Remissvar angående Energimarkandsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2016:x) om mätning och rapportering av överförd el

Transkript

1 Energimarkandsinspektionen Att. Tor Ny Avd. för teknisk analys Box Eskilstuna Vattenfall AB Evenemangsgatan Solna Datum: Kontakt: Peter Takacs Telefon: Dnr Remissvar angående Energimarkandsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2016:x) om mätning och rapportering av överförd el Vattenfall AB har valt att nyttja möjligheten att lämna synpunkter på rubricerad remiss. Allmänt Vattenfall AB (Vattenfall) är generellt positiva till de föreslagna ändringarna som sker med anledning av att kunna genomföra en gemensamma Nordiska balansavräkningen (NBS) och för att på sikt åstadkomma en gemensam Nordisk Slutkundsmarknad för el. Mätningsföreskrifterna är grunden för all fakturering till alla slutkunder, grunden för aktörer som handlar på elmarknaden samt uppgörelser mellan parterna på marknaden. Det innebär att kvalitén på mätdata vid leverans och mätdatans innehåll är oerhört viktigt, samt att alla parter som har behov av mätdata kan ta del av det på ett effektivt sätt så att inga onödiga kostnader uppstår som till slut måste påföras kunden. Vattenfall vill dock påtala att det finns stora risker med delar av de föreslagna förändringarna då de framförallt leder till att balansansvariga erhåller sina mätserier i ett allt för sent skede jämfört med idag. För anskaffning av el via den öppna marknaden är det av största vikt att mätning i närtid har hög kvalitet. Detta för att undvika onödigt köp på elbörsen och undvika onödiga obalanser i elnätet som sen måste korrigeras på regler- och balansmarknaden. För att detta ska fungera så bra som möjligt så behöver balansansvariga tillgång till aggregerade korrekta mätvärden på ett effektivt sätt av den anledningen anser Vattenfall att elnätsföretagen även ska skicka aggregerade mätvärden direkt till balansansvariga i samband med rapporteringen till esett. Det är viktigt att branschen hjälps åt att minimera fel så att inga onödiga rättningar behöver göras i efterhand, vilket annars riskerar att skada branschens förtroende. Vidare vill Vattenfall påtala att övergångsbestämmelserna är otydliga enligt förslaget träder de nya föreskrifterna i kraft den 3 oktober 2016 men samtidigt ska delar av den upphävda föreskriften rörande balansavräkning gälla fram till den 31 december Enligt Vattenfall måste det preciseras tydligare vilka paragrafer och i vilken föreskrift som ska gälla från när, detta så att inte omotiverade rapporteringar behöver göras. Nedan lämnar Vattenfall synpunkter och fördjupade kommentarer på de föreslagna föreskrifterna. Med vänlig hälsning, Peter Takacs Vattenfall AB Head of Policy Management Retail Markets 1

2 Fördjupade kommentarer på föreslagen föreskriftstext 1 kap. Inledande bestämmelser 6, Definitionen av Inmatning måste förtydligas, Vattenfall föreslår: Det energiflöde som matas in i ett nätområde via en gränspunkt eller från en producent. Definitionen Nätavräkningsområde bör ändras enligt följande: Område vari det fysiskt sammanhängande elnätet med nätkoncession för vilket den samlade inmatningen och det samlade uttaget av el ska mätas och beräknas. Ett nätavräkningsområde avgränsas till andra nätavräkningsområden genom att gränspunkterna timmäts och timavräknas i balansavräkningen. För ett nätavräkningsområde fastställs vem som har balansansvar för nätavräkningsområdets förluster. Nätavräkningsområden fastställs av den systemansvariga myndigheten efter förslag från nätkoncessionshavaren. Begreppet nätavräkningsområde omfattar dels sådana nät som enbart timavräknas (t.ex. stamnät och regionnät), dels sådana nät vari ingår både schablonavräkning och timavräkning (schablonberäkningsområde). Vidare anser Vattenfall att begreppen Energislag och Produktionsslag bör definieras för att öka tydligheten och minska risken för missuppfattningar. 2 kap. Registrering, mätaravläsning och mätvärdesinsamling 2, Vattenfall anser att märkeffekt bör lagras för inmatningspunkten och finnas som allmän data. 5, Vattenfall anser att mätperiod ska ersättas av leveransperiod vilket torde vara den korrekta benämningen. 4 kap. Beräkning av det samlade energiflödet i mätpunkter som ska timavräknas 3, Vattenfall finner paragarafen otydligt skriven och föreslår istället följande skrivning: 3 Nätkoncessionshavaren ska beräkna samlade timmätvärden per nätavräkningsområde för inmatningspunkter som har en märkeffekt under 1MW enligt följande: - för varje elleverantör, ett samlat mätvärde per balansansvarig och energislag för de inmatningspunkter där elleverantören mottager energi av en elproducent." 4, bör i linje med 3 formuleras enligt: 4 Nätkoncessionshavaren ska beräkna samlade timmätvärden per nätavräkningsområde för uttagspunkter enligt följande: -för varje elleverantör, ett samlat mätvärde per balansansvarig och energislag för de uttagspunkter där elleverantören levererar energi till elanvändare." 7 kap. Rapportering av samlade timmätvärden och förbrukningsprofil En generell kommentar för detta kapitel är att begreppet nätområde har utelämnats och att det bör förtydligas att uppdelning ska ske per nätavräkningsområde. 3, 4 och 6 - rapportering av samlade timvärden Vattenfall anser att dessa tre paragrafer kompletteras med att samlade timvärden även rapporteras till balansansvarig. Enligt Vattenfall kan en motsvarande formuleringen rörande rapportering till balansansvarig i 5 användas för dessa paragrafer. 2

3 Enligt Vattenfall är det viktigt att balansansvarig snabbt får tillgång till underlag för att möjliggöra en god balanshållning och för att prognostisera sinkraftköp. Upphör detta krav så kan det innebära betydande kostnadsökningar för elleverantörerna vilket sedermera måste tas ut ifrån kundkollektivet. Vattenfall vill även påtala att då elnätsföretagen redan idag rapporterar samlade timvärden till balansansvariga torde förslaget inte medföra några större kostnadsökningar för varken elnätsföretagen eller branschen. I detta sammanhang är det även värt att poängtera att denna rapportering endast kommer att ske under en 3-4 årsperiod, dvs. fram tills dess att Svensk Kraftnät har byggt och driftsatt marknadens nya tjänstehubb. 8, Enligt rubriken borde paragrafen enbart avspegla rapporteringen av samlade timvärden, men sista stycket avser enskilda. Vidare vill Vattenfall poängtera att paragrafen blandar ihop rapporteringen av samlade timvärden med enskilda, exempelvis kan andra stycket inte tillämpas på samlade timmätvärden eftersom avräkningen då redan är stängd. Korrigerade mätvärden efter kl det 13:e dygnet kan bara tillämpas på enskilda mätvärden. 9 kap. Elleverantörens anmälningar Vattenfall har noterat att begreppet "elleverans" används såväl i paragrafrubriker som i bestämmelserna för att beskriva både uttag och inmatning. I vissa bestämmelser, t ex i 9 kap 2, har dock "inmatad produktion" använts. Vattenfall rekommenderar att Energimarknadsinspektionen ser över användningen av begreppen. 2, reglerar påbörjande eller övertagande av inmatad produktion. Bestämmelsen avser alla former av produktion, även mikroproduktion. För att klargöra gränssnittet i förhållande till 6 bör 2 justeras något. Det bör klarare framgå att 2 inte tar sikte på situationen då en mottagningspliktig elleverantör som redan mottar den inmatade produktionen på grund av sin mottagningsplikt sedermera ingår avtal med mikroproducenten om att motta produktionen. Vidare bör hänvisningen till 8 kap 6 första stycket ellagen utgå eftersom den bestämmelsen endast avser uttagspunkter. Förslagsvis kan bestämmelsen justeras enligt följande: 2 Den elleverantör som har ingått ett avtal om att motta inmatad produktion ska, innan elleverantören påbörjar eller övertar mottagandet av den inmatade produktionen, till nätkoncessionshavaren enligt 8 kap 6 första stycket ellagen lämna följande uppgifter: - anmälande elleverantör (EDIEL-id), - nätkoncessionshavarens identitet (EDIEL-id), - anläggningsidentitet (anl id), - områdesidentitet (områdes id), - balansansvarigs identitet (EDIEL-id), - elproducentens identitet (personnummer eller organisationsnummer, om sådant kan användas), - elproducentens namn och adress, - orsak till anmälan (påbörjande eller övertagande) samt - startdatum för förändring av mottagning. Första stycket gäller inte för elleverantör med mottagningsplikt enligt 8 kap 5a första stycket ellagen och som före avtalets ingående redan mottar den inmatade produktionen. Då gäller istället vad som anges i 9 kap 6 nedan. 3

4 3, femte strecksatsen, "bekräftelse av tidpunkten" detta kan ersättas med enbart "tidpunkten". 6, Det är av vikt att elnätsföretaget får en anmälan då avtal avslutas avseende mikroproduktionsanläggningar. I 9 kap. 6 regleras enbart avslutande av avtal där avtal tecknats med det mottagningspliktiga elhandelsföretaget. Bestämmelsen bör kompletteras så att anmälan ska ske även i de situationer där annat elhandelsföretag tecknat avtal om att ta emot produktionen. Förslagsvis kan bestämmelsen kompletteras med ett andra stycke avseende elleverantör som inte är mottagningspliktig enligt följande: 6 En elleverantör med mottagningsplikt enligt 8kap5a förstastycket ellagen och som ingår eller avslutar ett avtal om inmatning med en elproducent ska omgående anmäla följande uppgifter till nätkoncessionshavaren: -anmälande elleverantör (EDIEL-id), -balansansvarigs identitet (EDIEL-id), -nätkoncessionshavarens identitet (EDIEL-id), -anläggningsidentitet(anl id), -områdesidentitet(områdes id), -ingånget eller avslutat avtal om imatning, samt -datum för ändring. En elleverantör som inte omfattas av mottagningsplikt enligt 8 kap 5a första stycket ellagen och som avslutar ett avtal om inmatning med en elanvändare som har rätt till skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el enligt 67 kap inkomstskattelagen (1999:1229) ska omgående anmäla samma uppgifter som följer av första stycket till nätkoncessionshavaren. 10 kap. Nätkoncessionshavarens skyldigheter Vattenfall vill påtala med hänvisning till våra kommentarer till 7 kap 3, 4 o 6 att det i detta avsnitt även måste framgå att nätkoncessionshavaren skall ha en skyldighet att rapportera aggregerad mätdata per elleverantör till den balansansvarige. 1, andra strecksatsen, Vattenfall ställer sig frågande till att elnätsföretaget ska kontrollera att angiven balansansvarig finns registrerad hos den som utför balansavräkningen. Vidare så är det oklart vad som avses med registerad, är det hos SvK eller hos esett eller hos båda? Bortsett från att kontrollen måste preciseras, och oavsett dess modell, så är det även oklart vad som sker om en uppgiven balansansvarige inte finns registerad. Ska då elnätsföretaget exv. neka att genomföra ett leverantörsbyte? Vattenfall anser att paragrafen bör skrivas om och syfta till att elnätsföretaget endast kontrollerar att balansansvarig finns angiven, i likhet med dagens gällande föreskrifter. Vidare så påverkar föreslagen förändringen både schablonavräknade som timavräknade mätpunkter, här torde förändringen endast följa schablonföreskrifterna då det är uttalat att schablonavräkning inte ska påverkas i det första steget av NBS. 4

5 4, Vattenfall vill uppmärksamma att kursiv text saknas som beskriver paragrafen. Vattenfall vill även påpeka att det råder otydligheter kring vad som avses med beräknad årsförbrukning för uttagspunkten om förbrukning finns i anläggning? I denna kontext är det oklart vad som avses med anläggning då det inte kan användas för både inmatning och uttag då dessa även kan ha skilda avtal mot olika elleverantörer. 11 kap. Information om historisk förbrukning 2, enligt förslaget träder de nya föreskrifterna i kraft den 3 oktober 2016 men samtidigt får delar (4 kap. 3 och 5 ) av den upphävda föreskriften rörande balansavräkning gälla fram till den 31 december Vattenfall anser att det måste preciseras tydligare vilka paragrafer och i vilken föreskrift som ska gälla från när, detta så att inte omotiverade rapporteringar behöver göras. Vidare så verkar förslaget heller inte vara heltänkande då Samlade energiflödet för uttagspunkter (4 kap. 4 ) utelämnas. 5