Transport av gods & människor

Transkript

1 Transport av gods & människor Maarten Hermans & Claudia Umanzor Chalmers Tekniska Högskola M a s t e r P r o g r a m Design for Sustainable Development Design Studio 1:B / In-depth project

2 Bild 1: Chiva från Colombia / Traditionellt kombinations-fördon för gods och människor

3 Lite inspiration Not everything that counts can be counted, not everything that can be counted really counts. A. Einstein Actual land use is controlled and stimulated through transport/ traffic planning. Spacial planning has a far smaller effect. B. Malbert Amenity and severance shape the quality of life in a community both directly and indirectly through their impacts on and from traffic. D. A. Hensher & K. J. Button Transport av Gods & Människor / Maarten Hermans & Claudia Umanzor / Chalmers Tekniska Högskola / Master Program Design for Sustainable Development / Design Studio 1:B _01/20

4

5 Transport av gods & människor 0X. Förord 00. Introduktion 01. Utgångspunkt 02. Begrepp inom transport och förflyttning.1 Tillgänglighet & Rörlighet.2 Platsegenskap.3 Avskildhet 03. Ett NAV - ett sätt at koncentrera transporter.1 Vad & Varför.2 Var & Hur 04. Transport typ.1 Rätt val till rätt förbindelse.2 Tekniskt val: Typ av motor.3 Tekniskt val: Typ av drivmedel 05. Design av trafikflöden för en ny sorts stad.1 Strömstad, Stadsregionen.2 Strömstad Centrum.3 Design av ny transportplan 06. Reflektioner 07. Tack till Transport av Gods & Människor / Maarten Hermans & Claudia Umanzor / Chalmers Tekniska Högskola / Master Program Design for Sustainable Development / Design Studio 1:B _3/ _4/ _5/ _6/ _6/ _7/ _7/ _8/ _8/ _9/ _11/ _11/ _12/ _14/ _15/ _15/ _16/ _17/ _19/ _20/ _02/20

6 Bild 2: Transport finns i flera former

7 0X. Förord Det 21:a århundradets [2000-talets] samhälle driver världen mot kollaps. Våra levnadsmönster kräver orimliga mängder energi. Det står numera utom allt tvivel att vår planet inte kan tillgodose våra kunsumtionsvanor. Idag, även en solig sommarmorgon, åker vi bil till affären, bil till mormor, bil till jobbet. Och visst har bilen gjort oss friare och visst behöver man den ibland. Men förlorar vi inte något annat på samma gång? I vår femstjärnigt krocktestade stålbur med lättmetallfälgar, surroundhögtalare, fyrhjulsdrift och uppvärmda lädersäten lunkar vi på i godan ro. Men samtidigt: Utanför förändras världen. Mil efter mil av asfalt hälls över känsliga biotoper. Fotgängare knuffas ut i dikena. Kom igen, ur vägen din segis! Ju säkrare vi känner oss i vår stadsjeep desto osäkrare känner vi oss som fotgängare. Efter en lång arbetsdag och med hemvägens trafikstockning i färskt minne vrider vi sen åter om nyckeln för att för att åka köra barnen till träningen, åka till gymet/ danskursen/läsecirkeln och sen handla på stormarknaden. Mango från Indien, bananer från Honduras, hur gott är det inte med färsk frukt. Vad får det lov att vara damen? Lite norsk lax kanske? Fiskad i Nordsjön, rensad och paketerad i Shanghai och så skeppad till våra frysdiskar fraktfartyg är ju så miljövänliga är de inte? I Strömstad har de långa köerna ännu inte blivit vardag. De problematiska konsekvenserna av våra nuvarande transportsystem, i så hög grad individuella, blir uppenbara i tätbefolkade regioner. Även här måste ni ha känt av det. En varm julidag. Alla dessa sega turister. Idag har vi kunnandet, tekniken och kanske till och med den goda viljan att ändra på detta. Det är inte försent. Och Strömstad kan bli exemplet att följa. Transport av Gods & Människor / Maarten Hermans & Claudia Umanzor / Chalmers Tekniska Högskola / Master Program Design for Sustainable Development / Design Studio 1:B _03/20

8

9 00. Introduktion This in-depth project is the final result of a long research and analysis process. As students of this masters program design for sustainable development, we ve looked at Strömstad s geography, thematical regions and trends. Approaching Strömstad, not just from the city center but also from the municipality, the local region, nationally and internationally, we established our grounds. The analysis led us to defining overall strengths, weaknesses and the objectives and threats from these. We finally set up a set of goals for development and focused on some key areas. From this, each of us has selected a topic to deepen in an in-depth project. In our project, we ve aspired to present the municipality with tools, guidelines and fresh ideas to reform the transportation system in and around Strömstad towards a more sustainable future. We have spent a generous amount of time on research. We gathered all the necessary technical information to support and argument the decisions we made in our project. This research, together with the past analysis and the experiences from our varied backgrounds gave us the basis for this project. This document does not aspire to be a manual for sustainable transport design. It is merely a starting point. We hope that the ideas and emotions brought forward in this document may aid others in their decision-making. Claudia Umanzor Maarten Hermans Transport av Gods & Människor / Maarten Hermans & Claudia Umanzor / Chalmers Tekniska Högskola / Master Program Design for Sustainable Development / Design Studio 1:B _04/20

10

11 01. Utgångspunkt Transporter är ett enormt område. Det är nästan en vetenskap i sig. Vi, som arkitektstudenter, kan inte under ett projekt som detta göra anspråk på att helt begripa denna vetenskap. Därför kan vi inte heller erbjuda läsaren en komplett översikt av alla tillämpbara alternativ för att göra transportsektorn hållbar. Vi kan däremot ställa upp och redovisa de viktigaste kriterierna och föreslå de som vi ser det för Strömstad mest relevanta lösningarna. Det måste tilläggas att vi i egenskap av utbytesstudenter utan tillräckliga erfarenheter av Sverige eller språkfärdigheter i svenska inte kan identifiera alla faktorer vad gäller det svenska systemet. Vi har därför valt att inte ta hänsyn till gällande lagar och förordningar utan hoppas att vi, eftersom vi kommer från olika delar av varsin del av världen, kan ge en ny syn på den rådande situationen. Under arbetet har vi försökt undersöka och här presentera hur modern transportplanering kan fungera. Först förklaras några teorier som är oumbärliga för förståelsen av vårt projekt. Vår brainstorm kring NAV-konceptet blev en startpunkt. Nästa steg presenterar en studie av dagens transportsätt. Därefter redovisas våra slutsatser och de beslut vi fattat utifrån dessa. I den sista delen av vår presentation finns våra förslag för hur Strömstad kan utvecklas till ett hållbarare samhälle och exempel för övriga städer. Vi hoppas att detta dokument kan bli en källa till inspiration för planerare och politiker. Transport av Gods & Människor / Maarten Hermans & Claudia Umanzor / Chalmers Tekniska Högskola / Master Program Design for Sustainable Development / Design Studio 1:B _05/20

12 Bild 3: Platsegenskap är en känsla. Den kan ses, kännas och upplevas.

13 02. Begrepp inom transport och förflyttning Transportplanering är ett brett och omfattande område, men vi skulle vilja klargöra några grundläggande begrepp som är relevanta för detta projekt Tillgänglighet och rörlighet Tillgänglighet (eller bara tillgång) är förmågan att nå önskat mål såsom t.ex. destinationer, varor, service etc. (även kallade möjligheter). T.ex. kan en pall eller stege ge tillgång till den översta hyllan i ett kök. I transportsammanhang kan en motorväg innebära en ökad tillgång till service och arbetsmarknad för en bygd. Vi strävar efter att skapa ökad tillgänglighet till och från Strömstad men även inom staden. Vår målgrupp är lokalbefolkningen, pendlare och turister i alla åldrar. Vårt förslag består i huvudsak av fyra punkter. Dessa är: 1. Byggd infrastruktur, dvs. gator och vägar som prioriterar fotgängare och cyklister. Detta för att främja eko-rörlighet. 2. Lokaltrafik som är ett attraktivare val än bilen genom att transportsätten och valmöjligheterna utökas. 3. Varutransporter och logistik vars effektivitet kan ökas med hjälp av en mobilitetsplan. 4 Icke-motorbunden trafik. Detta innebär förbättrade trottoarer, stigar, övergångsställen, cykel vägar och genvägar. Mobilitet Innebär fysisk rörlighet. Mobilitet sker då man går, cyklar, färdas med buss, taxi, bil, lastbil eller t o m då man liftar med någon. Vårt mål är att använda mobilitet- och parkerings- hanterande system för att: Förbättra valmöjligheterna inom förflyttning och transport, uppmuntra människor att välja effektiva (resurssnåla) transportslag, samt stimulera utveckling av mer tillgänglig mark. Transport av Gods & Människor / Maarten Hermans & Claudia Umanzor / Chalmers Tekniska Högskola / Master Program Design for Sustainable Development / Design Studio 1:B _06/20

14 Bild 4: Avskildhet används för att ändera ge identitet eller skydda.

15 02.2 Platsegenskap Platsegenskap refererar till en plats olika kvaliteter (dess utseende, lukt, känsla). En plats skall vara behaglig, attraktiv, angenäm och lätthanterlig. 1. Konntaktivitet: här menas att resande har flera direkta vägar till respektive destination 2. Sammanhållet samhälle: i ett sammanhållet samhälle känner befolkningen samhörighet och har starka känslor för sin bygd. I vårt förslag har stor vikt lagts vid begreppet platsegenskap genom att den urbana infrastrukturen har implementerats i väg- och gatu-strukturen. Man konstruerar t.ex. bänkar, belysning och grönområden (se bifogade sektioner). Materialval bör göras med eftertanke, så att man uppnår en behaglig miljö Avskildhet Med avskildhet menas här separation mellan människor och platser, alltså motsatsen till transport (som förbinder). 1. Skapa gränser för att definiera ett område (t.ex. vägar) 2. Skapa barriärer för att separera delar av ett område (t.ex. motorleder). 3. Skapa samlingspunkter som skapar interaktivitet i området (t.ex. boulevarder, stadsgator, busshållplatser etc.). Vi använder oss av avskildhet för att uppmuntra särskiljande inom särskillda områden i Strömstad och uppmuntrar det inte där vi anser det bör finnas en homogen land användning. Till exempel inkluderar förslaget lätt-järnväg, vars diskreta räls ska inte uppmuntra avskildhet på vägarna, utan skapa möjligheter för att bygga närmare inpå rälsen, även över de, när det behövs. Transport av Gods & Människor / Maarten Hermans & Claudia Umanzor / Chalmers Tekniska Högskola / Master Program Design for Sustainable Development / Design Studio 1:B _07/20

16

17 03. Ett NAV - ett sätt att koncentrera transporter 03.1 Vad och varför? Trots sin skadliga inverkan på bl.a. miljön är internationella transporter här för att stanna. Förändringar som leder till en hållbar utveckling kan och måste ske. Ett sätt är att införa ett s.k. NAV koncept. NAV är vanligt förekommande inom logistikbranschen. Multinationella företag koncentrerar sina aktiviteter från, till och via en eller flera NAV, t.ex. flygplatser och hamnar. Detta är ett led i en rationaliseringsprocess där både kostnader och tid sparas in. Tittar man närmare på Strömstadsregionen kan man urskilja flera typer av trafik, bl.a. godsflöden från hela världen, pendlare till och från Norge, turister och lokal trafik. Dessa transporter är oftast skilda från varandra. Varje godstransport anländer i en lastbil för just det ändamålet och varje pendlare färdas i sin egen bil etc. Från denna utgångspunkt kan man söka en lokal lösning på transportproblematiken. Ett lokalt mini-nav skulle kunna fungera som ett komplement till de stora internationella NAV. Ett NAV är en plats eller byggnad där olika transporttyper och gods möts för att underlätta godsflödet i ett större område. Genom att styra över olika trafikflöden kan man enkelt välja det mest lämpade transportsättet för varje enskild rörelse och samtidigt försäkra sig om att alla flöden fungerar effektivt. Det största problemet med en kommun i Strömstads storlek är bristen på resurser. En infrastruktur som klarar av de enorma flöden som sommarturismen medför måste också vara kostnadseffektiv på vinterhalvåret, då betydligt färre människor befinner sig i Strömstad. Med nodkonceptet kan man enklare få privata företag och investerare att vända logistikbranschen mot en hållbar riktning. Transport av Gods & Människor / Maarten Hermans & Claudia Umanzor / Chalmers Tekniska Högskola / Master Program Design for Sustainable Development / Design Studio 1:B _08/20

18 Kriterier P1 Betyg P2 Betyg P3 Betyg P4 Betyg Tillgänglighet 50% 67% 47% 46% 13% 1. Tåg 27% X X 2. E6 33% 33 X 33 X 3. Skagerrak 20% X 20 X X 4. Strömsvattnet 7% 7 X X X % X X Miljöpåverkan 50% 1. Störande ljud 25% 25 X 25 X 2. Störande av utsikt 25% 25 X X Olycksrisk 25% X 25 X Störande av natur 25% X 25 X 25 Betyg totalt Relativ vikt Möjligt läge 50% 50% 25% 75% 59% 49% 36% 44% Tabell 1: Val av bästa plats för NAV:et

19 03.2 Var och hur? Det första och viktigaste beslutet vid ett införande av NAV-konceptet är var NAV: et skall lokaliseras. Beslutet är av största vikt för både drift och lönsamhet. Ett effektiv NAV bör ligga i anslutning till flera olika transportslag och använda dessa optimalt utan att skada eller störa omgivningen. Utifrån vår planeringsstrategi beslöt vi oss för att argumentera för och emot varje enskilt steg i processen. Våra val är ej tagna på godtyckliga grunder. Efter att ha studerat den lokala logisitiksituationen i Strömstadregionen identifierade vi de viktigaste knutpunkterna, vilka var fyra till antalet. Genom att värdera alternativen efter ett antal uppsatta kriterier underlättades processen med att utlokalisera NAV: et. Den första kolumnen av kriterierna, tillgänglighet, har störst betydelse för transport. De vikter som har gets dem har gjorts efter vårt eget omdöme, procentsatserna är ett direkt och matematiskt resultat av vår analys. Värdena skall endast ses som exempel värden. Då vikterna ändras förändras det sammanställda resultatet. Den andra kolumnen av kriterierna, miljöpåverkan, tar hänsyn till den miljöpåverkan som förväntas ske p g a konstruktionen av ett NAV. Vi önskar bygga ett sådant NAV med minsta möjliga miljöpåverkan. Transport av Gods & Människor / Maarten Hermans & Claudia Umanzor / Chalmers Tekniska Högskola / Master Program Design for Sustainable Development / Design Studio 1:B _09/20

20 P4 P3 P2 P1 Figur 1: Strömstads regionen / Möjliga platser för NAV:et

21 Vår analys visade att platsen nära Skee (P1) var den mest optimala platsen. Den har tillgång till de flesta transportslagen och dess påverkan på omgivningen är acceptabel. Närheten till E6 ger platsen god tillgång till lastbilstrafik. Den planerade länken mellan Skee och Strömstad kommer dessutom öka åtkomsten till Strömstads centrum, industriområden och hamn. För att NAV:et skall fungera optimalt, bör järnvägen användas för både personoch godstransporter. En utbyggnad av järnvägen till Norge (Halden-Oslo) är önskvärd. I framtiden skulle vi också vilja se en återupplivning av turistfärjan över Strömsvattnet samt en ny knutpunkt för lokaltrafiken mellan NAV:et i Skee och centrala Strömstad. Detta skulle dock innebära ett avlägsnande av järnvägen. Hur detta skall ske tas upp i ett senare skede. Transport av Gods & Människor / Maarten Hermans & Claudia Umanzor / Chalmers Tekniska Högskola / Master Program Design for Sustainable Development / Design Studio 1:B _10/20

22 Kriterier Miljö påverkan Transport typ Tåg Lätt järnväg Buss Lastbil Kombinations-fordon 1. Störande ljud hög 1 låg 3 måttlig 2 måttlig 2 måttlig 2 2. Olycksrisk låg 3 måttlig 2 hög 1 hög 1 hög 1 3. Fysiskt Footprint hög 1 måttlig 2 måttlig 2 måttlig 2 måttlig 2 Ekonomiska Fysiska egenskaper 1. Implementerings kostnad mycket hög 1 hög 2 mycket låg 5 mycket låg 5 mycket låg 5 2. Löpande kostnad måttlig 3 mycket låg 5 låg 4 låg 4 mycket låg 5 3. Rörelse energi mycket hög 1 låg 4 hög 2 hög 2 måttlig 3 4. Effektivitet mycket låg 5 mycket låg 5 måttlig 3 måttlig 3 måttlig 3 Praktiska egenskaper 1. Förändringsbara rutter mycket låg 1 låg 2 mycket hög 5 mycket hög 5 mycket hög 5 2. Pålitlighet mycket hög 5 hög 4 måttlig 3 låg 2 måttlig 3 3. Flexibilitet i kapacitet låg 2 hög 4 hög 4 hög 4 hög 4 4. Max kapacitet mycket hög 5 hög 4 måttlig 3 måttlig 3 måttlig 3 betyg totalt Tabell 2: Val av transport typ (endast land basserade fordon)

23 04. Transport typ I detta kapitel behandlas de tekniska ställningstaganden som måste göras då man planerar transportsystem. Vi har försökt att ta ett holistiskt perspektiv, tabellerna värderar inte utan innehåller endast empiriska fakta. Det måste noteras att det val som får högst betyg inte alltid är det bästa valet i alla lägen. Då man gör ett val bör man ta hänsyn till att vissa kriterier måste prioriteras högre beroende på sammanhanget. Dessutom så tar inte tabellerna hänsyn till skillnader mellan årstider. Vad som är relevant för en viss förbindelse under sommaren kanske inte har samma relevans under vintern, och vice versa. Ett exempel på detta presenteras i nästa kapitel. Läsaren skulle kunna luras att tro att vi behandlar parametrar för nya transportssystem eller destinationer. Vi menar dock att i sammanhanget för detta projekt (Europa - Bohuslän - Strömstad) finns det redan tillräckligt många destinationer. Vi önskar endast sammanbinda dessa på ett optimalt sätt Rätt val till rätt förbindelse Det första och mest definierande val som måste fattas är valet av typ av transport. I vår studie har vi jämfört fem olika sorters landbaserade transporter i tre kategorier: Miljöpåverkan, fysiska och praktiska egenskaper. Vi har valt att jämföra i enbart väg- eller spårbunden trafik, eftersom det är svårt att relatera samma kriterier till exempelvis flyg- eller fartygstrafik. Det behöver dock påpekas att p g a egenskaper som: lägre bränsleförbrukning, högre effektivitet och större kapacitet, så är fartygstransporter alltid att föredra framför flyg. Även om det är välkänt att järnväg är en förhållandevis hållbar typ av transportmedel så får just järnväg lägst betyg i den presenterade tabellen. För förbindelser där kriterier som kapacitet, precision och effektivitet ges större betydelse skulle järnväg få ett mycket högre betyg. Transport av Gods & Människor / Maarten Hermans & Claudia Umanzor / Chalmers Tekniska Högskola / Master Program Design for Sustainable Development / Design Studio 1:B _11/20

24 Bild 5: Chiva från Colombia / Traditionellt kombinations-fördon för gods och människor

25 Den (ultra) lätta järnvägen är ett transportsystem som det just nu forskas mycket på och olika varianter har redan implementerats på flera platser. Mycket lätta, datorstyrda lågkapacitetsenheter på korta/små banor, ger hög flexibilitet med låg energiförbrukning. Tekniken används endera för masstransport i kraftigt urbaniserade områden eller för att knyta samman transporter från perifera områden till större transporter. Utöver det vanliga buss- och lastbilssystemet har vi lagt till ett femte val, ett godsoch persontransport fordon. Ett Kombinations-fordon. Man skulle kunna tänka sig detta fordon som en buss med en del för godstransport eller en lastbil med sittplatser. Exempel på detta finns redan men inte i någon större skala. Genom att kombinera flera sorters transporter i samma enhet kan man minska den totala trafiken, öka frekvensen och öka intäkter jämfört med separata eller enskilda transporter Tekniskt val: Typ av motor När man väljer transporttyp/fordon är det viktigt att samtidigt se till vilken motor den drivs av, något som inte alltid är ett självklart val. Ett tåg som drivs av elektricitet från ett att avlägset kolkraftverk kan vara mindre hållbart än en buss som drivs av biogas från ett lokalt avloppsverk. Återigen, varje kriterium borde - i en verklig beslutssituation - avvägas med en faktor som relaterar kriteriet till helheten. Vår personliga erfarenhet från undersökningen är att faktorer som effektivitet, föroreningsnivå och marknadsstabilitet är mycket viktigare än exempelvis tillgänglighet och distributionssystem, som ofta kräver mycket genomgripande och därför relativt långsamma förändringar. För tillfället kommer 95% av energin till transporter från oljebaserad energi. Med så stor dominans kan man inte vänta sig att detta nära-nog-monopol kan brytas inom en snar framtid. Om vi vill ha ett mer hållbart samhälle så kommer vi dock vara tvungna att göra just detta. Eftersom det i nuläget inte är möjligt för en Transport av Gods & Människor / Maarten Hermans & Claudia Umanzor / Chalmers Tekniska Högskola / Master Program Design for Sustainable Development / Design Studio 1:B _12/20

26 Kriterier Motor analys Elektricitet Batteri (EV) System (tåg) Förnyelsebar Icke- förnyelsebar Förnyelsebar Icke- förnyelsebar Förbränningsmotor Bensin & Naturgas Diesel Metanol (från biomassa) Bränslecell Vätgas Bensin Förnyelsebar Icke- förnyelsebar HEV Förorening 1. Källa pump inga 6 höga 2 inga 6 höga 2 låga 4 låga 4 låga 4 låga 4 inga 6 höga 2 måttliga 3 2. Pump hjul inga 6 inga 6 inga 6 inga 6 höga 2 höga 2 måttliga 3 måttliga 3 inga 6 inga 6 inga 6 Effektivitet (kg*km/drivmedel, pers km/drivmedel) Anpassad till vätgas ekonomi Marknads stabilitet (drivmedels pris/tillgänglighet) Motor pris Tillgänglighet Total assessment hög 4 hög 4 mycket hög 5 mycket hög 5 låg 2 låg 2 hög 4 hög 4 mycket hög 5 mycket hög 5 hög 4 låg 2 låg 2 måttlig 3 måttlig 3 ingen 0 ingen 0 hög 4 hög låg 2 mycket hög 5 måttlig 3 mycket hög 5 måttlig 3 måttlig 3 mycket låg 1 hög 4 mycket låg 1 mycket hög 5 måttlig 3 hög 4 mycket högt 1 mycket högt 1 högt 2 högt 2 måttligt 3 mycket lågt 5 högt 2 högt 2 mycket högt 1 mycket högt 1 måttligt 3 mycket låg 1 mycket låg 1 hög 4 hög 4 måttlig 3 mycket hög 5 mycket låg 1 mycket låg 1 mycket låg 1 mycket låg 1 låg Tabell 3: Val av motor typ.

27 småskalig användare (hushåll eller ens kommuner) att ändra sin förbrukning helt så rekommenderar vi att man använder en steg-för-steg metod för att nå målet. Att välja rätt energiform och/eller energibärare nu kan kräva stora investeringar som t o m kan ge en temporär negativ effekt om man räknar med miljöpåverkan för installation. Detta är dock acceptabelt så länge som den totala påverkan hålls inom gränser och investeringen strävar mot en mer effektiv, hållbar lösning. All litteratur är ense om att vätgasdrivna bränslecellsfordon (Fuel Cell Vehicle, FCV) är framtiden. Vätgas (H 2 ) kan produceras med i stort sett vilken energikälla som helst och har därför möjlighet att vara en verkligt ren energibärare. Teknologin har inte nått sin fulla potential ännu. Tekniken finns men produktionen av vätgas är dyr och höjningen i effektivitet ännu begränsad. Med detta i åtanke är det viktigt att valen som vi gör nu stödjer framtida system med vätgasteknologi. FCV som även har förbränningsmotorer som producerar vätgas skulle vara ett sådant steg. De har ett minskat totalt utsläpp och ger möjligheten att byta till en helt ren FCV i ett senare skede. Vätgasproduktion från förnyelsebara energikällor är möjlig men ännu relativt outvecklad och effektiviteten är fortfarande låg. Att producera vägas från icke-förnyelsebara energikällor innebär fortsatta utsläpp av koldioxid(co 2 ). Vinsten med en implementering av vätgassystem [fordon och distribution] möjliggör en renare framtid med vätgas producerad av förnyelsebara energikällor i framtiden. Hybridfordon (Hybrid Electric Vehicles, HEV) skulle kunna vara det naturliga steget mot rena elbilar. Tyvärr är batteriers energilagringskapacitet fortfarande inte tillräcklig för att göra elbilar till riktigt alternativ. Litteratur anger att en förändring inte är trolig inom en överskådlig framtid. Förbränningsmotorn är en mogen teknologi. Vi kan inte förvänta oss större förbättringar inom denna teknologi, oavsett så kommer bränslepriser fortsätta att stiga dramatiskt p g a ständigt minskande lager. Transport av Gods & Människor / Maarten Hermans & Claudia Umanzor / Chalmers Tekniska Högskola / Master Program Design for Sustainable Development / Design Studio 1:B _13/20

28 Kriterier Pris Drivmedel Biogas Biomassa Diesel Bensin Naturgas Elektricitet Vätgas (från avfall) Förnyelsebar Icke- förnyelsebar Förnyelsebar Icke- förnyelsebar 1. Nuvarande mycket lågt 5 måttligt 3 lågt 4 måttligt 3 lågt 4 högt 2 lågt 4 högt 2 måttligt 3 2. Framtida stabil 3 avtagande 4 snabbt ökande 1 snabbt ökande 1 långsamt ökande 2 sjunkande 4 långsamt ökande 2 sjunkande 4 sjunkande 4 Tillgänglighet 1. Nuvarande mycket låg 1 låg 2 mycket hög 5 mycket hög 5 måttlig 3 mycket hög 1 mycket hög 5 mycket låg 1 mycket låg 1 2. Framtida långsamt ökande 4 långsamt ökande 4 minskande 2 minskande 2 stabil 3 långsamt ökande 4 stabil 3 långsamt ökande 4 långsamt ökande 4 Energi halt hög 4 hög 4 mycket hög 5 mycket hög 5 hög 4 mycket låg 1 mycket låg 1 moderate 3 moderate 3 Förorening 1. Från avgaser höga 3 höga 2 mycket höga 1 mycket höga 1 måttliga 3 inga 6 inga 6 inga 6 inga 6 2. Från production mycket låga 5 inga 6 höga 2 höga 2 låga 4 inga 6 mycket höga 1 inga 6 mycket höga 1 Effktivitet 1. Källa pump hög 4 hög 4 hög 4 hög 4 hög 4 måttlig 3 låg 2 låg 2 låg 2 2. Pump hjul låg 2 låg 2 mycket låg 1 mycket låg 1 låg 2 mycket hög 5 mycket hög 5 hög 4 hög 4 Betyg totalt Tabell 4: Val av drivmedel, enligt hållbarhetsprinciper.

29 04.3 Tekniskt val: Typ av drivmedel Diskussionen angående drivmedel är nära knuten till valet typ av motor, men det är ändå en diskussion som bör hållas separat. Val av transporttyp och typ av motor har man ännu inte valt ett specifikt drivmedel. I planeringssammanhang skulle ett exempel på detta vara att man endast tillåter drivmedel med låga eller inga utsläpp i ett specifikt område under en viss tid. Biogas från ett lokalt avloppsverk är en småskalig energikälla. Den kan inte förse många fordon med drivmedel och släpper fortfarande ut en del avgaser men kan ändå räknas som ett grönt drivmedel. Biomassa, på samma sätt, är också ett grönt drivmedel eftersom det mesta av avgaserna tas upp igen av de växter som man i sin tur odlar för att producera bränslet. Genom att öka landanvändningen för produktion av drivmedel men minskar jordbruksareal och försvårar matproduktion. Speciellt i utvecklingsländer skulle detta bli en olöslig konflikt. Sådana faktorer måste också tas hänsyn till om vi någonsin vill nå ett verkligt hållbart samhälle. Elektricitet är i sig ett bra drivmedel i och med sin höga effektivitet, men är för tillfället inte lämplig för andra användningsområden än i nät (med kablar och ledningar). Vätgas verkar vara det enda verkliga framtidsalternativet just nu. För tillfället är vätgassystemet inte utbyggt i någon större utsträckning, men om man börjar med att implementera det i slutna lokala system. Distribution i stor skala kommer bli allt lättare och billigare med tiden. Transport av Gods & Människor / Maarten Hermans & Claudia Umanzor / Chalmers Tekniska Högskola / Master Program Design for Sustainable Development / Design Studio 1:B _14/20

30 Kustlinje Kommungräns Strömsvattnet turist färjan Huvud färjelinje Kustlinje Kommungräns Existerande järnväg Framtida järnväg till Norge Lätt-järnvägs förbindelsen Strömstad-Skee Kustlinje Kommungräns E6-Vägen 176-Vägen Mindre vägar Den nya infartsvägen Figur 2: Strömstads regionen / Vägnet Figur 3: Strömstads regionen / Spårtrafik Figur 4: Strömstads regionen / Vattentrafik

31 05. Design av trafikflöden för en ny sorts stad Vårt designarbete startade med en analysfas där vi tittade på Strömstad centrum och regionen för att bättre förstå dagens situation. Däremot gjorde vi inte en detaljerad inventering då vi föredrar att kunna föreslå en idealisk lösning, utan att fastna alltför mycket i dagens problem. Följande är de 5 områden vi fokuserat på: (Kartorna i kapitel 3 förklarar delvis våra förslag.) Regional nivå: Lokal nivå: 1. Vägnät 4. Lokalt vägnät 2. Spårtrafik (Tåg m.m) 5. Mobilitets plan 3. Vattentrafik 05.1 Strömstad, Stadsregionen För Strömstads stadsregion är transport och infrastruktur relevanta ämnen. Vi fokuserar i huvudsak på: 1. Vägnät: en inventering av artärer som E6:an, den nya infartsvägen samt de viktigaste sekundärvägarna. 2. Spårtrafik: en inventering av den existerande järnvägen [Bohusbanan], vår föreslagna spårvagn från Skee till Strömstad centrum och vår föreslagna direkt järnvägsanslutning till Oslo. 3. Vattentrafik: en inventering av båttrafik i Strömstads kommun med kustlinjen som referens. En färja för transport av gods och människor [pendlare och men framför allt turister] över Strömsvattnet från Strömstad centrum till Skee föreslås. Dessutom redovisas Kosterbåtarna och Sandhamnsfärjan. Transport av Gods & Människor / Maarten Hermans & Claudia Umanzor / Chalmers Tekniska Högskola / Master Program Design for Sustainable Development / Design Studio 1:B _15/20

32 Kustlinje Huvudvägar Gamla infartsvägen Dubbelriktad trafik Enkelriktad trafik Begränsad trafik Färjelinjer Kustlinje Huvudvägar Sekundära vägar Den nya infartsvägen Figur 5: Strömstad Centrum / Lokalt vägnät Figur 6: Strömstad Centrum / Mobilitets plan

33 05.2 Stömstad Centrum För Strömstad centrum presenterar är vägnät, kollektivtrafik och logistiksystem relevanta ämnen. Vi fokuserar i huvudsak på: 4. Lokalt vägnät: en inventering av lokalvägar. Huvudfokus: Kustlinjen, primär- och sekundärvägar och den framtida infartsvägen. 5. Mobilitetsplan: en översikt av ovanstående ämnen. Avsikten är att redovisa de inbördes relationerna mellan sakfrågor och ämnen. Se fördjupad analys i kapitel 05.3 nedan Design av ny transportplan Efter en omfattande analys av teorier, statistik och våra intryck av den rådande situationen presenterar vi här en översikt av de förändringar vi föreslår för att göra Strömstad till ett föredöme och en trendsättare vad gäller effektiva transporter - en av de viktigaste komponenterna för en hållbar utveckling. Många av dessa har berörts i tidigare kapitel. Det första och mest genomgripande förslaget är skapandet av vad vi kallar NAV. En logistiknav där järnväg, stadens infartsvägar och E6:an möts. Syftet med navet är en koncentrering av alla transporter till och från Strömstad. Genom en kombinerad transportcentral för människor och gods kan följande uppnås: 1. Minskad trafik i centrum. Tunga lastbilar, ofta halvtomma, skapar trafikproblem genom leveranser till butiker och liknande. Med vårt system skulle detta kunna rationaliseras med en omlastningscentral i anslutning till E6:an. Gods lastas över till mindre Kombinationsfordon medan den tunga trafiken fortsätter på motorvägen. Kombinations-fordon får sitt namn från att de även fungerar som kollektivtrafik för persontransport, en variant av principen bakom exempelvis Bussgods. Vinsterna är en effektivare användning av de tunga fordonen, ett bättre lokalt trafikflöde[inga stora lastbilar eller bussar] samt reducerade utsläpp i centrum. Transport av Gods & Människor / Maarten Hermans & Claudia Umanzor / Chalmers Tekniska Högskola / Master Program Design for Sustainable Development / Design Studio 1:B _16/20