Mötesanteckningar Referensgruppsmöte Hubb-projektet Marknadsmodell

Transkript

1 Johan Nilsson (7) Mötesanteckningar Referensgruppsmöte Hubb-projektet Marknadsmodell Plats: Ei:s lokal Freja, Drottninggatan 26, Stockholm Datum: , klockan 10:00-14:00 Närvarande Ei: Närvarande inbjudna: Daniel Norstedt Elin Vidlund Johan Nilsson Marie Larsson Anders Berghman, E.ON Birgitta Rasmussen, Mälarenergi Christian Carlsson, Vara Energi Claes Nilsson, Oberoende elhandlare Emelie Neidre, Konsumentverket Eva-Lena Berglund, Skellefteåkraft Helena Laurell, Energiföretagen Sverige Lars Munter, SvK Lina Hossar, GodEl Marie Renström, Ellevio Martin Bengtsson, Konsumenternas Energimarknadsbyrå Rikard Silverfur, Fastighetsägarna Roger Abrahamsson, Tekniska Verken Stig-Arne Ankner, KKV Mötet öppnas Daniel Norstedt öppnar mötet och hälsar alla välkomna och informerar om agendan vilket är resultatet från enkätundersökningen om supplier of last resort och flyttprocessen. Flyttprocessen Branschen förordar inte en författningsändring som innebär krav på frånkoppling. Ett sådant krav skulle vara svårt och dyrt för de nätägare som inte har möjlighet till fjärravstängning. De vill bestämma själva och göra en affärsmässig bedömning av varje enskilt fall. Gruppen är enig om att när det inte finns någon el påslagen när elanvändaren flyttar in leder det till ökad kundaktivitet. Det kommer vara möjligt på sikt att stänga av alla mätpunkter med upp till 63A säkring. Om det kommer ställas krav på att elen måste stängas av mellan bostadsinnehavare vem står då ansvarig om exempelvis ett vattenburen värmesystemet går sönder i en villa eller om ledningarna fryser sönder? Ett synsätt som förs fram i gruppen är att det är den som äger villan som är ansvarig att alltid ha ett elavtal på uttagspunkten.

2 Johan Nilsson (7) Svk berättar att alla mätvärden ska rapporteras in till hubben, även nollor (0). Vem är kunden och vem är elhandlaren i den punkter där ingen har flyttat in? Svk är inne på att det är fastighetsägaren som kund (och den elhandlare som den har). En variant är att det är nätägaren som tagit beslut om att inte frånkoppla uttagspunkten. Nätägaren har gjort en bedömning att risken är liten att det kommer fortsätta förbrukas. Ekonomisk bedömning. Enligt Konsumenternas Energimarknadsbyrå måste kundens betalningsskyldighet vara kopplad till att det finns ett avtal. Ingen avtal ingen betalningsskyldighet. Hur hanterar ni situationer med av- och påslagning av el mellan bostadsinnehavare idag? En slutsats från Ei:s undersökning är att det är vanligt att nätägaren använder en mix av åtgärder för att hantera uttagspunkter som saknar en aktiv kund. Mixen består av att i vissa fall stänga av elen, låta elen stå på, låta fastighetsägaren överta leveransen s.k visningsel eller att bara bevaka förbrukningen. Det är möjligt att ha ett regelverk som reglerar om elen ska stängas i uttagspunkter som saknar abonnent och som kan fjärravstängas. Enligt Svk måste en uttagspunkt frånkopplas i samma steg som när avtalet sägs upp. Enligt svaren vill respondenterna att frånkoppling inte ska regleras, men att nätägaren ska få kompensation i intäktsregleringen för den el som förbrukas i uttagspunkter utan abonnenter. Hur detta skulle hanteras i den nuvarande regleringen fick Ei inget svar på, men Ellevio tar med sig frågan och återkommer när de internt har diskuterat frågan. Enligt Energiföretagen Sverige måste nätägaren bli kompenserad om de får en opåverkbar kostnad, så ser regleringen ut idag. Är det vanligt att kunderna börjar konsumera el utan att kontakta nätägaren? När en elanvändare börjar förbruka el utan nätavtal upptäcks det vid insamling av mätvärden för uttagspunkten. Det skapar merarbete för nätägaren som måste identifiera vem som bor på adressen. Detta för att kunna anvisa kunden en elhandlare men också för att nätägare har ett tekniskt intresse av att veta vem som sitter på anläggningen. I det fall fel uppstår i uttagspunkten osv. måste nätägaren kunna kontakta elanvändaren. Processen med att identifiera elanvändaren i uttagspunkten försvinner om nätägaren frånkopplar. Det kommer att ta lång tid innan alla nätägare frånkopplar då alla inte har möjlighet till att fjärrfrånkoppla. Frågor som kom upp under mötet: Vem har utredningsansvaret för att undersöka vem som bor i vilken lägenhet? Är det nätägaren eller den anvisade elhandlaren som ska utreda vem som är kunden i uttagspunkten?

3 Johan Nilsson (7) Diskussion om Scenario 1 Referensgruppen fick inför mötet svara på frågor hur en nätägare skulle hantera en fiktiv situation med följande förutsättningar: Den elhandlarcentriska flyttprocessen är införd. Nätägaren får välja om elen ska vara påslagen eller ej mellan bostadsinnehavare. Skyldigheten för nätägaren att anvisa kunder som saknar en elleverantör (8 kap 8 ellagen) omfattar inte längre inflyttade kunder. En kund flyttar in i en lägenhet utan att vare sig kontakta en elhandlare/elleverantör eller nätägaren. Elen är påslagen vid inflyttning. De flesta i gruppen anser att principen Inget avtal ingen el borde gälla i situationen. Nätägaren kommer att försöka identifiera kunden på uttagspunkten och uppmana hen att kontakta en elhandlare för att teckna elavtal. Väljer kunden att inte teckna avtal inom rimlig tid frånkopplas uttagspunkten. Det är kundens eget ansvar att teckna avtal så som i andra branscher. Frågor som kom upp under mötet: Försvinner leveransplikten med en elhandlarcentrisk modell? Om man säger upp sitt elhandelsavtal i framtiden så säger man upp både elhandelsavtal och nätavtal. Hur ska man hantera en situation då kunden sagt upp avtalet med elhandlaren och missat att teckna ett nytt avtal med en ny elhandlare? Men i framtiden, om nätavtalet ligger i elhandelsavtalet, ska då leveransskyldighet gälla tills kunden tecknat ett nytt elhandelsavtal? Diskussion om Scenario 2 Referensgruppen fick inför mötet svara på frågor hur en nätägare skulle hantera en fiktiv situation med följande förutsättningar: Den elhandlarcentriska flyttprocessen är införd. Nätägaren får välja om elen ska vara påslagen eller ej mellan bostadsinnehavare. Skyldigheten för nätägaren att anvisa kunder som saknar en elleverantör (8 kap 8 ellagen) omfattar inte längre inflyttade kunder. Elen är påslagen Kunden vill inte teckna ett elavtal De flesta anser att principen Inget avtal ingen el borde gälla i situationen precis som i scenario 1. Det stora hindret för att det ska vara "svart" när kunden flyttar in är att det inte finns fjärrbrytare överallt. Alla känner sig positiva till att om det finns fjärrbrytare ska det stängas av. De som inte har fjärrbrytare skulle då kunna få välja under en övergångsperiod.

4 Johan Nilsson (7) Anvisningssystemet Supplier of last resort Diskussionen om supplier of last resort utgick från två huvudfrågor. Hur supplier of last resort ska utses och hur informationsskyldigheten som idag finns i 8 kap. 8 ellagen ska se ut i framtiden. Hur ska supplier of last resort utses? Det finns många olika modeller för hur en supplier of last resort kan utses. Referensgruppen fick inför mötet två modeller beskrivna för sig och fick möjlighet att beskriva fördelar och nackdelar med respektive modell. Modellerna var beskrivna så här: Modell 1 Inga kunder anvisas längre en elhandlare vid inflytt. Alla kunder måste aktivt välja en elhandlare vid inflytt. Kvar att anvisa blir: o o Kunder vars elhandlare har gått i konkurs eller förlorat sin balansansvarige. Kunder som inte kan få en elhandlare p.g.a. tidigare betalningsanmärkningar eller som fått sitt elavtal hävt p.g.a. betalningsproblem. SoLR utses av nätägaren i varje nätområde (som idag). Modell 2 Inga kunder anvisas längre en elhandlare vid inflytt. Alla kunder måste aktivt välja en elhandlare vid inflytt. Inga kunder anvisas längre en elhandlare vid hävning av avtal. Dessa kunder får söka efter en annan elhandlare på marknaden. Elhandlare har inte längre möjlighet att tacka nej till en kund under förutsättning att företaget erbjuder den typ av avtal som kunden efterfrågar. (Ev. depositioner/ekonomiska säkerheter från kunden kan regleras i de allmänna avtalsvillkoren). Kvar att anvisa blir: o Kunder vars elhandlare har gått i konkurs eller förlorat sin balansansvarige. SoLR utses av nätägaren i varje nätområde (som idag).

5 Johan Nilsson (7) Sammanfattning av referensgruppens åsikter Referensgruppen anser att det bör finnas två system för supplier of last resort, ett för kunder med betalningsproblem och ett för kunder vars elhandlare har gått i konkurs/förlorat sin balansansvarige. Referensgruppen anser inte att en supplier of last resort kan utses av nätägaren som i modell 1. Det är inte förenligt med en elhandlarcentrisk modell. Det är inte heller säkert att nätägaren kan utse en supplier of last resort i sitt nätområde. Vad gör man om ingen vill ta på sig den rollen? Många i referensgruppen anser istället att en supplier of last resort ska upphandlas centralt av antingen Ei, SvK eller kommunen. Även i denna situation finns det dock en risk att inga anbud inkommer. Risken är dock mindre enligt referensgruppen eftersom fler företag då har möjlighet att vara supplier of last resort. Modell 2 tycker flera verkar bra eftersom kundgrupperna där är separerade och hanteras på olika sätt. Några vill dock att elhandlaren ska kunna erbjuda kunder med betalningssvårigheter särskilda avtal och kunna ställa ekonomiska krav. Konsumentverket påtalar att det måste finnas regler för storleken på de depositioner som får tas ut pga det inte får uppkomma en situation där konsumenter med tidigare betalningsanmärkningar inte kan uppfylla depositionskraven (p.g.a. att de ev. ställs för högt) och därmed riskerar att står utan elavtal trots att de aktivt försöker teckna ett avtal. Inte heller i modell två anser referensgruppen det lämpligt att nätägaren utser en supplier of last resort för kunder vars elhandlare har gått i konkurs/förlorat sin balansansvarige. Även här förespråkas ett upphandlingsförfarande av många i gruppen. Skulle man inte ha ett upphandlingsförfarande behöver man enligt Oberoende elhandlare tidsbegränsa anvisningsavtalen. Spontant anser många i gruppen att kunden ska kunna få el från en supplier of last resort under en period om ca 1-2 månader, sedan kan elen frånkopplas om kunden inte har gjort något aktivt val. Supplier of last resort skulle bara ha rätt att debitera kunden under denna reglerade tid. Det är viktigt att prisavtalen hos supplier of last resort inte är bundna utan att kunderna kan byta avtal eller elhandlare när som helst. Energimarknadsbyrån anser att 10 vardagar är en lämplig period. Ett alternativ till ett upphandlingsförfarande som fördes fram av Svk var att den elhandlare som tar hand om nätföretagets nätförluster även ska vara supplier of last resort. Nätförlust-elhandlaren skulle då anmäla till hubben att de är nätägarens elhandlare. Övrigt vad gäller modell för supplier of last resort: Man behöver veta vilken marknadsmodell som ska gälla innan man diskuterar ett system för supplier of last resort. Referensgruppen diskuterar något som inträffar väldigt sällan (konkurser). Det känns som att vi gör det svårare för oss än vad det behöver vara. Om man ser det som ett kort anvisningsavtal p.g.a. en konkurssituation är priset inte så viktigt.

6 Johan Nilsson (7)

7 Johan Nilsson (7) Informationsskyldigheten Vem ska informera? Innan referensgruppsmötet hade många uttryckt att det borde vara den elhandlare som tackar nej till en kund som också har en skyldighet att upplysa kunden om vem som är supplier of last resort eftersom kunden i framtiden inte har nätägaren som sin naturliga kontaktpunkt. I en konkurssituation är det inte rimligt att tro att elhandlaren som gått i konkurs kommer informera sina kunder om detta. Vad ska informationen innehålla? Referensgruppen tycker att informationen bör ha ungefär samma innehåll som idag. Leveransvillkor, varför de fått en supplier of last resort osv.