BL ADE T 02#2007. Vård som berörsidan. Handledare prisad på KY-dagen. En dag i miljöns teckan. Jubileum på Birka

Transkript

1 BL ADE T 02#2007 En personaltidning for oss i landstinget kronoberg Vård som berörsidan 15 Jubileum på Birka En dag i miljöns teckan Handledare prisad på KY-dagen sidan 5 sidorna 8 och 9 sidan 16

2 Att bli rörd och berörd Bladet är en personaltidning för anställda i Landstinget Kronoberg som kommer ut med fem nummer om året. Ansvarig utgivare Ingrid Persson [ingrid.persson@ltkronoberg.se] Adress: Bladet, Landstinget Kronoberg, Växjö E-post: bladet@ltkronoberg.se Fax: Redaktörer May Olsson, [may.a.olsson@ltkronoberg.se] Katarina Lundquist, [katarina.lundquist@ltkronoberg.se] Redaktionskommitté Maria Bolin-Lindberg (ledningsrepr) Mirtha Chabay (SKTF) Lena Ekelius (KLL) Birgitta Sönnerstedt (Kommunal) Gunilla Johansson (Vårdförbundet) May Olsson (redaktör) Katarina Lundquist (grafisk form) Inga-Lis Nilsson (sekr) Omslagsfoto: Hans Runesson Layout: Katarina Lundquist Tryck: VF-Tryck, Karlstad ISSN Upplaga: ex Distribution: Posten Bladet är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer, och följer de etiska regler som finns för press, radio och TV. Detta nummer är presslagt 3 april. Innehållet i tidningen får gärna citeras om källan anges. Nästa nummer kommer den 25 juni. Manusstopp fredag den 8 juni. I detta Blad berättar Ester Hellberg om metoden taktil stimulering, som hjälper mot smärta, stress, värk, dålig nattsömn, stärker jag-känslan med mera. Det finns något läkande i hudkontakten. Händer mot hud. Forskning visar att beröringsfibrer, s k c-fibrer, nervtrådar utan omgivande myelin, skickar impulser till hjärnan och aktiverar insula, en del av det limbiska systemet. Men också det att få odelad uppmärksamhet och omsorg från en annan människa. Det är bra att taktil stimulering gör intåg i vården, även i den etablerade vetenskapliga och beprövade erfarenhets -vården. Samtidigt finns det något djupt tragiskt i detta. Det borde vara en mänsklig rättighet och ett naturligt inslag i livet att bli rörd och berörd. Det borde inte vara något som man måste få på remiss eller som en del i en behandling på sjukhuset. Är taktil stimulering i vården en bit på vägen mot den bästa världar, eller en omväg? Är det inte en märklig utveckling om alltmer av det som borde vara en del av ett vanligt liv istället mer och mer blir sjukvårdens angelägenheter? Livsstilsråden sköljer över oss. Vi får veta hur vi ska slappna av, hur vi ska röra oss, hur vi ska äta och dricka, somna och vakna, mötas och tala, ja till och med hur vi ska andas och tänka. Man kan förledas att tro att de som skriver alla råden är de där andra, de lyckliga människorna, de som aldrig snubblar över sina egna fötter. Vi andra är de som mår dåligt från och till. Det känns ibland som Välkomnande väntrum SidAN 4 Jubileum på Birka SidAN 5 Skillnad på formell och reell kompetens SidAN 6 Reaktor formerar sig i regionen SidAN 7 Läkemedel på gott och ont Sidorna 8 9 Ny chef för adminstrationen Sidan 10 om det är vårt eget fel, och det är det kanske. Men förmodligen rätt mänskligt. Det är inte så konstigt att vi inte vågar tro på vår egen förmåga att vara människor med allt vad det innebär längre. För det verkar som om vi inte gör det. Man går till vårdcentralen med förkylningen och bekymmerna. Sådant som släkt, vänner och familj förr hjälpte till med när man pratade med varandra. Mormor visste. Glad eller ledsen, pigg eller trött, besviken, förbannad eller entusiastisk och lycklig, hela spektrumet gör oss till levande människor. Primärvården förväntas ta hand om det som är för litet för sjukhuset och för mycket för den enskilde människan. Det är ett oändligt uppdrag, som Kerstin Eriksson säger i artikeln om vårdcentralen Birka. Vi som har så mycket mer än de allra flesta på de allra flesta platser i världen, hur kommer det sig att vi behöver så mycket och är det verkligen sjukvården som ska täcka upp för allting som vi inte har och får i vårt vanliga liv? Eller måste vi rentav bli bättre på att ta hand om varandra? På torsdag fyller min mammas moster 100 år. Hon har inga särskilda trix att dela med sig av för att ha behållit hälsan så länge, men däremot delar hon gärna med sig av flaskorna med portvin och sherry (eller stjärtvin och porry som det stundom kallas) som står i skafferiet, och tar ett litet glas själv. Det kan man väl unna sig när man är hundra år. Glad vår! Så gick det till 1987 SidAn 11 Sinnenas park på Sigfridsområdet MItTEN Bred kunskapsbas på Solvändan SidAN 14 Med händerna som arbetsredskap SidAN 15 may olsson Landstingsanställd årets KY-handledare SidAN 16 Praktik bra för både studenter och vård SidAN 17 Undvik glappkontakt mellan hjärnhalvorna SidAN 18 Ditt & datt Sidorna Nattindex upprör SidAN 22 Lös vårt korsord vinn en bok! sista SidAn

3 Vegetariskt på Den glade tuppen Nu blir det vegetarisk lunch i Italienska palatset på Sigridsområdet igen! Annelie Elofson blåser nytt liv i restaurangen Den glade tuppen (fd Umbra) och serverar varje tisdag till fredag en vegetarisk lunchbuffé fram till kl 14. Konsten som produceras i huset kommer att visas på väggarna. Distriktssköterska Mia Gällring visar hur det fungerar att mäta sitt blodtryck, sedan kan man själv enkelt komma förbi och mäta. foto: hans runesson Ökat hälsomedvetande Övre raden från vänster: Anna Enarsson, Veronica Törnblad, Bodil Hallin, Siv Andersson, Eva Pettersson, Karin Petersson, Kerstin Svensson, Marianne Engdahl Karlsson, Karin Magnusson, Annika Olsberg, Birgitta Nord, Ann- Britt Svensson, Carina Isaksson, Victoria Lundh (skymd), Lotta Engstrand (skymd), Margareta Svensson, Yvonne Kennemar och Sanna (chaufförens barnbarn). Nedre raden från vänster: Karin Andersson, Christina Fredholm, Birgitta Karlsson, Ann-Kristin Kärrman och Ulrika Hansson. Reseledare var som vanligt Stefan Andersson och Olle Källgård. 22 Puls-tjejer som segrare i fädrens spår För femte året i rad har FK Puls ordnat en resa till Tjejvasan. Totalt deltog 22 tjejer från centrallasarettet. Nysnö gjorde att det blev ett tungt före i år, men alla tjejer kämpade Rekord i organdonationer Men de räcker ändå inte på långa vägar. År 2006 donerade 137 svenskar sina organ. Det är den högsta siffran på 15 år. Det kan jämföras med 97 personer år Från en avliden är det möjligt att ta tillvara åtta olika organ, och totalt genomfördes 592 transplantationer förra året. Det krävs speciella förutsättningar för att organ ska kunna användas. Den som avlider måste vårdas i respirator när han eller hon drabbas av hjärndöd, eftersom organen kräver syreförsörjning. Man sig i mål. Som en av tjejerna uttryckte det: Det är en speciell känsla, när man stakar in i målet under banderollen: I fäders spår för framtids segrar. Då känner man sig som en segrare med medaljen runt halsen. Man har nått målet, som man haft för sin träning sedan flera månader tillbaka. beräknar därför att högst 250 till 300 sådana dödsfall inträffar i Sverige varje år. Forskning & framsteg Ett hälsotorg är en positiv mötesplats för bättre hälsa och ökat hälsomedvetande hos allmänheten. Den som vill förändra sin livsstil kan få tips och råd och vägledning. Här ges också information om egenvård och läkemedelsanvändning. I dag finns hälsotorg på apoteken i Alvesta och Tingsryd, även i Ryd jobbas med ett liknande koncept. I en framtid kan det vara på gång även i Växjö. Vårdcentralernas personal samarbetar med apotekets och bemannar hälsotorgen under de öppna tiderna. Ibland finns det även till exempel diabetessköterska på plats och informerar. Det ska också finnas möjligheter att komma i kontakt med hälsofrämjande aktiviteter genom exempelvis lokala föreningar. Medborgarna kan komma in och Tips från IT-supporten Ska man stänga av sin dator när man går hem? Ja, det rekommenderar IT-supporten. Logga ut och stäng av. Har du den gamla tjockskärmen ska du stänga av den också. Krångel av olika slag, som borttappade ikoner, kataloger som försvunnit och allt vad det kan vara och som vi väl alla råkar ut för då och då pröva att starta om datorn! Universaltrix som funkar i 80 procent av fallen, hälsar IT-supporten. få information om bland annat kost, motion, sömn, smärta, tobak och alkohol. Det finns en dator där man kan ta fram sin egen hälsoprofil, i en apparat kan man själv mäta sitt blodtryck och det finns en fettvåg (!) som inte bara mäter vikten utan även förhållandet mellan fett och muskler. Eller så kan man bara få sej en pratstund... Hälsotorg är ett delprojekt i närsjukvårdens utvecklingsstrategi och ska på sikt vara en samarbetsmodell för hela landstinget. Under april kommer de som jobbar på hälsotorgen att gå en kommunikationsutbildning där de ska bli ännu bättre på att sälja in sina tjänster. Och inte nog med detta för att sätta fokus på folkhälsoarbetet arrangeras en hälsomarsch i Alvesta torsdagen den 10 maj. Det är vårdcentralen som tillsammans med kommunen, apoteket och olika föreningar arrangerar. På med kängorna! Omstart är universaltrixet som funkar mot datorkrångel i 80 procent av fallen. foto: ingram

4 Väntrummet har vårdcentralen Birka har nyligen renoverats. Då fanns de nya riktlinjerna med i planeringen. Här diskuterar Inga-Lis Nilsson, väntrumsprojektet, resultatet med Agneta Eriksson och Siw Jarl-Forsberg. foto: sofia ernerot Vården börjar i väntrummet Det finns aldrig en ny chans att göra ett första intryck. Röriga väntrum med för gammal information är ingen bra början på vårdmötet. Men arbete pågår för att göra dem mer tilltalande och mer tillgängliga. Inte bara väntrum utan också andra lokaler, hallar och passager i landstinget där allmänhet finns ska snyggas till. Inga-Lis Nilsson och Mathina Bengtsson från informatörsgruppen har tillsammans med representanter från olika delar av vården satt ihop vägledande riktlinjer för hur väntrummen ska se ut. Det handlar huvudsakligen om trycksaker. I riktlinjerna finns både ska-punkter och bör-punkter, säger Mathina. Det mesta är rekommendationer. Men nytt är att det ska finnas en kontaktperson på varje mottagning som är may olsson ansvarig för väntrummet. Det ska inte heller finnas broschyrer om läkemedel. I de fall sådan ska lämnas ut, ska det vara tillsammans med muntlig information. De nationella målen för tillgänglighet och landstingets eget handikapppolitiska program ska följas. Basutbud Intrycket Mathina och Inga-Lis fick när de for runt och kikade på väntrum runtom i landstinget, var att de överlag var röriga och inte så genomtänkta. Det fanns mycket osorterad Väntrumsprojektet är en strålande idé, tycker Gunnel Erikssson på vårdcentralen Birka, som har haft riktlinjerna i bakhuvudet när de renoverat vårdcentralen. Det är ett superbra initiativ. Om det är för belamrat i väntrummen ser inte patienten den information hon behöver se. Det ska vara fräscht och uppdaterat i hyllorna och vi har nu flyttat allt sjukdomsrelaterat material in till läkar- och sjuksköterskeexpeditionerna för att det ska delas ut tillsamman med muntlig information. pappersinformation, en blandning av landstingsinfo och reklam, nytt och gammalt och ofta fel placerat. Nu finns det ett definierat basutbud av information som ska finnas i alla väntrum. Det är totalt nio: foldrar om avgifter, personuppgifter, vårdgaranti, sjukresor, synpunkter på vården samt fyra informationskort: ring 1177, om donationer, Internet-tjänster och sjukvardsradgivningen.se. Helst ska trycksakerna placeras i ett väggställ i ögonhöjd, och man ska undvika att skymma eller blockera dem med möbler och annat. Receptionsdisken är ingen bra plats för trycksaker. Viktig ansvarig Det är meningen att väntrummen ska behålla en framtida kvalitet med hjälp av de utsedda väntrumsansvariga. Inga-Lis och Mathina finns kvar som råd och stöd, och när det gäller tillgänglighetsfrågor kan man också vända sig till handikappsamordnare Christina Nilsson. Utbudet av basinformation är inte statiskt, men nya och uppdaterade trycksaker ska gå via kontaktpersonen, så att man försäkrar sig om att de gamla slängs. Vi kommer inte att fungera som någon slags vakter, säger Inga-Lis, utan vår uppgift är att göra väntrummen trevligare och mer tilltalande för patienter. Vi har fått positivt bemötande, nästan alla är tacksamma och tycker att det är en jättebra idé.

5 Att möta upp till patientens önskemål, det är vårt stora problem. Vårt uppdrag är gränslöst. 15 år på Birka Vårdcentralen Birka har snyggat upp och förbättrat lokalerna, med en bättre logistik som resultat. 15 års slitage från en bred patientström har satt sina spår. Nu bjuder de in till öppet hus. Men inte bara för att visa upp renoveringen, utan också för att förklara för allmänheten varför vårdcentralen inte alltid kan leva upp till den service man förväntar sig. may olsson I entrén och väntrummet finns inte mycket plats att vifta på. På Birka är varken patienter eller personal bortskämda med utrymme. En stor förbättring ur sekretessynpunkt har gjorts vid receptionen. Platsen framför luckan har skilts av, så att den patient som står där kan prata utan att alla andra hör och ser. Tidigare låg mottagningen mitt i korridoren, trångt och med ett fasligt spring runt om. I dag putsas fönsterna av landstingsservice och vårsolen lyser in på de nyinköpta växterna. Det är ommålat, nya möbler har köpts in och det är ny konst på väggarna. Skyltarna är utbytta i enlighet med landstingets nya skyltpolicy. Labbet har byggts om. Läkarsekreterarna har jobbat hårt med att tömma arkivet med gamla pappersjournaler. De journaler som måste sparas är flyttade, övriga är inskannade, och vips fanns det ett ledigt rum. Här har en vägg rivits och utrymmet blev det nya, dubbelt så stora personalrummet. Gränslöst uppdrag Vi har haft öppet som vanligt under ombyggnaden, utom den dag när väggen revs, berättar Gunnel Svensson, vårdenhetschef. Det är verkligen en bedrift att jobba under sådana förhållanden! 19 april är det öppet hus. Personalen vill gärna visa hur det ser ut och fungerar bakom kulisserna. På Birka, som på flera andra vårdcentraler, kommer klagomål från allmänheten att väntetiderna är för långa och tillgängligheten dålig. Några har vänt sig till patientnämnden med sitt missnöje. Både Gunnel Svensson och Kerstin Eriksson, verksamhetschef för primärvård sydost i Växjö, är bekymrade: Att möta upp till patientens önskemål, det är vårt stora problem. Vårt uppdrag är gränslöst. Primärvården ska ta emot mer och mer patienter, men trots det är våra personella resurser ungefär desamma som för 15 år sedan. Som på många andra håll har vårdcentralen underbemanning på läkarsidan. Stafettläkare har fått rycka in tillfälligt, det är inte optimalt, men Gunnel är ändå tacksam för det. Läkarna här har också tre äldreboenden att serva, Östregård, Norrelid och Birkagården. Vi vill så gärna erbjuda mer sjukvård, men vi kan inte. Det är också en fråga om arbetsmiljö. Personalen här De här sex har varit med på vårdcentralen Birka sedan början: Agneta Eriksson, läkarsekreterare, Siw Jarl-Forsberg, unersköterska, Inger Hellendahl, sjukgymnast, Per Andrén, läkare, Monika Johansson, distrikssköterska och Katalin Cebela (?) Saknas på bilden gör Kerstin Lundén sjuksköterska och Birgitta Finander läkarsekreterare. foto: sofia ernerot är ytterligt flitiga och ansvarstagande, de jobbar många gånger på gränsen och jag måste se till deras bästa. Men det kan jag förstås inte använda som argument till den missnöjde och besvikne patienten, säger Gunnel. Glapp mellan löfte och verklighet Syftet med det öppna huset är alltså delvis att förklara för allmänheten varför det inte alltid går att leva upp till förväntningarna. Vi vill också ha en förståelse från politikerna De kan inte ge medborgarna löften om en vård som vi inte kan ge. Glappet mellan löften och verklighet är för stort, säger Kerstin. För att patienterna som ringer till vårdcentralen inte ska känna sig avvisade, får personalen nu handledning i hur man bemöter och bekräftar patienten i telefon. Möts man som patient av en stressad sjuksköterska i telefon är det klart att man blir sur, och sedan sitter den där, stämpeln dåligt bemötande, svår att tvätta bort. Hjälp till självhjälp Lösningen och framtidsvisionen? Ja, den tekniska utvecklingen kommer att innebära mer patientkommunikation via webb, mejl och telefoni. Patienter som vågar lita mer på sin egen förmåga att lindra enklare symtom är en annan del av framtidsvisionen. På Birka jobbar man beslutsamt i den riktningen, och har gjort sedan starten. Här föddes rökslutargrupper och viktminskargrupper under Per Andréns ledning, och fysisk aktivitet på recept (FaR) är en självklar del av vården. Gunilla Lindberg, distriktssköterska, är särskilt utbildad i hälsoprofilarbete enligt Habo-modellen. Trots hög belastning och frustration över att inte räcka till, är trivselfaktorn hög i personalgruppen. Stämningen beskrivs som varm och go och sammanhållningen stor.

6 Olivia ringar in kompetens Kompetens är inte bara akademiska poäng. Men värdet av andra utbildningar, erfarenhet och personliga egenskaper är svårare att värdera. Men det går. På paramedicin har man goda erfarenheter av befattningsutveckling och inventering av kunskap. p-a sandberg På paramedicin har man jobbat med befattningsutveckling Olivia sedan Hillevi Andersson är yrkesföreträdare för läkarsekreterarna och hon tycker att modellen fungerar bra. Men att kortfattat förklara hur det går till är inte lika lätt. Det här är inget man lär sig över en kafferast, säger hon. Tydligt vad som krävs Men vi försöker väl ändå. Att beskriva det kortfattat. Ambitionen är att fläta samman verksamhetens och individens mål. Med befattningsutveckling som verktyg kan kompetens identifieras och utvecklas, allt för att nå verksamhetens mål. Resultatet blir ett levande dokument som tydliggör arbetsplatsens kvaliteter och behov, ett underlag vid medarbetarsamtal och en hjälp vid nyrekrytering. Jag tycker det är ett bra verktyg för det ger ramar. Det blir tydligt vad som krävs av mig. Slutar en person ser man direkt vad man behöver, vad den personen tar med sig i kompetens, säger Hillevi Andersson. Ett chefsverktyg Den centrala utgångspunkten i Olivia är att styra kompetensen efter verksamhetens mål. Modellen beskrivs som ett lednings- och styrsystem som bidrar till individens, yrkesgruppens och verksamhetens utveckling. Olivia blir tillsammans med ett kompetensregister över medarbetarna ett underlag för chefen att se vilken kompetens verksamheten saknar. Modellen bygger på fyra kompetensnivåer. Vad som ska ingå på varje nivå bestäms av chefen och de som arbetar med modellen. På paramedicin har man valt att låta yrkesföreträdarna arbeta med modellen. Dessa bildar en arbetsgrupp som jobbar övergripande med verktyget, i samråd med ledningsgruppen. Och verktyget förändras över tid. Modellen i sig kan bidra till att kompetens som uppfattats som självklar visa sig hamna på en annan nivå än man från början tänkt sig. Camilla Svensson och Hillevi Andersson på paramedicin har jobbat med Olivia sedan Erfarenheterna är goda. Det som är spetskompetens i dag kan hamna på skall-nivå i morgon. De flesta av oss ligger på skallnivån eftersom det är här enhetens huvuduppdrag finns, men sedan är spetskompetens och möjligheten till utveckling också viktigt, menar Anette Alm som är handledare för befattningsutvecklingen Olivia. Vad och hur När kompetensbehovet identifierats gäller det att ta reda på hur man skaffar sig kompetensen. Det är här integreringen av verksamhetens respektive individens mål kommer in. Verksamhetens mål kopplas till behovet av kompetensutveckling och befattningsutvecklingen blir ett underlag vid medarbetarsamtal. Vem har den aktuella kompetensen? Vilka behöver den? Vem vill ha den? Modellen märks framförallt när man prioriterar vilka utbildningsinsatser som ska göras. Men modellen beskriver inte bara utbildning. Formell kompetens är inte detsamma som reell kompetens, säger Anette Alm. Konceptet kommer från landstinget i Östergötland. I Kronobergs län har har det drivits som projekt på paramedicin i Växjö och Ljungby, gamla rehabcentrum och psykoterapienheten. Tanken nu är att de enheter som vill jobba med konceptet ska få göra det. Och flera enheter har visat intresse. Hillevi Andersson beskriver modellen som en lång kedja av rörliga dokument, en lång process som gör det lättare att upptäcka brister. Att höja kvaliteten i verksamheten är inget mål med Olivia. Men det kan vara ett resultat. Normalfördelning av befattningsutveckling Kurvan i figuren och storleken på de olika nivåerna illustrerar den önskvärda proportionella fördelningen av medarbetare på de olika nivåerna Vill/Får Bör Skall Grund Kunskaps- och erfarenhetsuppbyggnad, styrd av medarbetaren, i linje med verksamhetens mål och utvecklingsplaner. Kunskaps- och erfarenhetsuppbyggnad styrd av verksamheten och medarbetaren, som syftar till ytterligare kunskaper och färdigheter. Exempelvis vidareutveckling som är lämplig för att bredda/fördjupa kompetensen eller för att utnyttja kompetensen på nya sätt. Kunskaps- och erfarenhetsuppbyggnad, styrd av verksamheten. Specifik kompetens som verksamheten kräver på just denna arbetsplats. Kompetens som är nödvändig för befattningen. Grundutbildning + introduktionsprogram. Nu ska vi registrera vår kompetens Den nya modulen i PA-systemet heter Personec HR, kompetens, och hittas på webbens interna startsida under snabbval-program via webben. Framåt hösten räknar Wolfgang Barenfeld, GA info o support, med att alla ska kunna börja registrera sina utbildningar. PA-specialisterna och PA-löneassistenterna utbildas, och ska vara en resurs när registreringen börjar. Den praktiska nyttan med registreringen, förutom att arbetsgivaren får en överblick av landstingets totala utbildningsstatus, kan vara att man ser vilken kompetens som fattas efter till exempel pensionsavgångar. Uppgifterna om vilka utbildningar man har ska finnas med vid utvecklingssamtal och när nya utbildningar ska beviljas. Alla ifyllda utbildningar ska verifieras av arbetsledaren. Det blir inte speciellt komplicerat att fylla i sina uppgifter, lovar Wolfgang Barenfeld. Man ska inte behöva logga in mer än en gång. Registreringen ska sedan ligga med som en rutin bland andra i PA-systemet. För närvarande har sex enheter som arbetat med Oliva fört in kompetensmodulen. Detta har visat sig vara en bra hjälp för enheternas utbildningsplanering.

7 Vid årsskiftet flyttade vissa delar av landstinget till Regionförbundet södra Småland. En av dem är Reaktor Sydost där Martin Eneborg är verksamhetsledare. Reaktor Sydost utvecklar regionen Den 1 januari i år gick startskottet för Regionförbundet södra Småland. Samtidigt som denna organisation såg dagens ljus innebar det att vårt landsting inte längre var huvudman för vissa delar. En av dessa delar är Reaktor Sydost. Vad har hänt hos dem sedan dess? Bladet har träffat verksamhetsledaren Martin Eneborg. En av de positiva sakerna är att vi som arbetar med regionala utvecklingsfrågor numera är samlade under samma organisation, säger Martin. Tidigare har vi fått anpassa oss till landstingets organisation och den vision som finns där. Även om vi fått mycket stöd så är ju inte vårt arbete en del av landstingets kärnverksamhet, Malin Persson vilket ibland har gjort anpassningen lite svår, menar Martin. Reaktor Sydosts bidrag till den regionala utvecklingen har sin utgångspunkt i filmen. Det pågår många fantastiska saker i skogarna häromkring och vi vill hjälpa dessa unga filmare att förverkliga sina drömmar, berättar Eneborg. Tyvärr finns det inte någon ekonomisk möjlighet för Martin och hans medarbetare att hjälpa till mer än i början av ett större filmprojekt. Men Reaktor Sydost har genom åren blivit ett starkt varumärke som förknippas med hög kvalitet, vilket har gjort att andra, mer ekonomiskt starka aktörer, valt att gå in och stötta filmer som Reaktor Sydost hjälpt igång. Digital mobbning Ett ungt kommunikationsprojekt finansierat av BRÅ som Reaktor Sydost arbetar mycket med i dag är digital mobbning. För den som blir mobbad tar mardrömmen i dag inte slut i och med att han eller hon lämnar skolgården, säger Martin. Det finns en enorm kraft i Internet och många gånger följer mobbingen med hem på det sättet. Projektet har blivit stort i Blekinge där man diskuterar och har övningar med ungdomar och föräldrar. Under sommaren kommer dessa övningar och diskussioner att analyseras och utifrån det kommer vi sedan arbeta vidare med vår part Interactive Institute, förklarar Martin. Vinst för samhället Verksamheten har flyttat till Hus Delta på universitetet, ett stenkast från resten av Regionförbundet. I samma hus som Sveriges television och andra medieföretag ser nu Martin på framtiden med tillförsikt. Nu kan vi forma vår verksamhet utefter gemensamma regionala utvecklingsbehov och mål. Jag tror att samhället i stort kommer att tjäna mycket på det, avslutar Martin. 7

8 foto: hans runesson Läkemedelsrester i miljön Allt vi stoppar i oss kommer tillbaka i luft, vatten och i det vi äter. Under ett liv förbrukar vi kubikmeter luft, 100 kubikmeter vatten och ton mat. Hur mycket av detta är läkemedelsrester, och hur påverkar det oss på sikt? may olsson Hela idén med att skicka ut syntetiskt material i naturen är fel, menar Åke Wennmalm, miljödirektör i Stockholms läns landsting. Han är på besök i Växjö för att sprida kunskap dels på Miljödagen, utbildningsdag för chefer i landstinget, och dels för publiken på biblioteks- och informationsbankens öppna föreläsning på centrallasarettet. Vatten i Kina och i Sverige För att kroppen ska tillgodogöra sig läkemedelssubstanser krävs särskilda tillsatser som gör dem fettlösliga. Efter upptag i kroppen blir de vattenlösliga i levern och lämnar sen kroppen via urinen. Sedan går de vidare till reningsverken, som inte är anpassade för att bryta ner syntetiska ämnen. Och därefter rakt ut i vattendragen. Du har kanske sett teve-reportage om den exceptionellt förorenade Yangtzefloden i Kina? Och tänker så är det i alla fall inte med våra svenska vatten!. Var inte för säker, säger Åke Wennmalm. I vällingen Två miljoner människor kissar till exempel i Mälaren. Den är också Stockholmsområdets största dricksvattentäkt. I Stockholms Vattenverk har man år 2005 hittat rester av sju läkemedelssubstanser. Nej, det är ingen överhängande risk för att du blir läkemedelsberoende av dricksvattnet då skulle du behöva dricka åtminstone 3000 kubikmeter men, säger Åke Wennmalm, vad händer med oss på sikt? Vi kan inte erbjuda kommande generationer rent vatten. Dagens teknik är otillräcklig för att rena vattnet. I den välling vi ger till våra barn, i det dropp som vi sätter på våra gamla finns det rester av mediciner. Fler och fler men samma vatten Under fostrets utveckling skickar arvsmassan signaler som måste komma i rätt ordning för att vi ska bli som det är tänkt. När dörren till arvsmassan öppnas lite på glänt för att släppa ut den nya informationen är vi som sårbarast och då kan miljögifter ta sig in. Vad gör de med arvsmassan? Vem kan spåra anledningen till nedsatt fertilitet om år? Det har konstaterats (John Peterson Myers, artikel i The Lancet) att mammor till barn med ADHD har en hög halt miljögifter i blodet. Och inte går utvecklingen framåt, menar Åke Wennmalm. Mänskligheten blir större och större, och vi intar mer och mer läkemedel men den totala vattenvolymen på klotet är densamma. Koncentrationen av miljögifter blir alltså högre och högre. Främst patientnyttan Framtiden ser inte ljus ut. Alls. Vad kan vi göra då? Det pågår en kartläggning av läkemedelsubstansers olika grad av giftighet. Finns det flera läkemedel med samma verkningsgrad ska man välja den med minst miljöpåverkan. Men patientnyttan kommer först. Det är en vägledande princip att alla 8

9 Det goda livet kan ge en hållbar utveckling Miljödirektör Åke Wennmalm föreläste. patienter ska ha rätt till bästa möjliga medicinering. Det långsiktiga målet är att skydda vårt dricksvatten från gifter. Visionen är att läkemedelsproducenterna har med sig miljöaspekten från början och att efterfrågan på miljövänligare läkemedel blir större. Det finns en liten, men snabbt ökande kunskap. Läs mer: www. janusinfo.se/läkemedel och miljö Bok Läkemedel och miljö, utgivare Apoteket AB, 2005 Läkemedelsindustriföreningen (LIF), Läkemedelsverket, Apoteket AB, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholms läns landsting gör en riskvärdering kallad Det svenska initiativet där man hittills registrerat cirka 250 läkemedelssubstanser ur ett miljöperspektiv återstår. Det är lätt att känna sig maktlös av larmrapporter om klimatförändringar och miljöförstöring. Men vi kan alla göra något för att bidra till ett hållbart samhälle, som att köpa rätt sorts äpplen. Bra miljöval handlar också om det goda livet. ingrid persson Det menar i alla fall miljödebattören Stefan Edman när han inledde utbildningsdagen i miljö för chefer och miljösamordnare i landstinget. Han påminde om hur mycket fantastiskt det finns i vår natur att njuta av och förundras över. Som lövsångaren när den navigerar efter stjärnorna. Varje vår flyger den lilla fågeln från Afrika till Sverige för att bygga bo och bilda familj för att sedan återvända. Visst vill vi värna den. Och visst finns det saker vi kan göra för att bidra till att skapa det hållbara samhället. Globalisering på gott och ont Världen kan synas stor samtidigt som den krymper. Tack vare teknikens och ekonomins utveckling lever vi i en värld som blir alltmer global på gott och ont. Stefan lyfte fram goda sidor som en minskad spädbarnsdödlighet, längre medellivslängd, högre medelinkomst, ett ozonskikt som kan lagas, att järnridån fallit och att alltfler länder fått demokrati, om än skör i vissa fall. Men i den globala världen finns också utmaningar. Befolkningen ökar årligen med 85 miljoner vilket betyder att det behövs mat motsvarande tio nya Sverige, varje år. Och även om Jorden skulle kunna göra skäl för namnet Havet så är det bara en halv procent av allt vatten på jorden som är användbart för människan till matlagning och hygien. Redan i dag förbrukar vi drygt hälften av det vatten som går att använda. Och två miljarder människor har för lite vatten till sitt dagliga behov, mindre än 50 liter per dag. Uppvärmningen hotar ekonomin En annan utmaning är klimatet. Under de senaste 100 åren har jorden blivit 0,8 grader varmare. De senaste 50 årens uppvärmning beror nästan helt på människan. Ledande klimatforskare är ense om att vi måste hejda uppvärmningen. Varje människa bör inte släppa ut mer än två ton utsläpp per person och år. I dag släpper USA ut 22 ton per person och år, Europa åtta ton, Sverige sex ton medan Indien och Afrika ligger runt ett ton per person och år. Klarar vi inte att minska utsläppen så blir det stor negativ påverkan på ekonomin. I det läget är det lätt att man kan känna sig nedslagen och maktlös. Men Stefan menar att det finns gott om hopp och att vi alla kan hjälpa till. Det goda livet kan ge hållbar utveckling Hållbar utveckling handlar om tre saker, om ekologin, det sociala och det ekonomiska perspektivet. Och Stefan vill gärna börja med det sociala eller som han säger Det goda livet. Det goda livet är kompassen, det som livet handlar om. Det levs i en arena som är naturen. Det goda livet måste levas så att naturen inte förstörs. Ekonomin kan göras till ett redskap för en hållbar utveckling genom att bli mer långsiktigt. Det offentliga och politiken kan spela Det goda livet måste levas så att naturen inte förstörs. en stor roll genom att styra och föregå med gott exempel. Men varje individ kan också göra konkreta val som ger positiv påverkan. När det gäller maten kan vi använda närproducerade baslivsmedel. Det minskar sårbarheten och är bra för miljön. Äpplen som produceras på andra sidan jorden är 30 gånger klimatdyrare än äpplen som odlas i vår närmiljö. Val som minskar klimatpåverkan Andra saker är att öka andelen rättvisemärkta och ekologiskt märkta produkter. Men Stefan menar också att svenska produkter (med vissa undantag) generellt är väldigt bra. Att satsa på hälsa är ett annat förslag, kort sagt minska andelen skräpmat och kolhydrater. På de senaste 25 åren har andelen feta svenskar fördubblats från fem till tio procent av befolkningen. Vi kan också minska utsläppen genom att göra aktiva val för uppvärmning av bostäder och transporter. När det gäller vår konsumtion hör transporter till det som har mest negativ klimatpåverkan, följt av bostäder och livsmedel. Något som har liten negativ miljöpåverkan är däremot övriga tjänster såsom vård, omsorg och kultur. Den som har en slant över gör därför klokt i att investera dem i den sektorn, kultur främjar ju inte minst det goda livet. Läs mer på webben under arbetsområde miljö. Där hittar du också presentationsbilder från utbildningsdagen. 9

10 Gemensam administration vad händer nu? Före jul slutade förre chefen för GA, Ingemar Wilander, och ersattes tillfälligt av Gösta Sandgren, personaldirektör. Den senares uppdrag var att bilda sig en uppfattning om hur GA bäst skulle styras i framtiden och överlämna ett förslag till Sture Andersson, landstingsdirektör, vilken i sin tur skulle dra upp riktlinjer för framtiden och formulera den nye chefens uppdrag. I februari lämnade Gösta Sandgren över stafettpinnen till Thomas Dahl, som nu är tf GA-chef vid sidan av sitt uppdrag som chef för GA info- o support. Thomas Dahl innehar befattningen i väntan på att en beredningsgrupp, tillsatt av landstingsdirektören, ska fundera på förutsättningarna. En ny chef för GA ska sökas med hjälp av en rekryteringsbyrå, Högström & Co, ett managementbolag. En beredningsgrupp består av Kjell Grahn, närsjukvårdsdirektör, Annika Kahlmeter, tandvårdsdirektör, Gunilla Johansson, ekonomidirektör och Gösta Sandgren, personaldirektör. Klart är att informatörerna bryts ut ur GA info och support och bildar en egen avdelning med en chef hämtad ur de egna leden. GA kommer alltså i framtiden bestå av fem delar: GA Ljungby, GA CLV, GA Sigfrid, GA informationsavdelning och GA support, med reservation för avdelningarnas namn. Thomas Dahl, tf GA-chef, hur ser ditt uppdrag ut? Snart rullar lönevågen in... Dags för lönekartläggning enligt jämställdhetslagen! Före årets slut ska eventuella osakliga löneskillnader vara hittade, analyserade och klara för utjämning. Grupper håller på att formeras och chefer har fått information om vad det digitala hjälpmedlet lönevågen är och innebär. Enligt jämställdhetslagen ska arbetsgivare kartlägga, analysera och åtgärda osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor som utför lika eller likvärdigt arbete. En analys har gjorts de senaste may olsson Jag är GA-chef tills rekryteringen är klar. Det pågår nu (mitten av mars) intervjuer med chefer, fackliga och förtreoendevalda om hur krav och önskemål på en ny chef ska se ut, en förstudie. Min ambition är att göra ett så bra arbete som möjligt! Trycket kommer att bli stort från många håll! Är mentalt förberedd för kompomisser och även svåra beslut. Varför finns ingen från GA med i beredningsgruppen? Vet ej, men det kan tänkas att de ska ha en bättre överblick över helheten. Frågor och diskussioner ska ske på olika nivåer. Hur lång tid kan det ta innan en ny chef tillsatts? Det är möjligt att det finns en kandidat i slutet av april. Sedan beror det på uppsägningstidens längd och så vidare. Kanske finns någon på plats före semestern, kanske efter. Ska du söka tjänsten? Det är inte omöjligt. åren, men först nu kan landstinget följa lagen fullt ut. Hjälpmedlet lönevågen hjälper till att göra arbetet hanterligt. Inte minst värderingen av arbeten kan vara besvärlig. En arbetsgrupp ska definiera arbetsvärderingsfrågorna (24 frågor inom de olika kriterierna) så att de passar vårt landsting. Kriterierna är fyra kompetens, ansträngning, ansvarstagande och arbetsförhållanden. Efter detta sker en indelning för arbetsuppgifter som är lika (eller åtminstone i huvudsak lika). Därefter görs jämförelser för att se om det finns löneskillnader Thomas Dahl, tf chef för gemensam adminstration. Vad ska du göra som tf GAchef? Det första blir nu att knoppa av informatörerna och Taltidningen från GA info- & support och att de får en egen chef. Det kan nog bli mycket bra. Se till att fakturascanningen kommer igång! Att se till att vi inom GA arbetar på ett så effektivt och resurssparande sätt som är rimligt och möjligt. Signalord för mig i detta sammanhang är arbetsmotivation, personalens engagemang samt att hålla en arbetsmiljömässigt acceptabelt nivå. Det är tydligt att mycket inom GA-organisationen inte fungerat som önskat. Vi har konstaterat att många inte är nöjda. som kan kopplas till könstillhörighet. Referensgrupper ska utses på varje driftenhet. De håller på att utses av arbetsgruppen och ska bestå av verksamhetschefer och avdelningschefer. Nästa steg, som tas under andra halvan av 2007, innebär att befattningsgrupperna ska värderas. En rapport sammanställs, och om det finns osakliga löneskillnader mellan könen, utarbetas förslag till handlingsplan. Denna ska MBL-förhandlas enl 11, och sedan fattas beslut av landstingsdirektören med berörd driftledning. Skillnader ska utjämnas snarast, senast inom tre år. Ser du fram emot jobbet? Ja, jag tycker att det är roligt. Jag ser det som mitt nuvarande chefskap över GA info- och support, bara i lite större skala. Jag kommer att försöka vara ute mer och lyssna av hur man har det inom GA. Dock kommer det att bli en tuff period med de sparkrav som vi har på oss! Ytterst handlar det för GA:s del om att vi måste se till helheten och arbeta för gemensamma lösningar! Har du själv några idéer på förändrad organisation? Ja, det har jag, men avvaktar beredningsgruppens resultat och sedan blir det en fråga för den nye chefen. arbetsgruppen De som ingår i arbetsgruppen är förhandlingschef Christina Wennberg från ledningsenheten, Yvonne Nyman, Ewa Mufic och Jenny Nyqvist från länssjukvården, Margareta Widén och Ing-Marie Karlsson från närsjukvården, Susann Ingvarsson från rättspsyk, Cecilia Timm från landstingsservice, Siw Hultberg från gemensam administration och Lisen Larsson från folktandvården. Involverade i arbetet är också en samverkansgrupp med fackliga representanter, en personalchefsgrupp och jämställdhetskommittén. 10

11 Det var då: I Bladet för 20 år sedan Det brann i Dockan 6 december 1986, en halvtimme efter midnatt utlöstes brandlarmet på distriktläkarmottagningen Dockan i Växjö. Någon hade slängt in en brinnande tidning i brevinkastet i passagen mellan huskropparna och elden spred sig snabbt i det öppna ventilationssystemet. Personal som var på plats hade just fikapaus. Efter fyra minuter var brandkåren på plats och började släcka och polisen kom och spärrade av. Syncentralen, lungdispensären och Taltidningens lokaler blev totalförstörda. Pappersregister och arkiv fick saneras, blad för blad. Det var en förskräcklig lukt, jag vet egentligen inte vad jag har fått i mig! berättar en ur personalgruppen på syncentralen som var i den utbrända lokalerna redan dagen efter branden för att rädda vad som räddas kunde. Birgitta Åman, planeringschef i närsjukvården, blev uppringd mitt i natten och inkallad enligt katastrofplanen. Då gick det hett till må du tro! Hon minns saneringen som drog ut på tiden, och folk från pressen och försäkringsbolagen som fyllde lokalerna. Återflyttningen tog tid. Nya sothärdar upptäcktes, fusk i bygget och asbets. De olika verksamheterna fick flytta till tillfälliga boenden, vissa mer än en gång, innan de kunde flytta tillbaks i januari februari -97. (Bladet 1-87) Landstingsdirektören talar ut Landstingsdirektör Bengt Holmberg har varit direktör i två år. Och visst har förändringens vind blåst, men det finns personal som tycker att det öppna landstingets sol har gått i moln och ersatts av en mycket kall vind står det i en Bladetartikel. Decentraliseringen i landstinget har mött kritik, inte mints på Bladets insändarsida. Det är inte främst förändringarna som rört upp känslorna utan bristen på information. Nu bemöter Bengt Holmberg kritiken: Visst har vi gjort misstag i arbetet med att decentralisera landstinget, säger han bland annat. Många människor har känt en trygghet i den gamla organisationen. En viktig del av vårt öppna landsting är att det fria ordet måste få gälla. Därför ska kritik också kunna föras fram i exempelvis Bladet. (Bladet 2-87) Inne att tala om utbrändhet Året är 1987 och boken Bränn inte ut dig av Barbro Bronsberg och Nina Vestlund ligger på många svenskars sängbord. Utbrändhet får inte förväxlas med tre andra tillstånd, står det i boken, nämligen vanlig, sund trötthet, kris eller gnäll. IVA-personal på CLV startade studiecirklar om utbrändhet. Vissa kolleger blev skeptiska: Var det en psykkurs?! Men cirkeldeltagarna var nöjda. De vittnar om arbetsmiljöns och sammanhållningens stora betydelse för hur man mår. På IVA pratar man öppet om svårt och lätt och har mest folk på personalfesterna. Kanske är det den positiva stämningen på avdelningen som gjort det möjligt att ha cirklar om utbrändhet avslutar artikelförfattaren. (Bladet 2-87) 11

12 Kreativa framtidsplane för Sigfridsområdet Vad sägs om kontorslandskap istället för personliga expeditioner? Ledningsenheten i Italienska palatset? Eller en vårdgalleria med rulltrappor i centrumbyggnaden? Detta och en mängd andra kreativa förslag presenterades av ett gäng arkitektstuderande från Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Ellen Loven Fredrik Olausson, Cia Callermo, Linda Oredsson och Marianne Molin från projektgruppen Sinnenas park. Det vackra Sigfridsområdet har stor potential att utvecklas till ett viktigt nav i landstingets många verksamheter. Den högsta ledningen har också uttryckt en önskan om att i framtiden koncentrera landstingets olika enheter i Växjö på Sigfridsområdet, vid sidan om centrallasarettet. Men i dag finns åtskilliga lokaler utspridda runt om i staden och många byggnader börjar bli till åren och är i stort behov av restaution. Jan-Åke Eriksson som är fastighetschef på landstinget berättar för Bladet att det i dagsläget inte finns några fastställda planer för Sigfrids- Vi vill skapa ett mer levande område dit många olika slags människor söker sig en park som tilltalar de fem sinnena med allt från kulturella inslag till sportaktiviteter. området mer än att man vet att kommunens äldreboende Violen flyttar ifrån området årsskiftet När det då dök upp ett erbjudande från arkitektutbildningen på Chalmers Tekniska högskola, var Jan-Åke inte sen att nappa. Jag fick en förfrågan från Åke Wiklund, professor på Chalmers som arbetar med arkitektur av vårdbyggnader, om vi hade något intressant projekt för hans arkitektstudenter. Jag tyckte att det kunde vara en bra idé att låta dem arbeta med Sigfridsområdet och på så sätt få in nya friska idéer utifrån, förklarar Jan-Åke Eriksson. Intensivkurs om Sigfridsområdet Studenterna som går fjärde året på sin arkitektutbildning fick komma hit till Växjö under två dagar i början av februari för att få information om Sigfridsområdet. Det var ett digert schema där de fick lära sig allt från områdets historia till den verksamhet som bedrivs i dag. Naturligtvis fick de även gå runt och titta i byggnader och i parken. Utifrån detta skulle de sedan skapa förslag på hur Sigfridsområdet kan utvecklas. De tjugo studenterna delades in i fyra grupper där man dels fokuserade på Sigfridsområdet som helhet men även på ett nytt rehabcentrum i anslutning till nuvarande rehabklinik. Allt redovisades i festsalen på Sigfridsområdet och ett femtiotal åhörare hade bänkat sig för att ta del av förslagen. Studenterna har gjort ett riktigt hästjobb på mycket kort tid, vi är verkligen imponerade av vad de har lyckats åstadkomma, säger Jan-Åke. Han medger samtidigt att vissa idéer kan tyckas chockerande i dag, men mycket väl kan vara en realitet om tio år. Kreativa lösningar En av grupperna som valde att namnge projektet Sinnenas park hade bland annat analyserat området och kommit fram till att det omgärdas av ett antal fysiska och psykiska gränser. Fysiska gränser var bland annat järnvägen och industriområdet. Exempel på psykiska gränserna var till exempel fördomar som människor har mot området. Utifrån detta drog man slutsatsen att det är viktigt att integrera Sigridsområdet i Växjö stad och göra det mer attraktivt. 12

13 r Vi vill skapa ett mer levande område dit många olika slags människor söker sig en park som tilltalar de fem sinnena med allt från kulturella inslag till sportaktiviteter, berättar arkitektstuderande Cia Kallermo. Området skulle även kunna rymma en skulpturpark och en hälsostig föreslog andra grupper. Ett av de mer uppseendeväckande förslagen var kanske idén om att lägga på en andra våning på centrumbyggnaden och inrätta en vårdcentral. Här skulle det bli en slags vårdgalleria där flera enheter skulle samsas tillsammans med en attraktiv restaurang. Detta skulle ge samordningsvinster för personalen och en mer sammanhållen sjukvårdsmiljö för patienter och besökare. Vidare fanns planer på att slopa personliga expeditioner, som tar mycket plats, till fördel för ett kontorslandskap där varje medarbetare har sin egna hurts som kan rullas fram till ledigt skrivbord. Skåpmat för den privata sektorn men nyheter för oss kanske. Flera grupper påpekade också att det behövs en betydligt bättre och tydligare entré för centrumbyggnaden där även en reception skulle inrättas. I övrigt hade många fokuserat på patientens perspektiv och lyckats tänka sig in i deras situation på ett bra sätt. Många hade också väldigt fina förslag på bra bassänger för ett framtida Rehabcentrum och de hade verkligen tänkt till när det gäller omklädningsrum och den personliga integriteten, tyckte Gunilla Lindstedt, verksamhetschef på rehabcentrum, som också var mycket nöjd med förslaget att låta en busslinje löpa genom området. I ett av förslagen fanns även en sessionssal för landstingets politiska nämnder redovisat. Den så kallade landstingssalen skulle med en tillbyggnad för cafeteria inrymmas i den gamla festsalen. Tanken är nu att vi ska plocka godbitarna ur det här materialet och låta dessa kreativa förslag inspirera oss i vår fortsatta planering av Sigfridsområdet, sammanfattar Jan-Åke Eriksson. Du som är nyfiken på att se resultatet av gruppernas arbete mer i detalj kan se förslagen i anslutning till rehabkliniken på Sigfridsområdet. På Sigridsområdet skulle kunna finnas en park med allt från kulturella inslag till sportaktiviteter. Området skulle även kunna rymma en skulpturpark och en hälsostig. illustration: Marianne Mohlin Det finns flera förslag på bassänger i ett framtida rehabcentrum. illustration: Cia Callermo 13

14 Solvändan Här finns specialister inom sjutton yrkeskategorier Från institution till integrering. Det är Solvändans utveckling. Landstingets stöd till funktionshindrade har med åren ändrat karaktär. Här jobbar specialister inom 17 olika yrkeskategorier på bred front. may olsson Här finns tolkcentralen som servar hörselskadade, dövblinda och döva med så kallad vardagstolkning. Man kan behöva tolk när man går till doktorn, på föräldramötet, på banken etc. Neuropsykiatriska teamet för vuxna är alldeles nytt och ett samarbete mellan vuxenhabilitering och vuxenpsykiatri. NP-teamet gör utredningar av autismspektrumtillstånd, ADHD och Tourettes syndrom. Teamet bidrar också med konsultation, som ska leda till rätt medicinsk behandling, men behandlingen är inte NP-teamets ansvarsområde i nuläget. Hörsel- och dövenheten servar barn, unga och vuxna i länet med rehabilitering och habilitering. Syncentralen är också en enhet för barn, unga och vuxna och hjälper till med utprovning och anpassning av synhjälpmedel och andra tekniska hjälpmedel samt ansvarar för habiliterings- och rehabiliteringsinsatser. Och så har vi vuxenhabiliteringen, den tioårsjubilerande, som stöttar personer med medfödda eller tidigt förvärvade funktionshinder samt personer med förvärvade omfattande svårigheter p g a rörelsehinder och/eller kognitiva funktionshinder. Vuxenhab är en specialistverksamhet som kompletterar de basresurser som kommun och landsting erbjuder. Målet är att minska eller kompensera funktionshindret för att ge ökad livskvalitet. Men också att hjälpa närstående och ge samhället kunskaper om hur det är att leva med funktionshinder. Landstingets uppgift är att ge råd och stöd år funktionshindrade. Den breda basen i det arbetet är informa- Kommunen äger numera Solvändans byggnader som ligger i cirkel. Helt nybyggd är träningshallen (den grå delen av huset), som ligger mellan hörsel- och dövenheten och vuxenhabiliteringen. Landstinget hyr in sig på området. tion, utbildning och samverkan med till exempel kommunerna. Riktade insatser till grupper och individer har med tiden fått mindre utrymme. Av andra och varandra Vi är hela 17 yrkeskategorier här! berättar Lena Boberg-Ekström, verksamhetschef, inte utan stolthet. Det innebär att vi har en bred kunskapsbas. Den ger oss stora möjligheter till lärande av varandra. Men det är inte bara mellan specialiteterna på Solvändan utan också på annat håll som kunskap byts. I takt med den ökande integreringen växer kontaktnätet och omfattar bland andra barn- och ungdomshabilitering, kliniker inom länssjukvården, rehabkliniken och kommunerna. Den nya tekniken ser Lena Boberg- Ekström både som hot och möjlighet för funktionshindrade: Delaktigheten både ökar och minskar. För dem som kan ta del av tekniken är utvecklingen av godo, men den som inte kan stängs kanske ute ännu mer. För oss är det viktigt att hålla oss uppdaterade på ny användbar teknik. Användarvänligt? Kan man surfa om man är gravt synskadad? Ja, det går bra för det mesta, men det beror på hur webbplatsen man besöker är konstruerad. Många synsvaga använder sig av förstoringsverktyg. Det fungerar väldigt bra. Nackdelen är att man förlorar överblicken på sidan. Om man är blind och beroende av talsyntes och punktdisplay är ingenting självklart. Magdalena Fosseus är datatekniker på Syncentralen och visar hur det fungerar eller inte fungerar. Landstingets egen webbplats får med beröm godkänt. Den är inte felfri, men jämförelsevis bra. Annars ser det ut lite hur som helst. Många satsar på mycket grafik på webbplatserna och mindre på text, och den utvecklingen försvårar för den synskadade. Talsyntesen och punktdisplayen (man använder båda samtidigt) läser sidan uppifrån och ner, från vänster till höger. Den läser allt även symboler, grafik, blanksteg. Punktdisplayen ligger framför det vanliga tangentbordet. Om rubrikerna är gjorda på rätt sätt kan läsaren välja vad han vill läsa på sidan. Om bilderna har en beskrivning, blir det inte bara en otillgänglig information för den blinde läsaren. Talsyntesen och punktdisplayen läser också upp blanksteg, vilket innebär att man kan få gå ner rad efter rad efter rad innan man slutligen träffar på någon information. Talsynets i mobilen? Jadå. Nu kan man läsa och skriva sms även om man är blind. Men inte nog med det. I alla mobiltelefoner med kamera kan man lägga in en färgindikator mobilen tar en bild på det föremål man riktar den mot och berättar vilken färg det har. Magdalena Fosseus visar hur det går till. I det läget ger en del upp, berättar Magdalena Fosseus. Det känns som om man inte kommer någonstans, det blir jobbigt och kräver mycket tålamod. Om jag kommer in på en webbsida som är otillgänglig brukar jag skicka ett mejl till webbredaktören. Det tycker jag att alla ska göra. Många användare har lärt sig hantera enskilda webbplatser och håller sig till dem, till exempel Blocket, Aftonbladet och talboks- och punktskriftsbibliotekets hemsida. Men den vanligaste brukaren använder datorn för e-post och Word. Hjälpmedelsprogrammen är anpassade för Microsofts operativsystem och Microsoft Office. Om man ska köra andra program kan det behövas specialanpassningar. 14

15 Hand på hud brobryggandet mellan kropp och själ Ester Hellberg utbildar i taktil stimulering. Metoden används på allt fler håll inom vården, och efterfrågas allt mer av patienter. Men vad är det egentligen och vad är det bra för? text: May Olsson foto: hans runesson I ett litet rum med levande ljus och stillsam musik ligger patienten på en brits, inpackad i filtar. Filten viks undan från en kroppsdel i taget. Tina Andersson från akutgeriatriken stryker med händerna längs med benet på sin patient. Strykningen ger patienten en mental bild av benets längd. Hon övergår till att visa bredd och detaljer som knä, knäveck, och jobbar sig sedan genom kroppen del för del, mage, bröstkorg, axel, arm, ansikte, hår, därefter får patienten vända sig och strykningarna fortsätter på huvudets baksida, nacke, rygg och baksidan av benen. Därefter packas patienten in i filtarna och får ligga kvar en liten stund. Genom att beröra huden som är ett av våra sinnesorgan, efter en given struktur som följs vid varje behandling, blir det som att måla en kroppskarta i hjärnan. Susanne Brose jobbar på särskola och med funktionshindrade barn som i vissa fall kan ha problem med kroppsuppfattning på grund av nedsatt känsel eller fysiskt funktionshinder. Taktil Stimulering kan hjälpa dem att utveckla känslan av var kroppen börjar och slutar i rummet, men också av den egna kroppstemperaturen, som upplevs intensivare hud mot hud. I min klass söker alla elever kroppskontakt i någon mån, även den elev med autism som drar sig undan ibland kan acceptera beröring om den anpassas efter de villkor som gäller för honom. Positiv kroppskänsla Taktil stimulering används idag bland annat på smärtmottagningar, på IVA, Pia Arvidsson, smärtrehab Kronoberg, är en av deltagarna i Ester Hellbergs taktila kurs. i daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning, på vissa vårdcentraler, inom psykiatrin, på akutgeriatriken. Från samma avdelning affektiva mottagningen inom psykiatrin deltar tre personer i utbildningen. En av dem är Christel Bergstrand, som sätter stort värde på att hitta ett komplement till den vanliga vården, en behandling bortom orden : Att ha en psykisk diagnos betraktas fortfarande som lite skamligt och många av våra patienter har svårt för ord. Detta är ett annat sätt att kommunicera. Kan man kommunicera via huden? Absolut, säger Ester Hellberg, och ser förvånad ut över frågan. Barn som inte får mänsklig beröring kan inte utveckla sin kommunikation och har mycket högre dödlighet. De tillgodogör sig näringen i maten sämre och blir försvagade och mer mottagliga för sjukdomar. När kroppen på grund av smärta, sjukdom eller funktionshinder inte alltid blir den källa till välbefinnande som den kan vara, kan den medvetna beröringen fylla en viktig funktion, berättar Ester. Beröringen aktiverar lugn och ro-systemet som styrs av oxytocin. En mängd reaktioner i kroppen kan knytas direkt till frisättningen av detta hormon i kroppens blodbanor och i hjärnan, där ämnet fungerar som en signalsubstans. Beröringen används till exempel på cancerpatienter med svår smärta, på patienter med ätstörningar, i stressbehandling, och de behandlade vittnar om en mer positiv relation till den egna kroppen. Fingertoppskänsla För den som inte blivit berörd på länge kan behandlingen väcka känslor. Behandlaren får ha en beredskap för detta. I någon annans händer kan man känna sig utlämnad och sårbar. Och personer med psykisk ohälsa kan ibland behöva behålla sitt försvar. Det är alltså viktigt att anpassa behandling efter person. Det är ingen slump att damfrisörskan får ta emot så många förtroenden, säger Irene Josefsson från psykiatrin. Beröring får oss att sänka garden. 40 minuters total uppmärksamhet från en annan person kan locka fram känslor till ytan. Vanligtvis pratar man inte alls under behandlingen. Istället måste behandlaren öva upp sin fingertoppskänsla så att dialogen fungerar. Läs mer: Kerstin Uvnäs Moberg, Lugn och beröring, Om oxytocinets läkande verkan i kroppen Helena Backlund, Functional aspects of tactile directional sensibility, avhandling, Göteborgs universitet 2004 Ester Hellberg jobbar som habiliteringsassistent på vuxenhabiliteringen, Solvändan. Hon gick sin lärarutbildning i metoden Taktil stimulering på Skola för beröring 2002 och har sedan dess hållit i två utbildningar per år. Det finns 35 lärare som utbildar i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island, Holland, Brasilien, Japan. Cirka beröringspedagoger är utbildade i metoden. Utbildningen till beröringspedagog i metoden Taktil stimulering omfattar åtta dagar (64 tim) teori och praktisk inlärning av metoden. Under utbildningen tillkommer tio veckors dokumenterad praktik, då eleven tränar på att ge/få ta emot beröring utifrån den inlärda metoden. Utbildningen avslutas med ett teoretiskt och ett praktiskt prov. Har man då klarat av alla arbetsuppgifter och blivit godkänd får man sitt diplom. En behandlingsserie rekommenderas vara minst tio gånger, de första gärna i tät följd för att sedan glesas ut. 15

16 Christin prisad på KY-dagen Årets KY-dag var framgångsrik för Landstinget Kronoberg. Christin Persson, undersköterska på akuten i Växjö, tog hem priset som årets KY-handledare i Kronoberg. Rättspsykiatriska regionkliniken fick diplom för nomineringen som årets KY-arbetsplats. Mathina Bengtsson KY Kronoberg bjöd in till en heldag på konserthuset i Växjö. Syftet var att lyfta fram den kvalificerade yrkesutbildningen och betona dess betydelse för kompetensförsörjning. Näringslivsminister Maud Olofsson hade hedersuppdraget att dela ut pris till dagens vinnare som förutom Christin Persson, blev företaget Alstom Power AB i kategorin årets KY-arbetsplats i Kronoberg. Priset bestod i glaspjäser tillverkade av KYstudenter vid glashantverkareutbildningen i Kosta. Kronobergs bästa KY-handledare Det var en rörd Christin Persson som mottog priset som årets handledare. Jag blev jätteglad, helt stum och supernervös. Jag trodde ju aldrig att jag skulle vinna. Christin har varit handledare för KY-studenter sedan I rollen som handledare ansvarar hon för en elev åt gången och har uppgiften att vara studentens stöd under praktikperioden. Hon och KY-studenten bildar ett team under 10 eller 15 veckor och arbetar tillsammans fram målen för praktikvistelsen. Christin tycker att det är oerhört stimulerande att vara handledare. Jag ser det som en viktig uppgift att delge mina kunskaper och erfarenheter. Vi är en så pass viktig yrkesgrupp Christin Persson på akutmottagningen, CLV, utsågs till årets KY-handledare vid KY-dagen i Växjö. Prisutdelare var näringsminister Maud Olofsson. På bilden finns också Pär Emanuel som tog emot priset till Alstom Power, Växjö som utsågs till årets KY-arbetsplats. foto: Eva Finder och det måste fram. I min roll som handledare får jag också mycket tillbaka. Mina studenter kommer med många nya färska tankar som jag naturligtvis tar till mig. Mycket om kunskap Förutom att kora årets handledare och arbetsplats var dagen fullspäckad med intressanta föreläsningar på temat utbildning och kompetens. Maud Olofsson, som också var en av dagens föreläsare, värnade om KY som utbildningsform i sitt anförande. Hon framhöll vikten av att ha en nära koppling mellan yrkesliv och utbildning, och att kombinera teori med praktik. Som en av länets stora KY-anordnare var landstinget också representerade på föredragslistan. Biträdande närsjukvårdsdirektör Stefan Bergström berättade om hur vi kommer att tänka och fungera i framtiden under rubriken: Höger hjärnhalva kommer att dominera.. (Läs krönikan på sid 18.) KY-fakta startade 1996 som en försöksverksamhet för att öka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv i dag anordnas omkring 840 olika utbildningar i landet kommuner, landsting, utbildnings företag och högskolor anordnar KY-utbildningar har mellan 1 och 3 år långa utbildningar 1/3 av utbildningstiden sker i arbetslivet Nominerade till årets KY-handledare: Christin Persson, undersköterska Landstinget Kronoberg Tommy Rosberg, produktionschef Polytec Composites Sweden AB Evert Jönsson, driftingenjör VEAB Tommy Larsson, områdeschef Tingsryds kommun Nominerade till årets KY-arbetsplats: Rättspsykiatriska regionkliniken, Landstinget Kronoberg Alstom Power AB Alwex Transport AB Swedrive AB 16

17 ULVE Utveckling och lärande vårdenhet förenar teori och vårdpraxis ULVE är landstinget och Växjö universitets gemensamma satsning för att underlätta sammanvävningen mellan teori och praktik för vårdstuderande under verksamhetsförlagd praktik. Mathina Bengtsson Projektet kommer att genomföras stegvis under en treårsperiod. Med start den 2 april börjar ULVE som ett pilotprojekt på en termin för sjuksköterskestudenter vid två medicinavdelningar inom länssjukvården; avdelning 4 på Ljungby lasarett och avdelning 5 på centrallasarettet i Växjö. Inom dessa avdelningar inrättas en specifik lärandemiljö som ska ge utrymme för ett reflekterande förhållningssätt i lärandeprocessen och för handledarrollen att utvecklas. Det som skiljer en ULVE och en vanlig vårdavdelning är att ULVE inte enbart har ett vårdperspektiv utan även ett lärandefokus. Patienterna som vårdas vid en ULVE kommer att erbjudas samma medicinska behandling som på övriga avdelningen. Den enda skillnaden blir att de kommer att få något större uppmärksamhet, säger Ewa Nilsson, omvårdnadsstrateg inom länssjukvården och drivande i projektet. helhetsperspektiv Förutom att praktiken koncentreras till specifika ULVE, skiljer sig även projektet från tidigare praktikverksamhet då vårdstudenterna kommer att vara knutna till en viss patientgrupp och ledas av flera olika handledare. Tidigare har studenterna fått följa en specifik handledares arbete. Enligt Margaretha Från vänster: Ewa Nilsson och Margaretha Ekebergh ser fram emot att sätta igång ULVE-projektet. Ekebergh, docent i vårdvetenskap och ansvarig för projektet på IVOSA (institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete) ger det nya perspektivet många fördelar för både studenterna och vården. Studenterna blir mer självständiga och uppmuntras till att ta ett större eget ansvar. Att följa en patientgrupp ger även dem en bättre helhetsbild eftersom de får möjlighet att beakta alla dimensioner i patientens ohälsa. De blir helt enkelt bättre rustade för att kunna möta patienternas behov. Handledarrollen Vid ULVE kommer det att finnas bashandledare som stödjer studenterna i det dagliga arbetet. Det kommer även att finnas en huvudhandledare vid varje ULVE. De har i sin tur det övergripande ansvaret för praktikverksamheten, tillsammans med lärare från IVOSA. Det råder ett växande intresse för handledarrollen ute i verksamheten. För att få vara bashandledare krävs en utbildning på 5 poäng i handledning och för att vara huvudhandledare krävs 10 poäng handledning. Vi har gjort villkoren mer tilltalande för dem som är intresserade av att bli handledare. Sjukvården tilldelas en studentpeng från universitetet för varje praktikstudent. Dessa används i sin tur på aktuell avdelning för att täcka upp och för att kunna erbjuda den blivande handledaren utbildningen på arbetstid, berättar Ewa. Ökad samverkan Ewa och Margaretha ser stora fördelar med att samarbeta kring projekt som ULVE. Både för att förbättra kvaliteten inom vårdutbildningarna och för att utveckla vården. Detta är ett utmärkt sätt att utbyta erfarenheter och lära av varandra. Vi vill skapa goda relationer mellan yrkeslivet och våra studenter samt mellan utbildning och vården, säger Margaretha. I ett framtida perspektiv förväntas samarbetet utökas och praktikformen även införas inom andra områden i landstinget och för andra yrkesgrupper. Förhoppningen är även att projektet ska leda till att fler studenter kommer att kunna erbjudas praktikplats i landstinget totalt sett. 17

18 Krönika av stefan bergstrom Mind the gap Jag har levt med min hjärna i sextio år men jag har faktiskt aldrig sett den. Däremot har jag sett andras hjärnor. När bilderna är färglagda kan de liknas vid en väderkarta tagen av en satellit. En typisk hjärna består av 100 miljoner celler var och en av dessa har kontakt med av sina kollegor. Tillsammans bildar de ett nätverk av en qaudrillion kontakter ( ) som hjälper oss att gå, äta, andas och inte minst tänka. Männens hjärna väger i genomsnitt gram kvinnans gram. Storleken är dock inte proportionell mot intelligensen. James Watson, nobelpristagare, beskriver den mänskliga hjärnan som den mest komplexa sak som vi har upptäckt i universum. Woody Allen å andra sidan kallar den mitt näst viktigaste favoritorgan. De båda hjärnhalvorna ser nästan likadana ut, men deras funktion är helt olika. Roger W Sperry, medicinpristagare i medicin, konstaterade att den vänstra hjärnhalvan representerade ett tänkande som byggde på sekvenser, analys, logik den högra helhet, kände igen syften och tog hänsyn till känslor och icke beskrivbara upplevelser. Den vänstra hjärnhalvan är sektoriserad, logisk och analytisk. Den högra är icke-linjär, intuitiv och holistisk, d v s ser helheter. Den vänstra hjärnhalvan hanterar således logiken och den högra känner till världen. Den vänstra hjärnhalvan är den som vet allt bäst den högra kan skapa det magiska. Den hjälper oss att vara människa (det magiska seendet). Den högra hjärnhalvan är nyckeln till att vidga det mänskliga tänkandet. Den hjälper oss att överleva trauman, hela autism osv. Den kommer att rädda oss. Det är hemvisten för kreativiteten, för själen, de stora matrecepten och t o m nya tankar kring hälso- och sjukvårdens framtida verksamhet. Allt den högra hjärnan kan göra är vackert. Den skiljer oss från djuren. Den gör oss unika. Albert Einstein sa bland annat Den här idén är inte tillräckligt vacker för att vara sann. Har ni hört uttrycket Nu får du koppla bort känslorna och använda huvudet. Kunskapen sitter förvisso i huvudet men tillsammans med sinnena och de sitter i högra hjärnhalvan. En del människor känner sig mer komfortabla med den vänstra hjärnhalvan och dess logik, sekvenser och dataliknande resonemang. Andra känner sig mer komfortabla med den högra hjärnhalvan. Har ni funderat på varför vi inte längre talar om ingenjörskonst utan enbart om ingenjörsarbete? Ibland har vi en övertro på systemen och det linjära tänkandet. Till exempel när sjukvården blir produktion och vi får vårdprogram, kvalitetssystem, Evidence Based Medicine och alla dessa begrepp. Gamla industritankar serverade i nya paket samma som serverades färska och fräscha av Erik Rhenman i Centrallasarettet (1968). Jag undrar om hela problemet har sin grund i att vi har lärt oss ABC genom substantiv istället för mentala verb (ärta älska, bil behaga). Nu är det nog ändå så att de båda hjärnhalvorna är inte skapade för att vara konkurrenter. Vi har lite för lätt att tänka i motsatser. Öst Väst, Mars Venus, Logik Känslor. Logik utan känslor är iskallt. Å andra sidan, känslor utan logik är en hysterisk värld där klockorna aldrig går rätt och tågen alltid är försenade. Man kan se hjärnan som en orkester. Symfonin låter illa om den ena halvan lämnar orkesterdiket. Det gäller att kombinera den vänstra hjärnhalvan med den högra och dess fantasi, kreativitet, artisteri och inte minst lust. Problemet är när det uppstår glappkontakt mellan de båda hjärnhalvorna. Det blir tydligt när man ska beskriva för en vegetarian hur en biffstek smakar. Ledarskapets mål är att skapa användaranvisningar för gränssnittet. I Londons tunnelbana ropar konduktören vid varje anhalt: Mind the gap. Det borde vara ett stående utrop i våra sammanträdesrum eller på våra arbetsplatsmöten. Västvärlden är byggd på välutbildade experter där den vänstra hjärnhalvan sitter vid ratten och den högra på passagerarsätet. En sak är dock helt klar logiken som vi använder för att få ordning på saker och ting fungerar inte längre. Logiken kan ta dig från A till B fantasin kan ta dig överallt. Framtiden tillhör en helt annan sorts människor med mycket annorlunda tankar kreativa, empatiska, systemkännare och skapare av meningsfullhet. Det är artister (varken statister eller statistiker), skådespelare, uppfinnare, designers, historieberättare, vårdgivare, omtänksamma, big picture thinkers. För tjugo år sedan lärde vi ut ledarskapsmetodik i dag handlar det om att utbilda i ledarskapets partitur. Vi förflyttar oss från en ekonomi och ett samhälle byggt på logik, linjärt tänkande, datoriserad information till ett samhälle byggt på nytänkande, empati, the big pictures möjligheter och lustgivande vision till det man kallar the conceptual age. Frågan är således hur vi möter våra utmaningar. Jag kan för vanlighetens skull ta ett exempel från fotbollens värld. Om ett lag ligger under med 3 0 efter en period brukar reportern sticka en mikrofon under näsan på coachen och fråga om hur man ska spela efter pausen. Det finns två möjligheter beroende på om man använder vänster hjärnhalva eller bägge. Det första alternativet följer den så kallade transpirations-metoden Vi måste ligga på ännu hårdare, jobba vidare som tidigare, men med större tryck! Det innebär att vi ska göra precis som tidigare, alltså på det sättet som lett oss i problemet. Det andra alternativet handlar om kreativitet, att göra tankeområdet större och gå över tidigare gränser för tanken. Det handlar om inspirationsmetoden Vi måste ha större fantasi. Helt enkelt vara smartare. Det kalllas att använda partituret. Hela manskapet i orkesterdiket måste delta i symfonin för att skapa helhet och balans i kompositionen och fylla rummet med toner! Till sist Mind the gap! Lästips: Daniel H. Pink: A whole new mind (just nu slut på förlaget) Ingeman Arbnor: Vägen från Klockrike Dee Hock: I en kaordisk tid (VISA-kortets skapare) 18

19 Ditt&datt Aktivt nätverk för magistrar Nu har det återuppstått landstingets nätverk för magistrar, på initiativ av FoU-centrum. may olsson Eva Wikström, FoU-handledare, och Annika Karlsson, leg sjukgymnast, fick in ett 70-tal intresseanmälningar från magistrar runt om i landstinget. På första träffen diskuterade 25 av dem engagerat och livligt vad de vill ha ut av ett nätverk av detta slag. Att det ska vara ett aktivt nätverk var de överens om. Hur ska man få de magisterexaminerade eller magisterstuderande att synas och att användas på bästa sätt på sin arbetsplats? Hur tillvaratas deras kompetens, och inte minst, hur upprätthålls den? Landstinget har generellt sett en positiv inställning till utbildning och många uppmanas till det, men vad händer sedan? Nätverkets ambition är att lyfta fram den kompetens som finns. Den kan till exempel användas i diskussioner om behandlingsstrategier. Magistrarna kan även vara en resurs i olika Sjukgymnast Annika Karlsson och FoU-handledare Eva Wikström lockar många magistrar till ett nätverk som ska lyfta fram den kompetens som finns inom landstinget. utvecklings- och förändringsprojekt inom landstingets verksamheter. Nätverket består mest av sjuksköterskor, men också sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer, biomedicinska analytiker med flera. Flera av dem är chefer eller administratörer. Nästa möte hålls den 17 april. Nya magister- och masterutbildningar Jämförbara examina i Europa är ett av målen med den s k Bolognaprocessen*. I höst startar två nya magister- och masterprogram på universitetets pedagogiska institution. Magister- och masterprogram i pedagogik, högskolepoäng** För dig som arbetar med pedagogiskt utvecklingsarbete, organisations-, ledarskaps- och kompetensutveckling och som vill mer. Pedagogik är gemensam bas, sedan läser du övriga kurser med utgångspunkt i din egen verksamhet. Kontaktperson: Ia Nyström e-post:ia.nystrom@vxu.se Magisterprogram i missbruks- och beroendevård, 60 högskolepoäng** Magisterprogrammet ger dig som redan har goda kunskaper inom fältet fördjupade kunskaper inom kunskapsområdena missbruk och beroendeproblematik samt missbrukarvård ur ett individ-, grupp-, och samhällsperspektiv. Programmet ger dig kompetens för att utföra kvalificerat arbete inom missbrukarvården. Utbildningen kan sökas av såväl pedagoger som sjuksköterskor och socionomer. Kontaktperson: Gill Croona e-post: gill.croona@vxu.se Sista anmälningsdag är 15 april 2007 och du anmäler dig via Mer information om utbildningarna hittar du på *Från och med 1 juli 2007 går svensk högre utbildning in i det internationella samarbetsprojektet inom grund- och forskarutbildning som syftar till att skapa The European Higher Education Area, den så kallade Bologna-processen. I samband med detta utvecklas helt nya examina och utbildningar på avancerad nivå, magister- och masterutbildningar. **Som ett resultat av Bolognaprocessen är poängsystemet nytt från 1 juli poäng motsvaras av 1,5 högskolepoäng. Drop in på röntgen Tanken med drop in är att minska väntetiden för patienten. Om läkaren bedömer att en röntgenundersökning behövs, ska patienten inte behöva vänta dagar eller veckor för att få en tid. Måndag till torsdag mellan kl 10 och 18 kan patienter gå direkt från sin läkare på vårdcentralen till röntgen för undersökning. Enda undantagen är akuta skelettskador och lungundersökningar. Dessa tar vi inte emot på drop in eftersom vi inte kan garantera att bilderna granskas direkt, förklarar Eva Jönsson, avdelningschef. Däremot utförs vanliga skelettundersökningar som t ex röntgen av hals, bröst, ländrygg, bäcken och höft. Röntgenkliniken började med drop in i februari och ska prova modellen i tre månader för att sedan göra en utvärdering. Intresset har hittills varit ganska svagt. Röntgenpersonalen hoppas att fler ska upptäcka fördelen med att få en snabb undersökning. Kvalitet på Qulturum Den 8 9 maj anordnar Qulturum, Landstinget i Jönköpings län, för fjärde gången den nationella konferensen Utvecklingskraft på Elmia kongress och konserthus i Jönköping. Årets tema är Om lärandets betydelse för nya resultat. Don Berwick, chef för Institute for Healthcare Improvements i Boston, USA, kommer att medverka via videolänk. Han är en av världens just nu mest inflytelserika personer när det gäller kvalitetsarbete. Han kommer bland annat att prata om ledning, ledarskap, öppna jämförelser och patientsäkerhet. Se program och anmälan på I år anordnas dessutom Utvecklingskraft i samarbete med Högskolor i samverkans årligen återkommande konferens HSS07 där Högskolan i Jönköping står som värd. Läs mer på: 19

20 Hon har licens i mental träning Marianne Eckerbom, rehabkonsult på Delta Ljungby, är licenserad mental tränare. Vad innebär det? May Olsson Att jag läst 200 Internationella Units motsvarande 40 högskolepoäng på Skandinaviska ledarhögskolan. I februari var jag i Örebro och fick mitt diplom. Hur använder du utbildningen? Det gör jag hela tiden i mitt arbete med Delta. Jag lär ut tekniker för mental och muskulär avslappning, så kallad integrerad mental träning. Vi är, såvitt jag vet, bara två personer i landstinget med denna speciella kompetens. Man kan lära sig att bli totalt mentalt och muskulärt avslappnad, tillståndet kan till och med synas på EEG. Det är en form av självhypnos. Många gånger under dagen hamnar man i detta tillstånd omedvetet, men man kan alltså medvetet styra sig dit. Det är inget hokus-pokus, det handlar om att reducera tankeflödet, öka koncentrationen och medvetandet och det går att utveckla det så att man kan påverka både sitt blodtryck och sin kroppstemperatur. Och den praktiska nyttan, vilken är den? Framför allt som stressreducerare, men också för att sätta mål i livet. Det finns exempel på människor som tränat bort sin tinnitus, till exempel. Vad säger öronläkaren om det? I det här fallet trodde han inte på det, men annars vet väl de flesta i dag att Årets tema är motion Alla anställda inom Landstinget Kronoberg kan delta i årets upplaga av Jobbing. Det kostar inget. Sätt upp jobbingkalendern på en lämplig plats, sedan är det bara att fylla i ett X varje gång man har utfört motionstillfälle på minst 30 minuter. Perioderna pågår under våren och hösten 9 april till 10 juni och 20 augusti till 21 oktober. Alla kan vara med genom att röra på sig utifrån sina egna förutsättningar. För att bli utnämnd till årets jobbingarbetsplats och/eller vinna årets stegtävling krävs medverkan i både vår- och höstperioden och att varje deltagare utfört minst 10 motionstillfällen á 30 minuter per period. Läs mer om hur det fungerar på Jobbing är ett friskvårdskoncept framtaget av Korpen. OBS! När perioden är slut, skicka en kopia på den ifyllda jobbingkalendern till någon av friskvårdskonsulenterna som skickar den vidare till Korpen. Då är ni dessutom med i landstingets egen utlottning av priser. Behöver ni fler jobbingkalendrar hör av er till friskvårdskonsulenterna: Annelie Lageson, Gemensam administration CLV, Susan Björk, Gemensam administration Sigfrid eller Malin Millborg, Gemensam administration LL. Marianne Eckerbom, rehabkonsult på Delta Ljungby, lär ut tekniker för mental och muskulär avslappning. Något man kan ha nytta av för att hantera stress men också för att sätta mål i sitt liv. vårt inre, våra tankar och spänningar, påverkar vår hälsa. Kan vem som helst pröva metoderna? Ja, det finns cd-skivor för avslappning på apotek. Från början ansågs skivorna nämligen lite farliga och var receptbelagda. Inom idrotten har denna metod använts under många år. Kursen på Skandinaviska ledarhögskolan är tvådelad grundkursen fokuserar på en systematisk egenträning, medan fortsättningskursen kombinerar egenträning med tillämpningsövningar och projekt, där man i praktisk handling får visa vad man lärt sig. Utbildningen är på distans, och man bestämmer själv studietakt och studiestart. Rektor och examinatör för mentala tränare är fil dr Lars-Erik Uneståhl. Föreläsningar i Ljungby Riktigt fina föreläsningar bjuder delta Ljungby på i vår. Till exempel Karin Andersson, logoped, på temat tala så jag kan se dig, Talis Vasco om mellanmänskliga relationer/kommunikationer, Christina Johansson och Elena Rohdin om psykosyntesen och vad våra olika delpersonligheter kan ställa till, Anders Milton om tanke, känsla och handling, vad börjar det med? och Katarina Lönngren, socionom och rosenterapet, kan man skratta när hjärtat gråter? Varje vecka pågår rosenrörelser, avslappning och vattengymnastik. I Deltas aktiviteter kommer man med i mån av plats och behov och anmäler sig till sin arbetsledare. 20