En rapport till Energimarknadsinspektionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En rapport till Energimarknadsinspektionen"

Transkript

1 Insights. Delivered. Kostnadsnyttoanalys av Datahubb 30 april 2014 Proj no: Copyright 2014 Sweco Energuide AB

2 Copyright 2014 Sweco Energuide AB All rights reserved No part of this publication may be reproduced, stored in a retrieval system or transmitted in any form or by any means electronic, mechanical, photocopying, recording or otherwise without the prior written permission of Sweco Energuide AB. 30 april

3 Disclaimer While Sweco Energuide AB ( Sweco ) considers that the information and opinions given in this work are sound, all parties must rely upon their own skill and judgement when making use of it. Sweco does not make any representation or warranty, expressed or implied, as to the accuracy or completeness of the information contained in this report and assumes no responsibility for the accuracy or completeness of such information. Sweco will not assume any liability to anyone for any loss or damage arising out of the provision of this report. 30 april

4 Version and revision record Version Date Author Checked by Released by Slutlig Rose-Marie Ågren Bertil Söderqvist Erica Edfeldt Lennart Rosengren Magnus Lindén Niclas Damsgaard Niclas Damsgaard Niclas Damsgaard 30 april

5 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 8 2 Inledning/bakgrund 11 3 Metod och förutsättningar Kriterier för utvärdering av tillkommande delar i modeller Förutsättningar för analysen Regeringsuppdraget Enligt Eis rapport R2013:09 Enklare för kunden Framtidsscenario Kostnadsnyttoanalysen Modeller för jämförelse Kostnader och besparingar Kvantitativa respektive kvalitativa beräkningar Kalkylförutsättningar Avgränsningar Definition av central datahubb 18 4 De nordiska modellerna Dagens modell i Sverige Danmark och Norge Finland Samlad översikt av de nordiska modellerna 24 5 Central datahubb i Sverige Översiktligt Definition av funktioner i central datahubb Grundläggande funktioner Utvärderade tilläggsprocesser/tjänster Utvärderade tilläggstjänster om kundgränssnitt till hubb Utvärderade tilläggstjänster som inkorporeras i hubb Ytterligare funktioner 32 6 Utvecklingsbehov vid en Central Datahubb Nätägare Elhandlare En samlad faktura 34 7 Utvecklingsbehov i dagens informations-hanteringsmodell Miniminivå Nivå jämförbar med en central hubb Funktioner som svårligen kan lösas med systemutveckling april

6 7.4 Alternativa lösningar Central webportal Konkurrerande hubbar 39 8 Kostnadsnyttoanalys Kvantitativ analys Förutsättningar kvantitativ analys Engångskostnader Årliga kostnader för systemlösningar Organisationskostnader Verksamhetskostnader i nuläget Förändring av verksamhetskostnader Samlad värdering Kvalitativ analys Förutsättningar kvalitativ analys Slutkunder Energitjänsteleverantörer Berörda myndigheter Konkurrens Samlade samhällseffekter Elnätsföretag, elhandlare och balansansvariga 58 9 Samordningsvinster Flera förändringar påverkar varandra Sverige ansluter till den norska hubben direkt Operationella synergier för Svenska kraftnät Slutsatser Appendix Appendix A Kriterier för utvärdering Konkurrens Neutralitet/icke-diskriminering Effektivitet Flexibilitet Tillsynsmöjlighet Tillgänglighet av mätvärden och annan data Integritetsskydd och kontroll av mätvärden och annan data Appendix B Resultat av utvärdering av tilläggstjänster Appendix C Kalkyler Beräkningsresultat april

7 Årlig översikt Centrala kostnader Kostnader för elhandelsföretag Kostnader för Elnätsföretag april

8 Sammanfattning Energimarknadsinspektionen (Ei) har fått i uppdrag av regeringen att lämna förslag till övergripande ramverk för en modell för informationshantering, som bedöms vara mest lämplig för framtida svenska förhållanden. I uppdraget ska lämplig ansvarsfördelning mellan elmarknadens aktörer föreslås samt rekommendationer i vilken omfattning modellen bör vara reglerad. Inom ramen för detta har Sweco har fått i uppdrag av Ei att göra en kostnadsintäktsanalys av införandet av en central datahubb jämfört med en vidareutveckling av dagens alla-till-alla informationshanteringsmodell. Införandet av en central datahubb är samhällsekonomiskt motiverat Sweco s samlade bedömning är att ett införande av en central datahubb är samhällsekonomiskt motiverat. Det finns betydande osäkerheter avseende kostnadsuppskattningar för de två analyserade informationshanteringsmodellerna. Sweco har därför analyserat fall med olika bedömningar av kostnader för införande och drift av en modell med en central datahubb och en modell med en vidareutveckling av dagens alla-tillalla modell. För åtta analyserade kostnadskombinationer ger en central datahubb i genomsnitt en samhällsekonomisk vinst på ca 1,9 miljarder kronor sett över en 10-årsperiod (nuvärde). En central datahubb ger ett överskott även i det fall som innebär högst antagna kostnader för en datahubb och lägst kostnader för en vidareutveckling av dagens modell. Även om det finns betydande osäkerheter i kostnadsuppskattningarna bedömer vi därför att resultatet är relativt robust. Vidare pekar den kvalitativa analysen på ett antal, ickekvantifierade, nyttor som kan uppnås med en central datahubb. Vår analys pekar på att de största ekonomiska nyttorna uppstår hos elnätsföretagen. Vårt uppdrag har dock inte innefattat ett förslag eller analys av hur de centrala kostnaderna ska betalas. Vår förväntning är att en central datahubb, eller centrala delar i en vidareutvecklad alla-till-alla modell, kommer att vara avgiftsfinansierad. Hur avgiften utformas kan påverka fördelningen av överskottet mellan olika aktörer vid införandet av en datahubb, men påverkar inte det samlade överskottet. En datahubb ger fördelar för fortsatt marknadsintegration Enligt Sweco s bedömning ger en central datahubb potentiellt stora fördelar för en framtida nordisk (eller europeisk) slutkundmarknad, genom att hubben kan erbjuda översättning till nationella regler och format. Detta innebär att det kräver mindre anpassningar för att koppla samman nationella marknader med en hubblösning, jämfört med en utvecklad alla-till-alla lösning. Vi bedömer också att de framtida krav som kan förväntas på elmarknaden (ett antaget framtidsscenario ) möts på ett enklare och effektivare sätt med en datahubb. 30 april

9 En datahubb stöder utvecklingen av energitjänster Informationshanteringsmodellen ska möjliggöra för nya marknadsaktörer, även utanför energibranschen, att komma in på elmarknaden. Ett centralt gränssnitt förenklar tillgången på fullständiga kundmätvärden vilket energitjänsteleverantörer, efter kundernas godkännande, enklare och snabbare kan få tillgång till. Möjligheten för Sverige att ansluta sig till den norska datahubben bör utredas ytterligare Sweco bedömer att det potentiellt skulle kunna vara än mer gynnsamt ur ett kostnadsnyttoperspektiv för Sverige att ansluta till den norska hubben än att utveckla en egen lösning. Detta skulle innebära skalfördelar samt att man inte behöver bygga gränssnitt för översättning mellan norska och svenska format och regler. Det skulle därför vara av intresse att i nästa skede även se över alternativet att Sverige istället för att utveckla en egen datahubbslösning ansluter sig till den norska, samt att analysera eventuella skillnader i Business Requirement Specifications (BRS:er) mellan Sverige och Norge. Om länderna kan bli eniga om gemensamma BRSer möjliggörs att enkelt komma överens om gemensamma lösningar. Svenska kraftnät bör få i uppdrag att äga och förvalta en central datahubbslösning Under förutsättning att beslut fattas om att införa en central datahubb finns det, enligt Sweco s bedömning, stora fördelar med att Svenska Kraftnät får i uppdrag av regeringen att äga och förvalta en central datahubbslösning. De viktigaste argumenten för detta är: Svenska kraftnät har unika möjligheter att samordna operationaliseringen/ införandet av beslutade parallellt pågående förändringar på den svenska och nordiska elmarknaden. Ett flertal operationella synergier finns genom goda möjligheter att dra nytta av Svenska kraftnäts kunskap, erfarenhet och etablerade kontaktytor i Norden. Oavsett om Sverige utvecklar en egen central datahubbslösning eller om en anslutning görs till den norska hubben är Sweco s rekommendation att Svenska kraftnät har en central roll. Viktigt med en fortsatt och närmare dialog med branschen Att ett införande av en central datahubb i Sverige ska falla väl ut kräver att aktörerna på elmarknaden samarbetar med varandra. Vi vill dock också peka på att det finns olika uppfattningar i branschen avseende lösningar, såväl vad gäller mer övergripande modeller som tekniska lösningar. Det är därför viktigt med en närmare och fortsatt dialog med branschen. Från ett antal aktörer framförs ståndpunkten att en central datahubbslösning är otidsenlig och att utvecklingen går mot mer decentraliserade lösningar. Det kan naturligtvis inte uteslutas att utvecklingen på längre sikt går i en sådan riktning, men enligt Sweco s bedömning är sådana decentraliserade lösningar med samma funktionalitet som en central datahubb relativt oprövade. 30 april

10 Det finns också viktiga skillnader mellan situationen i Sverige respektive övriga Norden. Exempelvis finns AMR redan utrullat i Sverige, vilket innebär att all fakturering i normalfallet baseras på avläst förbrukning. Det har resulterat i kraftigt reducerad belastning på kundsservice-organisationerna med betydligt färre frågor från kunderna. En betydande rationalisering har därmed redan genomförts, som nu i Norge och Danmark tas samtidigt med införandet av centrala hubblösningar. Ett antal tjänsteleverantörer i Sverige har också investerat i olika lösningar med utgångspunkt i dagens informationshanteringsmodell. Dessa investeringar skulle till stora delar vara förlorade vid en övergång till en central datahubbslösning. Genom att analysera ett antal olika fall med olika kostnadsantaganden har vi tagit viss höjd för detta. 30 april

11 2 Inledning/bakgrund Energimarknadsinspektionen (Ei) har fått i uppdrag av regeringen att lämna förslag till övergripande ramverk för en modell för informationshantering, som bedöms vara mest lämplig för framtida svenska förhållanden. I uppdraget ska lämplig ansvarsfördelning mellan elmarknadens aktörer föreslås samt rekommendationer i vilken omfattning modellen bör vara reglerad. Med stöd i bedömningar som Ei gjort tidigare (Enklare för kunden förslag som ökar förutsättningarna för en nordisk slutkundsmarknad (Ei R2013:09) och uppdraget från regeringen har projektet avgränsats till att utreda en centraliserad informationshanteringsmodell. Vidare har Ei tillsammans med övriga nordiska reglerare inom ramen för det nordiska samarbetsorganet Nordic Energy Regulators (NordREG) konstaterat att en nordisk harmonisering främjas om flera länder väljer samma eller väldigt lika modeller för informationsutbyte. Det innebär även att ansvarsförhållandet i relation till informationshantering bör utformas på ett likartat sätt i flera länder. Vidare konstaterar NordREG att det är av yttersta vikt att nätägare agerar på ett neutralt sätt gentemot samtliga aktörer på den konkurrensutsatta marknaden för att en elhandlarcentrisk modell ska bli framgångsrik. NordREG har även konstaterat att en central datahubb erbjuder goda möjligheter till väl fungerande lösningar vad gäller frågan om nätägarneutralitet. När regeringen nu uppdragit åt Ei att föreslå en central modell för informationshantering är det utifrån ovan fört resonemang och utifrån Ei:s tidigare arbete, såväl nationellt som internationellt, rimligt att utgå ifrån de informationshanteringsmodeller som etablerats och för närvarande utarbetas i Norden. Som en del i Ei:s projekt ska en kostnads- och nyttoanalys av att införa en central datahubb i Sverige genomföras. Ei har gett Sweco i uppdrag att genomföra kostnads- och nyttoanalysen. Denna rapport beskriver genomförande och resultat av kostnads- och nyttoanalysen. 30 april

12 3 Metod och förutsättningar Kostnads-nyttoanalysen har genomförts under en kort tidsperiod. Ett uppstartsmöte mellan Ei och Sweco hölls den 17 mars och slutlig rapport levererades 30 april. Analysen har genomförts i ett antal steg och den övergripande genomförandeprocessen för kostnads-nyttoanalysen illustreras i Figur 1 nedan. Den korta tiden för genomförande har inneburit begränsningar i möjligheter att exempelvis samla in data. Dataunderlaget bygger dels på tidigare utredningar och faktaunderlag. Vi har även tagit del av kostnads-nyttoanalyser genomförda för den norska datahubben, även om det inte är möjligt att direkt föra över resultaten från den analysen till svenska förhållanden. Ei har även konsulterat branschen och intressenter via en enkät. Slutligen har Sweco genomfört ett antal intervjuer med energiföretag (elhandelsföretagen och elnätsföretagen av varierande storlek) och systemleverantörer. Som en del av uppdraget har vi vidare, på en översiktlig nivå, definierat och beskrivit en ny modell i form av en central datahubb samt utvecklingsbehov för den nuvarande modellen för att på ett rimligt sätt möta framtida krav. Kostnads-nyttoanalysen har genomförts kvantitativt för de delar där det varit möjligt att kvantitativt uppskatta kostnader och nyttor. I tillägg till detta diskuteras ett antal ytterligare kostnader/nyttor i kvalitativa termer. Figur 1. Genomförande av analysen Källa: Sweco 30 april

13 3.1 Kriterier för utvärdering av tillkommande delar i modeller Som en utgångspunkt för vår analys har Ei definierat ett antal kriterier för bedömning av vilka tillkommande delar i modellerna som är lämpliga. Dessa kriterier har varit: Konkurrens Neutralitet/icke-diskriminering Effektivitet Flexibilitet Tillsynsmöjlighet Tillgänglighet av mätvärden och annan data Integritetsskydd och kontroll av mätvärden och annan data En utvecklad beskrivning av respektive kriterium redovisas i Appendix A. Utöver dessa kriterier är det en utgångspunkt i bedömningen att framtidsscenariot som redovisas i 3.3 genomförs. 3.2 Förutsättningar för analysen Regeringsuppdraget Med stöd i bedömningar som Ei gjort tidigare 1 och uppdraget från regeringen har projektet avgränsats till att utreda en centraliserad informationshanteringsmodell. Vidare har Ei tillsammans med övriga nordiska reglerare inom ramen för det nordiska samarbetsorganet Nordic Energy Regulators (NordREG) konstaterat att en nordisk harmonisering främjas om flera länder väljer samma eller väldigt lika modeller för informationsutbyte. Det innebär även att ansvarsförhållandet i relation till informationshantering bör utformas på ett likartat sätt i flera länder. Vidare konstaterar NordREG att det är av yttersta vikt att nätägare agerar på ett neutralt sätt gentemot samtliga aktörer på den konkurrensutsatta marknaden för att en elhandlarcentrisk modell ska bli framgångsrik. NordREG har även konstaterat att en central datahubb erbjuder goda möjligheter till väl fungerande lösningar vad gäller frågan om nätägarneutralitet. 2 När regeringen nu uppdragit åt Ei att föreslå en central modell för informationshantering är det utifrån ovan fört resonemang och utifrån Ei:s tidigare arbete, såväl nationellt som internationellt, rimligt att utgå ifrån de informationshanteringsmodeller som etablerats och för närvarande utarbetas i Norden. 1 Enklare för kunden förslag som ökar förutsättningarna för en nordisk slutkundsmarknad (Ei R2013:09). 2 High level suggestions for common Nordic processes for information exchange obstacles and possibilities (NordREG report 1/2012) samt Nordic harmonisation of universal service obligations (NordREG report 3/2013). 30 april

14 3.2.2 Enligt Eis rapport R2013:09 Enklare för kunden Ei har i rapporten Enklare för kunden (R2013:09) lämnat ett förslag för utformning och ansvarsfördelning på slutkundmarknaden. Dessa förslag har varit en utgångspunkt för den vidare analysen inom ramen för detta uppdrag. En elhandlarcentrisk modell kommer att appliceras i framtiden De nordiska tillsynsmyndigheterna, NordREG (Nordic Energy Regulators), rekommenderar en elhandlarcentrisk modell 3, vilket innebär att elkunden främst ska ha kontakt med elhandlaren och endast i vissa särskilda fall med nätägaren. Kunden kommer även fortsättningsvis att ha elnäts- respektive elhandelsavtal Idag har elkunden ett avtal med en nätägare och ett avtal med en elhandlare. Ei har i rapporten R2013:9 haft ansatsen att elkunden även fortsättningsvis kommer att ha ett avtal med nätägaren och ett avtal med elhandlaren. Nätägarens kundkontakter minskas NordREG har rekommenderat att nätägaren, även i en elhandlarcentrisk modell, ska ta hand om vissa frågor från kunderna. Nätägaren ska ha fortsatt ansvar för avbrottsinformation och avbrottsersättning samt bestämmelser om anvisad elhandlare. Samfakturering föreslås En obligatorisk samfakturering utförs av elhandlaren. Elhandlaren agerar då ombud för nätägaren och fakturerar kunden både för elhandel och för nät. Av fakturan ska det framgå vad som avser kostnaden för nät respektive elhandel. Ei ska få meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska ingå i fakturan. Elhandlaren har fortsatt ansvar för byten och flytt Ei:s förslag om den elhandelscentriska modellen innebär att elhandlaren även fortsatt ansvarar för att ett byte av elhandlare genomförs. Ei föreslår däremot att elhandlaren ska få en ny roll när kunden flyttar in eller ut, dvs. för flyttprocessen. Den nya rollen innebär enligt förslaget att kunden endast kontaktar sin elhandlare vid en flytt och att elhandlaren i sin tur kontaktar de aktörer som behöver kontaktas dvs. vid inflyttning kontaktas den nya nätägaren och vid utflyttning den befintliga nätägaren samt i tillämpliga fall även kundens befintlige elhandlare. Ei ska få meddela närmare föreskrifter om meddelandet/anmälan från elhandlaren till nätägaren vid utflyttning samt vid inflyttning. Processer för kreditriskhantering föreslås För att samfaktureringen ska fungera måste nätägaren lämna underlag för fakturering till elhandlaren. Ei föreslår att detta ska ske månadsvis, senast den femte dagen varje månad och att Ei ska få meddela närmare föreskrifter om vad som ska ingå i faktureringsunderlaget. 3 NordREG, Report 7/2010, Implementation Plan for a Common Nordic Retail Market 30 april

15 När elhandlaren får ansvaret för att fakturera såväl elhandelskostnader som nätkostnader uppkommer kreditrisker som måste hanteras. En elhandlare gör normalt en bedömning av kreditvärdigheten hos den kund denne sluter avtal med. Elhandlaren har också kontroll över hela faktureringsprocessen inklusive kravhanteringen. Ei föreslår därför att elhandlaren ska stå risken för de fall då kunden inte betalar. Ei föreslår att elhandlaren ska betala nätkoncessionshavaren oavsett om kunden betalar eller inte och att detta ska ske senast 45 dagar efter det att nätägaren lämnat faktureringsunderlag till elhandlaren. I vissa fall kommer nätkoncessionshavaren enligt Ei:s förslag att ha rätt att begära en säkerhet från en elhandlare. Det gäller sådana fall där det finns anledning att tro att elhandlaren inte kommer att fullgöra sin betalningsskyldighet gentemot nätägaren. Ei ska få meddela närmare föreskrifter om vad som avses med samt under vilka omständigheter godtagbar säkerhet får krävas av elhandlaren. Elhandlarens rätt att leverera el upphör Om elhandlaren ges en rätt att samfakturera kostnaden för både nät- och elhandel kan det uppstå situationer där en elhandlare inte betalar nätägaren. Eftersom nätägaren har en intäktsram skulle nätägaren, vid eventuella kundförluster, kunna komma att höja avgiften för överföringen i elnätet för övriga kunder så länge som detta ryms inom den givna intäktsramen. För att undvika detta och för att garantera nätägarens rätt till betalning föreslår Ei att en elhandlare som inte betalar kostnaden för elnätet i en uttagspunkt ska kunna stängas av från att leverera el i den uttagspunkten. Innan detta sker ska elhandlaren enligt förslaget få möjlighet till rättelse men sker inte detta upphör elhandlarens rätt att leverera el i den uttagspunkt som den utestående fordran rör. Kunden till en sådana avstängd elhandlare får enligt Ei:s förslag möjlighet att inom en viss tid välja en annan elhandlare. Den kund som inte väljer en elhandlare kommer att anvisas en elhandlare av sin nätägare. Inget införande av en obligatorisk finansiell säkerhet för elhandlare Ei har analyserat behovet av att införa ytterligare krav på de elhandlare som är aktiva på den svenska elmarknaden. Det skulle kunna vara finansiella krav som syftar till att minska nätägarens kreditrisk. Ei anser dock att en obligatorisk försäkring eller finansiell säkerhet för alla elhandlare som agerar på den svenska elmarknaden skulle orsaka kunderna omotiverade kostnader och att detta kan skapa inträdesbarriärer som kan påverka konkurrensen negativt. Ei föreslår därför inte införandet av en obligatorisk finansiell säkerhet för elhandlare. Valuta och språk bedöms ej kritiska Valuta och språk är inte utpekade av NordREG som kritiska frågor för en nordisk slutkundsmarknad. Det bedöms därför lämpligt att avgränsa att detta ej utreds ytterligare i detta skede. 30 april

16 3.3 Framtidsscenario En modell för informationshantering inom elmarknaden i Sverige måste kunna hantera framtida krav. Ei har definierat ett antal krav utifrån ett framtidsscenario. Sweco har delat in dessa krav i tre olika grupper, utifrån mer grundläggande drivkrafter. För det första finns det ett antal beslutade eller föreslagna förändringar i regelverk och lagar. För det andra ställs ett antal krav för att förbättra elmarknadens funktionssätt, exempelvis mer kundvänliga processer. För det tredje finns ett antal krav som förväntas komma av omvärldsutvecklingen. Bland annat kan efterfrågan/behovet av energitjänster och efterfrågerespons öka i framtiden och utformningen av informationshanteringssystemet bör då facilitera en sådan utveckling. I tillägg finns en allmän trend kring ökade krav på skydd för den personliga integriteten i förhållande till en ökande mängd data. Tabell 1. Krav på framtida informationshanteringsmodell Drivkraft Krav Beslut om förändringar i regelverk & lagar Leverantörscentrisk modell Samlad faktura till kund Samlad nordisk balansavräkning (NBS) Ökade krav på åtskillnad mellan nätägare och konkurrensutsatt verksamhet Ökade krav på rapportering av produktion Krav som är möjliga att ställa för en väl fungerande elmarknad Krav på mer kundvänliga/ enkla processer Ökade krav på tillgänglighet aktörer och system Krav på enklare och snabbare övervakning av marknaden Krav på höjd kvalitet i informationshanteringen Ökade krav på ickediskriminerande beteende Omvärlds utveckling Ökad efterfrågan på energitjänster som bl a kommer av energieffektiviseringsdirektivet och att möjligheten kommer att finnas Ökade krav på informationsintegritet allmän trend Demand respons, smart grid, dyl 30 april

17 3.4 Kostnadsnyttoanalysen Modeller för jämförelse Kostnadsjämförelsen har gjorts mellan två olika framtida informationshanteringsmodeller, dvs. analysen är inte en direkt jämförelse med dagens situation. Kostnadsjämförelse mellan två olika framtida modeller: central datahubb eller utvecklad version av dagens (alla-till-alla)-modell Den utvecklade versionen av dagens alla-till-alla modell kan antingen göras som en minimiutveckling eller som en utveckling som i så hög grad som bedöms rimligt motsvarar funktionaliteten hos en central datahubb. Beroende på vilket alternativ som väljs så är grundinvesteringen och de årliga kostnaderna olika. Utgångspunkten i denna analys har varit att båda modellerna i allt väsentligt ska svara upp mot samma kravbild, vilket har inneburit att funktionaliteten i de två modellerna bör vara likartad Kostnader och besparingar Kostnader delas upp i grundinvesteringskostnader och årliga kostnader De kostnadsbärande aktiviteterna är grupperade till några aktivitetsgrupper. För dessa aktivitetsgrupper har kvantitativa kostnadsuppskattningar gjorts i största möjliga utsträckning. Dessa baseras på erfarenheter ifrån Norge och Danmark anpassat för att passa svenska förhållanden och den svenska marknaden samt Sweco s interna kunskap, vissa erfarenheter från EMIX och intervjuer med valda aktörer på marknaden. Utifrån dessa fås de uppskattade kostnadsökningar och kostnadsminskningar (per aktivitetskategori och totalt) för de olika intressenterna Kvantitativa respektive kvalitativa beräkningar De intressenter vars kostnader (och nyttor) som uppskattas kvantitativt är elnätsägare, elhandlare och centralt (med centralt avses de kostnader och nyttor som inte uppstår för enskilda befintliga aktörer utan som uppkommer centralt för samordningen av elmarknadens informationshantering). Konkurrenseffekter och upplevd kundnytta, samt påverkan för elkunder, energitjänsteleverantörer och berörda myndigheter behandlas kvalitativt. Utöver den kvantitativa analysen görs även en bredare samhällsekonomisk kvalitativ bedömning Kalkylförutsättningar Analysen har gjorts för en tidsperiod om 10 år. Vi har en antagen grundinvestering hos den centrala aktören, nätägare och elleverantörer. Dessa investeringar sker innan den nya modellen har tagits i drift. Därefter uppstår löpande kostnader för de olika modellerna. Under de första åren förväntas aktörerna att ha högre organisations-, system- och omställningskostnader som därefter avtar. Detta fångar också upp eventuella justeringar och anpassningar som initial kan förväntas för ett nytt IT-system. 30 april

18 De kostnadsflöden som uppstår för de två alternativa informationshanteringsmodellerna har diskonterats till ett nuvärde. Vi har valt att diskontera för två olika antagna räntenivåer. Det ena alternativet har varit en real ränta på 5,2 procent, vilket motsvarar den WACC 4 som Ei anser ska användas i intäktsregleringen för elnätsbolag under den innevarande regleringsperioden. Det andra alternativet har 10 procent, för det fall investeringen i en hubb skulle ses som ett betydligt mer riskfyllt projekt. 3.5 Avgränsningar Den analyserade modellen ska beskrivas på övergripande nivå, vilket innebär att den inte ska innehålla detaljerade tekniska beskrivningar eller lösningar. Analys av behov av förändringar i lagar och regelverk har inte ingått i uppdraget. 3.6 Definition av central datahubb Den definition av datahubb som används i denna kostnadsnyttoanalys är följande: En datahubb är en informationshanteringsmodell som bygger på att de data som ska utbytas mellan marknadens aktörer samlas i en central databas. Ansvaret för data i den centrala databasen fördelas på ett entydigt sätt mellan aktörerna. Nätägarna ansvarar för att definiera alla mätpunkter med anläggnings-id och övriga grunddata. Elhandlare ansvarar för att registrera och uppdatera data kring kunder i respektive mätpunkt, och vilka som är leverantörer respektive balansansvariga för kundens förbrukning eller produktion. Nätägarna levererar alla mätvärden som behövs för fakturering, balansavräkning, mm till den centrala databasen. Datahubben levererar/möjliggör hämtning av mätvärden för fakturering till den aktuella leverantören. Mätvärden kan också levereras till/hämtas av slutkunden eller dennes ombud (ex energitjänstleverantörer). Vidare kan datahubben utföra nätavräkningen för alla nätområden och leverera resultatet till den ansvarige för balansavräkning. En datahubb tillåter en tidsmässig frikoppling mellan rapportering och mottagande av data. Med detta menas exempelvis att elnätsbolag kan rapportera in mätvärden till datahubben som elhandlarna kan hämta senare i tiden. En datahubb kan således möjliggöra en tidsmässig frikoppling mellan när olika aktörer/aktörstyper genomför beslutade förändringar genom att erbjuda övergångslösningar för meddelandehanteringen. Skilda kommunikationsgränssnitt kan tillämpas för nätägare och elhandlare. Ändrade kommunikationsbehov för elhandel kräver därför inte nödvändigtvis en förändring för nätägare. 4 Den lägsta avkastning som kan tolereras för att klara långivarens räntekrav (och då det rör sig om vinstdrivande verksamhet även ägarnas utdelningskrav) 30 april

19 4 De nordiska modellerna 4.1 Dagens modell i Sverige Idag är informationshanteringen inom elmarknaden uppbyggd kring en lösning där alla kommunicerar med alla. Systemet kallas för EDIEL och baseras på meddelanden som följer EDIFACT-standard. Kommunikationen sker med SMTP-protokoll från aktör till aktör, dvs. vanliga mail. Vissa aktörer använder tjänsteleverantörer som samlar trafiken eller utför vissa tjänster, som t ex nätavräkning. Exempel på sådana tjänsteleverantörer är Tieto och Rejlers Energitjänster. Informationen flyter mellan aktörerna och lagras lokalt hos den part som behöver informationen i sin verksamhet. Originaldata lagras dock till allra största delen hos nätägarna, som därmed är den auktoritära källan till all information som behöver utbytas mellan parterna för att kunna utföra elmarknadens processer. I dagens modell är alltså alla data spridda på alla nätägares olika system, dvs. på ca 150 installationer. Lokalt återfinns bara data som avser kunder, anläggningar och mätvärden inom nätägarens nätområde. Elhandlare som bedriver verksamhet över hela landet har därför 150 olika motparter att kommunicera med för att hantera sina kunder. På motsvarande sätt har de flesta nätägarna ett stort antal elhandlare och balansansvariga som de ska leverera mätvärden till. Figur 2. En informationsmodell baserad på alla-till-alla-kommunikation Kund A T1 K B GodEl T2 A Tekniska Verken C T3 B Mätvärden D T4 E Grunddata E C4 Energi C1 G Strukturdata Kund Elhandlare Informationsutbyte Nätägare Mätpunkt F Ö1 F Öresundskraft Vattenfall G Ö2 L Leverantörsbyten H V1 H In- & Utflyttningar I V2 C J Vattenfall V3 D Kraftringen K V4 I L Lule Energi V5 J fler fler Baserat på EDIEL-standard Aktörerna måste ha datasystem som talar samma språk fler fler fler Källa: Sweco 30 april

20 Detta innebär att ett leverantörsbyte startar med att elhandlaren sänder meddelande till nätägaren att han ingått avtal med en kund om leverans av el. Nätägaren kontrollerar data (anläggnings-id mm), och om de är korrekta sänder nätägaren ett meddelande tillbaka att bytet är registrerat. Detta meddelande innehåller också vissa grunddata om kundens anläggning, namn och adress, uppgifter om mätare, avräkningsmetod, rapporteringsfrekvens, mm. Samtidigt skickas ett meddelande till den gamla leverantören att hans leverans upphör. Motsvarande gäller även när en kund flyttar. Nätägaren har idag huvudansvaret för att hantera flyttärenden. Kunden som ska flytta kontaktar därför nätbolaget som registrerar flytten. Den kan avse enbart utflyttning eller inflyttning om kunden flyttar från/till nätägarens nätområde. I många fall sker dock flytten inom samma nätområde vilket innebär att man normalt hanterar både utflytt och inflytt vid samma tillfälle. Här skickar nätägaren ett meddelande till elhandlaren att kunden flyttar ut, vilket också normalt innebär att elavtalet upphör. Om kunden tecknar nytt elavtal i samband med inflyttning innebär det ett meddelande från elhandlaren att han kommer att starta upp leverans till den aktuella anläggningen från flyttdatumet. Detta meddelande ska kontrolleras och besvaras av nätägaren på samma sätt som vid ett leverantörsbyte. Om kunden inte tecknar nytt elavtal före flyttdatum övergår leveransen till anvisningsleverantör. Nätägaren skickar då meddelande till anvisningsleverantören att han fått en ny kund. Meddelandet är i princip samma som till övriga leverantörer med den skillnaden att det inte föregåtts av något inkommande meddelande från leverantör. Vid alla dessa händelser krävs även att nätägaren sänder mätarställning vid skiftesdatum till elhandlaren. I praktiken är verkligheten inte så strömlinjeformad att allt flyter perfekt. Kunden ångrar leverantörsbytet, eller han ändrar sig om vilket datum flytten ska ske. Ibland ångras hela flytten. Det här är exempel på situationer som komplicerar informationsflödet när man tvingas backa och återta information mellan flera parter. Det leder ganska ofta till att det blir fel, och skapar en hel del manuellt arbete. Det finns även andra händelser som medför meddelandeutväxling mellan nätägare och elhandlare, exempelvis: Mätarbyten Ändringar i anläggningsdata Kund avlider Elhandlaren byter balansansvarig Elhandlaren häver avtal Den största delen av meddelandeflödet utgörs av mätvärden för enskilda mätpunkter som sänds från nätägaren till elhandlaren för att denne ska kunna fakturera slutkunden. För timavräknade mätpunkter sänds detta normalt varje dygn, medan det för schablonavräknade sänds en gång per månad. 30 april

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell Enkelhet för kunden Elhandlarcentrisk modell I Sverige och i Norden har kunden en relation med elnätsföretaget och en med elhandelsföretaget. I vissa andra europeiska länder (Tyskland, Frankrike och England)

Läs mer

En kontakt och en faktura

En kontakt och en faktura En kontakt och en faktura Övergripande Inledningsvis vill Oberoende Elhandlare (OE) framhålla att vi länge verkat för en gemensam nordisk slutkundsmarknad och stöder NordREGs förslag att införa en supplier

Läs mer

Genomförande av en nordisk slutkundsmarknad

Genomförande av en nordisk slutkundsmarknad Genomförande av en nordisk slutkundsmarknad Referensgruppsmöte, 4 mars 2013 Referensgruppsmöte 2013-03-04 Upplägg Status projektet Status NordREG Samfakturering Scenario 1 och scenario 2 Informationshantering,

Läs mer

Nordisk balansavräkning - NBS. NBS informationsdag Arlanda 2015-04-23 Robert Thelander robert.thelander@svk.se 010-475 86 71

Nordisk balansavräkning - NBS. NBS informationsdag Arlanda 2015-04-23 Robert Thelander robert.thelander@svk.se 010-475 86 71 Nordisk balansavräkning - NBS NBS informationsdag Arlanda 2015-04-23 Robert Thelander robert.thelander@svk.se 010-475 86 71 2 Agenda Bakgrund och NBS modellen Tidplan för det kommande året Tillgänglig

Läs mer

Ei R2014:16. Informationshanteringsmodell på den framtida svenska elmarknaden

Ei R2014:16. Informationshanteringsmodell på den framtida svenska elmarknaden Ei R2014:16 Informationshanteringsmodell på den framtida svenska elmarknaden Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:16 Författare: Daniel Norstedt, Marielle

Läs mer

Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige.

Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige. 2013-03-26 Energimarknadsinspektionen Marielle Liikanen Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige. Oberoende Elhandlare

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER 1 2014-02-20 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER Elmarknadsutveckling rekommenderar att bilateral efterkorrigering av tim- och schablonavräknade

Läs mer

Marknadsavdelningen 2015-06-23

Marknadsavdelningen 2015-06-23 SvK4000, v3.3, 2014-03-26 Marknadsavdelningen 2015-06-23 Parallelldrift vid införandet av Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0 Detta dokument beskriver hur den parallelldrift som Svenska kraftnät kommer

Läs mer

Elhandlarcentrisk flyttprocess en kostnadsnyttoanalys

Elhandlarcentrisk flyttprocess en kostnadsnyttoanalys Ei R2015:05 Elhandlarcentrisk flyttprocess en kostnadsnyttoanalys Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna. Tel 016-16 27 00. www.ei.se Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER 1 (9) 2011-09-16 Rev. 12 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER Svensk Energi rekommenderar att nätägare utför bilateral efterkorrigering av tim- och schablonleveranser

Läs mer

Ei R2013:09. Enklare för kunden. förslag som ökar förutsättningarna för en nordisk slutkundsmarknad

Ei R2013:09. Enklare för kunden. förslag som ökar förutsättningarna för en nordisk slutkundsmarknad Ei R2013:09 Enklare för kunden förslag som ökar förutsättningarna för en nordisk slutkundsmarknad Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2013:09 Författare: Marielle

Läs mer

Framtida modell för informationsutbyte och behov av centraliserad mätvärdeshantering. En rapport till Energimarknadsinspektionen 2012-10-02

Framtida modell för informationsutbyte och behov av centraliserad mätvärdeshantering. En rapport till Energimarknadsinspektionen 2012-10-02 Framtida modell för informationsutbyte och behov av centraliserad mätvärdeshantering En rapport till Energimarknadsinspektionen 2012-10-02 Disclaimer Även om Sweco Energuide AB ("Sweco") anser att den

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om mätning, beräkning och rapportering av överförd el; Utkom

Läs mer

Nordisk balansavräkning NBS. Ediel och avräkningskonferensen 2015 2015-10-15 Robert Thelander robert.thelander@svk.

Nordisk balansavräkning NBS. Ediel och avräkningskonferensen 2015 2015-10-15 Robert Thelander robert.thelander@svk. Nordisk balansavräkning NBS Ediel och avräkningskonferensen 2015 2015-10-15 Robert Thelander robert.thelander@svk.se 010 475 86 71 2 Agenda Bakgrund och NBS-modellen Tidplan för det kommande året Tillgänglig

Läs mer

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme

Läs mer

Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2011:3) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el

Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2011:3) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2011:3) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om mätning, beräkning och rapportering av överförd el; beslutade den 8 september. EIFS :3 Energimarknadsinspektionen

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

Nordisk balansavräkning NBS. Ediel och avräkningskonferensen - 2015 2015-10-15 Robert Thelander robert.thelander@svk.

Nordisk balansavräkning NBS. Ediel och avräkningskonferensen - 2015 2015-10-15 Robert Thelander robert.thelander@svk. Nordisk balansavräkning NBS Ediel och avräkningskonferensen - 2015 2015-10-15 Robert Thelander robert.thelander@svk.se 010 475 86 71 2 Agenda Tidplanen i detalj Regelförändringar Förtydliganden kring NBS-modellen

Läs mer

NBS Nordic Balance Settlement

NBS Nordic Balance Settlement NBS Nordic Balance Settlement Edielkonferensen Mats Elmér 2014-10-15 Innehåll 1. Bakgrund 2. Handboken 3. Avtalsstruktur 4. Säkerheter 5. Fakturering 6. Nyckeltal 7. Messaging Service 8. Online Service

Läs mer

Nordisk marknad. Tommy Palm Rejlers Energitjänster AB

Nordisk marknad. Tommy Palm Rejlers Energitjänster AB Nordisk marknad Tommy Palm Rejlers Energitjänster AB Presentation av Rejlers Energitjänster AB samt Rejlers förslag till lösning med certifierade Service Providers Till er tjänst Nordisk kunskapskoncern

Läs mer

Informationsplikt till konsument

Informationsplikt till konsument Informationsplikt till konsument Informationsskyldighet för elhandelföretag Informationsskyldighet vid upphörande av avtal 8 kap. 5 En elleverantör som levererar el till en elanvändare i en viss uttagspunkt

Läs mer

DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN

DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN ÅLANDS AVRÄKNINGS- OCH LEVERANTÖRSBYTESPROCESS DEL 1 LAGSTIFTNINGSDELEN 1.1 Utgångspunkt Avsikten är att inga nya investeringar i programvara för avräkning behövs och systemet skall vara enkelt att hantera

Läs mer

Nätägaren. Äger och sköter driften av naturgasnätet. Ansvarar för att gasen överförs till kunden Arbetar för expansion av naturgasnätet.

Nätägaren. Äger och sköter driften av naturgasnätet. Ansvarar för att gasen överförs till kunden Arbetar för expansion av naturgasnätet. Nätägaren Äger och sköter driften av naturgasnätet. Ansvarar för att gasen överförs till kunden Arbetar för expansion av naturgasnätet. Ansvarar för mätning, avläsning, rapportering av överförd gas i inmatnings-

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Nordic Balance Settlement (NBS) Ediel- och avräkningskonferensen 2012-10-17 Mats Elmér

Nordic Balance Settlement (NBS) Ediel- och avräkningskonferensen 2012-10-17 Mats Elmér Nordic Balance Settlement (NBS) Ediel- och avräkningskonferensen 2012-10-17 Mats Elmér Agenda Vad är NBS? Större förändringar mellan nuvarande och framtida modell Projektstatus Framtida arbete October

Läs mer

En svensk tjänstehubb Dialogmöte 10 november 2015. Erik Forsén, Projektledare

En svensk tjänstehubb Dialogmöte 10 november 2015. Erik Forsén, Projektledare En svensk tjänstehubb Dialogmöte 10 november 2015 Erik Forsén, Projektledare En svensk tjänstehubb > Kort om uppdraget En konkurrensneutral tjänstehubb som stödjer elmarknadens processer, underlättar rapporteringen

Läs mer

Energimarknadsinspektionens rapport Enklare för kunden förslag som ökar förutsättningarna för en nordisk slutkundsmarknad (El R2013:09)

Energimarknadsinspektionens rapport Enklare för kunden förslag som ökar förutsättningarna för en nordisk slutkundsmarknad (El R2013:09) SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Handel & Försäljning Gunilla Stawström 08-677 2665 gunilla.stawstrom@svenskenergi.se YTTRANDE 1 (13) Datum Beteckning 2013-09-23 044/2013 Näringsdepartementet

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Ei R2012:12. Vägval för en utvecklad marknad för mätning och rapportering av el

Ei R2012:12. Vägval för en utvecklad marknad för mätning och rapportering av el Ei R2012:12 Vägval för en utvecklad marknad för mätning och rapportering av el Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna EnergimarknadsinspektionenR2012:12 Författare: Jens Lundgren, Therese

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0-2015-06-15

Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0-2015-06-15 Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0-2015-06-15 Ordlistan omfattar de mest frekvent förekommande termerna i NBS och tillhandahåller en översättning av dessa till svensk terminologi Ordlista Nordisk

Läs mer

Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden

Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden MISSIV Datum 2006-06-22 Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till utformning av funktion med anvisad gasleverantör för den svenska naturgasmarknaden Affärsverket svenska

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1. Inledande bestämmelser 1.1 Dessa

Läs mer

Oberoende Elhandlare för en fungerande elmarknad

Oberoende Elhandlare för en fungerande elmarknad Oberoende Elhandlare för en fungerande elmarknad Prioriterade frågor 2014-2015 Medlemsdiskussion på årsmötet den 12 maj 2014 och beslutade på styrelsemötet den 10 juni 2014 Maj 2014 Innehåll Förord.......3

Läs mer

Problemställning matchning användning-produktion

Problemställning matchning användning-produktion Bengt Stridh, Malmö 2011-01-18 Ekonomi för inmatning av solel till nätet - möjligheter och hinder Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier Problemställning matchning användning-produktion

Läs mer

EL 2009 N 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET

EL 2009 N 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET EL 2009 N 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1. Inledande bestämmelser

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Vägledning om information vid anvisningsavtal och annat leveransskyldighetsavtal m m

Vägledning om information vid anvisningsavtal och annat leveransskyldighetsavtal m m SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Juridik Louise Marcelius 08-6772827, 0701644421 louise.marcelius@svenskenergi.se Datum 2014-04-23 1 (5) Vägledning om information vid anvisningsavtal

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Din kontakt med elföretagen

Din kontakt med elföretagen Din kontakt med elföretagen sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om mätning, beräkning och rapportering av överförd el; SFS 1999:716 Utkom från trycket den 20 juli 1999 utfärdad den 8 juli 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i ellagen (1997:857); SFS 1999:770 Utkom från trycket den 26 oktober 1999 utfärdad den 14 oktober 1999. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs i fråga om ellagen

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1. Inledande bestämmelser 1.1 Dessa

Läs mer

Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning

Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Utgåva 10B rev 2 2011-02-01 Innehållsförteckning ÄNDRINGAR I NYA UTGÅVAN 9 1 INTRODUKTION TILL HANDBOKEN 21 1.1 VAD ÄR

Läs mer

Uppföljning av timmätningsreformen

Uppföljning av timmätningsreformen Ei R2013:05 Uppföljning av timmätningsreformen - en delrapport Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2013:05 Författare: Therese Lager och Sara Näselius Copyright:

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1. Inledande bestämmelser 1.1 Dessa allmänna

Läs mer

Nätägarens Särskilda Avtalsvillkor för anläggningen ansluten till högspänning.

Nätägarens Särskilda Avtalsvillkor för anläggningen ansluten till högspänning. Nätägarens Särskilda Avtalsvillkor för anläggningen ansluten till högspänning. Gällande från och med 2015-06-01 Inledning Dessa villkor utgör ett komplement till och förtydliganden av de av Svensk Energi

Läs mer

KUNDAVTAL AVSEENDE STAMÅSEN- EL

KUNDAVTAL AVSEENDE STAMÅSEN- EL KUNDAVTAL AVSEENDE STAMÅSEN- EL 1 Parter 11 Statkraft SCA Vind AB, orgnr 556706-3507, med adress c/o Statkraft Sverige AB, Hitech Building 92, 101 52 Stockholm (nedan Vindkraftsparksinnehavaren ); 12 Dalakraft

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Mot en ny nätreglering i Sverige

Mot en ny nätreglering i Sverige Mot en ny nätreglering i Sverige Mats Johansson, Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-10-15 Nätstruktur i Sverige Stamnätet (400/220 kv) ägs och drivs av Svenska Kraftnät (100 % statsägt)

Läs mer

Mätar- och avläsningsfrågor: Mätar- och avläsningsfrågor: Avläst månadsförbrukning: Avläst månadsförbrukning:

Mätar- och avläsningsfrågor: Mätar- och avläsningsfrågor: Avläst månadsförbrukning: Avläst månadsförbrukning: MANUAL CHECKLISTA Min elförbrukning Mätar- och avläsningsfrågor: Varför elnätsföretaget måste få uppgifterna? För att mäta förbrukad el under en period För att ligga till grund för faktura Hur avläsning

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Meter to cash - og prosess effektivitet med toveiskommunikasjon.

Meter to cash - og prosess effektivitet med toveiskommunikasjon. Meter to cash - og prosess effektivitet med toveiskommunikasjon. EBL Toveiskommunikasjon i Norge 21.-22. mai 2008 Jesper Uhlin TietoEnator Corporation Energy/Utility Solution jesper.uhlin@tietoenator.com

Läs mer

Ei R2014:05. Uppföljning av timmätningsreformen

Ei R2014:05. Uppföljning av timmätningsreformen Ei R2014:05 Uppföljning av timmätningsreformen Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:05 Författare: Johan Nilsson, Johan Leymann och Sara Näselius Copyright:

Läs mer

Marknaden ur systemansvarigs perspektiv. Mats Elmér 2009-04-22

Marknaden ur systemansvarigs perspektiv. Mats Elmér 2009-04-22 Marknaden ur systemansvarigs perspektiv Mats Elmér 2009-04-22 Systemansvar formulera krav på de balansansvariga - balansansvarsavtal kortsiktigt se till att inmatning och uttag är i balans svara för balansavräkning

Läs mer

1. Inledande bestämmelser

1. Inledande bestämmelser NÄT 2004 N 1 (10) Gäller hos Växjö Energi Elnät AB fr o m 2004-08-01 ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR (näringsverksamhet

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning

Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Utgåva 10B rev 0 2010-03-29 Innehållsförteckning ÄNDRINGAR I NYA UTGÅVAN 9 1 INTRODUKTION TILL HANDBOKEN 15 1.1 VAD ÄR

Läs mer

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry

Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder. En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Elbolagens marginaler mot ickevals-kunder En rapport från Villaägarnas Riksförbund med underlag från Econ Pöyry Sammanfattning Ett vanligt svenskt villahushåll som använder 20 000 kwh per år och inte gjort

Läs mer

Ökat inflytande för kunderna på elmarknaden

Ökat inflytande för kunderna på elmarknaden EI R2010:22 Ökat inflytande för kunderna på elmarknaden Timmätning för elkunder med abonnemang om högst 63 ampere Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna EnergimarknadsinspektionenR 2010:22

Läs mer

Office Quick 7.5. Handbok. 2010-06-04, Rev C www.aastra.com CUSTOMERS, PARTNERS

Office Quick 7.5. Handbok. 2010-06-04, Rev C www.aastra.com CUSTOMERS, PARTNERS Office Quick 7.5 Handbok 2010-06-04, Rev C www.aastra.com CUSTOMERS, PARTNERS Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Använda Quick... 4 2.1 Starta programmet... 4 2.2 Logga in... 4 2.3 Ändra lösenord... 5 2.4

Läs mer

Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning

Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Utgåva 10A rev 1 2009-10-30 Innehållsförteckning ÄNDRINGAR I NYA UTGÅVAN 9 1 INTRODUKTION TILL HANDBOKEN 13 1.1 VAD ÄR

Läs mer

Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument

Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument DEL 1 Relevant lagstiftning A. INLEDNING 1. Ange tydlig avsändare Enligt 3 kap. 23

Läs mer

Prisområdesfrågan. Nordisk slutkundsmarknad

Prisområdesfrågan. Nordisk slutkundsmarknad Aktiviteter under 2012 Oberoende Elhandlare har under 2012 fortsatt att arbeta aktivt med att driva de för oss strategiska frågorna hos riksdag, departement och myndigheter. Prisområdesfrågan OE har fortsatt

Läs mer

Den nya nätregleringen i Sverige

Den nya nätregleringen i Sverige Den nya nätregleringen i Sverige Mats Johansson Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-12-01 Disposition 1. Nätstrukturen i Sverige 2. Ex post reglering idag 3. Ny tillsynsmetod från 2012

Läs mer

Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning

Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Svensk Elmarknadshandbok rutiner och informationsstruktur för handel och avräkning Utgåva 08B rev 0 2008-10-27 Innehållsförteckning ÄNDRINGAR I NYA UTGÅVAN 9 1 INTRODUKTION TILL HANDBOKEN 11 1.1 VAD ÄR

Läs mer

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Ei R2014:07 Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:07 Författare: Johan Carlsson Copyright:

Läs mer

Axpo Price. Oberoende riskhantering för elhandlare

Axpo Price. Oberoende riskhantering för elhandlare Axpo Price Oberoende riskhantering för elhandlare Prisberäkning och prissäkring utan konkurrens om slutkunder Axpo är Sveriges ledande oberoende aktör med marknadens mest avancerade verktyg för prisberäkningar

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Energi 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Maria Söder, telefon: 070 220 89

Läs mer

:y Näckåns Elnät AB Datum: 2015-02-13

:y Näckåns Elnät AB Datum: 2015-02-13 :y Arlig rapport om åtgärder enligt övervakningsplanen för Näckåns Elnät AB med organisationsnummer 556526-6995, avseende perioden 1 januari 2014-31 december 2014. Diarienummer 2015-100236 Allmänt Övervakningsplanen

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN Sid 3 sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el Sid sid 54 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) Sid 7 sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) Sid 9 sid

Läs mer

Distributionsnätsföretagens roll i framtidens marknad

Distributionsnätsföretagens roll i framtidens marknad Distributionsnätsföretagens roll i framtidens marknad Ett samråd baserat på rapporten Future role of DSOs Medverkande: Lena Jaakonantti, Caroline Törnqvist, Anna Öhlund Agenda för dagens seminarium Syftet

Läs mer

Bridge 2025 internationellt framtidsperspektiv

Bridge 2025 internationellt framtidsperspektiv Bridge 2025 internationellt framtidsperspektiv Medverkande: Anne Vadasz Nilsson, GD, Caroline Törnqvist, avdelningschef och Lena Jaakonantti, analytiker Ei:s uppdrag och vision Att skapa förutsägbarhet

Läs mer

Ramavtal - möjligheter och begränsningar

Ramavtal - möjligheter och begränsningar Ramavtal - möjligheter och begränsningar 4 oktober 2012 Advokat Carl Bokwall i samarbete med Upphandling24 Aktuella rättsliga frågor om ramavtal 1. Alternativa avropsmetoder 2. Avropsberättigade myndigheter

Läs mer

Användarhandbok. Trio Visit Web. Trio Enterprise 4.1

Användarhandbok. Trio Visit Web. Trio Enterprise 4.1 Användarhandbok Trio Visit Web Trio Enterprise 4.1 COPYRIGHT NOTICE: No part of this document may be reproduced, distributed, stored in a retrieval system or translated into any language, including but

Läs mer

Funktionskrav elmätare Erfarenheter från Vattenfall Eldistribution. EI seminarium, 16 December 2014 Lars Garpetun

Funktionskrav elmätare Erfarenheter från Vattenfall Eldistribution. EI seminarium, 16 December 2014 Lars Garpetun Funktionskrav elmätare Erfarenheter från Vattenfall Eldistribution EI seminarium, 16 December 2014 Lars Garpetun Presentation Bakgrund Behov och möjligheter Erfarenheter Framtida utveckling Bakgrund Krav

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

Etablera ett nationellt anläggningsregister på elmarknaden

Etablera ett nationellt anläggningsregister på elmarknaden Näringsutskottet Riksdagen 100 12 Stockholm Stockholm den 23 februari 2004 Etablera ett nationellt anläggningsregister på elmarknaden för fungerande leverantörsbyten, förbättrad konkurrens och miljövänlig

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

Oberoende Elhandlare för en fungerande elmarknad

Oberoende Elhandlare för en fungerande elmarknad Oberoende Elhandlare för en fungerande elmarknad Prioriterade frågor 2013-2014 Medlemsdiskussion på årsmötet den 25april 2013 och beslutade på styrelsemötet den 11 juni 2013 11 juni 2013 Innehåll Förord.......3

Läs mer

1. Inledande bestämmelser

1. Inledande bestämmelser FILIPSTAD ENERGINÄT 1 (10) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA HÖGSPÄNNINGSANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL ELLER FRÅN SÅDANA ANLÄGGNINGAR Dessa allmänna avtalsvillkor

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Lathund Autogiro NovaSecur

Lathund Autogiro NovaSecur Lathund Autogiro NovaSecur Rev. 2011-05-06 Version 2.85-2011 Neither the whole nor any part of the information contained in, or the product described in this manual, may be adapted or reproduced in any

Läs mer

1. Inledande bestämmelser

1. Inledande bestämmelser 1 (12) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR ANSLUTNING AV ELEKTRISKA ANLÄGGNINGAR TILL ELNÄT OCH ÖVERFÖRING AV EL TILL SÅDANA ANLÄGGNINGAR (näringsverksamhet eller annan likartad verksamhet, lågspänning) ALLMÄNNA

Läs mer

Strategier vid överprövning

Strategier vid överprövning Strategier vid överprövning 30 oktober 2013 Lina Håkansson Strategisk försäljning mot offentlig sektor Rätten till överprövning vikten av privat agerande Syftet med upphandlingsdirektiven är marknadsintegration

Läs mer

Postnr: Ort: Eventuell mobiltelefon: Anl id: 1) Områdes id: 2) Elhandelsföretag: 3) Årsförbrukning, kwh: 3)

Postnr: Ort: Eventuell mobiltelefon: Anl id: 1) Områdes id: 2) Elhandelsföretag: 3) Årsförbrukning, kwh: 3) DKH Teckningsanmälan Jag tecknar mig för andel/andelar i Dala Vindkraft Ekonomisk förening, org.nr 769613-8911, och ansöker samtidigt om medlemskap (gäller ny medlem). Varje andel kostar 6 600 kronor.

Läs mer