MBP Med utblick mot 2014

Transkript

1 Nya bostäder inom utbyggnadsområde Norra Råbylund i Lund MBP Med utblick mot 2014 Mark- och bostadsförsörjningsprogram för Lunds kommun Antaget av kommunfullmäktige den 24 september 2009 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret

2

3 Förord Föreliggande dokument är kommunens program för förberedelse för och genomförande av de detaljplaner som reglerar utbyggnaden av områden för boende och verksamheter. Boende definieras som allt boende i nyproduktion inom planmässigt sammanhållna områden med fler än 10 bostäder i Lund, 5 bostäder i övriga orter inklusive särskilda boendeformer, student- och institutionsboende. Verksamheter definieras som företag och institutioner som etablerar sig inom planmässigt sammanhållna områden. Programmet har en uppläggning som för läsaren skall ge en sammanställning av de bostadsprojekt som kommunen bedömer som angelägna och möjliga att påbörja under åren med en utblick mot 2014, dock bortses från eventuella förskjutningar p g a överklagade detaljplaner en kort beskrivning av varje pågående och planerat bostadsprojekt med ett program för berörda byggherrars aktiviteter en redovisning av kommunens egna mark- och lokalbehov i utbyggnadsområden och i vilka projekt dessa behov skulle kunna tillgodoses en redovisning och beskrivning av de verksamhetsområden som kommunen och andra erbjuder tomter inom under programperioden med en programförklaring kring berörda aktörers aktiviteter. Förhoppningen är att därigenom inte bara ge en heltäckande och aktuell bild av mark- och bostadsförsörjningsläget i kommunen utan också utåt visa kommunens förhållningssätt i dessa delar och samtidigt skapa ett underlag för den kommunala sektorsplaneringen. I dokumentet redovisas också i den enkla och överskådliga kartformen allmänna serviceinrättningar - befintliga och planerade - i kommunens olika delar. Däremot behandlas och redovisas lägenhetsstatistik, bostads- och näringslivspolitiska utredningar och liknande endast i mycket begränsad omfattning. Bostadssociala överväganden redovisas kortfattat liksom förslag till hur vissa av de uppgivna behoven skulle kunna tillgodoses i nyproduktion. Studentboendet liksom boende riktat mot äldre redovisas på motsvarande sätt. MBP utgår från kommunens översiktsplan ÖPL-98, Utbyggnadsprogram UBP , kommunstyrelsens beslut i februari 2003 rörande kommunens ansvar för bostadsförsörjningen samt kommunfullmäktiges beslut 2004 att i MBP även redovisa kommunala mark- och lokalbehov.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BOSTÄDER Tab 1.1 Angelägen bostadsproduktion Allmänt om bostadsförsörjning Aktuell statistik och indikatorer Basanpassning Särskilda boendeformer och bostadsbehov Bostäder för äldre (seniorboende, trygghetsboende) Bostäder för ungdomar Studentbostäder Förtätningar Kommunens tomtkö Miljö- och hållbarhetsaspekter Kommunala tomt- och lokalbehov i nybyggnad Särskilda boendeformer och bostadsbehov 8 Äldreboende 8 Personer med stora och varaktiga funktionshinder 8 Psykiskt funktionshindrade 9 Individer med psykosocial problematik 9 Sociala förturer 9 Ungdomar 9 Flyktingar Förskola och skola Kultur- och fritidssektorn 10 Tab 1.2 Nya kommunala lokaler 12 Områdes-/projektvis beskrivning och program 14 - Lund översikt 15 - Lund Centrum 16 - Lund Norr 18 - Lund Östra Torn/Mårtens Fälad 20 - Lund Linero/Råby 22 - Lund Söder 24 - Lund Väster 26 - Lund Torn 28 - Stångby 30 - Dalby 32 - Torna Hällestad 34 - Södra Sandby 36 - Revingeby 38 - Veberöd 40 - Genarp 42 2 VERKSAMHETSOMRÅDEN Tab 2.1 Verksamhetsområden Allmänt om kommunens verksamhetsområden Miljö- och hållbarhetsaspekter 45 Områdesvis beskrivning och program - Lund och Stångby 48 - Dalby 50 - Södra Sandby 52 - Veberöd 54 - Genarp 56 MBP

5 1 BOSTÄDER Nr Område Byggherre Antal lägenheter Övrigt Totalt Klara, Påbörjandeår upplåtelseform Lund igång m m 111 Dammhagen Lunds parkeringsbolag studentlägenheter 107 Väduren 1 och 9 Axlingruppen,Skånesund bostads-/hyresrätt 110 Trädgården 8 och 11 Inez Möllers stiftelse hyresrätt 116 Gernandtska lyckan LKF seniorbost, hyresrätt 142 Magasinet AF Bostäder studentlägenheter 119 Lunds Södra JM bostadsrätt 192 Annehem II NCC äganderätt, särsk. bo 134 Krämaren LKF hyresrätt 165 Kämnärsrätten AF Bostäder studentlägenheter 154 Klosterängen Lundafastigheter särskilt boende 145 Häradsrätten Lundafastigheter/LKF särskilt boende 135 Solhällan ej utsedda blandade former 129 Östra Torn IV JM,Peab,Skanska,LB-Hus mfl blandade former, stud 103 Brunnshög II prel Ikano,Skanska,NCC hyres- o bosträtt,stud 150 Sudden B.S.E Develop i Höllviken AB* bostadsrätt, senior 104 Brunnshög III ej utsedda blandade former 130 Mårtens Fälad ej utsedda blandade former 112 Eddan Seniorgården AB seniorbostäder 125 Linero III Riksbyggen, Midroc m fl bost- o äganderätt 131 Vikingavägen LKF m fl hyres- o bosträtt 149 Norränga I ej utsedda blandade former 172 Stora Råby 37:20 Ove Linde äganderätt 174 Södra Råbylund I Midroc,NCC,Riksb m fl blandade former 175 Södra Råbylund II ej utsedda blandade former 177 S:t Lars Riksbyggen alla former 178 S:t Larsvägen LKF särskilt boende 190 Hunnerup HSB Skåne bostadsrätt 120 Klostergården IP Paulssons FKB bostadsrätt 138 Värpinge gård LKF,JM,Seniorgården m fl bl. former, seniorbo 160 Vildanden AF Bostäder m fl student-, seniorbost 162 Måsen JM bost- o äganderätt 193 Öresund HSB Produktion bostadsrätt 185 Postterminalen Bastionen Malmö AB bostadsrätt 186 Raffinaderiet JM bostadsrätt 139 Väster 4:13 Donatus v Paulssons FKB bl.former särsk.boende 161 Flintyxan LKF hyresrätt 157 Nöbbelövsvägen prel Tornahem,Midroc bl former, stud 156 Nöbbelöv centrum Stena Fastigheter hyresrätt S:a Lund Stångby 166 Haraldsfält JM ägande-, bostadsrätt 194 Stångby Väster I Haaks, Götenehus m fl bl. former, senior 195 Stångby Väster II ej utsedda blandade former 197 Rossings väg ej utsedd seniorbost Dalby och Torna Hällestad 201 Kvarnskon LB-Hus, Veidekke äganderätt 218 Påskagänget I Skanska, JM m fl blandade former 219 Påskagänget II NCC, Midroc m fl blandade former 220 Påskagänget III ej utsedda blandade former 203 Hällbodal ej utsedd seniorbost 202 Stationsområdet I ej utsedda blandade former 210 Sydost enskild äganderätt 217 Lärarvägen PassivHus 5 5 äganderätt S Sandby och Revingeby 303 Hemvärnsgården enskilda 5 5 äganderätt 301 Norreholm ej utsedda blandade former 304 Busstorget ej utsedd bl. former, senior 315 Revingeby norr ej utsedda, enskild äganderätt Veberöd 418 Trulsbo väster Götenehus äganderätt 412 Annelund JM blandade former 410 Hasslemölla ej utsedda blandade former 401 Traversen ej utsedda blandade former 408 Getingen LKF hyresrätt Genarp 506 Solhem LKF hyresrätt 504 Vid kyrkan Kristineberg, Derome, mfl blandade former S:a utom Lund S:a kommunen Tab1.1 Bostadsproduktion som kommunen bedömer som angelägen att påbörja med utblick mot 2014 MBP BOSTÄDER 3

6 4 1.1 Allmänt om bostadsförsörjning Lund är en expansiv kommun i en expansiv region. Efterfrågan på nyproducerade bostäder är hög och stabil stiftade riksdagen en ny lag om kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen. I den sägs att varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod, och om det behövs för att främja bostadsförsörjningen skall kommunen anordna bostadsförmedling. Denna planering sker genom Utbyggnadsprogram för Lunds kommun med utblickar mot Programmet ligger till grund för bland annat detta Mark- och bostadsförsörjningsprogram Aktuell statistik och indikatorer Under 2007 minskade antalet påbörjade lägenheter från den höga nivå som nåddes året innan bl a beroende på överklagade detaljplaner, en överhettad arbetsmarknad, slopade subventioner och en övergång från byggande av små lägenheter i flerbostadshus till en stor andel enbostadshus påbörjades ännu något färre bostäder. Påbörjande Påbörjat 2007 Färdigställt 2008 Påbörjat 2008 MBP 2008* Utfall Utfall Utfall Lund Stångby Dalby S Sandby Veberöd Genarp Övriga * Lägenheter med påbörjandeår 2008 i MBP Det påbörjades drygt 500 färre lägenheter än vad som angavs för 2008 i MBP Bland projekt som försenades kan nämnas 50 studentbostäder i kv Dammhagen, 100 lägenheter i S:t Larsområdet (överklagad plan), 170 lägenheter i Sockerbruksområdet, Stångby Väster och hela Påskagänget i Dalby. Inga projekt av betydelse startades tidigare än beräknat. Indikator/mätetal Utfall Prognos (byggherreenkät ) Antal påbörjade lägenheter: Lund Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Student Särsk boende Stångby Hyresrätt 31 Bostadsrätt 13 Äganderätt

7 5 Indikator/mätetal Utfall 2008 Prognos (byggherreenkät ) Dalby med Torna Hällestad Hyresrätt Bostadsrätt 50 Äganderätt S Sandby med Revingeby Hyresrätt/bo stadsrätt Äganderätt Veberöd Hyresrätt 10 Bostadsrätt 0 Äganderätt Genarp Hyresrätt 8 19 Bostadsrätt 15 Äganderätt Antal byggklara fribyggartomter Basanpassning Bostadshus har normalt en lång för att inte säga mycket lång livstid. Därför är generalitet, flexibilitet och framsynthet honnörsord i både planering och byggande. För att inte onödigtvis försvåra och fördyra anpassning av enskilda lägenheter till människors varierande behov genom åren, har kommunen introducerat begreppet basanpassning. Det innebär att nya bostäder på en rad punkter görs mer flexibla och tillgängliga än vad gällande normer stipulerar. Kommunens riktlinjer har sammanställts i en skrift benämnd Bättre för alla. Riktlinjerna har kommit till användande i senare års nyproduktion. En utvärdering och modifiering av det första programmet har gjorts, och en reviderad version antogs Nu revideras ånyo programmet, och en tredje version föreligger inom kort Särskilda boendeformer och särskilda bostadsbehov Särskilda boendeformer är en samlingsbeteckning för boende med service och omvårdnad för personer med behov av särskilt stöd. Det gäller äldre, personer med utvecklingsstörning, autism eller svåra hjärnskador, socialt handikappade, psykiskt funktionshindrade och flyktingar. I begreppet särskilda boendeformer inryms alltifrån stora enheter med många platser, omvårdnad och service dygnet runt samt gemensamma lokaler till vanliga lägenheter, men där kommunen står för hyreskontraktet och erbjuder lägenheten åt personer med speciella behov. Vanliga begrepp i sammanhanget är äldreboende, gruppbostäder, servicebostäder, trapphusboende, stödlägenheter och genomgångsbostäder. Vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden har hand om de särskilda boendeformerna och beviljar platser i dem. Med särskilda bostadsbehov avses främst behovet av lägenheter till ungdomar och personer som av familjeskäl behöver förtur till en bostad, men som sedan själv står på lägenhetskontraktet. Även permanenta bostäder för flyktingar räknas som särskilt bostadsbehov. En beskrivning av aktuella behov för särskilda boenden finns i avsnitt 1.3 Kommunala tomt- och lokalbehov i nybyggnad.

8 Bostäder för äldre (seniorboende, trygghetsboende) Olika former av kategoriboende för äldre har under de senaste åren aktualiserats från olika håll. Den framtida efterfrågan påverkas troligtvis av många olika faktorer exempelvis att antalet äldre ökar, fler äldre vårdas i hemmet, den generella bostadsstandarden blir allt bättre, de äldre blir allt friskare, etc. Huvudlinjen i kommunens planering för att tillgodose äldres behov av lämpliga bostäder är att det allmänna bostadsbyggandet utförs enligt basanpassningsprogrammet Bättre för alla. Med bostäder som är tillgängliga för alla och med god tillgång till allmänna kommunikationer minskar behovet av kategoriboende av tillgänglighetsskäl. Trygghet, gemenskap och möjlighet att enkelt erhålla service av olika slag är faktorer som utmärker olika typer av seniorboenden. Sådana kan med fördel placeras i närheten av dagcentraler, hemvårdslokaler och andra serviceinrättningar. Vård- och omsorgsförvaltningen förmedlar efter vissa kriterier ca 200 seniorbostäder, varav 38 färdigställdes 2007 på Karhögstorg i södra Lund. Alla dessa seniorbostäder ägs och förvaltas av LKF. Utöver dessa finns Inez Möllers stiftelse med ett 50-tal lägenheter och Stiftelsen Thulehem med ca 270 lägenheter som riktar sig till pensionärer. Vård och omsorgsnämnden har introducerat s k trygghetsboende på del av Mårtenslund, där 29 rum successivt avsätts för personer som inte är i behov av vård men som känner otrygghet. Många marknadsaktörer ägnar idag intresse åt s k seniorboende med projekt som innehåller anpassade lägenheter för åldrarna 55+ med erbjudande om kringservice Bostäder för ungdomar Genom socialförvaltningen försöker kommunen ordna stödboende för ungdomar som har varit placerade på institutioner utanför kommunen och behöver en eftervård liksom för de ungdomar som måste flytta ut från föräldrahemmet och behöver stöd Studentbostäder Lunds stad har en speciell befolkningsstruktur. Andelen unga år är cirka 25 procent av stadens invånare vilket är en hög siffra i förhållande till omgivningen och till övriga Sverige. Ett annat särskiljande drag är att flyttningen till och från Lunds kommun tydligt visar en inflyttning av blivande universitetsstuderande och en utflyttning fem år senare av färdiga studenter. Studenterna i Lund är en mycket blandad grupp med ett mycket varierat bostadsbehov. Dagens studenter representeras av allt från tonåringar som vill flytta hemifrån till personer som är sambo och/eller föräldrar. Det finns en mycket blandad önskan efter bostad för den period i livet som studietiden är, oavsett när den infaller och hur individens sociala situation är. En sak utmärker dock denna tid låg inkomst. Globalisering har bland annat inneburit en kraftig ökning av antalet internationella studenter i Lund både i form av utbytesstudenter och av studerande på Mastersnivå. Likaså har det skett en ökning av antalet forskare och doktorander från andra länder. Vad gäller utbytesstudenter låg Lund i topp i Sverige med 1500 personer för läsåret Antalet utbytesstudenter förväntas stanna på denna nivå, medan antalet mastersstudenter förväntas öka kraftigt från nuvarande nivå 930 personer per år. Den stora gruppen internationella studenter ställer speciella krav på planeringen av boende inte bara beroende på olika önskemål om standard och hyra utan även för att de olika kategorierna stannar olika tidsperioder, allt från några månader till hela terminer och upp till flera år. Numera är det vanligt att studenten växlar studieperioder med arbete, utlandsvistelse med mera och kompletterar sin utbildning med en eller flera terminer på andra studieorter i landet. Detta beteendemönster kan komma att ställa nya krav på boendeformer.

9 7 Under 2006 och 2007 färdigställde Akelius Fastigheter AB 185 studentbostäder på Klostergården i södra Lund och Kristineberg Fastigheter AB färdigställde 90 studentbostäder på Östra Torn i Lund. Veidekke Bostad AB färdigställde smålägenheter i bostadsrätt på Östra Torn. Lägenheterna marknadsfördes som lämpliga för studenter, och efterfrågan från studenterna har varit god. Ytterligare projekt prövas på Brunnshög och Möllevången i norra Lund. En förutsättning är dock att byggherren/fastighetsägaren kan teckna blockhyresavtal med AFB eller Universitetet eller har samma eller motsvarande uthyrningsregler Förtätningar I en expansiv bostadsmarknad är förtätningar vanligt förekommande och många gånger önskvärt. Förtätningar innebär ofta ett bättre markutnyttjande, och i bästa fall kan befintlig infrastruktur inklusive förskola, skolor etc utnyttjas. Sådana projekt är svåra att förutse, markåtkomsten hänger ofta samman med ägarbyten och liknande. För studenter och andra specialkategorier är läget ofta avgörande och förtätningar en förstahandslösning. Exempel på projekt som planeras eller diskuteras i Lund för närvarande är Fäladstorget och Spyken Södra. I Södra Sandby och Veberöd söker kommunen aktivt efter möjligheter att förtäta. Tillsammans med AF Bostäder och andra aktörer undersöks möjligheter att bygga studentbostäder i halvcentrala delar i Lund Kommunens tomtkö Lunds kommun förmedlar och säljer tomter med äganderätt för fri bebyggelse genom en särskild kommunal tomtkö. Tomter erbjuds om möjligt i alla kommunens tätorter. Fördelning av tomter sker i turordning efter anmälningsdatum. Köregler, information om vad det kostar och hur fördelningen sker finns på Lunds kommuns hemsida. Antal personer som köar för en tomt via Lunds kommunala tomtkö redovisas i tabellen nedan. Notera att en person kan köa för flera orter samtidigt. År Totalt Lund Dalby S Sandby Veberöd Genarp Miljö- och hållbarhetsaspekter Nyproduktionen av bostäder genomsyras numera av ett miljö- och hållbarhetstänkande. Kundernas miljö- och kvalitetsmedvetenhet har fått branschen att väga in sådana aspekter i såväl byggprocessen som boendet och den framtida förvaltningen. Det är därför ofta möjligt för kommunen som beställare att få in önskvärda egenskaper såsom goda energiprestanda, allergisäkerhet, hög återvinningsgrad och sunda, naturliga material. Liksom i många andra branscher har detta snarast blivit regelrätta konkurrensmedel. Kommunen bidrar till en sådan utveckling dels genom att ställa krav i samband med markanvisningar, dels genom att ta fram olika idédokument ibland kopplade till Agenda 21-arbetet. Ett Miljöbyggprogram Syd håller tillsammans med Malmö kommun på att färdigställas. Detta ska tjäna som styrinstrument i de båda kommunernas ansträngningar att åstadkomma sunda, hållbara och energieffektiva hus.

10 8 1.3 Kommunala tomt- och lokalbehov i nybyggnad Det finns starka samband mellan bostadsutbyggnaden i kommunen och de kommunala verksamheternas behov av tomter och lokaler. För en del verksamheter handlar det om att lokalbehovet ökar som en direkt följd av bostadsutbyggnaden. För andra kommunala verksamheter handlar sambandet snarare om geografi det är i utbyggnadsområdena det finns möjlighet att ordna tomtmark. I detta avsnitt identifieras de kommunala åtagandena och behovet av tomter och lokaler/anläggningar för dessa åtaganden. En sammanställning av de behov som kan komma att tillgodoses i nybyggnad finns i tabell 1.2. Ombyggnader av otidsenliga lokaler redovisas inte, ej heller nybyggnad på mark som redan utnyttjas för snarlik verksamhet, exempelvis en ny idrottshall på en skoltomt. Redovisningen har ett längre tidsperspektiv än bostadsbyggandet och sträcker sig så långt fram som respektive verksamhet kan bedöma behoven av lokaler/anläggningar Särskilda boendeformer och bostadsbehov Äldreboende Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för särskilt boende för äldre, äldreboende. Planen för stöd, service och omvårdnad innebär en satsning på hemvården för att allt fler pensionärer ska kunna bo kvar hemma och få sin vård där. Behovet av särskilt boende kommer trots denna satsning att öka. När allt fler pensionärer vårdas i hemmet kommer nya krav att ställas på bostadsmarknaden (se avsnitt Bostäder för äldre ovan). En om- och nybyggnad av Linebäck till två äldreboende med vardera 48 lägenheter planeras med byggstart Hunnerup och Källbyhemmet kommer att flytta till dessa lokaler. De har idag 67 platser. Detta innebär att byggnationen skapar en utökning av 29 platser. Ett äldreboende med 48 lägenheter planeras vidare på S:t Larsområdet som ersättning för Brunnsbo. Byggstart planeras under våren Antalet äldre kommer att fortsätta att öka liksom behovet av fler lägenheter i särskilt boende. För att möta detta behov behöver sannolikt fler äldreboende vid perioden En reserv med ytterligare 2 tomter à m 2 är motiverad. Om behovet inte kvarstår, kan bostäder byggas på de reserverade tomterna. Personer med stora och varaktiga funktionshinder Vård- och omsorgsnämnden ansvarar även för boenden för personer med utvecklingsstörning, autism eller svåra hjärnskador samt fysiska funktionshinder enligt LSS. Genom möjligheten att få personlig assistent tycks behovet - särskilt bland de yngre - av särskilt boende inte ha ökat för personer med fysiska funktionshinder. Behovet av anpassade bostäder har däremot ökat. Det råder stor brist på bostäder med särskild service för personer med utvecklingsstörning eller autism. Antalet icke verkställda beslut var den 1 oktober st. Antalet personer som kommer att beviljas bostad med särskild service beräknas öka med 12 personer per år. Härtill kommer behov av utbyte av befintliga gruppboenden med låg eller mycket låg standard. Målet är att kommunen ska erbjuda olika typer av boendeformer med en individuellt anpassad servicenivå, där lägenhetens utformning och placering ger möjlighet till olika grader av självständighet. Det innebär att det behövs såväl traditionella gruppbostäder som servicebostäder och anpassade lägenheter. Gruppbostäder bör utformas så att 5-6 mindre lägenheter finns i direkt anslutning till en gemensamhetslokal. Servicebostäder kan utformas på olika sätt. 5-6 lägenheter i samma eller intilliggande trappuppgång kan knytas till en gemensamhetslokal och personalutrymmen. En till två servicelägenheter kan finnas i anslutning till en gruppbostad. En placering i närheten av

11 9 affärscentra och med tillgång till goda kommunikationer underlättar för många utvecklingsstörda att leva ett liv som andra. I kv Harlösabanan vid Södra vägen i Lund planeras en gruppbostad. Psykiskt funktionshindrade Socialnämnden ansvarar för personer med psykiska funktionshinder med insatser enligt LSS och socialtjänstlagen. Många psykiskt funktionshindrade bor i egna lägenheter men med stödinsatser från ett boendestöd (basstation) i området. Basstationen är en lägenhet varifrån personalen utgår och dit erbjuds personer som på grund av sitt funktionshinder inte kan delta i andra aktiviteter att komma för social aktivering. Nuvarande basstationer räcker till för dagens vårdtagare, men flera psykiskt funktionshindrade väntar på egen lägenhet. I anslutning till befintliga basstationer behövs omkring 5 lägenheter i Lund, i första hand på norr, väster och söder. Med ökat antal vårdtagare kommer nya basstationer att behövas. Mer än en tredjedel av regionpsykiatrins patienter i Lund är över 50 år. Socialförvaltningen har idag en boendeenhet med 8 platser och ytterligare ett boende med 12 platser kommer att bli klart sommaren Detta innebär att socialförvaltningen behöver ytterligare ett boende för äldre med platser Tyvärr har Region Skånes politiker backat avseende det gemensamma projektet kring personer med hög omvårdnadsnivå och långvarigt allvarligt psykiskt funktionshinder. Behovet kvarstår och på något sätt måste kommunen förbereda ett sådant boende. Individer med psykosocial problematik Socialnämnden ansvarar för att i enlighet med socialtjänstlagen hjälpa bostadslösa personer. Det rör sig om personer som inte har tillträde till den ordinarie bostadsmarknaden eller har svårigheter att klara sitt eget boende utan stöd. Under 2007 och 2008 förändrades och förstärktes socialförvaltningens stödboenden i Lund (Lilla Algatan, Odlaren och Piletorp). I december 2007 antogs en plan för att minska och motverka hemlösheten i Lund. I mars 2008 genomfördes en första kartläggning av hemlösheten i Lund som tillsammans med kommande årliga kartläggningar skall ligga till grund för socialnämndens fortsatta arbete och satsningar avseende arbetet för att minska och motverka hemlösheten. Socialnämnden har tecknat en frivillig överenskommelse med de större fastighetsägarna att de skall tillhandahålla hyreslägenheter för andrahandsuthyrning. Behovet är i dag större än tillgången. Det behövs omkring 30 hyreslägenheter per år spridda över kommunen inte minst stora lägenheter för flerbarnsfamiljer. Sociala förturer Socialnämnden ansvarar för servicen med social förtur till lägenhet. Förturen innebär att personen får förtur till bostad med eget förstahandskontrakt. Social förtur ges till personer med av kommunen fastslagna förtursskäl. Behovet av lägenheter för detta ändamål är stort - omkring 25 lägenheter per år, spridda över hela kommunen. Ungdomar Det kan vara svårt att definiera bostäder för ungdomar. Kriterier som ofta förekommer när ungdomsbostäder nämns är litet och billigt. Kommunens försöker tillgodose behovet av denna typ av bostäder i nyproduktion genom att beakta frågan i samband med markanvisning. Ungdomar med viss psykosocial problematik kan komma ifråga för de hyreslägenheter där socialförvaltningen måste gå in som hyresvärd (andrahandsuthyrning). Socialförvaltningen bedriver ett HvB-hem (hem för vård eller boende) för ungdomar år benämnt Tonårsboendet. Omsättningen på dessa vårdplatser hämmas i hög grad av bristen på billiga

12 10 ungdomslägenheter. Tonårsboendet är i behov av 10 lägenheter per år för att kunna ge plats till nya ungdomar. Kön till boendet har under senare år varit runt tio ungdomar. Flyktingar Flertalet av landets kommuner har träffat överenskommelse med staten om att bereda bostad åt flyktingar. Under har Lunds kommun förbundit sig ta emot 125 flyktingar per år mottogs 143 flyktingar främst personer som bott i kommunen under asyltiden och familjeanknytningar. Prognosen för 2009 är ett mottagande i nivå med avtalet på 125 flyktingar. I avvaktan på permanent bostad kan nyanlända flyktingar erbjudas så kallade genomgångsbostäder. Kommunen har 30 genomgångsbostäder i varierande storlek centralt i Lund. Under 2009 kommer dessa genomgångsbostäder att flyttas från Vävaregatan till annan plats i kommunen. Om kommunen ska ha möjlighet att ta emot 125 flyktingar per år krävs en jämn tillströmning av permanenta bostäder till flyktingar på ca 40 bostäder per år. Det utökade mottagandet under de sista åren ställer ännu högre krav på tillgång på bostäder. Väntetiden på en permanent lgh har blivit längre under 2008, ca 2 år. Under 2008 har LKF avdelat 27 lägenheter till flyktingmottagandet. Av dessa räknas 20 till kvoten för Resterande 7 lgh har LKF tilldelat flyktingmottagandet som förskott på 2009 års kvot för att möjliggöra evakuering av genomgångsbostäderna. Genom Lundafastigheter har mottagandet under 2008 erhållit 13 lägenheter för permanent boende, varav 3 st genom inköp av bostadsrätter. Därutöver har under 2008 ett renoverat hus i Dalby kunnat tas i bruk av en stor familj. Kontakter har tagits med flera privata fastighetsägare, som erbjudit följande: Från Akelius lägenheter AB har mottagandet fått 1 lägenhet och aviserat om ytterligare 1 lägenhet under Från Stena fastigheter har mottagandet fått 1 lägenhet Från HSB, som tidigare år erbjudit lägenheter har mottagandet fått 0 lägenheter Förskola och skola En direkt följd av bostadsutbyggnaden är ett ökat lokalbehov för förskola och skola. Tydligast märks detta när större småhusområden byggs, då dessa attraherar framförallt barnfamiljer. Den stora aktiviteten i östra kanten av Lund skapar sådana lokalbehov. Ett stort antal tomter för nya förskolor behövs de närmaste åren. I Dalby byggs under 2009 en ny förskola inom Påskagänget I och en skoltomt har reserverats inom Påskagänget III. I Stångby Väster I finns en tomt som kommer att bebyggas , ytterligare en förskoletomt behövs i Stångby Väster II och utöver det behövs en skoltomt för en fullstor skola F-9. Även inom Brunnshög behövs nya förskolor och på sikt även skola. Utbyggnaden av Harlösabanan-Karhögstorg, Sockerbruksområdet och Klostergården/S:t Lars innebär tillsammans med ökande barnkullar stort behov av barnomsorg i centrum och söder i Lund Kultur och fritid Även inom kultur- och fritidssektorn finns ofta ett samband mellan bostadsutbyggnaden och behovet av nya anläggningar. I de flesta fall samlokaliseras kultur- och fritidslokalerna med skolor för att täcka gemensamma behov och skapa en yteffektivisering. I samband med större skolbyggen tillkommer behov av idrottsplatser/fotbollsplaner/näraktivitetsytor samt idrottshallar i Stångby, Dalby(Påskagänget), Norränga och Brunnshög. I skolbygget i Stångby integreras även stadsdelsbibliotek och fritidslokaler (mötesplats). För Påskagänget planeras skola som skall kunna fungera som kulturhus/kulturskola. För Brunnshög planeras ny form av bibliotek,

13 11 Framtidens bibliotek.vid mindre skolbyggen på Råbylund och Brunnshög tillskapas även där ytor för idrott och spontanaktivitet samt idrottshallar i varierande format. I planen för Sockerbruksområdet inryms en större idrottshall för att täcka skolans och föreningslivets behov. Bostadsbyggandet på Klostergården och S:t Lars ger behov av såväl ny mötesplats (Bibliotek/Fritid) i samverkan med skola som ytor för idrott på såväl Klostergården som vid Gunnesbo gård, flytt av Lunds Brukshundsklubb. På Klostergården kan ersättningsyta för bygglekplatsen bli aktuell om den inte ryms inom Klostergårdsfältet. På Gunnesbo behöver även ytor och omklädningslokaler för fotbollen utvecklas. I centrala Lund utreds möjligheten till att etablera ett större kulturhus. På Ladugårdsmarken planeras ett större fritidsområde med bollplaner, golf med mera. Efter 2010 träder nya djurskyddsföreskrifter i kraft vilket på sikt innebär att ersättningsmark för Lunds Ridhus bör finnas i det gröna bältet runt Lunds stad. Ladugårdsmarken eller Brunnshög kan vara möjliga placeringar. I Södra Sandby kan bibliotek samordnas i en ny anläggning i centrum. I samband med planeringen av Idalafältet/Hasslemölla i Veberöd bevakas idrottens och föreningslivets intressen.

14 12 Kommunala behov av bostäder/lokaler/anläggningar som förväntas tillgodoses i nyproduktion Ej om- och tillbyggnader Förvaltn. Verksamhet Önskat Färdigt Tomt Prövas inom Anmärkningar område tidigast (m 2 ) projekt* VoO Äldre (särskilt boende) Lund S:t Larsvägen LKF, ers. Brunnsbo VoO Äldre (särskilt boende) Lund norr Häradsrätten LKF, utökning VoO Äldre (särskilt boende) Lund öster Linero Centrum LKF, utökning VoO Gruppboende 6 pl Lund Källby Skola LF, ers. Källbo VoO Gruppboende 6 pl Lund norr Häradsrätten LF VoO Gruppboende 6 pl Lund Stångby Vä I LKF VoO Gruppboende 5 pl Lund Ö Torn IV privat, ers. Gimle VoO Gruppboende 6 pl Lund centrum Harlösabanan V VoO Gruppboende 6 pl Lund S. Råbylund I LF VoO Gruppboende 5 pl Lund 2010 Bautastenen LF VoO Gruppboende 6 pl Lund Väster 4:13 privat VoO Gruppboende 6 pl Lund Värpinge gård LKF VoO Gruppboende 6 pl Lund Påskagänget II LKF VoO Gruppboende 6 pl Lund S. Råbylund II VoO Gruppboende 6 pl Lund Solhällan LKF eller annan VoO Gruppboende 6 pl Lund 2013 tomt behövs VoO Gruppboende 6 pl Lund 2013 " VoO Gruppboende 6 pl Lund 2014 " VoO Gruppboende 6 pl Lund 2014 " Soc Gruppboende psykiatri äldre Bardisanen Byggn pågår Soc Gruppboende psykiatri äldre Soc Gruppboende psykiatri (Ers Boregård) Soc Gruppboende typ Vipemöllan Lund LF håller i planeringen Soc Ers.lokaler för Vipemöllan Lund Häradsätten LF håller i planeringen Soc Psykosocial problematik, ca 30 lgh/år - - Projekt med hyresrätter Styckvisa lgh Soc Psykiskt funktionshindrade, ca 5 lgh/år - - Projekt med hyresrätter Styckvisa lgh Soc Sociala förturer, ca 25 lgh/år - - Projekt med hyresrätter Styckvisa lgh Soc Ungdomsbostäder, ca 10 lgh/år - - Projekt med hyresrätter Styckvisa lgh Soc Flyktingbostäder, ca 40 lgh/år - - Projekt med hyresrätter Styckvisa lgh Soc Förvaltningslokaler Lund Samlokalisering BSF LuStad Förskola 6 avd/4 kl Ladugårdsm.?? N om Ladugårdsm BSF LuStad För-/skola 6 avd + 4 kl Stångby Stångby Väster I tomt bredvid för pavilj. 200 barn BSF LuStad För-/skola 3 avd + 6 kl Stångby Stångby Väster I dubbelkombi för 200 barn BSF LuStad För-/skola 6 avd + 4 kl Stångby Stångby Väster II I fördjupn. av ÖPL BSF LuStad Skola kl F-9 mm Stångby I fördjupn. av ÖPL, smvk KoF BSF LuStad Förskola 6 avd/4 kl Lerbäck Sockerbruksområdet vid Lerbäckskolan BSF LuStad Idrottshall skola/näridrott Lerbäck Sockerbruksområdet I samverkan med KoF BSF LuStad lägenhetsförskola 3 avd Väster Måsen byggnation pågår BSF LuStad Förskola 3+3 avd Centr/Väster 2012 mycket svårt hitta lokaler BSF LuStad Förskola 2 avd Klostergården 2014 Klostergård. Mötesplats I samverkan med KoF BSF LuStad Förskola 6 avd/4 kl S:t Lars S:t Lars Norr det.plan antag.överklagad BSF LuStad Förskola 3-6 avd Klostergården Klostergård IP Planuppdrag förskola BSF LuStad För-/skola 6 avd+4 kl+idrott Brunnshög Brunnshög II Rampr - samråd BSF LuStad Förskola 6 avd/4 kl Ö Torn Östra Torn IV detaljplan lagakraftvunnen BSF LuStad För-/skola 3 avd + 6 kl Mårtens Fälad tomtutredning begärd BSF LuStad Förskola 6 avd/4 kl Mårtens Fälad Mårtens Fälad BSF LuStad För-/skola 6 avd+ 4 kl Linero/MårtFäl Solhällan BSF LuStad Förskola 3 avd, Bredan Råbylund Norra Råbylund Tomt anvisad BSF LuStad För-/skola 6 avd+4 kl+idrott Råbylund S. Råbylund I dubbel kombienhet BSF LuStad Förskola 6 avd/4 kl Råbylund > S. Råbylund II Planuppdrag BSF LuStad För-/skola 6 avd+ 4 kl Ö. Lineroväg. > Norränga I dubbel kombienhet BSF LuStad Skola klasser Norränga > Norränga BSF LuStad För-/skola 6 avd+ 4 kl Runslingan > Norränga dubbel kombienhet BSF LuStad Förskola 3-9 avd Norränga >2017 Övr Norränga lägenhet / radhus Tab 1.2 Nya kommunala lokaler MBP BOSTÄDER

15 13 Kommunala behov av bostäder/lokaler/anläggningar som förväntas tillgodoses i nyproduktion Ej om- och tillbyggnader Förvaltn. Verksamhet Önskat Färdigt Tomt Prövas inom Anmärkningar område tidigast (m 2 ) projekt* BSF LuÖ Förskola 6 avd/4 kl "Kattfoten" Dalby Påskagänget I detaljplan lagakraftvunnen BSF LuÖ Förskola 6 avd/4 kl Dalby Påskagänget III detaljplan begärd BSF LuÖ Skola 22 kl F-9(+ idrott) Dalby Påskagänget III detaljplan begärd BSF LuÖ Förskola 6 avd/4 kl Dalby > Stationsområdet alt radhusförskola BSF LuÖ Förskola 6 avd/4 kl S Sandby Norreholm alt. Kyrkotoften BSF LuÖ Förskola 6 avd/4 kl Genarp > brevid "Vid Kyrkan" tomtutredning begärd BSF LuÖ Förskola 6 avd/4 kl Veberöd Annelund tomtutredning begärd BSF LuÖ Förskola 6 avd/4 kl Veberöd > Hasslemölla planuppdrag KoF Idrottshall skola Brunnshög Brunnshög III I samverkan med BSF KoF Bibliotek Brunnshög Framtidens bibliotek KoF Idrottshall/Idrottsplats skola Brunnshög ? I samverkan med BSF KoF Idrottshall skola/näridrott Dalby Påskagänget III I samverkan med BSF KoF Fotbollsplan Dalby Påskagänget III I samverkan med BSF KoF 2 fotbollsplaner Gunnesbo Norra Gunnesbo V.Gunnesbo gård.omkl i bef b. KoF Brukshundsklubben Gunnesbo Norra Gunnesbo Flyttning från S:t Lars/KLg. KoF Fritidsgård/Bibliotek Klostergården Klostergården I samverkan med BSF KoF Bygglekplats Klostergården Om det ej går lösa på Klostergårdsfältet. Möjlig placering i anslutning till Källbybadet/ny förskola. KoF Idrottshall skola/näridrott Lerbäck Sockerbruksområdet I samverkan med BSF KoF Arena Lund/Kulturhus Lund Placering under diskussion KoF Korpplaner, golf mm Lund norr 2013 Ladugårdsmarken Norr om Ladugårdsmarken KoF Nytt ridhus Lund Norr ha Stadsnära, Gröna Bältet norra Lund KoF Idrottshall/Idrottsplats skola Norränga >2014 I samverkan med BSF KoF Idrottshall skola/näridrott Råbylund S. Råbylund I I samverkan med BSF KoF Stadsdelsbibliotek S Sandby Ny lokal i centr SSandby söks KoF Fritidsgård/Bibliotek/Idrottsha Stångby 2010/15 Stångby I samverkan med BSF KoF Fotbollsplan Stångby 2009 Stångby Vid bef idrottspl och hall/omkl. KoF Fotbollsplaner Klostergården 2012 Utökning av korpplanerna, mindre yta väster o öster om befintliga planer KoF Fotbollsplaner/BrukshundskluVeberöd Idala/Hasslemölla Vid Idala gård I samverkan med BSF. Utökning av KoF Skoldrottsplats Östra Torn 2012? befintlig. LF Kontor TF/SBK Lund Samlokalisering *Se projektvisa beskrivningar i nästa avsnitt. Förklaringar: VoO Vård- och omsorgsförvaltningen Soc Socialförvaltningen BSF LuStad Barn- och skolförvaltning LundsStad BSF Luö Barn- och skolförvaltning Lund öster KoF Kultur- och fritidsförvaltningen LF Lundafastigheter (Serviceförvaltningen) Tabell 1.2 Kommunala behov av lokaler/anläggningar som förväntas tillgodoses i nyproduktion. Ej om- och tillbyggnader. Redovisade behov omfattar allt från behov av enstaka, hyrda lägenheter, där vissa anpassningar görs från början, till projekt där kommunen både bygger/ anlägger och själv förvaltar fastigheten. Angivna tomtstorleker är ungefärliga. Tabellen har ett längre tidsperspektiv än resten av mark- och bostadsförsörjningsprogrammet och redovisar behov så långt verksamheterna kan bedöma dem. Tab 1.2 Nya kommunala lokaler MBP BOSTÄDER