika lösningar. Någon sådan utredning kom aldrig tillbaka men däremot kom en motion från Petter Restorp med ett förslag om att det vore helt fel att bulta upp Electric Avenue, att det var i strid med andemeningen i den bultpolicy man nyligen skrivit. Efter att denna motion inkommit beslutade vi i styrelsen att ta upp frågan på BKK s kommande årsmöte och låta klubbens medlemmar rösta i frågan. Bohusläns Klätterklubb har i över tjugo år förvaltat det klätterområde som brukar benämnas som Bohuslän i klätterkretsar och vi i styrelsen anser att det är klubben, dens medlemmar och det engagement de representerar ska vara med och prägla utvecklingen av området som helhet. Intressant att notera sig är också att det under debatten som fördes i höstas framkom att både förstebestigaren Henrik Bolander, bultkaparen Martin Skaar Olslund samt övriga debattörer verkade vara någorlunda överens om att det var upp till BKK att besluta i frågan och att man borde respektera beslutet oavsett utfall. 15

16 Motion 2 Motionslämnare: Petter Restorp Förslag: Att placera tre nya toppanxkare på Hallindens branta vägg. Ett ovanför Goa Brunetter/Afterburner. Ett ovanför Pansarkryssaren Putemkin/Kristi Brud. Ett ankare på toppen av Gå På Pumpen. Motivering: Ett toppankare påverkar inte klätterupplevelsen och därför kan inte denna diskussionen blandas ihop med den om bultar på leder. Ett toppankare är inte ett topprepsankare. Syftet med ett ankare är i första hand att underlätta för klättraren med att komma ned igen på ett smidigt sätt, och speciellt på Hallindens branta vägg kan detta vara ett problem. De flesta klättrana jag har träffat där är ute efter en redpoint. De vill klara leden de håller på med. Detta innebär att den som säkrar inte nödvändigtvis har samma led i tankarna och på så vis blir det bökigt att rensa lederna. Ett toppankare gör att vår åverkan på naturen blir mindre. Stigarna fram till kanten blir mindre använda och träden som idag används för bygge av egna toppankare och nedfirning slits inte. Det blir säkrare. Nu sitter gamla slingor runt träd över de nämda lederna. Vi som klubb bär ett visst ansvar för att se så att dessa är ok. Ett bultat toppankare håller längre. Ser bättre ut. Bultarna syns mindre än gamla slingor och rep runt träd. Flera besökande klättrare har frågat mig och andra varför det inte sitter bultar över lederna där. Har ni inte orkat göra det än? Det sitter ju flera bultade ankare över lederna lite längre in i skogen (Fueled on coffee, Pekka svingar kosten, My event horizon, m.fl). 16

17 Motion 3 Motionslämnare: Petter Restorp Förslag: Att placera en ny bult på leden Den femte ryttaren Bakgrund till förslaget: I föraren kan man läsa att förstabestigarna använde sig av en lång slinga hängande från första bulten och i Sverigeföraren står det att leden är felbultad. Övriga bultar är bytta av norrmän (tror jag) för ett par år sedan, men felet rättades aldrig till. I nuläget är leden varken en tradled, mixled, bultled eller head-point-led. Kanske är leden ett försök till en ny stil: mixad head-point? En ny bult skulle behöva placeras lagom långt innan den första så att man vågar klättra upp där utan att först fira sig ned från toppen. Alternativet är att ta bort de andra bultarna. 17

18 Motion 4 Motionslämnare: Jonatan Rask Förslag: Att göra följande tillägg till bultpolicyn. Den lokala klubben, Bohusläns Klätterklubb, har ett huvudansvar för eventuella förändringar på etablerade leder. Bultar kan läggas till eller tas bort som klubben finner det lämpligt men detta ska ske i samråd med förstebestigaren. Dokumentation av kontroversiella avgörelser, eller s.k. övertramp, och eventuella åtgärder görs av klubben och presenteras årligen i årsmöteshandlingarna. Motivering: I bultpolicyn finns idag inga formuleringar omkring förstebestigarens eventuella rätt eller vem som äger huvudansvaret. Det verkar märkligt att en förstabestigare helt medvetet kan göra en förstabestigning som innebär ett övertramp och samtidigt känna sig helt trygg i att eftersom att han/hon gör just en förstabestigning så får man så att säga samtidigt rätten bestämma över ledens vidare varande till evig tid och det enda man kan riskera är att BKK kontaktar en och påpekar att det är ett övertramp? Rimligast förefaller det att det är den lokala klubben som har ett huvudansvar. Görs förändringar så bör detta ske i samråd med förstebestigaren, men klubben har sista ordet. Bultar bör kunna läggas till eller tas bort om klubben finner det lämpligt. Begreppet övertramp bör hanteras varsamt. Om ett sådant begrepp etablerar sig kan det innebära en risk för absoluta tolkningar av vad som är rätt och fel och som tyvärr kan utesluta en diskussion av hur man önskar den framtida utvecklingen i Bohuslän. I stället för övertramp skulle man kanske kunna tänka på övertramp som kontroversiella avgörelser? Nedan följer några exempel: Ta t.ex. diskussionen om Electric Avenue som kan ses som ett exempel på detta. Här kan man kanske tala om att klättringens evolution idag möjliggör en annan stil, att vissa bultar blir överflödiga på grund av nya säkringsmedel men som inte var övertramp då de sattes? Ett annat exempel är mixleden Höststämning 7 vid Änghagen som Jan Pålsgård klättrade 1987 med två bultar. I höjd med bultarna kunde små kamkilar som inte fanns 1987 placeras. Bultarna togs bort och leden leddes naturligt utan att leden blev farligare i sitt nya tillstånd. Det bör inte vara så att bultarna på en led kan tas bort för att leden solas eller görs med stor risk (R/X, X). På Smålinden har inom de senaste åren åtminstone en uppenbar spricklinje bultats. Möjligen kan man anse att tröskeln för att helbulta potentiellt mixade leder är lägre på en klippa med övervägande sportleder. I fallet Bohuslän bör en diskussion av hur man önskar den framtida utvecklingen dock alltid föras med andemeningen i bultpolicyn i åtanke. Huvudsyftet i denna är, att skapa förutsättningar för att den traditionella klättringen i Bohuslän ska kunna utföras och vidareutvecklas. 18

19 Verksamhetsplan för 2012 Nedan följer de projekt som man i styrelsen och respektive kommittéer valt att prioritera för det kommande verksamhetsåret. Styrelsen Vindkraftverk. Fortsätta föra en dialog med Lysekils kommun angående de vindkraftverk som planeras i närheten av Vettekullen. Kommunen har sökt samråd men klubben i ärendet. Följa upp på att sluta ett avtal med kommunen rörande inomhusväggen i Rimnershallen. Internationell klätterträff sommaren 2013 som arrangeras i samarbete med Svenska Klätterförbundet. Bultar på Skälefjäll Electric Avenue. Tanken är att man efter årsmötet ska ha nått fram till ett beslut bland klubbens medlemmar om vad som ske. Beslutet bör förmedlas vidare via lämpliga kanaler till andra klubbar i området och det övriga klätterkollektivet. Fortsätta arbetet med renovering av klubbstugan. Prioriterade projekt under det kommande året är nytt avloppssystem och att borra efter vatten. Arbeta vidare med föraren. Ta fram riktlinjer för ersättning/arvodering och instruktörskap vid kurser och övrigt arbete i klubbregi. Policy för och agerande vid olyckor Arbeta vidare med Idrottens Föreningslära och målstegen steg 5-7. Ta fram klubbtröjor. Utse materialförvaltare. 19

20 Accesskommittén Jobba vidare med att sätta upp de nya accesskyltarna. Representera klubben vid en eventuell accessträff arrangerad av Svenska Klätterförbundet. Att se till att bergfaddrarna har minst en kontakt under året med markägare och närboende vid klipporna. Att försöka ta fram bättre information omkring riktlinjer för berg där berguv uppehåller sig. Att hålla information på Svenska Klätterförbundets databas och Sverigeföraren uppdaterad. Följa upp accessituationen vid Träleberg och Smålinden Barn- och ungdomskommittén Vi planerar att utöka verksamheten under kommande verksamhetsår om detta är möjligt då intresset varit enormt från barn- och ungdomar i kommunen. I dagsläget står ett 20-tal personer i kö som vill börja i vår verksamhet. Bultkommittén Planerat arbete 2012: Översyn av bultar på Brappersberget. Byte av gammalt och fixa till ankarna lite bättre. Översyn av bultar på Svaneberget i Lysekil. Eggelse behöver ny förstabult Bulta om Gengångaren och Chef Översyn av bultarna på Little Yosemite Översyn av bultar på Kleven Översyn av bultar på Hollendarröd Upprätta en bra Loggbok Osäker på om bulten på Farenheit 450 är åtgärdad? 20

21 Inomhuskommittén Under 2012 kommer man i inomhuskommittéen att utveckla området vid boulderväggen med mer väggyta, campusboard, hangboards samt flytta upp moonväggen från Agnebergshallen. Stugkommittéen Bygghelg den 23/3 där det arbetas på loft, verandatak, avlopp och parkering. Vårstäddag den 12/5, vedklyvning och målning av förrådsbod. Ta fram schema för stugvärdar för sommarmånaderna Klippa gräs under sommaren och stå för att beställa slamtömning, nyckelutlåningtö,,a inbetalningslåda samt redovisa till kassören Höstäddag 12/10 Hålla fyra klubbträffar under det kommande året. 21

22 Bilaga 1: Inlaga angående blockstenstäkt vid Skälefjäll Bohusläns Klätterklubb c/o Jonatan Rask Sötorp Brastad Tlf: Svenska Klätterförbundet Idrottens Hus Stockholm Lysekils Kommun Miljö och stadsbyggnadsnämnden Kungsgatan Lysekil Skrivelse från Bohusläns Klätterklubb och Svenska Klätterförbundet angående planerad blockstenstäckt på fastigheterna Bräcke 1:2 och Brastad-Häller 1:1 i Lysekils kommun. Denna skrivelse kommer också skickas för kännedom till Länstyrelsen och Geopro AB. Bohusläns Klätterklubb Bohusläns Klätterklubb bildades 1990 och har idag över 280 medlemmar. Utöver inomhusverksamhet i Rimnershallen i Uddevalla och drift av vår klubbstuga i Bärfendalen ansvarar klubben för frågor som berör klättringen i området. Bohusläns Klätterklubb är genom Svenska Klätterförbundet medlem i Svenskt Friluftsliv som samlar ideella friluftsorganisationer med uppgiften att bevara och utveckla förutsättningarna för friluftslivet i Sverige. Svenskt Friluftsliv värnar om naturresurserna, allemansrätten och bidrar till folkhälsan varje dag. Bohuslän klättring i världsklass Klätterområdet Bohuslän sträcker sig från Gullmarn i söder till Idefjorden i norr och in i landet ungefär till Europaväg 6, och är alltså betydligt mindre än landskapet Bohuslän. Den högsta koncentrationen av klippor hittar man i kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Tanum. Området är ur klätterperspektiv av hög internationell klass och förutom att vara unikt i klättersverige besöks Bohuslän idag regelbundet av klättrare från bland annat Norge, Tyskland och England men man möter allt oftare folk från andra världsdelar ute vid klipporna. 22

23 Klätterhistorien i Bohuslän startade i början av 70-talet och antalet besökare har ökat stadigt sedan dess. Idag rapporteras det regelbundet i internationell klättermedia om prestationer från de bohuslänska klätterklipporna. Några förstabestigningar av svåra klätterleder är gjorda av engelska världsstjärnor. De senaste åren har klättringen var direkt orsak till att ett ökande antal personer valt att flytta till någon av de ovan nämnda kommunerna som åretruntboende. Ytterligare ett trettiotal klättrare har på grund av klättringen valt att skaffa sig fritidsboende i området. En försiktig uppskattning är att Bohuslän som klätterområde besöks av cirka klättrare per år. Bohusläns klätterklubbs klubbstuga i Bärfendalen har ca 900 gästnätter/år och Klättertorpet är en nyöppnad camping på Härnäset som endast vänder sig till klättrare. Som bilagor till denna inlaga lämnar vi in ett antal artiklar som skrivits om Bohuslän som klätterområde. Det rör sig om svenska Bergsport där Skälefjäll uppmärksammades med en framsida och norska Klatring, tyska Klettern och engelska Climb som alla skrivit ingående artiklar om området, några av dem berör Skälefjäll specifikt. Artiklarna är endast ett axplock av det som skrivits om klättringen i Bohuslän. Det bör också nämnas att det gjorts en film, Crackoholic om klättringen i Bohuslän. Den en och halv timme långa filmen har snabbt blivit en svensk bästsäljare. Skälefjäll Skälefjäll upptäcktes av klättrare 1992 och klev omedelbart fram som en av de bästa klätterklipporna i området. De renskurna linjerna av hörn och sprickor är så tilltalande att klättrare vallfärdar hit för att pröva sina färdigheter Klättrades leden Electric avenue som idag är känd som en av Sveriges vackraste klätterlinjer. Det finns ett fyrtiotal leder på klippan men det är inte antalet utan kvaliteten på berget som gör klippan till en av de ca fem mest uppskattade klipporna i Bohuslän. Vidare vetter Skälefjäll mot nordväst, vilket ger ett skuggigt och svalt klimat under varma sommarmånader. Då detta är ovanligt och eftertraktat är det på sommaren de flesta klättrare besöker Skälefjället. Att uppskatta antalet besökare är svårt och kan endast göras som ett överslag. Sommartid är bedömningen att berget besöks av i genomsnitt 25 personer/dag. Vår och höst är besöksfrekvensen lägre, men 5-15 personer/dag på helgerna är antagligen lågt räknat. Bohusläns klätterklubb har god kontakt med markägaren som är välvilligt inställd till klättring. Han har hjälpt oss med att bygga en extra parkeringsplats då det kan vara trångt att parkera ur vägen för de omkringboende. Kontakten sker inom vårt Projekt bergfadder där en klättrare från Bohusläns klätterklubb personligen ansvarar för kontakten med närboende och markägare vid varje berg som det klättras på i området. Bohusläns klätterklubb ser förstås med oro på den planerade blocktäckten vid Skälefjäll. Som vi förstår det är det ju visserligen inte vårt berg som drabbas direkt men konsekvenser för klättringen kommer det antagligen att bli. Det vi först och främst månar om är parkeringsplatser och 23

24 tillträde till klippan samt att den planerade verksamheten inte innebär faror för klättrare som befinner sig på Skälefjäll. Vidare önskar vi att följande aspekter utreds: Konsekvenser för klättring på Skälefjäll till följd av den planerade verksamheten, inklusive när sprängning utförs om det befinner sig klättrare på berget? Kan verksamheten och då i synnerhet sprängningarna, få geologiska konsekvenser för Skälefjäll i form av sprickbildningar, nedfallande block och liknande? Kan man garantera att blocktäckten endast kommer att hållas inom det område som idag utpekats? Vänliga hälsningar Bohusläns Klätterklubb och Svenska Klätterförbundet Parkering för klättrare Stig för klättrare Område där klättring sker 24